Anonym26613

@Andrahalvlek Grattis till viktras!! Grymt ju!! Jag försöker hela tiden att komma upp till 10 000 steg men vanlig dag med promenad i skogen (6 km) kommer jag precis under. Men par gånger i veckan får jag till det. Duktigt av dig 👏👏👏💚

@Miss Mary Poppins Tack ❤️ Vågen visar samma nu som den 6/4 så den sista månaden känns förlorad, men det är inte så konstigt med tanke på dotterns flytt. Var sak har sin tid.

Min målsättning är 12.000 steg/dag och för att få ihop det krävs två-tre promenader per dag. Innan jobbet, på lunchrasten och efter jobbet. Morgonrundan strax efter kl 6 är riktigt magisk just nu 😍

Kram 🐘

Grattis till 15 månader nykter, och viktraset. Känns så bra att kika in här och få ta del av din otroliga resa. Du inger hopp och inspiration till många här på forumet, mig tex. Stor kram Jullan

@Jullan65 Tack ❤️ Jag är stolt över mina -9,6 kg och det är okej att april fick vara en ”förlorad” månad. Tidigare kunde en sådan ”förlorad” månad göra att jag gav upp helt, men nu tar jag nya tag istället. Jag har tydligen hittat ett sätt som funkar - lets do it!

Kram 🐘

I morse vaknade jag och vägde mig och var Ffg på ett par år under en viss gräns. Återstår 1,8 kilo. De sista hektona går i snigelfart men framåt långsamt. Nu passar mina kläder igen. Kavajer alltså- inte bara kaftaner haha.
Grattis det är stort med så många kilon, brukar vara roligt att köpa sig något fint då! Njut av dagen här är det äntligen sol!

Just nu har jag kommit in i ett stim med sista-gången-tankar även på jobbet. Vissa saker jag gör har jag liksom bara fått ärva från andra och folk har vant sig vid att jag har koll. Till exempel servar jag hela huset med låskort, får beställningar från olika håll hela tiden.

Nu fick jag en sådan beställning som sen svällde eftersom den innebär att låsbolaget måste göra en ny behörighetszon i ett speciellt rum, som inte alla ska ha behörighet till, och plötsligt landade den beställningen i mitt knä också. What? Orka! Och sen tänker jag att det är sista gången, sista månaderna nu, som jag ska befatta mig med just låskort. Nu får snart någon annan ta över den sysslan. Pust.

Och jag funderar som bäst på om jag kan lämpa över den här arbetsuppgiften i någon annans knä. I mitt knä har den inte att göra. Min förra chef liknade det vid apor - att folk kom och kastade sina apor i knät på en. Va, det här är inte min apa? Kasta tillbaka apan direkt, eller vidare till den det hör hemma hos. Just det ska jag göra nu - kasta vidare apan till någon annan. Jag har inte tid att fixa nya behörighetszoner i vårt larmsystem, jag har inte ens tid att initiera ett sådant fix.

Kram 🐘

Apan blev tillbakakastad dit den kom ifrån och hen hanterade frågan väl. Done. Blir så trött på att ”alla andra” har sista-minuten-saker som måste lösas - och då behöver de plötsligt något av mig, och då blir det varken hackat eller malet för mig. Man kan inte hitta flow på en kvart. Och jag borde inte vara så fokuserad vid att hitta flow, jag borde flyta med själv lite bättre. Gilla läget.

Just nu lyssnar jag på ljudboken ”Mer än hjärna” av Ann Zetterberg. Den förklarar hur hjärnan funkar och varför vissa saker är lätta att ta itu med och andra svårare. Har lyssnat på den tidigare och efter det skärpte jag till mina e-postrutiner, men det är länge sedan de funkade med någon reda nu 😫

Idag rensade jag äntligen på datorns skrivbord, alla filer och skärmdumpar som hamnar där är så stressande, jag får knappt luft när jag ser oredan. Och jag måste ju titta på varje grej för att veta om de ska sparas eller inte. Jag måste hitta en bättre struktur för det. Varje vecka sparar jag ner en viss veckofil så just därför vet jag att det är 26 veckor sedan jag rensade på datorns skrivbord senast. 26 veckor!

