Jag är ny här och vet att jag dricker för mycket.
När min man lägger sig då börjar jag dricka, det blir en flaska vin eller ännu mer innan jag lägger mig. (Vi delar inte sovrum)
Känner ångest och vill inte hålla på så här men det är så lätt att hälla upp glaset och sen är det ännu lättare med de som följer.
Så här har jag hållit på de senaste två åren, vist har jag druckit innan också, men då har det varit kontrolerat, några glas under helgen och aldrig på vardagarna.
Min man dricker någon öl eller ett par glas vin på helgen, då vi dricker tillsammans över en bit mat, jag dricker alltid något glas mer än han. Jag tror inte att han märkt ännu att jag gör så här och jag är livrädd att han ska komma på mig. Jag tror att det är en tidsfråga bara tills han gör det.
Hur fan kunde jag låta det går så här långt, skam skuld och ilska är vad jag känner just nu.

Tänker att jag ska försöka klara av att sluta med detta själv, därför sökte jag på nätet och hittade denna sida.
Men det som oroar mig är abstinensen, jag har låtit bli att dricka ena kvällen, men jag blir så jobbig både för mig själv och min man. Jag gråter, tycker synd om mig för att jag har ett så taskigt liv, trotts att jag vet inners inne att jag inte har det. Då kommer alla oförätter upp i huvudet och jag ältar.
Hur ska jag kunna sluta dricka utan att jag blir så här?

Jag tror att just denna sorg vi känner är bra.
Det är en sorg som får oss att reflektera och ta nya bra beslut.

Ångest är ett tecken på att något inte är bra i våra liv och att vi behöver förändring.

Hoppas du klarar dig igenom dagen och sov bort ett par timmar
Ta bort alla krav och bry dig om dig själv idag.

Just idag kämpar vi!

Gunda

för ditt svar och för att du kämpar med mig, vi kämpar med varandra.
Ja jag tror också att sorgen är bra att känna, att sätta saker i rätt perspektiv. Min sorg är nog mest för att jag har tillåtit mig att gå så här långt. Att jag inte stoppade i tid.
Ångesten kommer säkert under dagen också, är nog rätt beredd på det. Att nått inte är bra i livet är ju helt säkert, då man tar till vinet för att förhöja tillvaron. En kortvarig förnöjsamhet träder in och man glömmer tristessen.
Jag kommer att klara denna dag, jag är helt besluten om det. Hade jag inte hittat hit så hade jag nog inte varit så medveten om mina beslut inte om mitt mående heller, var nog lättstyrd av och tanklös. Lät känslorna styra och svarade på dem omedelbart.
Medveten att detta är galenskap mitt förhållande till A och att kunna, våga känna och bemästra impulserna.
Jag sover nog en stund.

Vi sitter i samma guppande båt men vi flyter ihop och det är det viktigaste!

Åh jag önskar att jag hade stoppat redan i unga år.
Då hade jag sluppit detta skit.
Men det gjorde jag inte.

Jag kan bara vara ödmjuk inför detta faktum.
Och leva mitt härifrån, ta en dag i taget och
hela tiden påminna mig om vad jag är.

En människa med alkoholproblem.

Sundare

Jag känner igen vilsenheten mellan dina rader. Att rastlöst inte veta var man ska börja med allt som finns att ta tag i. Och bara vilja fly.
Ta du o sov en stund men ät ordentligt. hörs senare! Kram

Gunda

Kan inte sova, men har slagit ihjäl några timmar med deckare, nått som i alla fall kan fängsla mig ett par timmar. Tung i kroppen och däst. Ja Skamsen jag har ätit, alldeles för mycket nästan, går och plockar hela tiden. Dricker vatten och kaffe om vart annat. Det är nog rastlösheten som gör att jag plockar och äter hela tiden. Det får vara så i några dagar, de värsta dagarna sen stabilisera det sig igen hoppas jag.
MondeyMorning jag började för 2 år sedan innan dess var jag en måttlighets drickare, sen hände nått, egentligen vet jag inte vad som var den utlösande faktorn, kommer nog på det så småningom om varför jag började dricka varje dag. Tänk vad pengar som gått åt till detta helvete, säkert en hel utlandsresa har flutit genom halsen.
Jag förbannar mig själv att jag lät det gå så längt.
Jag har fallit, men jag ger inte upp, jag är otroligt beslutsam att jag ska klara det här.
Tack för att ni finns!

