Senaste kommentarerna i forumet

tid men på samma plats satt jag för några år sedan och mådde så djävla illa. Ångesten var så brutal att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Hjärtklappning, svettningar, darrhänt och ett monumentalt illamående...........

Jag kommer inte ihåg om jag tog en återställare eller om lagret var slut, jag kommer bara ihåg att jag önskade mig till en annan planet.

Jag hade vid denna tid tagit kontakt med Nämndemansgården och i bästa entreprenörsanda försökte jag pruta på priset :-) Naturligtvis gick inte det :-) Däremot höjde de priset efter nyår !!! Fan ! Jag fick mannen jag pratade med att faxa mig ett avtalsförslag med det gamla priset så att jag säkert skulle få det lägre när/om jag bestämde mig. Nån av dagarna mellan nyår och trettonhelgen bestämde jag mig och bokade en plats. Och då säger karln : Men vad bra då säger jag till avdelningen att du kommer i morgon !!!

Hupp !!! I morgon !? Alla redan i morgon ?! Nejnejnej det går ju inte det förstår du väl ?!

Så jag tillbringade trettonhelgen i en gigantisk fylleresa, jag drack upp precis allt som var mitt och lite av hustruns också. Jag var helt borta i dimmornas värld i en 3-4 dygn.

Måndagmorgon efter helgen packade jag min resväska och samlade ihop alla tomflaskor och tomburkar och så åkte jag hemifrån 03,00 på morgonen. Stannade vid första bästa returinsamling och kastade allt tom burkarna som nog var värda nästintill en dagslön :-) Och sen började min färd mot nykterheten.

Precis utanför Lund stod polisen med en alkokontroll. Satan vad rädd jag var för jag var ju helt klart inte nykter när jag startade men jag klarade mig. Jag hann planera vad jag skulle göra om jag fastnade i kontrollen och det var att be poliserna om skjuts den sista biten och jag undrar än idag om det skulla ha funkat ? Nåväl, när jag kom fram fick jag ju blåsa och det var ingen fara och det kändes ju bra.

Vid den sista avtagsvägen där man svänger in till Gården så kom den sista tvångstanken : Nu har du chansen att göra en U-sväng och åka hem igen. Och det var inte långt bort att lyssna på den lille stollen i hjärnan men jag valde att svänga in och där, på sista vägstumpen, möts man av 3 skyltar som säger "Tag"..."Det"......" Lugnt"

Den natten sov jag som jag aldrig mer har sovit, vilken frid i kroppen som spred sig.

Jag var hemma. Min resa var slut och där och då började mitt nya nyktra liv.

Jag önskar er alla att få uppleva den oerhörda lättnad som sprider sig i kroppen och hjärnan genom att ta beslutet att be om hjälp och ta emot den. Den lättnaden är obeskrivbar. Jag vill aldrig tillbaka till mitt gamla liv och därför ser jag till att alltid påminna mig om vem jag är och vart jag kommer ifrån. Och att lära mig att leva efter några små enkla levnadsregler : Ta ett beslut varje morgon om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer och att jag aldrig tar det första glaset.

Lev idag mina vänner, ni har ingen som helst susning om vad som händer i morgon.

Jo, frågan jag då ställs inför är om min oro är berättigad? Eller rimlig?
Jag dricker i princip aldrig alkohol. Jag är också uppvuxen med ett väldigt försiktigt förhållningssätt till alkohol. Inte så att alkohol är förbjudet, men man dricker sig inte full, helt enkelt. Och då tänker jag att jag överreagerar på min mans sätt att dricka, samtidigt som jag blir uppriktigt orolig för hur han helt tappar kontrollen och vilka konsekvenser det får för både vårt barn, mig och förstås honom själv.

Detta med att avstå - tänker du att om man inte kan prioritera bort alkoholen, så har man problem?

Hej Stursk! Och välkommen till forumet!

Ja du, vem är alkoholist och vem är det inte?

Ett sätt att se på det är att om någon (du) i en persons (din mans) närhet oroar sig för hans/hennes alkoholvanor - ja, då är de ett problem. Alltså är din oro tillräckligt för att behöva förändra någonting i situationen, för du skall inte behöva känna så här.