Det är helt galet, ni fattar att det inte gick att se en millimeter av skrivbordsytan. Jag har stor skärm till vardags och när jag sen öppnar laptopen ligger allt huller om buller. Får klura lite på en bättre rutin för det, och för e-posten. I in-korgen har jag läst alla mail nu, men allt är inte åtgärdat. Var och varannan dag blir jag påmind om något som jag har glömt, som jag har valt bort vid ett tidigare tillfälle ”för det är ju så lång tid tills dess”. Oerhört stressande.

I boken använder de ett intressant exempel. Vad är 3 x 3? Tänk kronor. Plättlätt, du kan förstås svara 9 utan att tänka efter ens. Vad är 17 x 38? Ytterst få kastar sig över den arbetsuppgiften utan miniräknare. Så funkar hjärnan. Hellre lite men mycket, än stort och lite. Genom att lösa en massa 3x3-uppgifter dagarna i ända känner vi oss produktiva och nyttiga. Vi får en direkt belöning. De 17x38-uppgifter vi har på vårt bord, som skulle ge mycket mer i vinst, tenderar vi att vänta med. Tills arbetsdagen nästan är slut och då är orken också slut. Och nästa dag sker samma sak. Utan deadline är vi rökta.

Mycket intressant bok!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Massor av läsvärt i din vardagsbetraktelse, kul!! Har förresten lånat den där boken av Sofia viotti, Utan press. Har även Compassionfokuserad terapi att hämta på bibl. Tänkte ha böckerna på jobbet, tycker de hör dit när det blir tid över!
Berätta gärna mer om hjärnan, så spännande om hjärnan. Detta organ styr ju oss totalt. Jobbar mycket med människor som har påverkan på hjärnan(stroke) o slutar aldrig att fascineras över hur även en liten skada kan påverka så mycket. Man blir ödmjuk över livet ofta, livet som vi känner det kan vändas totalt upp o ner på ett ögonblick....gäller att komma ihåg det🙏
Ha en fin dag!
Kram!😍🌞🧘‍♀️🌼🌷🧚‍♀️

Läser ikapp, i din tråd går det verkligen undan! Så mycket tänkvärt. Så många fina "vardagsbetraktelser" om stort och smått. Det ger mig mycket att läsa dem, att du kan finna ro i både "gott och ont". Det ger framtidstro!

Tack! 💖

Och så naturligtvis stort GRATTIS! Till 15 månader, viktnedgång och dotterns fantastiska utvecklig!

Kram!🦢🧡

Sovit sista natten hos dottern på ett tag. Nu ska hon sova själv två nätter och sen ska hennes pappa sova hos henne i helgen. Först nästa helg är det min tur igen att sova där fre-sön. Pust. Jag klarade det.

Nu är det bara en yttepytteliten bit kvar till kajkanten, innan den här Atlantångaren har kommit i hamn för gott. Snart räcker det med regelbundna besök hos besättningen. ”Hej, hur mås det? Ni sköter er bra ser jag. Tack och hej!”

Kram 🐘

Ännu en milstolpe uppnådd! Idag kom jag äntligen till botten i e-postens in-korg. Det sista mailet jag slängde var från den 12 november i fjol. Pust.

Nu SKA jag rensa min e-post varje dag, verkligen avsätta arbetstid för att göra det. Det är så oerhört stressande att inte hinna med det. Onödig stress som jag kan klara mig utan 🙏🏻

Kram 🐘

@Andrahalvlek @Andrahalvlek skrev:"Onödig stress " så skönt att du kommit ikapp med alla Mail 👍🏻 Onödig stress är verkligen en energi tjuv. Jag försöker alltid göra det ”värsta” först så jag kan koppla av från de iallafall.
Jag läser oxå mycket om hur hjärnan fungerar. Det är så intressant, jag har ADHD och lyssnar nu på en ljudbok som heter ”fördel med Adhd ”av Anders Hansen. Den är verkligen bra 👍🏻
💕 sländan

Ledig 😍 Och då vaknar jag kl 5 blixtepigg och hjärnan är redan igång och planerar för det nya jobbet till hösten. Suck. Funderade på om jag skulle sätta mig på balkongen och ha en egen gökotta, men det var lite för kyligt. Väntar med det några timmar.

På framsidan av mitt hus har jag en av stadens mest trafikerade gator, på baksidan har jag en oas i form av en rejäl träddunge med massor av fåglar och ekorrar. Som två helt olika världar. Gökotta på balkongen kan bli en ny fin tradition, även om just göken inte lär höras så här mitt i stan. Om jag är vaken och har lust förstås. Lust är en drivkraft som jag vill anamma mer av i mitt liv.

