Idag har jag varit nykter i precis en månad, har varit delaktig i andras trådar men tänkte att nu är det dags att jag startar min egen tråd. En hjälp för mig för att fortsätta hålla mig nykter.
Ni som varit här ett tag har följt min resa i andras trådar, men tänkte presentera mig lite mera nu.

Jag startade alkoholdebuten vid 17 års ålder och föll direkt, eftersom jag alltid varit tyst och blyg fann jag ett medel som gjorde att jag vågade prata och ta kontakt med folk. Har sedan dess druckit och jag är ca 45 idag. Både min mamma och pappa dricker för mycket även min mormor och morfar hade problem med spriten så jag har det i generna. Jag har alltid haft en tendens att dricka för mycket, men så mycket som jag druckit de senaste 10 åren har det aldrig varit och ffa det sista året. Jag har en man och 2 barn som har reagerat ordentligt på mitt drickande de sista åren, min make har nästan blivit nykterist i ett försök att begränsa mig men det har bara gjort att jag druckit mera.

Jag har gjort några försök att sluta tidigare, höll upp i ett år för 8 år sedan och i 3 månader i våras men har efter det druckit mer än någonsin, låg på ca 2 vinflaskor per kväll sista halvåret. Minnesluckor är vardag för mig, har alltid minnesluckor efter att jag druckit, vill aldrig prata om gårdagen eftersom jag inte minns ngt, hur många gånger jag gjort bort mig vill jag inte ens tänka på, sista tiden så klunkade jag även ur spritflaskorna innan jag borstade tänderna för kvällen, för att få i mig så mkt som möjligt.

Tanken att jag är alkoholist och att jag borde sluta helt, har väckts sista månaderna, och inom mig tog jag ett beslut att sluta 1 januari, pratade mkt med maken om detta och var orolig att han skulle tycka att det var tråkigt att missa myskvällarna med vin, men enligt honom var det länge sedan han tyckte det var mysigt med vin eftersom jag alltid blir stupfull, har läst det i anhörighetstrådarna också att fler tycker så men den tanken slog mig aldrig tidigare.

Denna månad har gått relativt lätt, visst var det tufft i början men jag trodde nog att det skulle vara svårare, har läst varje dag här på forumet, ffa för att inte glömma vem jag är, pratar även med barnen om detta och de är jätteglada att jag lyckats hålla mig så här långt och tycker att jag är jätteduktig. Har även en dialog med maken hela tiden som stöttar väldigt, har berättat för några vänner som reagerat lite olika, de som inte har problem tycker att det är jättebra, medans de som också dricker för mycket tycker att jag överdriver när jag säger att jag är alkoholist.

Trodde att jag skulle bli pigg och alert när jag slutade, för det har jag blivit de andra 2 gångerna, men inte denna gång, nu är jag otroligt trött och seg, är hemma från jobbet denna vecka eftersom jag känner att jag inte orkar gå till jobbet, vill bara sova och tillåter mig det eftersom min nykterhet är viktigast just nu. Har hört från flera av er att det tillhör processen, men det känns ffa svårt att ta, det är som att belöningen uteblir.

Har läst mycket även på anhörigsidorna, vilket jag inte gjort tidigare, har varit med sedan 2009 men var då inte redo att inse att jag var alkoholist. Det har fått mig att förstå min familj mycket bättre och hur de har varit för dem att leva med en alkoholist som fram till nu inte fattat att hon är det. Har otroligt dåligt samvete över hur jag struntat i barnens känslor och fast de har bedjat att jag ska sluta så har jag tyckt att de bara överdriver. Har äntligen insett att det enda jag kan göra för att gottgöra dem är att hålla mig nykter framöver.

Ser framåt, nu är första månaden avklarad, och det har varit otroligt skönt att vakna utan att känna sig bakfull, inte behöva ha ångest över gårdagen, veta vad jag sagt och gjort och kunna se alla i ögonen utan att skämmas.

Jag tar en dag i taget, idag ska jag vara nykter oavsett vad som händer.

Kram på er alla som stöttat mig så här långt!!

Maria42

En dag som borde firas, dagar har lagts till dagar och till slut är det ett helt år som alkoholen inte har funnits i min kropp i alla fall.
Känner mig inte jätteglad, läste just Dompas tråd och blir så ledsen över hur elaka vi kvinnor kan vara och vad mycket alkoholen förstör.
Glad då över att alkoholen inte förstör mitt liv längre, året har inte varit problemfritt och är det inte nu heller men det är andra problem nu. Tidigare var det skammen och skulden, och det är helt borta. Känner ingen skam eller skuld längre, visst kommer Flashbacks tillbaka över vad jag gjort, vad jag utsatt barnen för, men det är just det. Saker som jag gjort, jag gör det inte längre och mitt sätt att återgälda är att vara nykter och finnas här med klart huvud alla dagar i veckan.

Dags att dra iväg till jobbet, ska köpa mig själv ett gäng vackra blommor, det är jag värd!!

Kram!

NyMan

Hatten av för dig! Skickar ett helt fång virtuella vårblommor till dig, nu när dagarna börjar bli längre och hoppet om värme och sol inte känns så avlägset längre./NM

Stigsdotter

En dag att fira minsann! Härligt, du är så duktig, hoppas du hittar fina blommor det är du värd :-)

vill.sluta

Till några få behövande så har jag haft dig i mina tankar. Men till dig har jag en buket med 100 stora röda rosor och en fin parfym,
Stigsdotter fick även en.

Men sedan ligger det presentkort till en heldag på spa med ansiksbehandling, helkroppsmassage och pedikyr, vii toppar allt med ett besök på en salong för fixning av hår och sminkning och sedan skall vi ut och äta middag för att fira DITT år.

