..

"Alkohol och psykisk ohälsa hänger ihop
Alkohol är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt kan minskad alkoholkonsumtion förbättra hälsan hos personer med psykisk ohälsa."
Ovanstående är taget från en "vetenskaplig" undersökning.
Det kan inte hjälpas men när folk får forskningspengar för att presentera självklarheter blir jag sur :(

Många läkare och det som skrivs om negativa effekter tycker jag är mycket fokuserat på kroppen och inte psyket. Lite konstigt för den primära effekten är ju just psyket man vill påverka när vi dricker. Behövs mer forskning på hur alkoholbruk påverkar folk i gemen. Eller har du hittat sådan forskning. Vidare behövs forskning som påvisar effekter då det är mycket fördomar, sunt förnuft, rationaliseringar som far runt. Tex att ett glas rödvin skulle vara bra för hjärtat

@Adde Håller med. Ganska enkelt självmål. Alkohol och psykiskt mående är som brasan och syret. Visst är man mer stabil när man inte dricker. Samtidigt visar sig ens underliggande psykiska hälsotillstånd dess klarare. Jag har ofta druckit för att komma närmare mig själv med oftast tveksamt resultat.

Från säker källa ryktas det om en forumträff irl inom en hyfsat snar framtid :D
Jag påminns om att jag varit opererad på olika ställen på kroppen nästan var gång, inte den sista då jag däremot landade i Sverige kvällen före :D Om jag minns rätt så hade jag foten i paket den andra gången när vi var på Riddargatan 1 och jag fick hjälp av bästa Mie som då skrev på forumet <3.....(Alltså varför blir det en pil bakåt när jag vill ha ett hjärta ????)
Första gången på nya stället, varenuheter... var det dags för kryckor igen :D En lång jävla backe att hasa sig uppför.....
Nu har jag återhämtat mig från en annan större operation, utan kryckor :D , MEN framtiden ser en aning dyster ut.
Jag vill ju så gärna vara med om ännu en forumträff innan jag checkar ut från detta livet.
Jag lär mig så mycket av er alla som skriver här och jag har er att tacka så väldigt mycket för mitt mående. Ni påminner mig om att min nykterhet verkligen är en färskvara som jag måste sköta om oavsett hur resten av kroppen beter sig.
Jag hoppas innerligt att jag kan vara med....
Ta hand om er !!!!

Av nån knepig anledning kom jag att tänka på hur mitt drickande såg ut genom livet.
Från absolut första början var det nog smaken som avgjorde hur/var/när jag drack. God whiskey och konjak var den absoluta favoriten från början. Sen blev det godare, smakrika, viner till maten med konjak efter. Alltefter som livet knallade på så ökade konsumtionen utan nån tanke på det. Visst funderade jag på om jag verkligen skulle ta nån whiskey på onsdagen eller vin till maten på söndagen men det var ju en tanke jag sköt bort.
Med åren försvann vinet och whiskeyn ökade för att under den senare halvan av mitt fylleliv ersättas av Explorer. Och skammen som gjorde att jag började gömma spriten och starkölen.

Från att först ha uppskattat en god dryck blev drickandet ett svårt tvång som gjorde att jag mådde fruktansvärt dåligt både psykiskt och fysiskt. Jag insåg nog långt innan jag hamnade på min personliga botten att jag drack alldeles för mycket. Men jag kunde inte kontrollera mitt drickande hur mycket jag än försökte. Min basföda då var Explorer och 10,2 starköl. Inte så vidare vitaminrikt. Men underligt nog var jag aldrig förkyld under den tiden ??

Nu när jag lever ett liv i nykterhet så kan jag inte förstå hur jag orkade med det livet ???
Så otroligt skönt att slippa giftet !

