Senaste kommentarerna i forumet

En stor del i återhämtandet består just nog i att sätta målen...lägre...

Du har ett felaktigt levnadssätt gentemot dig själv, och jag tror att det är själva beteendet som skapar drickande, och med den en massa misslyckanden när man inte nådde målen..

När man dricker så blir man först gladare, och sedan ett milsvidd djup hål av ånger..

Man åker jojo i sitt temperament, man peak'ar sitt liv, upp och ner, nästan lite bipolärt beteende..

Att bryta den trenden med att dricka mindre (eller helst ett längre avbrott),
och sätta målen löjligt låga, som t.ex idag ska jag ta en timmes promenad, och vara nöjd med det.
Sedan kan jag laga mig ett mål mat under lång tid, och njuta av den lika länge, och vara nöjd med det, efter det läsa en kvällstidning i lugn och ro, utan att tänka på allt du kunde ha gjort istället och vara...nöjd med det.

Bryt invanda mönster och gör DET till en vana istället, och sätt målen låga...
Glöm inte bort dig själv i ditt tänkande, och varje gång du inte stressar dig i ditt inre
så är det ...väldigt bra, och du känner dig lugn och lite mera harmoniskt...

Om du kan sitta och titta på en fläck på väggen, och lyssna på en klockas tickande,
utan att känna obehag under en längre tid, då är du i harmoni med din tid...

Det är f-n inte lätt, och det kräver lite av positiva tvångstankar, men det funkar efter ett tag.
Och hela tiden, glöm inte bort dig själv, och hur du mår...

Ditt välmående är viktigast, allt annat sekundärt, va det än må vara...

Jag är nästan framme, och har fått verktygen för att hantera mina livssvängar,
jag vet när det barkar åt he..te, och har lärt känna mina vibbar..

Och istället för att leta efter orsaker, så tittar jag på hur jag reagerar...

Och det mesta klarar jag av, men inte ännu en alkoholångest, där går min gräns..

Lycka till!

/Berra

Efter att nu har läst igenom din tråd så kan jag bara säga, grymt bra jobbat och grattis! Sen kan jag inte låta bli att gratulera dig till att ha en tjej som Lelas! :)

Vad fantastiskt upplyftande att läsa Pianoman! Vilket jobb du gjort, du har all anledning att vara stolt och glad. Grattis till det nya riktiga livet. Hoppas de som nyligen hittat hit läser dina rader och fylls av hopp. Önskar dig och Lelas en skön och god helg.

...det låter inget vidare hos dig just nu!! Jag känner igen mig i det du skriver, just att veta vad man ska göra men ändå inte ha orken/lusten att ta sig för detta. Läs lite i början av min tråd om du vill.

Jag bestämde mig slutligen för att söka hjälp när jag mådde sådär. Hamnade hos käck beteendeterapeut som gav mig hemläxor men jag bara kände att "ja jag vet att jag mår bättre av att göra sådant som jag tycker är kul, problemet är ju att jag inte gör det där". Precis som du ställer jag upp mål, misslyckas, och så åker man ned ett pinnhål till i sin egen självbild.

Alkoholen är en väldigt bra självmedicinering. Tror man. I början. I själva verket gör den att man hamnar allt längre ned i depressionsträsket. Har jag insett nu. Den stora målsättningen nu är att ta ansvaret i mina egna händer (för det är ingen annan som kommer att ta det i sina!!) och se till att jag börjar må bra. Att sluta dricka tror jag bara kan leda till gott vad gäller det allmäna måendet, både fysiskt och psykiskt.

Jag har fått kontakt med en beroendemottagning som verkar bra, där träffar jag läkare, psykolog och sjuksköterskor, skall få gå en kurs i återfallsprevention. Jag har fått utskrivet antideppmedicin, jag har alltid varit emot den typen av tabletter men inser att även om det är alkoholen som gör mig deppig så har det ju på något sätt blivit en ond cirkel där det ena har lett till det andra och att jag nog behöver lite hjälp att ställa kemin till rätta där inne i skallen.

Du skall vara rädd om dig, det finns bara en TP och för dina småttingar är du världen och du skall också presentera och ge världen till dem. (Nu kanske inte dina ungar är små, men du fattar ;-)

Ha d så gott du bara kan och stå på dig!

Nu har jag gjort min sista eftervårdsfredag. Känns lite som en befrielse. Nu står jag helt på egna ben, men det kommer gå bra. Jag har sån bra stöttning från vänner och familj, och AA kommer bli en naturlig del av mitt fortsatta nyktra liv.
23/11-10 flyttade jag in på hemmet 25/11-11 vinkade jag farväl. Satte punkt och vände blad.

Framtiden - nu kommer jag!

Tack för era stöttande ord.

