Tänker att det är bra att ha en strategi för kvällen! Du kanske sitter där med ett glas i handen plötsligt som nån snäll själ köpt åt dig. Tänk efter hur du ska göra i så fall.
När det är sent och du är trött är det lätt att det blir fel.
Lycka till och ha trevligt nu! Det är jäkligt kul att vara mer klar i huvudet på fester!

Gokväll,
Jag hade redan min strategi klar innan. Flera dagar innan. Jag hade en supertrevlig, glad kväll. Jag gjorde ett medvetet val och jag drack vin på min 91 dag. Kontrollerat och noga uttänkt innan hur mycket. Gick bra. Men som sagt har jag aldrig haft problem med alkohol i sällskap utan det är enbart ensamdrickandet som varit problematiskt.
Jag skrev att jag var nervös inför kvällen men var mera nervös för tiden nu efter. Orolig för minibaren på hotellrummet, för dagarna efter, för att falla tillbaka & för att starta en känsla/sug/tanke efter något jag har kommit ifrån.
Men det känns enbart bra idag. Inget sug, inte bakis alls - bara otroligt trött.
Var det värt det kan man undra? Den frågan kan bollas och funderas över både fram & tillbaka. Men jag tog ett medvetet val, inte för att suget var så stort att jag inte kunde stå emot och inte för att jag var tvungen. Utan för att jag ville. Å nu fortsätter jag göra gröna bockar i almanackan.

Noterade ännu en gång att karlar igår att karlar inte är mycket att hänga i julgranen. Levde i ett långt långt förhållande innan jag skiljde mig, vi var trogna varandra och jag levde nog som i en skyddad verkstad. Trodde att det enbart var ett fåtal, en liten procent som var otrogna mot sin partner. Men på dessa år som singel så har jag fått en helt annan syn på män, otrohet och att otroligt många har noll känsla för när man går över gränsen.
Att hitta en man har visat sig betydligt svårare än jag trodde. Men att hitta en lekkamrat kan man göra på millisekunder. Vilka är det då som erbjuds? Jo, de gifta sk ”trogna” männen. Bevisas gång på gång på konferenser, middagar mm
Sen jag blev singel så har jag upplevt att gifta män tycker det är okej att fråga mig rakt ut om vi ska leka. Inget hymlande alls ( för mera än frun då förstås).
Av fyra män igår var det tre som gjorde ett (läs flera) försök. Från ingenstans hade jag en hand på mitt lår under middagsbordet, en hand som fortsatte läggas där gång på gång. Han skickade sms efter att vi skiljdes åt och ville komma till mitt rum och fortsätta.
En av de andra männen knackade helt sonika på min hotelldörren en halvtimme efter vi lagt oss i tron om att han skulle få komma in och få jaa ni fattar. Precis som om jag ska vara tacksam för att jag blir erbjuden det liksom.
För mig fanns inte detta fenomen under mina dryga 25 år i ett stabilt förhållande, men är numera vardagsmat. Avlägsna kompisars män som hör av sig, gamla kontakter, kollegor, unga män.
Världen är skev och det är pga detta som jag har så svårt att hitta en man. Jag har svårt med tilliten, att våga satsa. För vad säger att inte min framtida man stöter på någon annan?!
Många tankar som vill ut ikväll - Sorry!
Men inte kan väl jag vara den enda som upplever detta? Visst är allt snett?
Vart tog den eviga kärleken och trohet vägen?
Å vart sjutton är alla vettiga singelmän???!

Ikväll somnar jag iallafall nykter och jag är tacksam till livet!
Kram 🤗

@Rehacer Blev full i skratt av din kommentar här gällande män. Är också singel och har int velat dejta när jag missbrukat, men nog fan har snubbar försökt och jag har exakt samma bild av dagens män som du. Så hittar du en vettig - köp en trisslott. Har han en snygg singelkompis så tar jag kompisen 😂

Kram 💕

@Rehacer Vad bra att kvällen förlöpte som du ville gällande alkohol. Vad gäller männen låter det som en berättelse tagen ur en mee too historia. Dina arbetskamrater dessutom. Jag blir förbannad för att de håller på och beter sig som neandertalare. En fet smäll är vad som skulle vara svaret på tafsandet och det äckliga beteendet. Så pinsamt att de tror att du suktar efter att få en otrogen natt tillsammans med dem. Dessa män mår inte bra i sina förhållanden, annars skulle de inte bete sig som de gör och deras självkänsla är på botten, de känner sig värdelösa. Men, Rehacer, det finns män där ute som uppskattar och respekterar kvinnor, som inte beter sig så nedlåtande som dina arbetskamrater. Män som inte tillhör macho kulturen, män som vill ha ett jämlikt och jämställt samhälle. Män som är upplysta och som föraktar machos. Det gäller att hitta dessa män.