Jag har aldrig varit måttlig.
Har alltid sen ung ålder haft partyfyllor med minnesluckor och elände.

Åkte på en LOB 2012 och var nykter i hela 2 år.
Tills jag tog två öl på en AW
Sen ett och ett halvt år tillbaks som periodare med extrema fyllor ung. var 3:de vecka.
Dessa skov håller i sig i 6-7-8 dagar med ren sprit.

Jag har inte problemet med att ha sug i vardagen utan
att jag dricker kopiöst när det smäller till.
Samma sjukdom fast med olika symptom.

Ny nykter i 22 dagar.

Kämpa på, det blir bättre!

Gunda

Inte riktigt samma sätt att få i oss A genom stupen, men det är ju två sidor av samma mynt. Förstår att du har ett helvete och vad du är modig och stark som är här och berättar. Vilket bra forum det här är, där vi kan berätta, stötta och få stöd av varandra. 22 dagars nykterhet det är härligt, vi hjälps åt så att de blir ännu fler.
I två år har jag druckit varje dag, blir nästan rädd när jag skrivet det. Vist finns det gångar då man varit för berusad på en fest eller när jag bjudit hem folk innan de här två åren, men de är lätträknade gånger. Minnesluckor har jag inte haft förrän nu, jag får en lucka nästan varenda gång jag dricker. Inte veta vad man sagt eller hur man kom i säng. Vaknar och funderar om jag plockade bort spåren efter mitt drickande innan mannen kommer upp. Vet inte om jag borstade tänderna kvällen innan. Vissa gånger startar jag bråk med mannen, kommer med gamla oförätter och anklagelser. Han har inte en lätt sitts. Men ändå tror jag att jag har kommit till insikt om vad jag gör och har slutat älta gammalt skit.
Just nu sitter jag här med gråten i halsen tycker så synd om mig själv, det är typiskt då abstinensen sätter sina klor i mig. Det är så skönt att mannen är på jobbet då kan jag inte eller behöver inte visa honom hur jag mår och då behöver jag inte vara jobbig åt någon annan än mig själv.
Det känns bättre när man får älta ur sig det här inne. Livet blir något lättare.
Vi hjälps åt en dag i taget!

Gunda

Troligen finns det hjälp att få här också, men jag är inte beredd att ta hjälp utifrån ännu. Jag vill inte erkänna för någon i min omgivning att jag har det så här. Så jag tänker kämpa igenom det här ensam och tillsammans med er.
Tiden får utvisa om jag klarar det gör jag inte det så får det bli hjälp.

Jag förstår.
Men om det finns AA så är du ju anonym.
Och det finns ju även online AA möten via datorn.

Men detta har ju lite samma funktion.
Så skriv av dig. Det är bra och vi förstår.

Det är ju aldrig en quickfix men när jag
läser att du haft problemen i två år så kanske
det inte är så långt bort att hamna på rätt spår
igen. Bara man kommer underfund med varför
du började dricka dagligen.

Antingen så kommer du ju på det själv eller
så behövs det lite hjälp utifrån.
Känns för mig som att det kanske är den
roten man måste leta efter.

Gunda

Jag blir stärkt av att du skriver om tiden som jag druckit och att det kanske går att vända, det ger mig hopp. Jag är ju väldigt fokuserad på att lyckas just nu. AA på nätet var ju en variant förstås, tack för tippset. Men i det här läget är jag här och skriver, så får vi se sen.
Ja jag måste nog försöka analysera vad som var den utlösande faktorn.

Nä två år är ju dessbättre inte alls mycket i dessa sammanhang.
:)
Kanske bara en ond dum ovana som måste brytas.
Självklart går det att vända!! Övertygad om det.

