Idag har jag varit nykter i precis en månad, har varit delaktig i andras trådar men tänkte att nu är det dags att jag startar min egen tråd. En hjälp för mig för att fortsätta hålla mig nykter.
Ni som varit här ett tag har följt min resa i andras trådar, men tänkte presentera mig lite mera nu.

Jag startade alkoholdebuten vid 17 års ålder och föll direkt, eftersom jag alltid varit tyst och blyg fann jag ett medel som gjorde att jag vågade prata och ta kontakt med folk. Har sedan dess druckit och jag är ca 45 idag. Både min mamma och pappa dricker för mycket även min mormor och morfar hade problem med spriten så jag har det i generna. Jag har alltid haft en tendens att dricka för mycket, men så mycket som jag druckit de senaste 10 åren har det aldrig varit och ffa det sista året. Jag har en man och 2 barn som har reagerat ordentligt på mitt drickande de sista åren, min make har nästan blivit nykterist i ett försök att begränsa mig men det har bara gjort att jag druckit mera.

Jag har gjort några försök att sluta tidigare, höll upp i ett år för 8 år sedan och i 3 månader i våras men har efter det druckit mer än någonsin, låg på ca 2 vinflaskor per kväll sista halvåret. Minnesluckor är vardag för mig, har alltid minnesluckor efter att jag druckit, vill aldrig prata om gårdagen eftersom jag inte minns ngt, hur många gånger jag gjort bort mig vill jag inte ens tänka på, sista tiden så klunkade jag även ur spritflaskorna innan jag borstade tänderna för kvällen, för att få i mig så mkt som möjligt.

Tanken att jag är alkoholist och att jag borde sluta helt, har väckts sista månaderna, och inom mig tog jag ett beslut att sluta 1 januari, pratade mkt med maken om detta och var orolig att han skulle tycka att det var tråkigt att missa myskvällarna med vin, men enligt honom var det länge sedan han tyckte det var mysigt med vin eftersom jag alltid blir stupfull, har läst det i anhörighetstrådarna också att fler tycker så men den tanken slog mig aldrig tidigare.

Denna månad har gått relativt lätt, visst var det tufft i början men jag trodde nog att det skulle vara svårare, har läst varje dag här på forumet, ffa för att inte glömma vem jag är, pratar även med barnen om detta och de är jätteglada att jag lyckats hålla mig så här långt och tycker att jag är jätteduktig. Har även en dialog med maken hela tiden som stöttar väldigt, har berättat för några vänner som reagerat lite olika, de som inte har problem tycker att det är jättebra, medans de som också dricker för mycket tycker att jag överdriver när jag säger att jag är alkoholist.

Trodde att jag skulle bli pigg och alert när jag slutade, för det har jag blivit de andra 2 gångerna, men inte denna gång, nu är jag otroligt trött och seg, är hemma från jobbet denna vecka eftersom jag känner att jag inte orkar gå till jobbet, vill bara sova och tillåter mig det eftersom min nykterhet är viktigast just nu. Har hört från flera av er att det tillhör processen, men det känns ffa svårt att ta, det är som att belöningen uteblir.

Har läst mycket även på anhörigsidorna, vilket jag inte gjort tidigare, har varit med sedan 2009 men var då inte redo att inse att jag var alkoholist. Det har fått mig att förstå min familj mycket bättre och hur de har varit för dem att leva med en alkoholist som fram till nu inte fattat att hon är det. Har otroligt dåligt samvete över hur jag struntat i barnens känslor och fast de har bedjat att jag ska sluta så har jag tyckt att de bara överdriver. Har äntligen insett att det enda jag kan göra för att gottgöra dem är att hålla mig nykter framöver.

Ser framåt, nu är första månaden avklarad, och det har varit otroligt skönt att vakna utan att känna sig bakfull, inte behöva ha ångest över gårdagen, veta vad jag sagt och gjort och kunna se alla i ögonen utan att skämmas.

Jag tar en dag i taget, idag ska jag vara nykter oavsett vad som händer.

Kram på er alla som stöttat mig så här långt!!

vill.sluta

Tycka det var okej, mycket tack vare att jag fortfarande vill ha! Sprit

Men såhär i efterhand, VILKEN BRA MAN DU HAR,ibköland......kramar, inte många som är som du!
Yiu are one of a kind!
Kram/A

Mammy Blue

Så roligt att det har gått så bra för dej. Snart ett helt år!

Har du några planer för ettårsfirande, eller går du direkt på år två?