Ha en fin lördag med vovven i skogen, här skiner solen🌞🌷💕

majken_r

@Rehacer herregud.. utöver det @vår2022 skriver, eller som tillägg. Det där beteendet med händer på lår kan polisanmälas och det är så illa. Och lite normaliserat hos alltför många.. Ledsamt.
Men det finns bra män, om än svåra att hitta. Jag hittade en sån där trogen sort efter mitt ex. Inte alls min typ, trodde jag. Men det var det visade det sig😇
Fint att du mår bra idag och att du höll dig till planen! Du är en himla bra människa och den som hittar dig kan skatta sig lycklig!! 💕

@vår2022
Vet du, jag tar det för vad det är. Jag skrattar bort det. För mig är det ingen stor grej, ingen Metoo-känsla eller förnedring. Det är som det är.
Mina kollegor är fina och underbara och tänker alltid på att jag ska känna mig delaktig i en arbetskrets som enbart består av män. Jag känner att de respekterar mig och att de kan ta ett nej. En smäll på käften behövs inte.
De lyssnar och respekterar, men de fortsätter försöka varje gång vid intag av alkohol. Det är som det är och jag ler bara åt det.
Ha en fin dag du med, solen skiner även här men det är kallt! 🥶
Kram

@majken_r @vår2022
Hade dessa händelser hänt med män jag förövrigt inte litade på eller okända män hade förstås känslan varit annorlunda och helt klart värt en smäll på käften.
Ni fattar! 🤗
Känns trösterikt att de fina männen finns därute, undrar bara varför de gömmer sig?!! Kurragömma är iofs kul, men inte i 4,5 år. 😁
Kram på er ❤️

@Rehacer Ok, jag upplevde din text om detta som att du kände dig ledsen och förnedrad av deras beteende. Men förstår nu att det verkar bli ett slags spel då de gör så vid varje gång det finns alkohol med i bilden.

Ja, här är det också kallt så det gäller att ta på sig ordentligt🥶🌞

majken_r

@Rehacer fattar😍 Män, kärlek o relationer. Inte enkelt… Brottas ofta med vad som är ”bra” och hur jag vill leva. Livet är dyrbart⭐️ Nåja, nu blir det gymmet för mig, kramar!!

@Rehacer okej, jag asgarvar. Det är ju helt fel reaktion på din reflektion kring karlarna men som du vet så är även jag i en mansdominerad bransch och igenkänningen är så hög 🤣 Precis som du så brukar jag skratta bort det alternativt "skälla" på personen i fråga. I höstas var jag ute med kollegorna. Vid bussen hem sa min (gifta) chef "är det nån jag verkligen skulle vilja testa att hångla med är det du" 😅 Trots alkoholintag och allmänt taskig impulskontroll så sa jag nej, även om jag också skulle vilja testa att hångla med just honom 🙈

Härligt att läsa om att det fungerade bra för dig att göra det medvetna valet och att det inte födde sug efter mer. Det är just där jag kommer vara väldigt observant, hur känns det dagarna efter. Att bete sig i sociala sammanhang har ju även funkat bra för mig historiskt. Känner mig väldigt medveten och ödmjuk inför det hela och börjar känna mig trygg i min strategi.

