av Anders 48

Ny här, men har läst ett par år! Sitter nu med rejäl abstinens efter ett race på 6 dagar. Varför gör man detta mot sig själv - och vänner som är oroliga. Jag har en gång för tre år sedan legat inne för avgiftning - men lik förbannat så har jag gjort detta ett par/tre gånger om året. Får rejäl ångest, blir rastlös, sover risigt - även om insomningstabletter hjälper en del. Skakig in händer o ben, svettning/frossa, hög puls. Nu har det gått 2½ dygn och det värsta har väl lagt sig. Jag nojjar på det där med dilerium - och googlar sönder mig om NÄR det sker. Nojjig nojjig:-)

Kan ett dilerium komma trots att man känner sig ok. Har varit ute o promenerat och pulsen är normal, inga svettningar. Kan det vara ett mellanrum mellan abstinens och dilerium? Eller hänger de alltid ihop?

Undrar när nästa race kommer, för det kommer väl fler? Varför? Jobbet inga problem - bara sjukskriver mig själv upp till sex dagar - men de börjar väl snart undra när man är sjukskriven 4 ggr per år.

Fantastisk att läsa på dessa sidor - vilka kämpar det finns!!!

MåBättre
fre, 2015-03-27 - 20:41

Hej Anders!

Intressanta reflektioner, jag har också varit inne på att jag aldrig var arg i min uppväxt och att jag nog borde bli arg oftare för att ventilera på något vis. Jag har dock förändrat mitt tänk lite.. Jag inser att när jag inte har fylla och ångest hängandes över mig så klarar jag av saker bättre och förstår bättre varför jag känner som jag gör samt har lättare att se om någon annan har en dålig dag, alltså att allt kanske inte beror på mig. Allt är inte mitt fel, ganska skönt att få lyfta viss tyngd från sina axlar.

Jag tycker att dina "alkoholryck" låter oroväckande. Min känsla är att du står på en skör grund, om nån eller några negativa händelser inträffar, hur långa kommer dina ryck att bli då? Mitt tips till dig är att ta tag i det ordentligt medans du fortfarande har styrka och kraft men du måste givetvis känna själv. Sätt ett rimligt mål med din nykterhet men försök samtidigt sätta något annat mål såsom träning, promenader, fikakvällar eller vad du nu kan komma på. Alltså två mål, ett för nykterheten och ett som du tror kommer tillföra ditt liv något. Testa en månad och sedan utvärderar du bägge målen. Bryt gamla mönster..

Anders 48
lör, 2015-03-28 - 18:03

Jo, blir mycket att fundera över! På något sätt, hmmmm, så tror jag att det sista "alkorycket" satte lite mer spår än de jag presterat innan. Det är bra. Jag fick verkligen klart för mig hur svajigt det kan bli för min egen del när det händer något negativt, stressande i livet - och hur jag, hittils till viss del (inte alltid dock) har gömt mig i alkoholdimman för att slippa känna efter och agera. Strutsbeteendet igen.

Idag har jag varit ute på årets första cykelrunda, runt hela Djurgården. Underbart skönt. Inte en tanke på alkohol - och kvällen blir en lugn framför tv´n/datorn. Tänkte dock på alla, och det var många, som satt längs Strandvägens barer/caféer och drack. Några drack kaffe - de flesta öl/vin. Undrar hur många av dessa som är inne i en lång helgfylla, eller bara satt och tog sig en återställare? Tanken bara slog mig när jag cyklade förbi...... Jag blev glad för min egen del att det inte drog igång något sug, eller någon längtan efter att också sitta och bli lite eftermiddagsfull på uteservering i vårsolen. Istället njöt jag av naturen ute på Djurgården (natur, eh, ja typ...)

Alkoholist Javisst
lör, 2015-03-28 - 18:20

Anders - det är skitjobbigt att sluta alka. Det är ett helvete!
Jag hade liknande 4-7 dygns suparrundor före jag gav upp och slutade dricka! Jag var som dig... Nyktrade till - fick ångest - drack för att döva ångesten - fick ångest för att jag drack - blev dyngrak för att slippa tänka - däckade - vaknade upp bakis/fortfarande full - drack återställare för att "stabilisera" - återställaren förökade sig till flera återställare och dessa i sin tur blev till en ny fylla.
Så höll jag på i 3 år.
TRE ÅR!

