Så mycket som jag vill få ur mig. Dricker dagligen, och det har bara eskalerat det senaste året. Tidigare var det kanske en flaska vin om dagen, nu blir det ofta två. Sällan en helt nykter dag. Har mina barn på halvtid och de har nu reagerat på att mamma somnar i soffan varje kväll och vill inte längre komma till mig. Socialtjänsten skall nu göra en utredning. Det här är så vidrigt. Mina barn är det absolut viktigaste jag har och ändå så har jag valt alkoholen framför dem under så lång tid nu. Känner sånt förakt inför mig själv. Har gjort så jävla idiotiska saker i livet och kan nog säga att samtliga händelser har skett på fyllan. Nu ska jag ändra på det här beteendet för det finns ingen annan utväg...samtidigt så sitter jag och planerar hur jag ska hinna förbi bolaget på lunchen. Hål i huvudet helt enkelt.
Jag jobbar heltid och sköter mitt jobb, jag äger mitt hus, min bil och tar hand om mitt utseende, allt utåt är så bra som det kan vara men på insidan är det en katastrof.
Jag tänker inte förlora mina barn så nu jäklar måste jag lösa det här. Tänkte att det kan vara ett bra sätt att dela tankar med andra i liknande situation så därför skriver jag här.
Man tycker att svaret är så otroligt självklart om man tänker vad man väljer...alkoholen eller barnen? Önskar att det vore så enkelt.

Gammel tanten

Du har tagit det första steget genom att gå med i Forumet.
Jag är själv helt ny här. Har fått stöd av att läsa i trådarna och kommit till insikt om mina problem.
Därmed inte sagt att jag löst dem, men jag vill och måste försöka!

Hoppas du lyckades undvika systemet under lunchen!

Önskar dig allt gott på vägen mot nykterheten!

faller

som du beskriver, blev så berörd att tårarna började rinna. Hoppas allt reder sig...Detta är i alla fall ett bevis på att du vill ordna upp allt.
Skickar en stärkande kram...

Mammy Blue

Kan bara upprepa, läs, läs, tänk, och läs, fundera, tänk, och läs. Skriv gärna lite också.

/MB

Surfina

Tack för alla peppande ord. Är så skönt att få säga precis hur man tycker tänker och mår och samtidigt veta att ni andra här verkligen förstår för att ni är eller kanske har varit i liknande situation själva.

Ja nu har resan börjat, det kommer antagligen att bli både berg och dalar som man ska ta sig förbi.
Har kikat runt lite här och det är verkligen inspirerande att läsa det de som har lyckats skriver. Hur skönt det är att vakna efter att ha varit nykter på den där festen där så många blev rejält onyktra. Vakna pigg och veta vad man har sagt och till vem...i stället för att vakna med huvudvärk och komma ut i hallen och se hur ytterkläderna ligger slängda på golvet och man sen i ren panik letar efter telefonen och med sån otrolig ångest tittar igenom historiken från kvällen som gått. Ringde jag någon när jag kom hem? Hur kom jag hem egentligen?

Nu är det inte festdrickandet som är mitt största/värsta problem (även om det också är ett problem) utan det är det här "varje dag drickandet" som begränsar en i allt man gör. Tankar som, -fan jag måste hämta dottern från träningen idag, då kan jag ju inte ta något att dricka förrän efter klockan åtta. Helt sjukt!!! Men det är ju precis också det jag är...sjuk :-(

MEN...ska nu försöka tänka "rätt" tankar som peppar i stället för stjälper.

Kram på er alla

Gammel tanten

Jovisst är det en hög igenkänningsfaktor från då, när mina yngsta barn var tonåringar och mitt drickande eskalerade i samband med att jag blev änka.
Det här med att tänka, då kan jag inte dricka innan dess o.s.v.

Men kämpa på!
Det resulterar bara i vinster!

Styrkekramar till dig!

Mammy Blue

Planerandet, irritationen över allt som måste göras innan man kan börja dricka, räkna centilitrar och timmar till nästa gång man måste köra bil...
Suck...
Så oerhört skönt att slippa det!
/MB

Gammel tanten

Ju mer mer jag har läst på Forumet desto mer inser jag fördelarna med ett nyktert liv!
Det ska gå!
Det måste gå!
Kan andra, så ska jag också klara det!
Tror och hoppas jag i alla fall!
Styrkekramar till er!

konstnären

Hej
Vad bra att du skriver här det är starkt av dig.
Håller med dig, det ska gå. Det måste gå.
Själv är jag kvinna och har nu varit vit 6 veckor.
Men jag har tagit mig många återfall tyvärr.
Men nu har jqag gett mig fanken på att det ska gå.
Jag vill aldrig må så dåligt som jag mådde i september.
Det har bara blivit värre och värre för varje återfall.
Vist känns det tomt ibland vet nästan inte vad man ska göra.
Så alkoholen har tagit mycket tid från mig, som Mammy Blue
skriver, planera, inköp, tänka så man har dagen efter.
Nu kan jag bli glad för småsaker, jag är ju nykter och
ser annorlunda på allt. Det är väl så livet ska vara.
Nu kämpar vi tillsammans
Varma hälsningar Konstnären

Gammel tanten

Jag kan inte finna några nackdelar med ett nyktert liv, mer än att:
I början kommer jag att genomgå en sorgeprocess.
En saknad av min gamla vän, vinet, som samtidigt var min värsta ovän!
En ovän som gjorde mer skada än nytta, men när sorgeprocessen är över.
Då har jag gjort otroliga vinster!