@vår2022
Kanske var det en del ledsamhet i inlägget om karlar, det kanske var det du läste mellan raderna och kopplade ihop det med förnedring. Förnedrad kände jag mig som sagt var inte, men lite sorgligt är det ändå.
Två av de männen som gärna ville vänslas med mig på hotellrummet skulle jag gott kunna tänka mig göra det med. Det är fina, snygga, långa, attraktiva & roliga män som jag genuint tycker mycket om. Men tanken på att de är i ”stabila” förhållande med fru, barn, villa osv gör mig extremt avtänd. Och ledsen.
Säger som @Friluftstok att även jag var bra sugen på hångel, men smaken efteråt är rätt unken och trist. Been there - done that.
Gäller att vara klok där och då och tacka nej, precis som när Mr A lockat och vill ha mig för en kväll/natt. Skittråkigt men det enda rätta. 😕
Vill ha en man som jag är prio ett för. Jag vill inte bara vara en glädjeinjektion nån gång ibland när det passar herrn i fråga.
Jaja.. livet, relationer & män @majken_r … ett outtömligt diskussionsämne.
Många tankar som snurrar även idag, jag försöker sortera men vet inte om jag lyckas.
Nu ska jag ut i solen igen! ☀️

Lugnare i tankarna idag, skönt! Ibland går de som i spinn, runt runt. Inte kul.
Lite less på allt, kan det vara en effekt på torsdagens intag av A? Av att inse att det inte är mitt liv längre?
Jag vet inte. Vet inte nåt just nu, rätt tom på känslor, åsikter och allt idag.
Men nu ska jag på kalas, det livar säkert upp.
Hej hopp!

@Rehacer Ibland är det bara så där, att man är lite less på allt, tom på känslor, åsikter och allt. Lite som jag just nu, jag bara är. Hoppas du får en trevlig stund på kalaset.

Kram🌷💕

Hej Rehacer 🤗! Hoppas att kalasandet blev fint och att det känns lite bättre idag ❣️ Mitt beslut att dricka vin (dag 88) var inte lika tänkt som ditt, men det föregicks av en tid då jag successivt mentalt flyttade mig närmare den där gropen (som jag kallat det i min tråd), från att ha varit på tryggt avstånd från den en tid. Om man satt en ”första testtid” till 90 dagar, så tror jag att man under drygt första halvan är stenfokuserad och motiveras mkt av själva rörelsen ifrån gropen. Sen börjar man ist närma sig gropen igen och trillar eller kliver i medvetet. (Eller så går man bara längre ifrån gropen, som de i vidare livet). Jag vet ju att du inte uttryckt att ditt mål är att aldrig mer dricka, utan att du ville komma åt en omfattande förändring med drickandet och förhållningssättet till det! Själv har jag ju gett upp idén om att få till nåt sånt. Men jag tänker att man oavsett om det blev som för dig (medvetet kliv) eller mig (mer av ett trill, som jag in i det sista låtsades inte skulle komma), så har man ju mentalt närmat sig gropen… Nu kallar jag det gropen bara för att det är enkelt, förstår ju att du inte nödvändigtvis tänker på att dricka vin som vara i en grop 😆. Men iaf - man är ”på de markerna” igen, efter att ha jobbat sig en bit ifrån dessa ett tag. Jag tror att oavsett på vilket sätt och varför man gick tillbaka till markerna, så är man sårbar när man är där när det kommer till ”motivation och riktning”. När jag hade druckit den där dag 88, så tänkte också jag att ”detta ska inte betyda att jag på nåt sätt börjar om där jag var!” Jag tänkte (och återgick till) gröna kryss - here we go! Men gud vad jag direkt märkte att jag ”var på markerna” igen… Var skulle jag nu gå? Och varför? Runt runt på markerna nära gropen eller? Bort från gropen igen? Jag kände mig inte alls ”defeated”, men den resa jag påbörjat pågick ju liksom inte riktigt längre… Min mars-månad på markerna har varit skitsvår för mig att hantera och jag hoppar och ramlar ner i gropen hela tiden och mår inte bra… 😕. Förlåt att jag typ kapar din tråd med ett tegelstensinlägg! Men det jag ville säga är nog egentligen bara att jag... tänker på dig och jag hoppas innerligt att du liksom kommer att vara lugn där på markerna…❤️Att det kommer att gå bra❤️ Att du får ha kvar din riktning och motivation var du än är❤️Eftersom att gropen ÄR en grop för mig, så är jag rädd för den och borde leva en bra bit ifrån markerna. Så är det kanske inte alls för dig och nu skrev jag det här mycket utifrån mina utgångspunkter! Inte för att vara nedslående eller pessimistisk 😅. Stor kram och ha en fin dag 💕!