Helt sinnessjukt vad kroppen pallar!

Idag gjorde jag mitt första besök på en pub. Var ute och lunchade med ett vännerpar och min sambo, de drack alkohol till maten - jag drack alkoholfritt. Efteråt gick vi och tog ett par glas, eller de tog ett par glas, jag drack mineralvatten och alkoholfritt.

Nu sitter jag hemma i soffan och är så lättad!!! Hade det här varit för 3 månader sedan så hade jag varit bra i gasen vid det här laget och jag hade suttit och hysteriplanerat hur jag skulle hälla i mig i smyg utan att sambon skulle märka ngt, hur jag skulle klara att övertala honom till att ta ett par glas ute ikväll och hur jag skulle kunna dricka återställare imorgon utan att bli avslöjad. Vilket jobbigt jäkla hamsterhjul man var inne i alltså...

Men liksom du så noterar jag mig hela tiden hur folk runtomkring mig dricker, ser ut att njuta och vara lyckliga med sitt glas i handen.. Hur folk traskar runt med välfyllda bolagspåsar och hur alla ska fira att det är helg genom att få bli fulla och glada... Själv är man tråkig och nykter.

Anders 48
sön, 2015-03-29 - 10:59

Jo, precis sådär kan det ju se ut när man är inne i ett race. En återställare blir 4 - och en "ny" fylla. Ny är den ju inte, utan pågående sedan......

Är såååå skönt att vakna idag och vara nykter. Sugen på frukost - och kaffet smakade jättegott.

Tänkte precis som du igår när jag var ute och cyklade. Det var som att min blick lyckades zooma in varenda lila Systembolagspåse som fanns på stan - och det var rätt många. Känslorna är ju blandade - men en del av mig tänker självklart: Undrar hur många av dessa "påsar" som kommer att ha en normalt trevlig lördagskväll - i "goda vänners lag", och hur många är fulla fortfarande just nu, och letar febrilt efter något för att "återställa balansen"? Hos mig skapar de lila påsarna inget sug - men visst sjutton kunde jag se dem på stan - och reflektera över hur "påsen" skall sluta......

Anders 48
mån, 2015-03-30 - 11:11

Ny vecka - och inte en droppe alkohol på 10 dagar. Det känns skönt! En lätt ångest sitter dock kvar i magen, men jag vet inte om den beror på det sista fylleracet, eller min frustration över en nära anhörig som har blivit sjuk? Spelar egentligen ingen roll - oavsett så har jag ju fattat, hoppas jag, att proplemlösning/ventilering i ensamhet, med alkohol, inte på något sätt gynnar mig och mitt förhållningssätt. Det BARA raserar och tar fysisk och mental styrka ifrån mig. Har jag lärt mig det nu?

Känner lite olust att vistas ute bland folk - eller att gå till jobbet i morgon efter ett antal veckor. (Har haft semester, samt plockat ut en del komp.). Tror jag skrivit det tidigare, men det känns ibland som att folk kan se på mig att jag för drygt en vecka sedan har suttit här hemma och skakat, svettats och med kraftig ångest. Känns som att de kan se att jag suttit och skakat på beroendeakuten och väntat på att promillen skulle gå ner så att jag kunde få ett par lugnande! Jag vet att de inte kan se - men efter en sådan "period" så känner jag mig så genomskinlig. Livet utanför har ju pågått som vanligt - och alla har sina problem. Försöker se det hela lite utifrån/uppifrån - och inse att självcentreringen är en del av "den stora bilden". Mitt problem - ingen annans. Vill tillbaka till jobbet, och jobba ett par dagar - då brukar känslan försvinna. Man inser snabbt att de flesta inte ens tänkt på att man har varit borta. Det känns bra!

Harry den Trötte
mån, 2015-03-30 - 16:09

Hej Anders,

Har läst igenom din tråd och slås av hur lika vi verkar vara. Mitt i livet, med stabila jobb och så vidare och ändå är det något hos oss som är trasigt.

Dina "race" tror jag tyvärr inte kommer bli bättre med tiden, tvärtom. Du bör nog fundera på om du ska försöka sluta helt du också. Det är inte lätt, men det måste gå.