Kram!/MB

Maria42

Men på något sätt så måste jag ju fira att det är ett år, jag måste tänka ut någonting. Tror det är viktigt att ge sig själv kredit och berömma sig själv när man uppnått ett mål. Jag är oftast inte bra på det, men vill bli bättre. Jag kommer däremot direkt att köra mot 2 år, kan inte börja dricka nu, det går bara inte. Vill inte svika barnen och kanske inte mig själv heller, jag mår ju bra av detta.

Kram!

vill.sluta

Och andras av er fantastiska tjejers barn tycker.
Och tänker så blir jag än mer övertyga

Maria du hade rätt om att det är rätt väg att gå.
Sedan har du även ett härligt score record.

Låter som du skulle högra av dig till Döttrami alt
Stigsdotter. Boka in en fika och bara va som ni tjejer kan.
Skön läsning om alla saker som händer.

Du Maria är min ledstjärna här.
Bara för det skall jag köpa lite god äppelmust och göra en smarrig middag tror jag.
Kram vännen!
/A

- för ditt inlägg i min tråd. Så fint att kunna göra en annan människa glad!
Jag är imponerad över din ärlighet och din rakhet - du har en förmåga att säga svåra saker på rakt och okomplicerat sätt. Sakligt, vänligt och omtänksamt. Kram och trevlig helg! / mt

vill.sluta

Läst min tråd tillbaka från början nu när jag endå är vaken. Dumt att sova ut på helgen för då kommer man inte i säng på söndagen.

Och vad du har varit med och peppat från the very first beginning.
Har sagt det förr, säger det igen TACK.
Hoppas verkligen att det ordnar sig med ditt nu oxå.
Du skall inte ha det så som du beskrivit din situation.
Trist att både du och Stigsdotter har det knepigt.
Som jag skrev förut, tag kontakt med varandra och bara "chilla" och gör era tjejgrejor.

Kramar med förhoppning om en bra avslutning på helgen!
/A

Dompa

Aldeles för många nya inlägg i varje tråd. Har iaf. förstått att du fortfarande är dålig. Så jag säger också Krya-på-dig! Kramar /R

Maria42

För era krya på er hälsningar. Jag hoppas verkligen inte det är något allvarligt men har huvudvärk varje dag som jag inte blir av med, ska på datortomografi nu i veckan och förhoppningsvis hittar man orsaken då.
Jag knaprar huvudvärkstabletter och försöker uthärda eländet.
Kram

Stigsdotter

...för att de hittar orsaken, du kan ju inte gå omkring med det huvudut längre!! Till slut får man ont i huvudet av värktabletterna också :-/ Bara för att jag nu råkade komma på det, om du får kontrastvätska...fast det vet du förstås redan hur det känns, glöm det... Kram

vill.sluta

Hoppas dom hittar orsaken på datortomografin, eller att dom inte ser ngt av vikt!
Du skall se att det blir bra, kram!
/A
P.s. Skrev svar i min tråd, men inget av vikt. D.S.

Mammy Blue

får du av mej med hopp om snabb bättring. Jag har huvudvärk själv varje dag mer eller mindre, men skillnaden är att jag VET vad det är - det kommer från spänd nacke och uppdragna axlar hos mej.

Kram!!!
/MB

i andra trådar och ler. Idag känner jag att vi är kollegor:)
Även om jag lämnat yrket finns det starkt kvar i min identitet.
Bästa krya på dig hälsningar och kram! / mt

När våra ungar var i skolåldern och jag jobbade skift fick dom vara hemma från skolan ibland när jag hade ledig vardag och de var lite ynkliga. Det kallade dom att vara "lagom sjuk" - det är nog den bästa sjukdom man kan ha:) / mt

Dompa

Antar att du ej fått svar på datortomografin ännu...eller så vill du inte dela med oss. Hoppas du mår någorlunda iaf. Tänker på dig och hoppas du - och alla andra - får en givande lördag på konventet. Kram/R

Maria42

Funkar säkert bra att komma på en snabbvisit, vad kul!!. Jag ser fram mot lördagen och tycker det ska bli jättekul att träffa de som dyker upp.

Tack för din undran R, jag har fått svar och det var bra, ingen tumör i alla fall. Men är inte bra ändå så vad som är felet vet de ännu inte, ska till ny läkare imorgon.
Känns ju inge vidare att aldrig bli bra, kommer försöka jobba fr.o.m. nästa vecka men inte heltid för det skulle inte funka. Nej, börjar lugnt så det inte blir värre.

Kram!

Dompa

Jag läser ungefär som Fan läser bibeln. Ser det jag vill vill...ingen tumör. Med noll sjukvårdsutbildning blir jag ju glad! Samtidigt som jag jag tar till mig att huvudvärken kvarstår och likaså problemet. Lycka till hos "nya" läkaren idag! Ingen tumör :-). Kramar /R