Fan vad nice, idag är det din dag jag hämtar dig vid tre, okej?

Om inte så njut och be gubben din göra ovanstående istället.
För det är du värd!
Kramar blomman/A

Jag instämmer med övriga gratulanter. Så himla bra! I själva verket är det mer än ett år också, några futtiga dagars avsteg är en struntsak i sammanhanget. Uppvakta dej själv med blommor, det är du verkligen värd.

Jag brukar också tänka att det man kan göra för att gottgöra tidigare misstag är att vara nykter och närvarande nu. Det är NU som gäller och ju längre tiden går desto lättare tycker jag det blir att glädjas åt hur man är nu och lämna det som var bakom sej. Men det är vår skyldighet att ta vara på dagen som är och vara nyktra idag. Det tycker jag. Och det är vi! Ha en skön dag!
Kramar!

Maria42

För era gratulationer, och det är till stor del er förtjänst att jag har lyckats, utan er här hade det varit jättesvårt.
Har köpt mig vackra härliga blommor!
Kram

Maria42

Varit och tränat på morgonen, har redan grym träningsvärk i rumpan sedan pass i torsdags, kanske inte så smart att bygga på den inför kväll på arenastolar som ngn påpekat för mig. Ja, är man dum får kroppen lida. Som ni kanske förstår ska kvällen intas på Friends Arena och se finalen. Ni som vet vem jag är, håll utkik, vi har platser långt fram, senare på kvällen ska vännerna hämtas från Arlanda och nu blir jag äntligen av med vinet som funnits här en vecka.

Trevlig lördagkväll, ska försöka göra mig vacker snart!
Kram!

vill.sluta

Här blir det innebandymatch för storeman, hem duscha och sedan har jag lovat pizza och mys.
Rösta alla på vad ni vill bland finalisterna.

Maria, jag tror du kommer vara helt underbar.
Berätta imorgon vad vännerna sade ang. vinet eller om dom valde att dricka det öppnade?

Kramar!!!
/A

Stigsdotter

Vad roligt att vara där! Jag var på ett genrep i Globen en gång, det var en härlig stämning! Ska hålla utkik efter dig ;-)

vill.sluta

Jag kollade efter en glad lycklig uppiffad snygg tjej i publiken igår.
Jag tror jag såg dig men jag är inte säker då jag inte träffat dig ännu........
Hoppas du hade det riktigt kul igår?

Ungarna ratade schlagern så jag blev själv ensam medchips och dipp och läsk, sedan gick jag och lade mig.
Är vaken nu lite, när man vaknar denna tid normalt under veckorna så blir det att man vaknar samma tid automatiskt på helgen.
Kramar dig varmt längre länge och snosar dig i nacken och känner att du oxå luktar jättegott.
Stigsdotter oxå, toppentjejerna ju!!!
/A

Maria42

Vet ej om vi syntes i bild, det var 28 000 i publiken, det var mäktigt. Det var riktigt kul, vi gjorde oss fina och åkte sedan in till Råsundavägen där gick vi ut och käkade innan, åt en 3-rätters vilket inte var så smart, blev alldeles proppmätt. Därefter var det dags, mina barn är inte heller överförtjusta i Melodifestivalen men det här tyckte dem var kul, och det var det verkligen. Vi satt ju så att vi såg alla riktigt nära och de är ju så oerhört små och magra allihopa. Kände mig väldigt stor och proppmätt i jämförelse, tom Carola som jag trott varit lite mulligare, var späd.

Jaja, hämtade vännerna efter det och tryckte i mig choklad när de drack sitt vin (som var kvar) så jag blev ännu proppmättare. Blev lite sugen att dricka men inte så farligt, däremot när de berättade om ljumna kvällar när de satt på balkongen med ett glas vin eller när de var i poolbaren och tog en Sangria, då blir jag sorgsen. Ska jag aldrig få uppleva det igen?, jag vill uppleva det igen.

Ska göra lite brunch åt gästerna nu och sedan åker de hemåt, får se till att de tar med det vin som är kvar, det är fortfarande en hel del kvar.

Trevlig Söndag på er!
Kram!

vill.sluta

Vad roligt att det blev en lyckad kväll.
Hoppas vinet försvinner för din skull, fast endå inte.

Missförstå mig rätt nu. Du skriver att du blir sorgsen över att aldrig kunna ta ett glas vin igen.

Bli inte det, tänk att du har ett uppehåll på ett tag nu.
Hur länge pratar vi inte om, och det var det jag menade när jag skrev fast endå inte att vinet försvinner.
Det är lättare att göra uppehåll och fortfarande ha ngn flaska hemma än att slå fast att nu är det för alltid finito.

Fast det där varierar nog från person till person.
Och det är ju klart som korvspad att det BÄSTA är om alkoholen inte fanns över huvud taget.

Men men, kolla mama.blue:s morsa hon har ett uppehåll med att inte röka, 25 år nu.

Fast jag kan ju tycka att era bekanta inte verkar ha några större krav, eller inga krav alls på vad dom dricker.

Antingen är dom så snåla så dom skriker när dom skiter, eller så är begäret så stort att få några droppar alkohol innanför västen.
För var det så att dom drack en veckas gammalt vin som var öppnat? Eller har jag missförstått allt?

Nä usch, NÅN måtta får det vara!

Jag tycker du är en kämpe!
Kramar/A

kalla

Tänk på att ljumna kvällar på balkongen, poolen, havet och allt finns kvar, men vi slipper bakfylla, ångest och vi kan köra hyrbilen vart vi vill när som helst.
Så allt är kvar bara lite bättre, kramar Kalla