Jag är en mamma. Jag har tre barn o dricker alldeles gör mycket. Nästan varje dag blir det något. I kväll har jag druckit en flaska vin tillsammans med mina två yngsta barn... Mår skit och vet inte hur jag ska ta mig ur detta. Skäms något fruktansvärt!!! Jag skriver i morgon om min etanolhistoria och hoppas på att få stöd och hjälp här. Har läst många trådar och känner tillförsikt av det jag läser. Hjälp mig!! Fan också, jag vill inte ha det så här. Jag är 35 år och har alldeles för länge kvar att leva..

Mammy Blue

du är ingen "dålig människa", du är ett praktexemplar värt att ta efter! Det är människor som tar tag i sin situation och vill förändra som är värda att se upp till, och det är ju precis det du gör! Du har varit smart nog att inse att du inte kan fortsätta som du gör. Upp med hakan, sträck på dej och var stolt! Du håller på att fixa något som många inte klarar, läs de senaste inläggen i Addes tråd, så förstår du vad jag menar.

Sträck på dej!
Kramar!!!
/MB

Morla

Jag gjorde det! Jag har varit på vårdcentralen och ska börja med antabus på Måndag. Känns så skönt att jag vågade berätta, känner mig så glad och lättad! Anledningen att jag måste vänta till på Måndag är att jag måste få provsvar innan jag kan börja.

Anli

Vad skönt att du vågade fråga :)

Jag äter oxå antabus, känns som det är ända sättet för mig att bryta. Ska fortsätta minst 2 v till, just nu känns det verkligen som jag skulle klara det ändå men jag känner mig själv alltför väl. Det är skönt att inte ha ngt val, att inte kunna dricka.

Det ska nog ordna sig för oss :)

Kram

Mammy Blue

över hela ansiktet.
Välkommen i VSÄA- klubben! Vilja på burk, hihi. ;-)

Kramar!!!
/MB

Morla

Första tabletten antabus ligger nu i min mage! Känner mig alldeles upplivad för att det känns som om jag verkligen har tagit tag i det här nu. Nu får jag se hur ofta suger kommer. Men nu kan jag verkligen inte följa mina impulser, skönt!

Morla

Finväder, har blivit bjuden på vin. Tackade nej, vänligt och obesvärat. Inga frågor, och vet ni: jag ville inte ha! Jag avskyr just nu alkohol. Vad den gör med mig! Hoppas den känslan håller i sig. I alla fall i resten av mitt liv ;)

är det en underbar känsla när man upptäcker att det går att tacka nej ! Och det utan några komplikationer och dessutom stärker det självkänslan nåt enormt. Njuuuut :-))

Mammy Blue

du har just gjort dej fri! Glädjen är fortfarade stor varje gång jag tänker på att jag faktiskt slipper skiten! Fem månader i dagarna, fortfarande ilar glädjen till när jag passerar Bolaget och slipper gå in...
Bautakram!
/MB

Morla

Stort Grattis till dig! Äter du antabus fortfarande? Jag har inte haft så stor koll hur det går för er andra då jag knappt haft koll på mig själv... Storstor kram!!

Mammy Blue

du inte har koll på oss andra, det är dej, du och ditt du ska lägga all energi. Och ja, jag äter antabus fortfarande, vaksam på risker, tänker ett par dagar framåt, målar gärna fan på väggen så att jag är beredd på problem, hihi. Äter inte så många tabletter nu, försöker i stället ha framförhållning. Midsommar närmar sej, har bestämt mej för att ta tabletter både tisdag, onsdag och torsdag, för då spelardet ingen roll om hjärnan spelar mej ett spratt på fredag - det är för sent, kan inte dricka då, hihi!
Så glad att jag är fri!
Tänker på dej, Morla!

Morla

..hade jag druckit vid 16:00 ca om jag inte haft antabus. Gud så skönt att inte kunna! Svårt att beskriva de blandade känslor som jag har för a. Vill inte må så dåligt som jag gör efteråt, men ändå.. Vad är det jag längtar efter när jag ser de där ölen? Ångest? Skam? Svettningar? Plufsigt ansikte? Röda ögon? Fattar inte mig på mig själv. Vad är det som drar? Jag klarade dagen utan a, tack vare min medicin! Det är jag så glad över. Kram till alla här som läser mina ord, ni är guld värda för mig!!

Mammy Blue

blir snart enkomponentstankar om du envist hänger fast vid att minnas allt dumt vännen alkohol gjort med dej. En sån kompis vill man inte ha! Vi knaprar vidare på vår medicin och håller oss oanträffbara för vår falska vän.

Kramar till dej!
/MB

Morla

Förlåt att jag kallade dig mammy! Haha, lovar att jag inte var onykter, läste inte så noga bara :)

Morla

Igår fick jag ett jättesug. I samma situation som jag brukar dricka. Då drack jag en starköl, med antabus i kroppen. Lagade mat, åt m min familj. Min karl sa: har du druckit sprit? Det luktar sprit av dig! Jag nekade, jag har inte druckit sprit. Sant i och för sig, men som jag skämdes! Och sedan... Mådde jag så otroligt dåligt! Kändes som om ögonen skulle sprängas! Likaså mitt huvud! Fick lägga mig resten av kvällen. Idag känner jag mig nere, så var det med min motivation.. Men jag tar min antabus idag oxå och fortsätter med antabuseffekten i färskt minne.

Morla

Ja, det är jag glad för Adde! Och tack för kramen och för att du fick mig att förstå hur farligt det är att kombinera alkohol och antabus. Kände ju det igår, men hade faktiskt inte en tanke på att jag kanske hade varit tvungen att åka till akuten..

Idag har jag inte varit sugen en enda gång, skönt!

Eken

Kanske bra att du testat nu så vet du. Jag tror kanske oxå att jag själv velat ha bevis på att det faktiskt fungerar..
Jag antar att du inte berättat för mannen ännu? Om du ser det bara från ditt eget bästa, kan det inte vara en lättnad och hjälp att få lite stöd från honom oxå och slippa bära alla hemligheter sjäv? Tror att män oftast lite bättre på det... Vi kvinnor ska ofta försöka klara allt själva, och gör större sak av allt bara p.g.a att det gäller just oss själva?

Morla

Ja, jag var nog tvungen att testa. Eller så kunde jag inte stå emot suget. Vet inte riktigt! Ska fundera på det. Vad jag vet är att jag vill sluta upp med eländet och så är det med det! Nej, jag har inte berättat. Har sagt att jag är trött på alkohol, att jag funderar på att sluta dricka helt.. Sånt, men inte vidden av mitt drickande. Skäms inför honom. Min terapeut har sagt samma sak som du, Eken, nämligen att jag försöker fixa allt själv och det klarar jag ju bevisligen inte. Inte när det gäller det här med a. Vet inte hur jag ska säga det, men det måste jag ju förstås så småningom. Är rädd att han ska förakta mig på samma sätt som jag känner förakt inför mig själv när det gäller alkohol. Dålig karaktär, svag och så vidare. Jag är den som alltid är stark. Jag är den som fixar allt, alltid! Vad händer om jag tippar mig mot honom? Vet inte, är rädd för konsekvenserna. Han brukar smita när det kommer konsekvenser..
Kram (så skönt att vara nykter!!)

så undrar jag om vi låter bli att berätta för att lättare kunna gå tillbaka till gamla vanor. Har man erkänt så blir det svårt att förklara att man dricker i alla fall. Av den anledningen är det bra att berätta, det hjälper en att hålla fast vid sitt beslut.