Det har helt enkelt varit för mycket runt omkring mig som hänt sista tiden. Åh då har jag valt det icke logiska alternativet att dricka.
Jag sätter hela tiden upp mål i mitt liv, men självdiciplinen är lika med noll. Blir besviken på mig själv att jag inte lyckats bättre med mitt liv.
Jag är rädd, trött och ensam. Känner att jag är på väg ner i en depresion igen. Så det jag pysslar med är väl en form av destruktiv självmedecinering.

Jag vet vad jag behöver göra för att må bra. Varför ska det vara så förbannat svårt att ta steget att genomföra dessa saker!?

Jag vill kunna se mig i spegeln och känna mig stolt! Nu blir jag bara ledsen av min spegelbild.
Vet inte hur jag ska ta mig vidare...?

Kram TP

Skållad råtta är man ibland, sådant är livet. Det är väl själva fasen att vi inte klarar av det utan hjälp av glaset? Eller? Blir det inte egentligen bara värre? Om vi är helt ärliga mot oss själva så, jo självklart blir det värre allting.

Du behöver inte berätta mer än vad du har behov av att dela med dig av, jag ville mest att du skulle tänka igenom för dig själv vad det var som gjorde att du föll för frestelsen denna gång för att försöka detta nästa gång.

Var rädd om dig, försök att ta lite tid till dig själv. Om du skall kunna vara ett stöd för din sambo får du inte själv hamna i depressionens klor. Alkoholbruk kan leda till depression, det är det som är så läskigt. T.ex. rödvin är ett bra antidepp, i början, sedan blir man mer och mer deppig, ner i den onda spiralen...

Hur har du det? / M

vill inte gå in på för mycket.

men min sambo har hamnat på sjukhus p g a depression.
Och jag far som en skållad råtta mellan alla ställen.
Det känns som om huvudet snurrar av sig själv.

...är ju ganska lång tid (tycker jag som inte trodde jag skulle klara mig en vecka ens!). Vad var det som hände som fick dig att falla? Försök tänka igenom detta och hur glasen du drack kändes - hjälpte de mot vad det nu var som du kände? Var det gott? Att fundera och fundera lite till tycker jag är en god hjälp att försöka undvika fällorna.

Och du, ta inte det där första glaset, det är ju alltid bara det första eller hur?

Nya tag i morgon!

TP, vad var det som hände, som fick dig att falla? Försök att tänka tillbaka. Kanske kan du göra på något annat sätt nästa gång och hejda dig i tid. Tänk också igenom de glas du tog - hjälpte de mot vad det nu var som fick dig att dricka? På riktigt? Att analysera sig själv är en hjälp tycker jag. Kram från mig, på't igen bara!!

öl till allt det andra vill bara supa ner mig i kväll

Kära TP jag blir så ledsen när jag läser dina rader.
Vad har hänt? Du jobbade ju på så bra!
Nu gäller det att börja om igen.
Jag har tänkt på dig så mycket - önskar dig lycka till!
Kramar/Lg

först ,måste man bestämma sig, sedan kämpa, kämpa igen...är inte gratis och enkelt tyvärr.
'
Utan vilja kommer man inge stans utan hjälp
är det bara utför/ kram till dig

Usch, Jag har spårat ur totalt. Dricker i veckorna Nu också, vilket Jag inte gjort tidigare.
HJÄLP!

Japp, jag har också varit fullast på stället ett antal gånger. Har blivit förvånad över hur många jag numera träffar på då jag (iofs sällan) går ut nu för tiden, som verkar nästan helt nyktra, druckit ett glas vin eller en öl bara. Dom finns, och det är rackarns trevliga gossar oftast ; )

bra poäng viktoria, antar att man är så felprogrammerad i huvet att man inte tänker på alla runt omkring som gör nåt förståndigare och sundare av sina helger och kvällar. När jag tänker efter är det dessutom nästan alltid jag som tar initiativ till festandet. Gillar att träna å e lite av en naturnörd men e ganska sällan jag tar initiativ till det, ölen tar ju upp all min tid så de får bli att försöka hitta nya vänner (å kanske nån kärlek med tiden oxå)som gillar att göra sunda saker. Ja de finns nog en ganska uppenbar anledning till att de som har sundare vanor inte dras till nån som jag, som alltid e fullast på stället, när jag vänder på det så skulle ja inte heller dras till det.

Hej Berra.....

och alla andra gamla och nya kändisar, härligt att se att tråden är så levande. Jag har jobbat hårt i höst, är projektanställd på stadsmissionen så jag arbetar med dem som mer eller mindre jobbar med att förändra sina liv. Jag slutar till nyår, orkar faktiskt inte vara direkt i verksamheten längre då det är för tufft för mig med alla individuella bakslag. Men det har varit lärorikt och väldigt givande. Jag beundrar alla mina kollegor som hittar kraften.