@Annabell
Hej!
Jag var faktiskt stenfokuserad hela tiden, inte bara första halvan mot 90 dagar. Jag hade fullt fokus och jag var såå på banan.
Jag var även fokuserad när jag visste att på min 91:a dag skulle jag dricka. Jag var verkligen beslutsam hela vägen. Hade inte alls tanken om att när jag väl klarat 90 dagar så kan jag dricka igen, att jag var i mål då liksom. Jag ville leva vidare nykter länge, bara med ett stopp 1-3 ggr/år.
Hade firmafesten varit dag 150 så hade jag varit nykter fram tills det, även dag 300. Jag hade ingen hets alls att dricka. Beslutsam & stark.
Men dag 91 kom. Jag kaxig som få. ”Detta klarar jag. Jepp, jag kan ju dricka socialt. Detta blir plättlätt”. Så tänkte jag.
Men som du skriver @Annabell så närmar man sig ändå gropen även om det är frivilligt eller ofrivilligt. Man är på helt fel marker, man är vilse fast man inte själv uppfattar det.
På torsdagskvällen njöt jag av att vara på gamla marker. Jag var i goda vänners lag, jag blev lite tipsy och jag hade kontroll - trodde jag.
Som jag sagt innan så var jag inte nervös för just den kvällen utan tiden efteråt. Att jag startat något inom mig som ville ha mer.
Å att de ville ha mer…
Detta är svårt, men @Annabell du vet vad du talar om! De skriker från gropen och det är hysteriskt. Även jag står på kanten och vinglar. Har redan besökt dom två ggr sen i torsdags. De lockar och väsnas, kom kom.
Lågvattenmärke grande!
Jag hatar att erkänna att den styrkan jag besatt dag 90 är som bortblåst. Gråter för att det så. Att man ena dagen kan tycka att nykterhet är det bästa man varit med om på länge till att omvärderar helt och undrar var sjutton man är på väg. Att lockropen som låter för j**vligt ändå kan locka. Usch!!
Skäms och tycker att jag är en svikare, både inför er men främst för mig själv. Det är inte lätt, det är skitsvårt! Jag var 110% säker på att jag kunde dricka en enda kväll och sen gå tillbaka till sitt nyktra perfekta liv - men varning varning - det startar något i en. Det väcker något. Det är farligt och röda flaggor lyser överallt.
Ska hämta ny kraft inom mig, för just nu är jag en liten mesig en som inte lika självklart säger nej till Mr A (aka Gropen). Det är farligt att vara ute på fel marker fast man har en inre styrka. Alkoholmonstret får luft och därmed kraft. Då har man inte mycket att sätta emot. 😕
Men jag kommer igen. Mer krut finns i gumman och jag ska ge Mr A ännu en match.
Kram 🤗

@Rehacer Känner så väl igen mig i vad du skriver och vi är definitivt inte ensamma om detta. Men du har kraften inom dig och är inte alls en liten och mesig figur - det visar du genom att skriva så öppet och ärligt här💪! Imorgon är en ”ny dag” och nu kämpar vi vidare! Du har 90 nyktra dagar i bagaget, en liten vurpa på vägen kan inte ta ifrån dig den bedriften. Lås in monstret igen, du har ju styrkan och viljan! Jag tror stenhårt på dig! 🤗

@Rehacer Ja, alkoholmonstret är förrädisk och tar minsta lilla chans till att få, som du säger luft och kraft till att försöka ta över rodret igen. Du är verkligen inte mesig, det är den förrädiska som får dig att tro det. Du är superstark och bara du hämtar all din kraft kommer du att kunna täppa till lockropen som kommer ur dess strupe. Ta vinflaska och dräm till den i huvudet på Mr A! Vi tycker inte att du är en svikare, vi är din hejarklack och bundsförvanter, vi hjälps åt och kämpar tillsammans. Bra att du berättar, så att du kan kasta bort skammen, den tar för mycket energi och kraft som du behöver till din match med Mr A. Kämpa nu och tar över kommandot så att du inte kommer ännu närmare kanten och gropen.