Anders 48
tis, 2015-03-31 - 11:42

Jag satt och funderade igår kväll.....det eviga ältandet efter man har haft en dryckesperiod. En del är säkert nyttigt - när man frågar sig själv varför det hände, och hur det kunde gå så långt? Men det finns också en stor del av självdestruktivitet i själva ältandet. Det är ju värst de första dagarna, sen klingar det av. Antar att de går hand i hand, ångesten och ältandet. Skammen finns i ältandet, och skulden. Så kan man se det i nyktert tillstånd. Att skriva och läsa här ser jag inte som något större ältande - det kanske snarare är mer konstruktivt. Jag ser det inte heller som att andra som skriver här ältar. Ältandet gör man nog bäst för sig själv. Ibland är det svårt att låta bli - men varje gång man är inne i en sån tankeloop så vet man ju att det inte leder någon vart - utan mest bara spär på ångesten man redan har.

En del av min skuld/skam/ångest den här gången består i att jag tänker på min nära anhöriga som blivit sjuk. Tänk OM den personen hade behövt hjälp under de dagar jag "varit borta" i alkoholdimman? Att inte kunna svara i telefon, än mindre köra bil p.g.a. en pågående fylla. Jag känner i hela magen hur det knyter sig när jag tänker på detta OM! Idag är jag nykter och tänker så förbli (länge?!) och skulle utan vidare kunna ta bilen/svara i telefon/agera i en "krissituation". Det känns så otroligt skönt - måste hålla hårt i den känslan, och inte "älta" vidare - som jag just gjorde när jag uttryckte min ångest här ovan.......

Harry den Trötte
ons, 2015-04-01 - 11:35

Jag tror att det precis som du säger, mängder av skam och skuld i botten. Svårt att bli hel om man inte lagar sig själv från grunden. Jobbig resa, mycket svåra saker som man måste minnas och återuppleva - och ta ansvar för.

Börjar dock tro att det är enda vägen.

Anders 48
mån, 2015-04-06 - 21:33

Påsken avklarad, och inte en droppe alkohol - och i ärlighetens namn inte mycket till påsk heller, då jag har jobbat hela helgen. Ganska skönt faktiskt - ingen risk att hamna i "farliga" situationer, med för mycket ledighet. 2½ vecka sedan jag drack sist. Har inget sug efter alkohol heller, vilket självklart är bra. Lite lätt ångest ibland på dagtid - och lite alkohol hade ju lindrat fint just där och då. Men ack så dumt det vore - som att ta hissen rakt ner i en mörk källare.

Börjar känna mig något sånär i balans - och är oerhört glad att jag är klar i knoppen och kroppen. Minnet av den sista abstinensen klingar sakta av och bleknar sakta. Det är väl bra - men samtidigt farligt när man kanske börjar leka med tanken att "ett par glas" nog inte är så farligt. Måste komma ihåg hur den sista abstinensen kändes. Skakningarna, svettningarna, pulsen, de grumliga ögonen och spegelbilden som man inte vill se, men har svårt att undvika. Den oerhörda ångesten, för allt, stort som smått. Har jag ringt någon? Sms:at? Lagt ut något olämpligt på Facebook. Får inte glömma hur ynklig jag kände mig när jag tog en taxi till beroendeakuten. Timmarna i väntrummet, skammen (ja faktiskt) när jag träffade läkaren, 20 år yngre än mig själv. Så sorglig jag kände mig då, så oerhört sorglig. Får inte glömma det - vill aldrig hamna där igen. Aldrig!

Har 3 mellanöl som ligger kvar i kylen efter sista perioden. Aldrig varit tal om att hälla ut - de ligger bra där. Har däremot druckit ett par alkoholfria på en middag nyligen. Helt ok att dricka en eller två - men tycker egentligen att den inte är så god, den är lite för söt tycker jag. Dock funkar det ju bra, för hos mig så drar det inte igång något sug - men däremot så är jag nöjd efter en eller två. Hade det varit starköl så hade jag utan vidare druckit 4-8, blivit full - och kanske fortsatt fyllan några dagar. Så ser det ut för mig.

