Idag firar jag tre månader som nykter. Att ha uppnått denna magiska gräns firar jag med att skapa en ny tråd. Jag är ju flitig besökare i andra trådar och rätt nöjd med det, men ibland kommer jag på saker och funderingar som jag vill skriva om och som inte riktigt passar i andra trådar så för sådana tillfällen vill jag ha en egen tråd även om jag nog även fortsättningsvis kommer att hänga hos Stigsdotter, Dompa, Lilja, TP och alla ni andra härliga människor på forumet.

Jag kallar tråden för filosofiska rummet eftersom jag gillar att filosofera och fundera och det nog kommer att bli en del sådant snack framöver. Men idag hinner jag inte på grund av studier. Känn er som hemma så länge. Det blåser friska vindar i mitt filosofiska rum. Det är högt i tak och jag har tunna, vita sidengardiner som fladdrar i brisen. Det doftar gott av syrén och jasmin. Fåtöljerna är mjuka och sköna och jag har bullat upp med hemlagad saft, kaffe och yogite. Det finns pappersnäsdukar också om nån vill sitta här och gråta ut och i hörnet hänger en boxboll för den som vill avreagera sig. Bokhyllorna är rätt tomma än så länge, men om jag känner mig själv rätt kommer de snart att fyllas.

Så välkomna hit!

Nynykter som nu går in i fjärde månaden

konstnären

Tack för kaffet pellepennan, det var gott. Länge sedan jag var här. Behöver fundera.
Är inte glad idag, mannen var på bolaget igår och inhandlade sprit och vin efter sex veckor
utan. Jag känner inget sug, när jag ser allt jag blir ledsen besviken. Ser ju han faller direkt
nu, uppehåll en tid sedan är det tid för en ny period. Min syster hade ringt i går kväll när jag
var ute med hunden, mannen hade lyft luren och vrålat vad vill du. Hon blev naturlgtvis både ledsen
och förbannad. Jag har stöttat sedan mitt hemska fall i september, vet inte om jag orkar.
Så här ser dagen ut upp morgonen sedan dricka och sova i stort sett hela dagen.
Du måste hjälpa mig säger han, men jag kan ju bara stötta, beslutet och viljan att sluta dricka kan
han ju bara ta själv. Får se om han klarar lägga ner idag. Har lust att köra han till psykakuten, är
så trött.
Samtidigt står jag ensam och stark fast vid mitt beslut att inte dricka och just nu är det en baggis
i det stora hela.
Tyckte kaffet var aningen för smak pelle. Skoj, skoj.
Ha en fin påsk och ligg kvar bakom mig
Konstnären

och tycker det är trivsamt med lite rörelse här i filosofiska rummet. Här råder jämställdhet - den som hinner först fixar och donar så mycket man orkar:)Om man inte orkar så går det bra att bara ta det lugnt och njuta av det vackra rummet och utsikten. Roar mig just nu med att fundera över om kaffet var för starkt eller för svagt eller något helt annat? Jag dricker kvällskaffe just nu - ur min nya fina muminmugg, vårgrön med alla figurer som firar Toves 100-årsjubileum. Ha det gott alla / mt

Pellepennan

och tittar in för att fylla på med choklad. någon har ätit vidare.
skålen är nästan tom. Tänker att det säkert är konstnären
som snaskat. Hon verkar gilla snask :-)
fyller på och promenerar hemåt

//PP

här på forum att många tittar in men utan att efterlämna signatur. Kanske nån anonym varit inne här och stärkt sig med lite choklad... :) Fint att du fyller på PP - det kan komma att behövas. Glad Påskaftonsdag alla! / mt

konstnären

som käkade upp chokladen, kunde inte stå emot suget, Ha Ha.
Konstnären

Pellepennan

ska jag vara försiktig med. nu visade sig magkänslan
stämma den här gången, och det var ju tur för mig :-)

ställer skålen längre bort från fönstret, sol skiner ju
rakt in snart.

//PP

med morgonkaffet. Njuter av soluppgången och av att känna sinnesro. Stillhet och frid tänkte jag skriva men stannade upp och ändrar till sinnesro. Stillheten, soluppgången, fågelkvitter, påskmusik - allt det finns runtom mig men sinnesro har jag inom mig. Sinnesro är ett tillstånd. Ett tillstånd som jag lärt mig att vara rädd om, att värna från yttre påfrestningar - de jag inte har att göra med och inte kan bidra till att förändra till det bättre. En av de stora utmaningarna i min väg ut ur labyrinten medberoende... jag kan lätt minnas känslan att jag måste engagera mig, gå in i oro som jag kände runt om mig. Försöka ordna och ställa tillrätta. Som kunde bli röra-och-föra... Vanligen resultatlösa försök som skapade mer förvirring och trassligheter...