Jag blir deppiga av de 2 stora 50-årsdagar som nu firas under helgen. Abba och Björn Skifs......satan vad tiden går fort !!! Och tanken på att jag supit bort en stor del av den tiden :(
Och ja jag veeeet.....jag har en sjukdom och jag kunde inte hantera den på annat sätt än vad jag gjorde med den kunskapen jag då hade. Så att ångra sig är rätt "fånigt" utan det gäller att leva livet idag så som JAG vill ha det utan påverkan av spriten.
För 50 år sen hade jag inte riktigt kommit igång med utbildningen på min alkiskarriär utan livet lekte utan några större bekymmer. Jag har inga direkt problem i kroppen pga mitt krökande (vad jag vet) men det som finns räcker bra för en gammal gubbe. Tanken dyker ju självklart upp hur livet hade sett ut om jag fortsatt att dricka. Jag tror ju helt ärligt att jag inte hade överlevt till dags dato. Jag var inte mycket till människa när jag bröt min dåvarande livsstil, underviktig och askgrå i ansiktet, darrande händer och misstänksam mot allt och alla. En period på slutet så kunde jag inte styra ena foten utan gick som med en klumpfot.
Alkohol är ett jävla gift som, om det upptäcktes idag, helt säkert skulle totalförbjudas.
Ni som är unga idag : Tänk inte ens tanken på att försöka dra ner på drickande, det fungerar inte.
Sluta helt och lev livet !

2 noteringar från veckan som gått....båda gäller beroendepersoner som är offentliga.
Har man 10-årig drogfrihet och gjort sin läxa ordentligt så man har en drogfrihet med sinnesro så är det ok att vägleda andra.
Har man varit nykter i 100 dagar utan, som det verkar, gjort nåt för att utvecklas i sin nykterhet så ska man nog vara väldigt försiktig i sina kommentarer. Det kan slå tillbaka väldigt hårt.

Det finns en anledning till att man nekas anställning som alkohol/drogterapeut innan man varit fri i 3 år. MED egen personlig utveckling !

Jag har blivit väldig känslig över hur folk beter sig som nynyktra och ofta vill jag bara skrika att de ska vara tysta ! När jag var nynykter så var ju jag som alla andra och knallade på rosa moln och vill omvända alla men jag tror att jag höll det inom AA ?? Hoppas jag ??!! Idag är det en väldigt låg profil men de som har ett beroende nosar alltid rätt på mig när vi träffas, allt enl principen "It takes on to know one". Många funderar på hur det kommer sig men det är rätt enkelt : En beroende har exakt samma beteende som jag själv = En spegel av mig.
I början är det rätt skrämmande men kan också vara kul !

Det är också orsaken till att alkohol/drogterapeuter med egen erfarenhet av beroende är så mycket skickligare än de som bara gått i skola. En terapeut med egen erfarenhet kan jag aldrig ljuga för eftersom de använt alla lögner själva. De riktigt bra behandlingshemmen använder de som har eget beroende i botten och de som bara gått i skola för att tillfredsställa de som inte fattar nåt men som tyvärr är med och bestämmer.

Trots skitväder så är jag iaf väldigt glad för att jag är nykter idag !

Jag pratade nyligen med en man som var regelbunden besökare på AA samtidigt med mig i början av min nykterhet. Vi var väldigt överens om att vi hade väldigt trevligt OCH fick mycket hjälp av Di Gamle som gått före oss. Tyvärr har AA förändrats mycket sen våra tidiga år så nu undviker vi att gå dit. Kanske kan AA fortfarande betyda mycket för de som nu är blandmissbrukare men för oss rena alkoholister stämmer inget längre eftersom identifikationen inte finns längre.
Jag är glad för att jag är en ren alkoholist och att jag hade möjligheten att få göra min behandling på ett riktigt Minnesotahem som följde AA-principer och sen fortsätta min "utbildning" hos AA som var ett riktigt AA. Idag verkar vi riktiga alkoholister ha blivit en minoritet i missbruksvärlden.
Otäck utveckling :(