Önskar styrka till er alla som kämpar, eller har kämpat, kanske lite extra under denna långhelg, och hoppas att ni har lyckats att hålla er nyktra trots allt.

mod60
tis, 2015-04-07 - 10:39

Jag blir glad för din skull och förstår hur du känner dig. Håll kvar dina tankar de är så kloka, jag tror på dig :)
mod60

Anders 48
tis, 2015-04-07 - 19:56

Tack för det, och detsamma till dig! Jo det är nog bra att vara lite eftertänksam, och analysera sitt beteende. Kanske hittar man en orsak till att man agerar som man gör - och kanske drar en och annan lärdom av sina fyllerace?!

Idag fick jag ytterligare en anledning att vara tacksam över min nuvarande nykterhet. En nära anhörig har blivit sjuk - och jag behöver hjälpa till. Att finnas till hands, och hjälpa till med en del rent praktiska detaljer. Tänk om jag suttit hemma och varit full, eller varit mitt uppe i en ångestfylld abstinens.......-när man vet att man "behövs" på annat håll. Tacksam och glad över att kunna hjälpa, och dessutom ta förhoppningsvis "nyktra" och kloka beslut - och att kunna lita på att de känslor man känner är äkta, och inte färgade att fylla eller abstinens.......

Anders 48
tors, 2015-04-16 - 12:51

I morgon är det fyra veckor sedan sista alkoholdroppen. Ett par gånger har jag känt ett litet "sug" - eller snarare en önskan om att få lindra lite ångest med hjälp av alkohol. Är väl ofta samma sak antar jag - en normal ingrediens i "suget". Har inte varit tal om att följa suget - utan har helt enkel tänkt: "Nä, men det går ju inte - funkar ju inte....!".

Varit ute och ätit med kollegor vid ett par tillfällen, och druckit alkofri öl. Första gången så var det ingen som frågade eller ifrågasatte varför? Andra gången så frågade en kollega först: "Dricker du inte alkohol?". Jag svarade: "Nä, inte just nu.". Lite senare frågade samma kollega varför jag inte dricker alkohol? Tror att hon insåg sitt övertramp ganska snabbt, och lade ganska snabbt till: "...fast det har ju inte jag med att göra!". Jag blev ärligt talat rätt störd över frågan - men tänkte att hon kanske själv har funderingar kring sin egen alkoholkonsumtion? Lite senare så gick vi till en bar - där hon glatt beställde in en stoooor gin&tonic - när jag beställde ytterligare en alkofri öl. I vanliga fall när jag träffar kollegor för att äta middag så är det ingen som ens reflekterar över vem som dricker/inte dricker alkohol, vilket är väldigt skönt. Kanske var det därför jag blev så störd över hennes fråga/övertramp?

Har haft det lite stökigt med nära anhörig som är sjuk - och jag kan inte nog glädja mig över att jag har kunnat finnas där de senaste veckorna - både fysiskt och mentalt. Kan bara föreställa mig den skuld och ångest jag hade suttit med i nuläget, om jag istället hade fyllnat till och inte varit tillgänglig. Detta ger mig en stor tillfredställelse - och anledning nog att inte lyssna på "suget" när det nu må dyka upp?!

Önskar styrka till alla er som kämpar därute. Försök att inte titta för mycket bakåt, på skammen och skulden - utan försök att sikta framåt, mot ljuset!

Anders 48
ons, 2015-04-22 - 12:32

"Firar" en månad nykter - känns skönt. Går inte och räknar dagar oavbrutet, men noterar ibland hur lång tid det gått, och idag slog det mig att det är en månad sedan.... Jag funderar en del, bl.a. på det där med återställare. Jag tog nog den första för cirka 20 år sedan - innan jag var 30 iaf. Då "upptäckte" jag att jag kunde mildra en baksmälla enbart genom att ta en återsällare. Återhämtningen blev ju, tyckte jag, så mycket softare och uthärdligare om jag tog en återställare dagen efter. Inga tankar då på själva beteendet i sig. Jag nöjde mig med en, och "red ut" baksmällan på ett, för mig, behagligare sätt. Så tokigt - det blev ju bara värre med tiden, och återställarna blev fler.