Mitt missbruk har hållit på i <25 år :(

Gunda

Det måste vara jätte tufft att ha så långt missbruk, men ändå inte omöjligt att bryta om du får rätt förutsättningar, hjälp utifrån och egen jäklar anamma. Förstår att det verkligen inte är lätt. Jag tycker du är en kämpe och som dessutom har styrka att hjälpa mig och många andra.
Jag har funderat lite på omständigheterna för två år sedan,
Jag hoppas verkligen du har rätt i det du säger, att det är en ful ovana, men jag är fullt medveten om att det är en vana som bär åt fanders om jag inte tar tag i det.
Jag gjorde en BGP för ca 4 år sen, de första två åren var det lugnt, då jobbade jag med vikten, men sen kom det nog smygande på. Så hörde min man om att de som gjort den operationen låg i riskzon för alkoholism, då började han kontrolera mitt vinintag och tycket att jag drack för mycket, det var kanske 2-3 glad en fredag och ibland även lördag. När någon försöker bestämma över mig så slår jag bakut, säger nån ät inte den kakan så äter jag två, det var nog då jag började dricka när han hade lagt sig.
Först var jag ju skiträdd att han skulle komma på mig, men nu har jag övervunnit den känslan och börjar så fort han hinner upp för trappen till sovrummet sitt. Hade vi sovit i samma rum så hade jag ju inte kunnat, men då vi inte gör det så gick det ju. På den vägen är det.
Vi har levt ihop länge, så det finns ju en hel del att ta på och älta om, det drog jag fram när jag druckit, så jag kan ju förstå han att det inte var roligt.
Många bäckar små, blir en stor å. Men vi har bearbetat och jag har nog äntligen nått fram till honom och han fattar hur jag mått i många år. Vi har det ju mycket bättre nu och därför vill jag inte berätta om hur det är och förstöra allt. För börjar han kontrolera mig igen så vet jag ju hur jag slår bakut.
men En dag i taget!
Nu planerar jag för morgondagen den ska bli utan baksmälla.

Gunda

Då sitter jag här med stans sug, ont i huvudet och fortfarande som att jag sitter i en burk. Satt och planerade att jag kanske ska dricka på fredag, men så tänker jag att då blir det en lång vecka innan jag får dricka nästa gång. Det är ju helt sjukt, hur jag tänker. planerar för drickande. Vore det inte bättre att jag planerade för att promenera med hundarna, gå på bio eller meditera.
men jag ska inte dricka i kväll, även om jag är sugen.

Sundare

Inte lätt men vi gör det, vi gör det.
Hittade min gamla tråd som jag startade i februari men då under annat alias. Läst igen den nu och blir rätt matt över all ångest, ohälsa o förtvivlan jag själv berättar om. Bra att det får stå kvar o påminna mig om hur lång denna kamp har varit o hur drickandet accelererat mot slutet.
Så håll fast vid att det var dessa sista två år o tänk att det går stt bryta. Fortsätter man sjunker man bara längre ner i sjukdomen.
Att tillfriskna Gunda, det är ett bra ord.
Kram på dig

anonym11208

Jag är också en i princip varjedagdrickare, eller iallafall förut, nu dricker jag lite mindre tack vare forumet. I dag är det femte nyktra dagen. Att jag lyckats med detta handlar om att jag inte har alkohol hemma, då hade det nog inte varit lika lätt. Ta en dag i taget, ha inte alkohol hemma, då går det ju inte att dricka. Jag tror mycket att det handlar om ett vanedrickande. Stå emot idag och tänk va skönt det kommer kännas i morgon. Kram

Gunda

Det är det enda just nu, stå emot och se till att vi får ett bättre liv.
Skamsen och Vinärgott vi sitter i samma båt så är det. Nu ror vi det här i land.
Jag kan inte börja plocka bort a då börja mannen fundera vad jag håller på med
och då är jag ju tvungen att förklara och erkänna. Jag ska verkligen göra allt jag kan nu,
se till att jag genomför det jag beslutat mig för.
Jag ska inte dricka i kväll, oavsett vad mitt sjua huvud vill.
Skamsen du gjort nått jätte bra i går kapitulerade. Stort!
Vinärgott du har varit utan i 5 dagar det är också stort!
Jag har varit utan i 2 dagar det är stort det också!
Vi håller ut alla tre! En kväll i taget!

Lena72

Detta klarar du!
Du låter stark o övertygande nu!

Villhaettliv

...du vet att du inte vill dricka. Du vet var du inte vill hamna. Du vet nog var du kan få stöd i detta.
Vet ju att det är så himla svårt för det kommer så många tankar med "jättebra" argument för att dricka då man hållit uppe. Det är... bara tankar. Konsten är att ta emot dem, men se att de är... tja, huvudet som trixar. Säg "tack huvudet"? Och fortsätt följa det som blir bäst, d v s att inte dricka ?

Gunda

Det kramar om i bröstet och jag få ett sug som heter duga, samtidigt ångest och så blir jag bara så förbannad, jävla Alkohol!!
Nyss gick mannen och la sig, ska till jobbet i morgon, då klack det till i bröstet och jag kände att nu öppnar jag en flaska, men så öppnade jag locket på datorn och skriver här i stället. Det blir ingen alkohol i kväll. En kväll i taget!!