Inatt en mardröm. Den var så verklig och realistisk. Det var morgon och jag hade varit med min sambo på parmiddag och sovit över. Nu var vi på väg någonstans börande på två tomma baginbox kartonger plus ett par tomflaskor. Det var en tråkig stämning och mannen såg sur ut. Jag erbjöd mig att betala för en låda då vi tydligen lyckats dricka mycket mer än de hade kunnat ana.
Mannen såg sur ut, kvinnan försökte le och sa att ja, det kunde vi göra. Känslan av skam växte. Hur mycket hade just jag druckit?
Allt kändes hemskt. Jag hade ju slutat att dricka!
Hur jag än försökte kunde jag inte minnas hur det gick till när vi började dricka. Hur gick det till?
Ångest.
Så vaknade jag ur denna mardröm, som kunde varit verklighet.
Känns underbart att det bara var en dröm. Undrar varför den kom just nu?

@Amanda L Jättevanligt med alkoholdrömmar de första nyktra månaderna. Det är ditt undermedvetna som processar ditt beslut om alkoholstopp. Själv drömde jag att jag kaskadkräktes 🤮 I alla möjliga sammanhang, så ovärdigt.

Kram 🐘

@Amanda L Det är verkligen skönt att vakna upp ur en mardröm och inse att det som händer inte är sant. Drömmar är ju rester från dagen, det som händer, tankar och känslor och det undermedvetna som processar detta. Jag brukar försöka tyda vad mina drömmar vill säga mig, det som händer i drömmen är ju inte riktigt det som kommer att hända, det är det ”bakom”. Så jag brukar försöka se mardrömmarna som något positivt, alltså att det finns något budskap i den. Först känns det bara obehagligt, men efter en stund så försöker jag hitta budskapet. Ibland är det bara processade rester och inget jag bryr mig om, bara en jobbig dröm. Vad jag menar är att man inte behöver vara rädd för sina drömmar, för det är ju bara du själv som processar dig själv. Så att vara nyfiket undersökande av sina drömmar kan också vara spännande😁

@vår2022 Jag kan bara inte komma på vad det betyder. Men så är det ju med drömmar. Kanske var det bara något liknande jag läst här…någon som skrev om någon liknande händelse.

Onsdagsdrink för den som ligger åt det syrliga och beska hållet: grapejuice med Sweppes Indian Tonic zero. Valfria mängder av vardera….
Någon annan här hade grapefrukt juice som favorit. Hoppas det inte var precis samma! 😎

@Amanda L Tack för tipset på drinken! 😎👍 Har som sagt ett gäng tonics i förrådet som jag köpte innan jag skrev på kontraktet här och behöver sådana här bra förslag på användning. 😁🍹
Det verkar bli bra väder i helgen också? Då får det bli lite smarriga drinkar! ☀️

@Amanda L Fick lite panikkänslor i sommarvärmen idag. Inte pga värmen utan pga vad som inte längre finns i min dryckeslista… 🤪
Kom ihåg ditt recept på drink ovan och körde inom ICA på vägen hem. 😁 Gott! 👍🌴

@Crusade Ja, det är verkligen jättejobbigt. Allt blir plötsligt så stort, nästan som om man har sorg. 😕 Men vi får hjälpas åt att jaga positiva tankar. Och bli experter på alkoholfria tonic-drinkar!

@Daemon @Crusade
Ja, det är som en slags sorg i början. Jag tänkte på det strax efter att jag skrivit ang mina drinkar idag. Att jag faktiskt inte alls tänker på vin eller vindrink längre, när jag vill dricka något svalt eller gott. Varken saknar eller tänker på det.
Känner ingen sorg över att jag inte kan dricka. Det som var så viktigt har blivit oviktigt.
Det kan komma som ett minne ibland, men ganska sällan.
Det händer verkligen något med tiden med hjärnan, suget eller vad det är. Nu har ja varit nykter 2,5 månad och det är ju ändå inte så väldigt lång tid… Jag är nu 99,99 procent säker på att jag aldrig kommer att dricka alkohol mer. Men jag är ödmjuk och fortsätter läsa och skriva här för att säkerställa det. ☺️

Hej alla duktiga,
Kikar in från mitt gamlings-perspektiv och vill bara säga att det är okej att känna sorg när man inser, accepterar och lever utifrån insikten om att man är en sån som inte kan dricka. Så småningom förändras insikten från kan inte- till vill inte.
Men det är många små och stora steg på vägen! Det är okej att känna saknad- betyder inte att man kommer att dricka. Okej med sorg eller depp. Varför är just jag en sån? Tänkte jag ofta i början.
Idag kan jag helt ärligt säga att jag inte skulle byta med en enda lagom-drickare i världen. Skulle aldrig byta mitt nyktra liv mot något annat. Men det har tagit sin tid. Jobbigt för otåliga som vi, I know. 🙁
Ni gör så himla rätt, peppar, lever på, håller er nyktra. I backspegeln fattar jag först nu vilket stort steg det var, och hur avgörande för resten av mitt liv. Heja er! 🌷

@Daemon @Crusade Ja, förändringar där man gör en tvärvändning kan emellanåt kännas jobbigt och sorgligt. Man lämnar något som är så invant och som ”lindrar” för stunden. En avvänjning av ett beroende som kan ta lite tid och som går upp och ned i tankar och känslor. Jag tänker att när det händer så kan man bara stanna upp ett tag, registrerar känslan och notera den och sedan låta den passera. Då brukar suget släppa, för det släpper alltid efter en stund. Att det tar mer energi att tvinga sig att inte få känna känslan som kommer. Ungefär som att sätta ord på sina känslor, det brukar lätta på trycket då. Med tiden som nykter blir detta lättare, ju mer hjärnan får återhämta sig och komma i balans igen. Tankarna ändras, man blir allt friskare och förändringen börjar sätta sig och till slut är det, det nya normala. Förändringen har blivit internaliserad och man har antagit en ny livsstil. Så håll ut❤️