Hej allihopa! Ny här, så får väl börja med att skrapa fram en liten introduktion.
Min alkoholfria resa började för snart 4 veckor sedan. Före det var det säkert över 25 år sen jag haft en så lång torr period. Inte så att jag "druckit" i 25 år, men alltid har det funnits åtminstone en bastuöl, eller ett par avslappnande på fredagskvällen med i bilden. Ofta betydligt mera, bl.a. studenttidens fester kunde bli nog så våta. De senaste åren har det däremot blivit allt klarare att supen fått ett allt starkare grepp om mej och jag allt mindre kontroll över den. Sällan har jag druckit mej packad, men helnyktra kvällar har det varit väldigt tunnsått med under de senaste åren - spriten har mao blivit till något av en jämn plåga.
Jag är inte särskilt mycket för "en dag i sänder", så jag har bestämt att hålla mig torr året ut. Sedan borde jag ha möjlighet att göra ett nyktrare beslut om hur jag vill gå vidare. Inser nog att jag har stor risk att hamna i gruppen "bäst att avstå helt", men vet att det också finns mänskor som klarat av att tygla ett problemdrickande. Kännande mig själv, så tror jag att jag någon dag måste ta reda på vilken grupp jag tillhör. Jepp, jag är en katt (curiosity killed the cat).
Över huvud har det känts lättare att släppa än jag vågade hoppas på. Fysisk abstinens hade jag inte alls, om man inte räknar med några dåligt sovna nätter, men de kan lika bra skyllas på sommarhettan och strul med frun. På plussidan kan räknas att också vakentimmarna om nätterna nu är ångestfria. På det psykiska planet tar spriten (elller nu snarare icke-spriten) upp en hel del av mina tankar. Suget finns också kvar. Det försöker jag lätta bl.a. med att kvällsknapra på färsk chili (som jag odlar själv). Det begränsar godisintaget en del och vikten rasar, vilket definitivt är ett plus.
Nu är jag på min första arbetsresa som torr. Väldigt mycket alkotriggers där... Väntan på fältet, serveringen på planet, den ensamma kvällen på rummet... Jag gjorde min vanliga sväng och inhandlade kvällstugg att ha på rummet, före jag checkade in. Men i stället för hotellrumssats på några öl och, om jag stannar flera nätter, kanske vin och/elller en liten flaska rom eller whisky blev det att köpa två nollöl till mackan och nötterna. Så det här med att resa verkar tillsvidare gå bra. Utbudet i minibarerna har till all lycka aldrig lockat mig särskilt starkt, hoppas det fortsätter så. I morgon ordnas det antagligen helkväll på nån vingård, men det får jag nog avstå från den här gången. Jag är definitivt inte klar att sitta igenom en sådan med vatten i glaset.
Det känns alltid litet melankoliskt att resa från hem och familj, men den här gången föll jag in i en ovanligt djup melankoli på flyget. Vet inte hur mycket det beror på torkan och hur mycket på att jag köpte "Den osynlige mannen från Salem" som reselektyr. Den boken har en hel del melankoliskt mörker i bakgrunden och i sin huvudperson (åtminstone i början, inga spoilers please).