Vet inte varifrån tanken på medberoendet som en labyrint kom men i stunden känns bilden rätt... och en mer hoppfull bild än den gyttjemetafor som jag brukar kallar medberoendeträsket. I medberoendelabyrinten ser jag också Ariadnes (röda?) tråd som leder ut mot ljuset och friheten.

Hmmm... Detta blev nåt helt annat än jag tänkt skriva men det kan få stå kvar i Filosofiska rummets skrivbok. Jag kopierar också till min egen tråd.

Solen stiger, radion spelar uppståndelsemusik, livet har segrat, kaffet är gott och dagen är full av möjligheter.

Idag ställer jag in en bit pasha - som tur är har jag har ett isfat för pashan ska vara kall. Lite färska frukter till. PP fyller säkert på i chokladskålen. Påskglädje önskar jag er alla! / mt

konstnären

Jag önskar dig oxså påskglädje. Befinner mig själv just nu i en gyttjemetafor. Ställa allt
till rätta för mannen. Men jag har kommit till en punkt där även jag kan finna en inre frid
som ingen kan ta ifrån mig. Lite stökigt hemma nu då mannen föll så djupt denna gången.
Men inget daltande från min sida, orkar inte med det efter allt jag själv jobbar på.
Drygt sju månader har gått för mig och jag är förundrad och samstidigt lite rädd. Har haft vin
och sprit mitt framför näsan men har inte varit i närheten av att känna lust till det.
Visst är det fin morgon alldeles stilla här inne. Tyvärr vet jag inte vad pasha är för något,
vågar mig inte på att prova. Men PP fyller nog på chokladskålen idag.
Ha en fin dag MT
kONSTNÄREN

Pellepennan

Morgonrutinerna verkar ha sin gilla gång, och alla vaknar i samma ordning som vanligt:-) Att jag själv gärna sover gör att jag missar morgonens besökare här inne. Hade gärna druckit lite morgon kaffe och ätit lite Pasha tårta med er, och det hade i synnerhet du med gjort Konstnären.
Du är en riktig bakverksfantast ;-). Tror nog att du kommer att titta in lite senare, det finns ju kvar.

Att försöka att inte lägga energi på det man inte kan påverka är exakt det jag skulle önska mig mest av allt. Parallellt till tiden då jag försöker tillfriskna har jag ju ändå varit inne i en annan mycket jobbig process. Kanske har den delen faktiskt gjort att jag fått extra styrka att hålla emot alkoholen i mitt liv. Ungefär som om jag känt att faller jag tillbaka till drickandet, så kommer jag inte ens att ha en chans att ordna det andra.
I vilket fall blir det problemet bara större och värre, och nu finns inget jag längre kan göra för att undvika att slutar ganska illa som det ser ut.
Så jag vill verkligen lära mig hur man gör att lägga energi på det man kan påverka och försöka få sinnesro i det man inte kan påverka.

Jag har funderat mycket på medberoende och hur/om mitt agerande har påverkat min omgivning. Har faktiskt länge tänkt fråga dig mt om vissa funderingar jag haft. Är det samma sak som man upplever med någon som har alkoholproblem som jag själv upplevt? Jag tycker mig känna igen att jag utvecklat något liknande till mitt ex som är mycket emotionell och även har lidit/lider av perioder av psykisk ohälsa. Kan man utveckla medberoende till det? Hon har även gjort mig ansvarig för att det är jag och mitt agerande som gör att hon mår som hon mår. En lång historia men en tanke som alltid funnit att jag kan lösa detta. Jag kan stå stark och vara den "stabila", jag kan vara den som gör att det går lättare. Nu när jag försöker tillfriskna orkar jag inte vara den längre. Jag har gett upp, och då startar problemen på allvar. Ilska och bitterhet är nog en följd av att känna sig övergiven. Nu kan man aldrig lägga ansvaret för sitt eget agerande på yttre omständigheter, men tyvärr har jag försökt att stänga av oro och svårigheter. Kanske var det så att vi var två med egna problem som båda lägger skulden på den andre för sina egna bekymmer? Absurd situation i så fall. Den medicin jag trodde att jag skulle använda mig av skrivs inte ut av läkare. Att dricka i sorg är mitt livs största misstag jag begått. Det är slut med det nu. Följden blir tydligen att det även är slut med mycket annat. jag ställer krav på mig själv, och jag kan inte längre ställa upp på vissa saker. Att lida av psykisk ohälsa är ju i grund och botten en sjukdom precis som att ha alkoholproblem. Skillnaden är att i "samhällets" ögon är nog alkoholisten den som själv har förorsakat och bär skulden, och det stämmer ju kanske till viss mån. Kanske är det så att alkoholisten ses som den "sämre" personligheten. Jag känner att jag är på väg att vakna upp. Jag ska gå vidare och jag ska göra det nykter. Vad som än händer!
Jag bär ansvaret för mitt eget välmående, det är ju det jag kan påverka. Är det det som är sinnesfrid?