Just idag hade jag faktiskt tänkt låta lusten driva mig. Ligga kvar i sängen så länge jag vill, känna efter inåt. Vad VILL jag göra idag? Vad har jag LUST att göra? Och sen ligga kvar i sängen och fundera och planera tills jag inte har lust att ligga kvar länge. Tills jag har lust att studsa ur sängen och fånga dagen. Nu hade jag lust kl 5 att fixa mig kaffe och frukost, men jag kan nog somna om igen lite senare.

Att jag tänker på det nya jobbet just idag hänger förstås ihop med att jag igår hade ett långt samtal med min kommande närmaste medarbetare. Hon vikarierar idag på chefstjänsten som jag ska ta över från och med i höst. Hon blir kvar som min närmaste kollega. Det blir hon och jag mot världen typ. Den relationen måste funka klockrent.

Igår skulle jag berätta för henne att från och med i höst tar jag över den tjänst som hon vikarierar på. Det var ett uppdrag som jag inte ville överlåta åt min chef att informera om. Här krävdes fingertoppskänsla och helt rätt tonläge från början till slut.

Ytterst få vet om att jag ska byta jobb i höst. Allra viktigast var att medarbetare M skulle få veta först. Hon skulle inte riskera att behöva höra om det via skvaller. Hon skulle få höra det från mig. Jag vet samtidigt att hon är en ytterst motvillig vikarierande chef. Hon vill ta mycket ansvar, och sköter sitt jobb med bravur, men hon har svåra problem med att vara obekväm och stå på sig. Tydlighet är inte heller hennes bästa gren. Jag har själv rekryterat henne för 15 år sedan, det var det första jag gjorde på min nuvarande tjänst, och jag inbillar mig att jag har läst av henne på ett bra sätt.

Hon tog det på exakt det sätt som jag hade förutsett. Hon blev först jätteförvånad. Sen blev hon jätteglad. Sen pratade vi en hel timme om hur vi i grova drag skulle dela upp jobbet mellan oss. Sen sa hon: ”Det här kan verkligen ge mig en nytändning också!” Yes! Precis det jag ville att hon skulle känna. Vi två blir ett grymt bra team!

Så nu är min hjärna igång och planerar igen. Den har sannolikt inte haft tid med det så mycket innan pga all logistik med dottern och mitt nuvarande jobb. Känner mig lite hemma inför sommaren på båda de punkterna, och vips tog hjärnan chansen att börja planera för nya utmaningar. Istället för att vila och bara vara en helgledig torsdag. Tröttsam typ. Ska nog ge den lite meditation att jobba med idag. Lite nyfiken på Björn Natthiko Lindeblads meditationer på Storytel.

Kram 🐘

Blixtepigg igår, idag med?😁 Bra uttryck. Hehe vaknade så idag. I sinnet. Men inuti så rackarns trött! Ibland är det för mycket i livet. Du gör det bra, livet alltså🤩
Så kul med jobbet! Blir bra det där...
Och grattis till din viktnedgång! Bra jobbat, snart är du ikapp mig. -16 kg på ett år. Kan nog tänka mig ytterligare ett eller två kg till nedåt men inte mer. Heja dig nurå😀🤗

@Andrahalvlek Det borde blir bättre nu när du får mer tid för dig själv att göra saker på fritiden. Orientering, paddla SUP eller något annat som du vill göra men inte riktigt haft tid med pga din hemmaboende dotter. Sätt i gång bara! Då kommer du garanterat sova bättre och inte bara ha jobbtankar i skallen.🤗 I stället kommer du sova gott och drömma om alla fina naturupplevelser, fåglar, växter och kanske t.o.m. någon snygg karl som du råkat stöta på därute.😍

Ha en bra dag, själv jobbar jag 5 dagar på raken nu! Kram 🥰

@VaknaVacker Tack för grattis ❤️ Blixtepigg är ett dialektalt ord som jag verkligen anammat sen jag flyttade hit för 30 år sedan.

Min målsättning med livet är att vara blixtepigg 7 av 10 dagar. För mycket och för lite skämmer allt, och man uppskattar uppåt mycket mer när man har varit neråt. Och då snackar jag inte djupa neråt-svackor, för de klarar jag mig helst utan. Sådana har jag haft för många av i mitt liv redan.

Kram 🐘