Jag tror inte på att "mäta" vem som är alkoholist och inte genom att fundera på hur mycket och hur ofta som personen dricker. Det handlar inte om det, utan om förhållningssättet till alkoholen (hur man känner sig när man dricker, hur man känner sig när man inte dricker, vad man är beredd att avstå från i övrigt för att prioritera att dricka...).

Fortsätt läsa och skriva här, så följs vi åt!
/H, tillfrisknande medberoende

Jag önskar dig ett fantastiskt 2012 Lilla-Bllå. Jag har följt din tråd från början till slut och det är en fantastisk resa du har gjort!
Den inspirerar mig!

kram
Louise

så skönt det ändå känns att man inte är ensam! Vi kan väl följas åtmot nykterheten? Jag är så fruktansvärt trött på detta livet men ändå, på nåt konstigt sätt så tar man till vinet för att lindra ångesten när man druckit för mycket. Sjukt! Men nu känner jag mej färdig med detta och redo för ett bättre liv med andra valmöjligheter.

Hej! Är också klar med alkoholen, blev självklart fullast igår, blir alltid det. Men nu är det stopp. Idag tar vi inte första glaset!!. Har tyvärr druckit närmare 2 flaskor vin varje dag sista halvåret.

Jag har hängt här ett tag, läst men inte skrivit så mycket. Nu är det ett nytt år och på nåt sätt känns det hoppfullt. För mej är det här definitivt en vändpunkt, NU är det slut med alkoholen. Jag har sagt det förut men nu är det på allvar.

God fortsättning på året i ditt liv! Kram och tack för att du finns! / mt

bröllopsdagen! / mt

Tack för julhälsningen, mt! :-)

Och idag är det nyårsafton. I vår värld innebär det också bröllopsdag. Och jag är så otroligt tacksam att vi får fira den tillsammans i år igen - det var inte en självklarhet i början av året, och absolut inte i slutet av 2010.

Under flera år brukade vi säga på nyårsafton att det kommande året skulle bli bättre än det avslutade. Men i år kan vi se tillbaka på 2011 och säga att det verkligen blev hästlängder bättre än 2010. Och nu skall 2012 fortsätta på den linjen!

Gott nytt år, alla forumvänner! Oavsett om ni tycker att 2011 har varit ett bra eller dåligt år, så finns det hopp om att klara sig igenom kampen som alkoholismen skapar för oss och våra kära. Hur lösningen ser ut varierar för oss, men gemensamt är att det är möjligt. Det går!
/H.

Ta dig tusan! :-)

Uppåt och framåt! Tänk vilket härligt år 2012 kommer bli - ditt år!

Jag räknar dessutom helt kallt med att vara en del av ditt år, både här och irl. Mig blir du inte av med. ;-)

Kram!
/H.

:-)

<3

/H.

Nu är det ett nytt år på gång!
nog för att jag inte gillar själva nyåret och allt firande, men sen!
sen kommer ett helt vitt tomt år, som är mitt att göra vad jag vill med!
och jag har alla förutsättningar för att göra det här till mitt år!

jag har en lägenhet jag älskar
jag har ett jobb som funkar
jag har fina vänner, fantastiska vänner menar jag =)

det är nästan två år sen jag lämnade det gamla
och snart är det snart 2012 och jag ska göra allt jag kan för att göra det till mitt år!!

stora styrkekramar till er alla där ute!
kan jag förändra mitt liv, så kan ni!!!

Undrar vem som skickade Dig till mig, Ängel!

Undrar vem som skickade Dig till mig, Ängel!

Ja, om de inte har anat missbruksproblem så är det klart att det blir en chock för dem. Men, det kommer de över.

Dessutom... det är sådana här saker som visar vilka som är ens riktiga vänner. Det visar sig vilka som tar ett kliv framåt och vilka som försvinner ut i kulisserna. Ibland kan jag tänka att det är lite skönt att "gallra" (missförstå mig rätt! ;-) bland vännerna på det viset - jag har ingen lust att lägga min tid och energi på folk som försvinner ifrån mig när jag behöver dem.

Kram, du vet var jag är! <3
/H.