Kul att du Berra och alla andra fortsätter ert engagemang här på forumet, härligt att man kan titta in i bland och fortfarande känna sig välkommen.

Styrkekram till alla från Märta

Hej där.....

Tänkte slänga i väg ett mail till dig, men gick in här först. Jag skickar mail till dig, det var ju så himla längesen. Mycket vatten har runnit under broarna ;-) men har kvar din vackra bild på maskrosen.

Styrkekram Märta

Faktum är att det är mycket bättre.

Jag hade exakt samma tankar som du, och liknande bakgrund med krogen, krogragg och dejter på restauranger, nattliv och barer.

Första trevande dejterna jag hade nykter bokade jag in på en vardag, då är det ju lite naturligare att inte dricka.

Döm om min förvåning om hur trevligt det är att lära känna en ny människa nykter!?!? Hade ingen aning om det!

När det var dags för dejt nr tre, en fredag hemma hos henne, så sa jag bara nej tack. Jag var orolig för hur hon skulle tolka det hela med hon verkade inte bry sig.

Faktum är att dels är det så otroligt många människor där ute som faktiskt inte bryr sig, och så många som du vill lära känna som inte har den relationen till alkohol. Bryr dom sig, så kommer det uteslutande handla om deras förhållningsätt till sitt eget drickande.

Och sen det bästa, dejter nu för tiden, nykter oasvett vardag, helg, fest eller trädgårdsarbete, är de bästa dejterna jag upplevt i hela mitt liv. Det överskrider på långa vägar det jag trodde var det bästa i livet, krogen och människor.

Faktum är att det är människor som är värdet, oavsett om man gör det i ett stökigt nattliv eller på ett fik, eller på skogspromenaden.

:)

bli det gamla citatet från jag tror det var Frithof Nilsson Piraten.
"Vatten är ett farligt gift, som omger hela Visby stift"
:-)
/Fenix

Har inte tänkt på det ur det "träffa någon-perspektivet". Men det jag upptäckt efter snart två års nykterhet är följande: Jag tänkte som du (fast inte i partnerletarsyfte då) att hur ska jag kunna träffa folk och umgås när alla andra festar? Men nu ser jag ju att det finns massor av människor som inte alls fokuserar på festandet och alkoholen på det viset jag alltid gjort. Dessutom såg ju naturligtvis min verklighet ut så som att "alla gör..." just för att jag valde att omge mig med likasinnade, att de där andra fanns det märkte jag aldrig ens. Det tog ett tag in i nykterheten innan jag faktiskt såg det, men det finns massor av människor där ute som gör på ett helt annat sätt. Och ja, dom finns på krogen också. Dom har jag väll aldrig stött på då jag själv drack, för jag kan ju tänka mig att de inte varit speciellt intresserade av att komma fram till just mig, av solklar anledning: D
Du ska se att det löser sig, dessutom kommer du ju dra till dig en helt annan typ av människor, sådana som kommer att passa in i den livsstil som du vill ha fortsättningsvis.

Ni får alla en kram av mig oxå! Gläds med er, vet ni.

...jag försökte få ett alternativ till läsk, vatten och apelsinjuice till den goda maten men något annat fanns inte. Kranljummet vatten. Ingen citronskiva ens. "kan du inte dricka ett litet glas av det goda vinet?" föreslår kyparen. Mina akamrater nästan studsade när jag fräste lite "nej verkligen inte!!".

Att det skall vara så svårt - man är verkligen omgiven av alkohol.

På tal om det så är det skåptömning på jobbet idag = det kommer att komma en massa vin och öldunster in hit till mitt rum, jag som tänkt jobba länge idag. Skall verkligen inte gå ut och hjälpa till att tömma skåpen (det står nog mest alkohol i dem tror jag...)

Ju mer man tänker på det, är det inte lite läskigt vilken stor plats alkoholen har i vårt samhälle! Varför är det så egentligen? Jag vet att vi bor i det s.k. brännvinsbältet och att arbetare fick betalt i sprit redan på 1800-talet - hur kommer det sig att man gick med på det egentligen? Man fick vara glad att man hade ett jobb förmodligen, men ändå? Visst är det helt knasigt om man tänker efter, att överhuvudtaget komma på tanken att låta folk bälga i sig alkohol som lön för arbetet!!

Man kan ju iofs tänka att vatten är ungefär lika festligt som luft. Dvs inte alls.

Vi är vana att ha fullständig tillgång till båda. Och vid brist så upplever vi ju det givetvis som en gudagåva om vi får tag på det!!

Och kanske skulle man "glömma" hur skönt det är med frisk luft om man bodde på en alptopp, precis som vi idag glömt hur fantastiskt gott vatten är för det är så bra i kranarna.

:)