Det vidare livet.

Ebba

Jag har skrattat åt det och åt att min navel i alla fall är rar & trevlig (studenten!) och åt att jag är en Ferdinand som hellre sitter under korkeken och snusar än ordnar en hysterisk möhippa.

Min dipp vände ganska fort tack och lov och jag har stor respekt för alla oss som kämpar, slåss, vill och försöker bryta ett beroende.

Jag är inte lat och dålig som har snusat en dosa om dagen, jag är beroende av nikotin och mår nu ganska dåligt eftersom att jag bryter beroendet och försöker ta mig ur det.

Bättre beskrivning än lat och hopplös.

Ebba - min kära vän,

du är helt fantastisk! Även om du långt ifrån känner dig som det, så är du helt fantastisk!

Jag har aldrig snusat, men vad jag förstår så är det ett rent h-vete att sluta. Har läst att det är 50 ggr mer nikotin i snus än i cigarretter. Jag har rökt, men inte jättemycket. Slutat och inte rökt på många år nu, men suget kan ändå komma tillbaka ibland när jag är stressad eller nervös. Blir därför mörkrädd när jag tänker på hur det måste vara att sluta snusa...! Däremot så kämpar jag med sockret... Det var för mig ett rent h-vete att lägga av med... Fy fan säger jag bara. Men tiden var mogen för mig nu. Det var dags. Precis som du beskriver med snuset. Det var dags.

Vart vill jag komma...?
1. Jag vill berömma och krama dig för det du gör är jättetufft och svårt! Men du klarar det!
2. Jag vill faktiskt varna andra för att ta tag i sina övriga beroenden SAMTIDIGT som man slutar dricka alkohol. Jag försökte med socker för 1,5 år sedan och det blev helt enkelt för mycket för mig. Man ska nog vara ganska rejält långt in i nykterheten innan man försöker plocka bort snus och liknande.
3. Fan vad bra du är!

Puss & kram

konstnären

fina Ebba är glad att det går så bra för dig. Nu ska jag gå till kyrkogården och drömma mig bort för en stund.
Kram Konstnären

Ebba

Det går ju faktiskt ganska bra för mig, det har du rätt i.

Det har inte känts så de senaste dagarna, jag slutar upp med snus och känner mig som "Skomakare Snäll" i Bullerbyn.

Jag tänkte på dig igår.
Det är sant.
Jag tänkte att jag ville gå hem till dig och äta bakelser och gråta en skvätt.

:)

Ebba

Om idag vore för tre år sedan hade vad som skulle hällas i mitt glas vid 17:30-tiden idag avgjort mitt mående och mitt humör.

Inget med alkohol i glaset och hela tillvaron skulle ha känts grå och trist och jag betett mig grått, trist och surt.

Sorgligt hur det var.
Skönt att det är över.
Frihet är det, att inte vara styrd av ett beroende.

När man har brutit sig ur det känner man tydligt skillnaden och inser vilket enormt hårt grepp det hade om en.

var på behandling så bestämde sig en behandlingskompis att sluta snusa............det gick sisådär med humör och fokus.
Det slutade med att en terapeut en dag köpte en dosa och sa åt honom att börja igen och koncentrera sig på "Det viktigaste först".

Den mannen slutade ett tag in i nykterheten och det var han som lärde mig att titta på klockan när snussuget drog åt snaran och ta tid på hur länge jag hade ett sug. Efter ca 3 minuter var suget borta och så knallade livet på igen.

Nu har jag sockerberoendet kvar men ännu inte hittat rätta motivationen att förändra det :-( Delvis beror det på att jag skyller på att mitt liv närmar sig den punkt dit vi alla kommer förr eller senare. Samtidigt gnager samvetet och jag tänker på den 76-årige mannen utan släkt som gjorde behandling samtidigt med mig.........han ville dö nykter.

Det är aldrig för sent med förändring.

PP

Ligger nikotinplåster i badrumsskåpet sedan fleraår. Snusar själv och har försökt sluat flera gånger.Tuggat nikotintuggummi som jag petat upp under läppen, börjat smygröka igen istället, ja allt knasigt jag kan tänka mig. Var faktiskt helt nikotinfritt ett tag i början av 90-talet. Det var mycket svårt i början och jag kände då att jag kunde "unna" mig lite mer alkohol istället. Det var med facit i hand inget vidare smart drag.

Vet faktiskt inte om jag orkar ta även det, men visst skulle jag vilja. Du är en förebild ska bli spännande att höra hur det går för dig!

Lycka till

/PP

Ebba

Här kommer en liten rapport från "sluta-snusa-planeten" som jag befinner mig på...

