Det vidare livet

Hej igen,

Jag funderade mycket på om jag skulle flytta över hit till vidare livet, eller inte. Det jag kommer att skriva om här handlar i allra högsta grad fortfarande om att förändra mitt drickande. Men det handlar också om hur mitt förhållande till alkoholen skall vara under mitt vidare liv. Så då jag nu mått målet för "min resa"*, bestämde jag mig till slut att börja en ny tråd här.

Hej, här är ett första inlägg från mig. Vill bara skriva av mig lite och samla mina tankar.

Oroar mig för sonen.
Han kämpar på i skolan.Trivs på sin nya skola.Går första året på gymnasiet.
Går inte bra...men han kämpar och går ialla fall dit.
Hans pappa sms ofta tydligenVill att dom ska träffas.Men han orkar inte. Vet inte om jag ska prata om det.
Han blir så besvärad när jag frågar.
Han vill ju ta en paus från honom men klarar inte av att säga det.
Och nu är det jul snart och hans store bröder kommer åka till Farmor på dagen o då kommer han dit.
och han vet inte om han orkar träffa honom.

Hej på er,

Efter ett år och nästan en månads nykterhet är det dags för ett avstamp. Velade lite mellan att helt avsluta aktiviteten på forumet eller att flytta min tråd hit, till det vidare livet. Det vidare livet, det är väl det som pågår hela tiden...?

Hej jag har druckit för mycket i flera år men ändå "ganska " kontrollerat. I våras blev jag av med jobbet och började dricka allt mer. Min man reste mycket i arbetet och jag gömde mitt drickande för barnen 9 o 14 år. När semestern kom var jag så djupt nere att jag inte orkade göra någonting min man fick ta hand om barnen och jag lurade alla att det var för jag hade ångest o var depprimerad. I början på hösten tog min svägerska med mig till läkaren de förstod att jag drack för mycket. Jag ville till varje pris fortsätta att hålla det hemligt.

Varit nykter nu sedan 10 juli. Lovat mig själv att inte dricka på en lång tid framöver. Det eskalerande förra sommaren. Vi skulle renovera vårt kök. Vi var i Polen på semester under tiden. Snickaren ringer och säger att vi har något vitt i golvet, typ svamp. Tyvärr hade jag ju en del problem med a redan då. Frugan fick ringa till försäkringsbolaget, boka om resan mm mm mm. Det visade sig vara äkta hussvamp. Den är ofarlig för oss men äter upp träet. Tvingade dit försäkringsbolaget som tog dna-prover och skulle återkomma inom en vecka. Det ringde ingen, väntade, jag ringde inget svar.

Tar ett nytt tag med detta forum. Ny tråd i "Det vidare livet", som är för mig något mycket bredare än alkohol, men eftersom alkohol har präglat mitt liv och fortsätter att prägla mitt liv trots att jag nu börjar känna mig bekväm med, och van vid, att inte dricka, så vill jag vara här och umgås med er

Vill bara må bra i lugn o ro...
Fan va jobbigt när bodelningen aldrig blir klar.
Hans farsa terroriserar mig nu säger att han och hans familj vill aldrig ha med mig mer att göra.
Att jag aldrig tar kontakt med dem vare sig via sms,mail eller telefonsamtal.
Jag har förstört och sabbat allt.
Vilket JÄVLA skämt.
Vad lever dom i för fantasi värld.
Alla år som dom stöttat och varit på min sida för att nu tycka att allt är mitt fel.
Alla år som han druckit och varit otrogen vänds nu emot mig.
Ja det är så sorgligt och det sårar.

T. o.m igår har jag haft för vana att dricka alkohol alldeles för ofta och då i för stora mängder i så
gott som vid varje tillfälle. Jag slutar dricka av egen vilja varje gång, lägger mig.

Det som genomsyrar mig och min hjärna när jag har druckit för mycket är svartsjuka och de tankar
som svartsjukan skapar. Jag blir som förbytt. Någon som känner igen sig ? Någon som har tips på
hur jag ska hantera detta, arbeta för att bli av med det ?

Hjälp !