Tack älskade vän. Kändes konstigt eftersom de är hans vänner ursprungligen och de hade kanske inte förväntat sig att det var missbruk som låg bakom. Märkt tydligt att människor ofta vrider på sig när de får veta mer än de egentligen tänkt sig. Samtidigt kanske nödvändigt i min egen orocess att komma vidare och även en möjlighet till att han inser läget. Många kramar till Dig!

Tack älskade vän. Kändes konstigt eftersom de är hans vänner ursprungligen och de hade kanske inte förväntat sig att det var missbruk som låg bakom. Märkt tydligt att människor ofta vrider på sig när de får veta mer än de egentligen tänkt sig. Samtidigt kanske nödvändigt i min egen orocess att komma vidare. Många kramar till Dig!

Gumman, man ska berätta.

Nu vet jag ju ingenting om dina vänner, men att de är undrande betyder väl att de frågar för att de bryr sig? Att de har kontakt med dig och ställer frågan till dig betyder ju att de bryr sig om dig i det här också, och inte bara ditt ex. Eller hur?

Och vet du... du har inga som helst förpliktelser mot honom längre. Du kan ställa dig på taken och skrika ut att han är en alkoholist om du skulle känna för det - han har gjort sitt val, dvs valt alkoholen, så konsekvenserna är hans och inte dina. Jag menar inte att du skall skrika från taken, men... däremot menar jag att du absolut inte skall ha dåligt samvete för att du berättar.

Det är din historia också, du har rätt att berätta den.

Kram, hjärtat!
/H.

Berättat för ett par vänner till honom vad som hänt via mail. De var undrande. Har sån ångest att jag berättat. Det var hans vänner från början. Vad gör man, ska man tiga eller berätta? Känner mig som att jag lagt något i deras knä de inte ville ha.

Jag är imponerad! Gott slut på 2011 och Gott Nytt År 2012! / mt

Ett par bra veckor!!

Min svacka för ett par veckor sen är förbi, och jag känner mig tryggare i livet igen. Julen utan mina barn var först en prövning och sedan mer som ett styrkebevis, eller tider för insikt snarare.

Hur jag än vrider på saker så kan jag inte se något jag vill ha ogjort. Min skilsmässa som är bland det värsta som hänt mig har ju gett mig två helt ovärderliga insikter! Dels den om alkoholen, och dels insikter om vem jag är och vad som faktiskt är lycka i livet. Hur skulle mitt liv se ut utan dessa insikter?

Nu är jag en knapp vecka från ett års nykterhet, och jag har vågat sluta räkna dagar. Sist jag hade bra koll var runt ca 300. Känner mig hyffsat trygg i det hela så länge jag huserar lite här och läser kontinuerligt.

som behöver läsas ofta. / mt

text i boken "Var morgon ny" :

Var morgon ny. 30 december.

Vilken glädje det är att bli vän med en person som man har föraktat.

Vad innebär det att man ”föraktar” någon? I vanliga fall betyder det att vi har lagt ner åtskilligt med energi på negativa känslor. Och det betyder att vi har brytt oss om någon mycket. Vi skulle aldrig säga att vi föraktade en person som inte betydde en hel del för oss. Varför har vi valt att låta de negativa känslorna få så stor plats i vårt hjärta?
Förr kunde vi vara nästan som besatta av negativ energi. Det upptog all vår tid, det undergrävde vårt självförtroende. Men nu när vi har slagit in på bättringsvägen har det plötsligt inträtt en förändring, och vi har befriats från de känslor vi varit besatta av. Den här andra människan är trots allt bara en annan människa – en sökare som vi själva. Och eftersom vi brydde oss tillräckligt mycket om henne för att ägna så mycket tid och energi åt att tycka illa om henne, är det förmodligen en person som det skulle vara givande att lära känna.
Tillfrisknandet har givit oss möjlighet att vända på många negativa känslor och att upptäcka att ”vän” och ”fiende” kan vara två sidor av samma person.

I dag ska jag rannsaka mitt hjärta och se om jag hyser förutfattade åsikter om andra människor. Jag ska besluta mig för att göra mig av med sådana åsikter.

ju lite galet att du drar alla företag över en kam för att du mår dåligt på ditt jobb.

Att gå omkring och vara hämndlysten skapar ju inte en bra arbetsmiljö. Så....vem äger problemet ?