Idag 14 dagar utan snus, som mer känns som tre yra feberdygn.
Jag undrar om det är värt det?
Kommer INTE börja igen för då vinner beroendet och jag är fly förbannad på just beroendet.

Men jag är urlakad, tilltufsad och mörbultad.
Vilken jädra match det är för mig att sluta snusa.

Ska bli intressant att se om det en dag kommer vända och jag känner att det var värt detta mående ?

Har läst lite andra siffror, att vi är 1 200 000 snusare i Sverige.
OMG.
Det är många, en mardröm vore om alla slutade på en och samma dag.

Jag tänker mig den tanken, vilket kaos, slagsmål och bilolyckor som skulle bryta ut ?

Min finmotorik påverkades den första veckan, fingrarna var liksom stela och darriga.
Fruktansvärt jobbigt.
Galet jobbigt.
Låter kanske lite komiskt men jag var som en pundare med avtändning.
För att inte råka i konflikt gick jag och låste in mig i ett badrum
och satt där i nästan en timme och bet mig i underläppen och kände tårarna bränna.

OCH för första gången under min nyktra tid kom en tanke: JAG SKITER I ALLT JAG KÖPER ÖL JAG ORKAR INTE MÅ SÅ HÄR.

Så illa har jag mått.
Som tur är var jag på min vakt och var beredd, mycket tack vare andras (på AA) varningar.

Fortsättning följer.
Jag tänker som sagt var inte börja igen och hoppas att jag om ett år eller så kan le och säga att det var värt det.

Är det därför så många snusar i det här landet, för att det är så jäkligt att sluta?
Jag har alltid trott att jag snusade för att det var gott och underbart....
Vilket det inte var det sista året....

Tack PP!
Adde, jag håller verkligen med: Det är aldrig försent med förändring.

Tjalle

Hej Ebba,

Jag är imponerad av din starka vilja. Själv har jag inte skrivit på forumet på ett tag. Jag tycker inte att jag haft något "matnyttigt" att säga. Jag är dock fortfarande nykter (1 månad och 13 dagar). Jag har också lyckats dra ner radikalt på mina insomningstabletter, från en tablett varje kväll till en kvarts tablett. Nu är det bara psykologi kvar och jag ska sluta även med den lilla kvartstabletten om några dagar. Skönt. Jag kan inte säga att det givit några direkt biverkningar men kanske lite mer dämpad, nere och segare på morgonen.

Jag är också en inbiten snusare. Det har snarast tilltagit sedan jag håller mig nykter. Det blir tyvärr en dosa om dagen (tidigare drygt en halv). Dessutom åtskilliga koppar kaffe. Jag har också tänkt mig att lägga av med snuset men jag orkar inte det just nu. Det blir liksom för mycket att ta tag i på en gång. Första kaffekoppen på morgonen, sedan en snus och tidningsläsning......det kan jag inte vara utan just nu.

Jag är imponerad av att du är så ihärdig. Det sägs ju också att det lär vara svårare att sluta snusa än att sluta röka. Snuset innehåller ju så mycket mer nikotin än cigaretter. Ska bli kul att följa din "snusresa".
Kram/Tjalle

Ebba

Som jag har älskat denna kombination Tjalle, vart jag än på jorden befunnit mig har jag sett till att ha tillgång till dessa tre ting.

Minns min senaste resa, jag hade varit lite väl optimistisk och tagit med för lite snus.

På flygplatsen när jag skulle resa hem råkade jag höra en svensk man säga till sin fru att han skulle gå och kolla om de verkligen inte sålde snus någonstans.

Jag förföljde honom
och frågade desperat om han hittat snus, det hade han inte.

Väl på planet sålde de snus och jag orkade inte vänta på att vagnen skulle komma till mig utan gick till vagnen och likt en narkoman
blev jag lugn och avslappnad när jag väl hade dosan i min hand.

Nej Tjalle, jättekonstigt råd kanske men sluta INTE med snusandet nu.
Jag undrar varför jag utsätter mig för det?
Anklagar mig själv i stil med "Varför kan du inte vara nöjd? Varför gör du så här mot dig själv? Det är ju destruktivt!"

Ha ha, lite sjukt att jag just nu ser på att sluta snusa som något självdestruktivt :)

Jag har läst runt på nätet, hittade något forum där jag har läst och en liten sak har jag tyckt varit ett rätt bra tips som jag vill dela med mig av.

Det var en som skrev att han slutade med kaffe någon vecka innan han skulle sluta med snus, för att sedan börja igen samtidigt som han slutade med snuset, för att iaf ha nån "glädje" kvar.

