av Sattva

Hej alla!
Nyinflyttad idag från "att förändra sitt drickande". Helnykter sedan 1 jan i år, och så kommer det förbli!
Har valt att behålla mitt trådnamn "Det är aldrig försent". Det står för att utveckling i och av livet aldrig tar slut, man blir aldrig "klar". Men det är aldrig försent att hitta nytt, både inom och utom sig!
Ser fram emot att lära känna er härinne, som dem ni är i denna del av forumet!

Sattva
lör, 2024-11-23 - 10:04

God morgon!
Livet rullar på. Tack
@Varafrisk @Andrahalvlek @vår2022 för era inlägg!❤️

Det är så konstigt, hur samma läge/ situation kan uppfattas/ kännas på så olika sätt av samma person. Till det yttre är ju läget precis som för ett par månader sedan. I mitt inre något helt annat. Sorgen o hopplösheten är borta. Ilskan är också borta, iaf just nu. I nuläget känner jag just ingenting. Ett lugn. Jag vet att jag inte vill fortsätta ha ett distansförhållande med maken. Sedan hur det brytet ska te sig är jag inte på det klara med än.
Den senaste gången vi sågs, förra helgen, insåg jag att det kostar för mycket på alla plan. Jag försökte bla prata med honom om oss, om hans flytt etc. Han spårade direkt in på att det är min dotters fel allt. Han kommer verkligen inte vidare, och jag tror inte han kommer göra det heller. Ohållbart. Utöver detta, som egentligen är fullt tillräckligt, har vi typ inget att prata om utom väder o vind. Fast vi inte setts på en månad.

Jag var hos min nya terapeut nu i veckan, andra besöket. Får precis den hjälp jag behöver. Vi pratar om detta m maken/dottern, men härleder även mina känslor o beteenden bak i tiden. Använder övningar för att gå från att förstå teoretiskt (det är jag bra på) till att läka såren (KÄNNA känslornas härkomst o bearbeta dem). Otroligt befriande.
🌸🌸🌸

vår2022
lör, 2024-11-23 - 15:43

@Sattva Det är verkligen häftigt med utvecklingen/processen som sker hos dig. När saker faller på plats och lugnet sprids inombords. Att faran som man kan uppleva inte längre är en fara i den bemärkelsen att det ger påslag i kroppen. Sen tänker jag att det kan skifta upp och ned från ena dagen, veckan till den andra i påslag, men inte med samma intensitet som i början och att tankarna, känslorna kring det förändras. Härligt att du känner att du får precis den hjälp du behöver hos terapeuten.

Ha det gott!❤️

Andrahalvlek
lör, 2024-11-23 - 16:47

@Sattva Det måste vara en typiskt manlig åkomma, att fastna i bitterfällan. Livet blev som det blev på grund av andras fel och brister, för själv är man felfri. Betoning på man. Ser och upplever att barnens pappa lider av samma åkomma, han är 60+ och jag är bara så tacksam över att det är 11 år sedan vi separerade. Vi umgås en stund, ihop med resten av familjen, och jag undviker noga att beröra vissa samtalsämnen, och sen åker jag hem till mitt hem ❤️ Bara mitt.

Kram 🐘

Sattva
sön, 2024-12-01 - 08:52

Hemkommen sent igår efter en jättefin vecka på min yogafördjupning. Detta var fjärde och sista utbildningstillfället. Vi har setts totalt fyra gånger fördelat på drygt ett år. Denna omgången var som att kliva in i en varm trygg famn. Vi känner varandra väl nu. Vi är trygga med varandra. Vi trivs ihop.
Det var lite spänt i början mellan tjejen jag delade lägenhet med sist, men det släppte fort. Och denna gången bodde vi båda var för sig, man behöver det.
Något jag lade märke till hos mig själv som kändes väldigt skönt o fridfullt, var att jag kände mig lugn, grundlugn. Vi får ju feedback av olika slag på de delar som rör yogalärarrollen. De andra gångerna har jag lagt stor vikt vid den feedbacken jag fått. Denna gången tog jag emit allt med jämnmod. Både bra o mindre bra feedback. Det var så skön känsla!

Idag är det bara att landa ner härhemma. Tvätta, städa, adventpynt, handla etc.
🌸🌸🌸🌸🌸🌸

vår2022
sön, 2024-12-01 - 09:02

@Sattva Låter verkligen som en härlig utvecklingsprocess i självkännedom och i öppenhet i att ta emot. Att kunna göra det utan att försvaret släpper ner ett galler och skapa en distans till det som sägs. Häftigt! Då kan man utvecklas och bli självmedveten, jobba med bitar som behöver förändras eller förstås och även lära sig känna självmedkänsla.

Ha en fin första advent!🕯️❤️

Andrahalvlek
sön, 2024-12-01 - 09:26

@Sattva Wow 🤩 Att lägga stor vikt vid den feedback man får triggar den ”duktiga flickan” inom oss. Vi ställer större krav på oss själva än vi ställer på andra. Känner igen det från mitt eget yrkesliv. Är jag en minut sen till ett möte ramlar himlen nästan ner i min värld, medan andra kan komma både fem och tio minuter för sent - de har ju så fullt upp med jobbet.

I min nya roll är jag för första gången på väldigt många år (typ 25 år) inte chef/arbetsledare. Jag är en i gänget, och sist in i gänget dessutom. Kan inte alla oskrivna regler. Den första tiden fick jag några få tillsägelser från arbetsledande chefer, på ett vänligt sätt, och shit vad det fick mig att bli både lite kränkt och skamsen som sjutton. Som chef kan man tillåta sig en hel del frihet under ansvar, men inom kollektivet måste man hålla sig till ”reglerna”.

Sen tänkte jag på alla de gånger jag själv gett någon medarbetare tillsägelser. Hur jag uppskattat om de tagit emot det jag framfört med öppet sinne, utan att reagera genom att gå i försvar, och hur de sedan visat att de följer våra gemensamma regler genom att inte göra om samma misstag. Sådan vill jag ju vara också. Jag vill leva som jag lär.

På ytan visade jag nog jämnmod innan, men nu känner jag det inombords också. Jag ber om ursäkt, tar in tillsägelsen, och gör rätt nästa gång. Det definierar mig inte ett dugg som människa vad en chef/arbetsledare har för specifika önskemål om mitt sätt att jobba. Jag rättar in mig i det kollektiva ledet, jag har ju själv valt att släppa chefsrollen.

Kram 🐘

Sattva
sön, 2024-12-01 - 09:28

@vår2022 Ja, det var en ovan känsla för mig. Att verkligen inte ta det som sades personligt eller att det hade något med mitt värde som människa att göra. Det var bara helt lugnt i mig. Jag blev själv förvånad! Och tacksam❤️