Har pratat med ett par vänner om detta - och diskuterat skillnaden oss emellan. Hur jag inte "stått ut" med baksmällan, och de, som istället klarat av att må helvete dagen efter, och aldrig har haft tanken på att ta en återställare. Varför tog jag en genväg? Många kan ju nästan spy vid tanken på att dricka något dagen efter - och jag själv kan ju inte säga att jag tyckt det varit gott heller - men gjorde det för att få lugn i kroppen - så det var värt det. Tyckte jag då! Kanske var vi (mina vänner och jag) lika bakfulla - men jag trodde jag kommit på superknepet för att lindra återhämtningen. Så j-a dumt! Så naivt det var/är - men jag tyckte verkligen att "varför lida hela dagen efter, när man kan landa lite mjukare"?

Nu ser jag betydligt "nyktrare" på det hela - tack o lov. Återstår bara att se om jag dragit lärdom av det hela? Det får framtiden utvisa. Jag tror och hoppas!

Sitter och läser här ofta, andras och min egen tråd. Till er som också läser, eller funderar på att starta en egen tråd - gör det!!! Det finns så mycket att ta till sig, så mycket klokhet och sunt förnuft här att "snappa upp" från kloka skribenter som kämpar. Och att kunna gå tillbaks och läsa sin egen tråd kan vara bra tillfällen att påminna sig själv om hur man tänkte och kände vid ett visst tillfälle - och det känns gott. Jag är så glad för att denna site finns - och tror att den ibland kan vara rena livlinan för en del besökare och "inneboende".

Jag önskar styrka och harmoni till er alla som kämpar som mest just nu! Titta inte för mycket bakåt, på fotspåren i snön - titta framåt istället, och skapa nya fotspår, i nysnön.......

FataMorgana
ons, 2015-04-22 - 19:14

Tänker ungefär som du att nu är det ett nytt tänk som gäller. Det är nu och framåt som gäller. Att jag inte vill misshandla min kropp längre. Den är så fantastisk men har fått ta så mycket skit och ändå varit stark i över 50 år. Alkohol, nikotin, skräpmat plus mycket annat som inte var bra. Jag är så otroligt tacksam att den har hållit så bra hitintills. Det är ju inte självklart. Har aldrig tagit återställare men åkte dit ändå. Gled liksom in i en för stor konsumtion. Dövade smärta och ångest. Har också varit utan snart en månad och hittills känns det helt rätt. Jag hoppas det håller i sig för mig och för alla andra också. Kram till dig och alla kämpar här på forumet. / FM

Anders 48
fre, 2015-04-24 - 20:16

Tack för din kommentar! Och grattis till dig också.... Idag på eftermiddagen hade jag under en stund ett rejält sug efter att få försvinna in i alkoholdimman. Hade lite ångest, och tid över, och ledig i morgon. Upplagt för en rejäl fälla m.a.o. Tänker på hur mysigt det är när den första fyllan kickar in, hur ångesten klingar av, och jag mår sådär bra som man faktiskt gör i början av en fylla.....-men jag gick inte i fällan. Jag förstår ju att det gärna hade blivit för mycket, för länge. Gav mig ut på en rejäl cykeltur för att skingra tankarna. Väl hemma så lagade jag lite god mat och slängde in ett par maskiner tvätt nere i tvättstugan. Gud så glad jag är att jag inte lyssnade på tokhjärnan, och mysfylletänket. Det går ju inte. Inte för mig, just nu. Cyklade förbi bolaget sakta och tittade in. Skall jag? Skall jag inte? En månad sedan sista alkoholen - och kanske är det en anledning (omedvetet) till att jag fick ett sug idag? Kanske var det det faktum att det är fredag - och en hel del människor som satt ute på serveringar och drack, som fick mig på alkotankar? Jag vet inte. Huvudsaken är att jag sitter här just nu, nykter och glad - och lite stolt över att jag inte föll för frestelsen.

Önskar styrka till alla som tycker att den analkande helgen kanske är lite jobbigare än vardagen att klara sig från att dricka.