Styrkekramar för att komma dit!

Gammel tanten

Jag är imponerad av att du klarat 6 veckor!
I morgon börjar min riktiga resa mot nykterheten.
Beslöt att dricka upp den sista flaskan rött jag hade hemma.
Klockan 5 minuter i 7 påbörjade jag högtidligt det sista glaset. (Här är kl. 1 timme mer än i Sverige.)
Nu finns det bara en liten slurk kvar på botten av glaset.
Sen är det nog med alkoholhaltiga drycker!

Varma hälsningar tillbaka!
Och vi fortsätter att kämpa tillsammans!

faller

Tänker på din historia eftersom jag blev så otroligt tagen...Har du lyckats stå emot alkoholdjävulen? Fan för dessa jävla beroenden, usch och fy är så förbannad på alkoholen, så kan inget annat än och svära. Hejar på dig, vi måste ta kontrollen, sätta ner foten, nu får det vara nog!
Styrkekramar

konstnären

Håller med man kan bli galen på alkoholdjävulen. Men
jag inser att det inte hjälper. Papegojan som jag kallar
honom tittar in ibland och sätter sig på min axel. Men
då försöker jag tänka i andra banor. Den ger mig bara skit
vill inte tillbaka till svarta hålet, med ångest oro
rädd för min egen skugga. Nej nu kan jag se människor i
ögonen. Håller inte längre inne med att jag är alkoholist.
Känns befriande att dom jag umgås med har förstått.
Nej tack till första glaset ska bli min mantra.
Jag önskar ibland att jag kunde dricka 2 glas vin, men
vet nu att det inte går. Efter ca 10 återfall på två år
har det blivit värre och värre för varje gång.
Nu tar vi kommandot eller hur
Konstnären

Surfina

Igår var ingen bra dag, behöver jag säga mer.
Idag är en ny dag och idag har jag bestämt att INTE DRICKA. I eftermiddag ska jag på möte med socialtjänsten så får vi se vad det ger. Har sen planerat in att gå på en yogaträning i kväll. Har aldrig någonsin provat yoga tidigare men känner att det måste hända något nytt nu. Jag måste fylla mina kvällar med annat än det jag är van vid att göra helt enkelt.
På torsdag ska jag träffa mina barn en stund och förhoppningsvis kommer de att följa med mig på kalas på lördag. Jag hoppas och önskar och vill att det ska vända nu. Det är bara jag själv som kan förändra men självklart med hjälp av andra. Man känner sig bara så jävla värdelös när man ska sitta och prata med någon om hur dåliga val man har gjort. Jag skäms så. Hur har jag kunnat låta mina barn sitta och titta på när jag hällt i mig glas efter glas och tror att jag är så diskret att de inte märker något och sen somnat i soffan och sonen kommer och väcker mig och säger att vi ska gå och lägga oss. Jag känner mig verkligen som världens sämsta mamma.
Jag är samtidigt glad att mina barn har sagt till nu. Det blir en väckarklocka som heter duga men självklart så borde jag ha fattat vart det var på väg redan tidigare.
Ja nu är det som det är, tiden går ju som bekant inte att vrida tillbaka och samtidigt så kunde jag trots allt det här inte låta bli vinet igår. Nu var ju inte mina barn hos mig men det är ju skit sak samma.
Usch vad hemsk den här jäkla alkoholen är. Att det ska vara så svårt att låta bli.
Men nu, fokus på IDAG...och idag blir det inget vin. Jag har bestämt det...IDAG!
Idag är första dagen på en ny tid, så vill jag tänka. Igår var min första dag på det här forumet och det känns så skönt att få prata av sig här med er andra. När någon av er skriver att ni kunnat låta bli drickat (även om det bara är för en dag)så blir det en sporre för mig också.
Så nu hoppas jag att även jag ska kunna sporra er tillbaka i framtiden.
I morgon kommer jag att skriva här att jag inte drack något igår (ja idag alltså). Det känns skönt att jag har bestämt detta, även om det bara är för en dag.
En dag i taget, det är så det får bli. Tänker fortsätta skriva av mig här och läsa allas olika historier och lyckanden och även misslyckanden så klart. Underbart om vi kan hjälpa varandra på detta sätt.
All kärlek och lycka till oss alla
Nu gör vi allt vi kan för att få ett bättre liv där vi kan gå rakryggade och inte behöver smussla och ljuga mer.

Gammel tanten

Håller tummarna för både dig och mig.
Jag börjar också mitt nya, nyktra liv idag.
Alltså står vi bägge två på dag 0, men idag ska vi inte dricka något vin. Imorgon kan vi då ändra 0 till en 1. o.s.v.

Hoppas att mötet med Soc. känns bra.

Tror att vi fixar detta!

Styrkekram

Surfina

Nu kör vi, och jag är en jävel på att räkna så nu finns det ingen återvändo ;-)
Som sagt, vi kommer aldrig att ångra att vi inte dricker.
Blir mycket läsa här och det ger så mycket positiva tankar och det behöver vi bomba oss själva med nu.
Kram