Det hade kanske kunnat vara något, för tyvärr har mitt älskade kaffe tappat sting & smak nu när jag dricker det utan en snus inne.

Fantastiskt glad blir jag av att läsa att du inte har druckit på så länge Tjalle!

Snusa och drick kaffe i mängder i vårsolen så länge du inte dricker sönder dig.

Stor kram och tack!

Du är GALET BRA Ebban! Fattar du hur stark du faktiskt är! Att bryta snusandet verkar ju faktiskt ha varit värre än att sluta med alkoholen!?

Påskkramar till dig min fina vän

Ebba

Beroendefrågor har blivit ett av mina stora intressen och ärligt talat, detta med att sluta snusa kanske är ett intressant experiment jag utsätter mig för?

Nej då.
Men intressant är det.
Väldigt intressant och igår (dag 16) och idag känner jag att det har lättat ytterligare.

Vågar knappt skriva det för då blir det väl strax jävligt igen.

Verkar värre än att sluta dricka skriver du och jag har funderat kring det även innan jag läste din den iakttagelsen.

Jag vet inte, för egentligen försökte jag ju sluta dricka i flera år, efter varje gång jag hade druckit men jag klarade det aldrig ända till den dagen då jag plötsligt var färdig eller hur jag ska förklara det.

Jag har ju jobbat som en galning efter det och gör det ännu för att inte börja dricka igen :)

Men att sluta snusa har varit vidrigt.
Jag ringde sluta röka linjen en dag, det var skönt.
Jag frågade om de rekommenderar att man sjukskriver sig när man ska sluta snusa.
De brukar inte rekommendera så sa hon och jag tänker att i samhället finns inte så mycket att luta sig mot för den som ska sluta snusa.

Det ses inte som så farligt att snusa och det gör det ju ännu svårare att sluta?

Jag hade seriöst önskat ta in på ett sluta snusa behandlingshem de 2 första veckorna.

Funderar på att öppna ett men inser att det inte skulle gå för vilken arbetsgivare skulle kunna tänka sig att bekosta det och vilken socialförvaltning skulle slösa pengar på något så harmlöst som att bli av med ett snusberoende?

Intressant är det Muris att jag nu har som mest nytta av detta forum, tycker meningar som handlar om att klara en kväll utan vin passar lika väl in på att stå ut utan snus.

Och har jag nytta av allt jag har lärt mig under mina 20 månader utan alkohol när jag ska lära mig leva utan snus?

Har inte verkat som så tycker jag men antagligen har jag det...

Fortsättning följer...

KRAM!

Ebba

Hur jag öppnade skåp och hällde upp mer vin när alla hade somnat, så tyst, så tyst, tror knappt att jag andades av rädsla att bli påkommen.
Vilket liv.
Nästa morgon var jag piggast och mest alert av alla för att ingen skulle misstänka att jag var så bakis, yr och fullständigt utmattad som jag faktiskt var.
Jag sade ja till allt känns det som och gjorde allt sjukt perfekt för att ingen skulle tro att jag var "dålig".
Det är en av alla vinster.
Idag sätter jag gränser och tackar ja eller nej efter vad jag vill och känner för.

Stackars min kropp, den var plågad.

Det är så fruktansvärt skönt att det är över.

Det går verkligen att ta sig ur och komma igen :)

Jag har följt dig längs vägen och berörts djupt i mitt hjärta av din kamp. Vill önska dig Påskglädje och allt det bästa.
Varm kram ??? / mt

Ebba

Alkohol är beroendeframkallande.
Snus är beroendeframkallande.

Nu har jag varit utan snus i tre veckor och börjar bli stabil igen.
Skönt.
Det jag tänker på nu är att "ingen" tycker att den som snusar är dålig som inte kan ha en dosa hemma utan att snusa upp den.

Jag såg aldrig på mig själv som alkoholberoende.
Jag såg på mig själv som hopplös och dålig.

Det är i efterhand jag har insett att jag var styrd av beroendet.

Och!
Det går att bryta ett beroende.
Det går.
Det går.
Det går.

[Obs! Om jag vecka 1-2 i sluta snusandet hade läst denna min text, hade jag fnyst, frustat och avskytt skribentens positiva attityd och tänkt att den inte kan ha upplevt vilket HELVETE det är att sluta snusa/dricka. He he...]

PP

Jag avskyr dig verkligen för detta inlägget!
;-)
Skämt å sido
Är imponerad

/PP

Känns så rätt i det här forumet med dina inlägg om sluta snusa och jämförelser med sluta dricka.
Alkohol belagd med skam och skuld.
Snus, som verkar ge abstinens värre än den åtminstone jag upplevde med alkoholen. Ska aldrig börja snusa...