Du är stark, du har bevisat att du kan, vi är med dig💪❤️❤️❤️

majken_r

@Rehacer klart du kommer ge MrA en match!! Du är alldeles väldigt bra och kapabel till att klippa till honom! 💪🏼💥
Sen får dina ord, och @annabell, det att larma i mina öron… den där gropen närmar sig i takt med att mina dagar närmar sig målet. Och det skrämmer mig. Ska verkligen ta in det och processa det.,
Du är grym, och viktig för mig. Stor kram❤️

Egentligen är det ju inte svårare än att stoppa igen, omedelbart. Tre månader till nu direkt. Inte omöjligt, ni har gjort det förr. Jag tänker att de kommande tre månaderna är helt underbara faktiskt. Har gjort dem två gånger själv. mycket faller på plats under perioden 3-6 månader. Det är då tänker jag som nykterheten blir en vana och man inte tänker så mycket på alkohol längre. Man kan konstatera 14:55 en lördag att… jag har inte bråttom, kan handla mitt vin på ICA. Såna små små reflektioner av nöjdhet över att inte dricka. Tror jag hade ett lite gupp på min första nykterhetsresa. Men det var bara att damma av sig och köra vidare.
Forumet har varit annorlunda periodvis och jag har på sätt och vis saknat det här som kommer med era inlägg… att det är svårt! Det är svårt att komma igång, det är svårt att hålla sig på banan, det är lätt att halka dit. För med den typen av inlägg finns också en reflektion som jag tror är viktig. Att man jobbar och analyserar tillsammans vad som händer när man står där med glaset i hand.
1. Vad händer i kropp och själv när vi dricker?.
2.Hur stoppar man direkt igen?
3. Skammen, ska man skämmas - nej, jag tycker inte det. Lär av misstaget. Okej,, nu har jag prövat. Vad gav det? Gav det något? Varför tyckte jag att det var en bra idé? Hur såg livet ut innan?
Februari Mars tror jag är rätt tuff period för många. Jag tänker att man inte ska bortse från det. Man kan heller inte bortse ifrån att alkoholen ger oss nåt vi behöver… som vi behöver tillgodose på annat sätt. Jag tycker att ni är modiga som skriver. Jag har lärt mig så mycket av att läsa om de som vågar skriva när det är tufft. ❤️ Till er!

@Sisyfos Håller med dig i det du säger. Att mycket faller på plats under perioden 3-6 månader, jag närmar mig 6 månader och både tankar och förhållningssättet till alkohol är annorlunda nu. Sedan tycker jag också att det är oerhört viktigt att prata om hur svårt det kan vara och utmaningarna som kommer, som jag upplevt ofta kommer vid dag 70-90. Analysera tankarna som kommer, utforska varför och hur man kan stoppa. Prata om skammen och besvikelsen som greppar en, ofta blir det tyst istället och man lider i det tysta. Skammen är ett stort hinder och som trycker ned en i botten. Det så viktigt att prata när det är som svårast, det är så modigt att skriva då. Det är då stödet behövs som mest. Det är här som utmaningen är som störst, och segerns som störst, när man lyckas vända och fortsätta vara nykter, inte när det flyter på och dagarna tickar på. Kanske är det här som forumet är som viktigast, att stötta och stödja när det är som svårast, att sluta upp och tillsammans bära bort den som börjar vingla på kanten till stupet? Att tillsammans ta bort skammen som nästlar sig in och lätt gör en paralyserad och värdelös. Så mycket kunskap och verktyg/strategier som vi skulle kunna utveckla tillsammans om hur man skulle kunna göra för att komma vidare när alkoholdjävulen försöker ta nya grepp efter en tids nykterhet.

Att belöningssystemets roll är avgörande i sammanhanget, att suget triggas av minsta lilla alkohol och att belöningssystemet, det den programmerats om till när vi druckit för mycket, kickar igång och vill ha mer alkohol, dopaminkickar. Hjärnan glömmer aldrig kickarna den får vid alkohol och kommer alltid att vilja nå detta tillstånd, så fort den får alkohol. Kanske finns det de som kan lyckas dricka ibland, där det inte hunnit bli ett beroende och med en omprogrammerad hjärna, men majoriteten av de som finns här på forumet kan det inte upplever jag det som.

Kämpa på, tillsammans blir vi starka!💪❤️