FataMorgana
sön, 2015-04-26 - 22:33

Uj, vad jag kände igen mig nu när jag läste vad du skrivit. Idag var det min (o)tur att få ett vrålsug. Och jag vet varför. Jag var/ är trött, ledsen och förbannad. Då kommer känslan omedelbart att jag vill ha vin. Rastlösheten river i hela mig. Jag gav mig inte utan tillät mig att känna som jag kände. Inte bra än men bättre. Tomt. Och mitt beteende är svårt att förklara för familjen. Blir bara en surkärring. Hoppas det gått över till i morgon. Förstår dig så väl. Kanon att du stod emot :)!! / FM

Anders 48
fre, 2015-05-01 - 20:15

Stod inte emot igår.....-men det kanske är/blir ok? Kan inte säga att jag hade ett regelrätt sug igår - hur nu det ser ut? Men: Jag köpte 2 flaskor vin, och drack 3/4 av en flaska igår - och ungefär lika mycket idag. Har jag loosat? Jag vet faktiskt inte? Igår så drack jag typ 3 glas vin - att inte ta det fjärde glaset var ingen fråga - jag var inte sugen. Idag har jag lagat lite mat - och druckit ett par glas under tiden - och sitter nu med det tredje, och sista, glaset för kvällen. Vet inte om jag skall känna mig besviken på mig själv - eller bara se det för vad det är i nuläget, varken mer eller mindre......??? Har absolut inget sug efter att dricka ytterligare antal glas. Kan jag hålla balansen denna gång? F-n vad funderingar och frågor det väcker..... Kan jag hålla mig till detta? Är detta början av en ny nedförsbacke? Det återstår att se - men jag kan, tydligare än någonsin, se mig själv och min situation lite "utanför" och "ovanifrån" - och att en rejäl fylla skulle kunna vara ödesdiger för mig......vet inte vad jag vill förmedla med detta inlägg - kanske bara lämna ett fotavtryck och uppdatera lite om läget? Jag vet vilka fallgropar som finns för mig - och någonstans så tror jag mig ha lite bättre kontroll än tidigare....-men, och ett stort men, är ju trots allt att jag tycker att det är lite "mysigt" efter ett par glas vin - och totalt ångestbefriat! Det är ju en av de stora farorna - att det känns såååå bra efter ett par glas vin....... Avrundar den här kvällen med ett par glas vatten - och inte av tvång utan av egen fri vilja. Har inte något sug efter mer alkohol just nu - men varar den känslan? Eller är jag ute på djupt vatten....?

Önskar alla här en trevlig helg - och styrka till de av oss som har det kämpigt en långhelg som denna.......

FataMorgana
fre, 2015-05-01 - 20:33

Jag tror att bara genom att du kan se dig själv "utifrån" har startat en process i positiv riktning. Att man endast genom att iaktta sig själv och sitt beteende kan förändra sitt liv. Att man innan man tar ett glas, eller godis, eller vad det kan vara, stannar upp och och ställer sig frågan: "Behöver jag det här? Tillför det mig nåt positivt i längden eller dränerar det mitt liv på energi och glädje?" SEN kan man dricka eller äta för då gör man det medvetet och agerar inte direkt på en känsla ( som jag gör). Jag vet inte om jag rörde till det nu. Hoppas du förstår vad jag menar:). Önskar dig en fin helg. / fm

Anders 48
fre, 2015-05-01 - 20:55

Nejdå, du rör inte till det - tack för dina tankar! Jag håller med dig - har nog aldrig tidigare tagit "ett par glas vin" med så mycket tankar runt omkring.....-och det får mig faktiskt att hålla tillbaks, utan att det är jobbigt eller "duktigt". Bara för att det känns bäst så. Kanske är det så att när ångestnivån är låg, så räcker det med ett par glas - och stannar där....? Är ångestnivån högre så är det ju lätt att det blir ett antal glas till - och vips så är man inne i karusellen igen...! Just idag så är jag idel öra runt de rön som säger att personer med beroende kan "lära sig" att dricka måttfullt. Det låter ju bra tycker jag - och ser mig själv just där. Men det är idag det - man lyssnar gärna på det som passar just idag....

För min egen del så mår jag rätt bra just nu, och har en rätt låg nivå av ångest - vilket gjort att jag "unnat mig" ett par glas vin - kanske är det av rätt anledning? Jag vet inte? Gud vad jag inte vet just nu - men jag har nog, som du själv säger, stannat upp innan jag tagit dessa glas, och tänkt igenom det hela - och det kan jag inte säga att jag har gjort eller upplevt innan. Då har jag bara åkt med i bergochdalbanan.........