Blev kanske lite virrigt och för personliga funderingar för rummet :-) Jag klistrar nog över till min tråd med!

Chokladen påfylld, ha en fin solig dag!

//PP

är ursprungligen (tror jag) en rysk rätt som äts efter påskens midnattsmässa då man bryter fastan. Man rör ihop kvarg (kesella), äggulor, smör, socker, grädde, mandel och russin eller annan smaksättning. Massan lindas i gasväv och får rinna av i ostform eller Melittatratt. Mycket gott! Bifogar bild som ser ut att vara äkta ostform för pasha - sån har jag inte.
http://cdn.203.se/i?u=group1%2FM00%2F00%2FDE%2FCgAIC1IUBhuAcwX-AADgKSw1…

Tack för dina funderingar PP - jag återkommer om detta, kan noog redan säga att jag tror du äär på rätt spår. / mt

LenaNyman

... den här underbart fina tråden jag precis hittat. Och jag har satt på kaffepannan, mjölk finns också, sisten ut kan väl släcka stearinljusen där på brickbordet i hörnet?

:)

/brakfylld

Stingo

Verkar mera som ett kafferum än ett filosofiskt rum, men vad roligt att stöta på pasha här. Trodde inte man kände till det i Sverige. Lika ryskt som Borsjtj och lika gott, men mycket olikt ;-)

med lite folk härinne. Det blir trevligt med lite sällskap här nu när det blir höst. Jag sjunker ner och tar en kvällskaffet med mjölk och lovar blåsa ut ljusen när jag går. /mt

konstnären

en liten stund innan dagens arbete. Bara jag här och tyst och lugnt precis vad jag behöver. Tog med lite av min äppelkaka och sitter njuter.
Här och nu, var det konstnären, inget igår, inget i morgon.
Kramar vänner
Konstnären

LenaNyman

... och har ett citat av Henry Ford i huvudet. Lite fritt översatt går det så här: "Oavsett om du tror att du kan, eller tror att du inte kan, så har du förmodligen rätt".

Tankens kraft är reell. Och "mätbar". Tänk bara på att bita i en citron. Vad händer?

Tack för kaffet!
:)

Stingo

...med en näve nötter. Hasselnöt och mandel.

Jovars, Mulletant. Smetana skall det vara till borsjtjen... och nu när det lider mot höst blir det nog nån kväll med blinier och rom (från lake eller siklöja), naturligtvis med smetana där med ;).

Ebba

Skämtar du? Jag tar åt mig för jag har skrivit väldigt mycket här i forumet utan att ens knappt blinka, det är som att jag har hittat en plats och allt trillar ur mig så att jag blir lättare.

Förut drack jag och skulle knappast hängt i detta forum.
Allt kan missbrukas - helt sant.
Heroinmissbruk leder ofta till dödlig överdos. Jag känner en kille som på allvar missbrukade mjölk. Han hade läst någonstans att mjölk är bra för skelettet och han tvångsdrack tre glas mjölk om dagen. Jag fokuserar på att sluta supa ner och bort mig själv och äter kanske mer godis samt skriver och läser i detta forum, har iaf gjort det de senaste veckorna. Men alternativet är dödligt för mig, själsligt som fysiskt. Vet inte hur länge jag kommer ha ett behov av att skriva här? Utveckla gärna hur du tänker kring "forum-missbruk" för i mina öron låter det just nu bara nedtryckande och nedvärderande.