skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Ett bra beslut du har tagit. Visst känner man sig lycklig när man bestämt sig! Att få vakna på morgonen utan ångerst och med en energi som man normalt inte har!

Fördelarna med ett liv utan alkohol är oändliga!
Dela gärna med dig av dina tankar och frågor.
Det är många här inne som har mycket råd, stöd, värme och kunskap att ge.

/TP :-)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Bestämde mig igår när jag började läsa alla era inlägg och kommentarer. Ni är ju så underbara!
Denna gång ska jag lyckas! Kände mig så lycklig när jag vaknade.


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Veckan går i en hiskelig fart, tror det började med att Måndagen INTE sög skiten ur mig...
Börjar veckan bra, så fortsätter den oftast bra också...

Har fått ihop hojjen äntligen, mycket meck och slit, och när man fixade det enda så gick något annat sönder istället, men säger som flickan sa.." är det inte det ena så är det det andra sa flickan som blödde näsblod.."
Jag är inte klantigt, bara kass kvalite't på nya grejor, ett förbilligande på nya produkter,
skulle inte vilja vara bilmeck idag, bara plast som spricker sönder, usch!

Men nu funkar sk*ten igen, och säsongen är över, SUCK!(FUCK?)

Allt är inte guld och gröna skogar, det finna massor av grejor som ligger framöver och gnager mig,
men istället för att ta ut den antiglädjen i förskott så låter jag de ligga i oros-karantänen.
Att hålla problemen på ett behörigt avstånd är jättejobbigt, och knappast signifikativt för en alkis.
Men man måste lära sig att priortiera, all börda tynger ner en...

Ni vet jag brukar använda mycket av min tid att fundera, och reflektera...
Jag går tillbaka i "baktiden" (kan det heta så..?) och sorterar upp mina intryck.
Igår fick jag mig ett besynnerligt skratt, och lite groteskt mitt uppe i alltihopa...

Grabben var nyfödd, och farsan kola på samma vecka, det blev för mycket för mig att ta in på en gång,
och jag hann inte ta hand om alla mina känslor, utan jag "sköt" på dem ett tag...
På pappas födelsedag ville vi i familjen hedra honom, så en kulen vinterkväll står vi där framför gravstenen med lillskiten i ett knyte på armen, och vi vet inte vad vi ska säga...
Dottern då fyra år, säger att vi borde sjunga ja'ma'han'leva...
Och där stämmer vi upp och sjunger Ja må han leva...och sjunger några fraser...
..och plötsligt slog det mig, nej nej nej...vi kan ju inte stå här och sjunga att han ska leva,
gubben är ju tvärdöd, så jag avbryter sången och en förvånad dotter tittar upp på sin pappa...
Äh, det blev ju inte lätt att förklara för en fyraåring, men det borde ha sett konstigt ut,
när och om någon såg oss ståendes sörjande vid en grav, och sjunga en må han leva sång...
Lite snopet blev det, och hela uppvaktningen ett vuxet nederlag...

Idag skulle jag ha fortsatt sjunga, inte för min egna del eller hur det skulle ha sett ut, utan för barnens skull, och sedan skitit i vad alla andra hade tyckt eller tänkt...
Jag går min egna väg numera, och jag tänker fortsätta med det, och vågar stå för det jag tror på...

Jag behöver ingen alkohol för att känna mig starkare, den bygger man helst upp utan alkohol...
Så jag har sällat mig till kroppsbyggandet, på insidan...

Mors Berra


skrev Berra i Alkohol min älskarinna

Precis så...blev det med mitt liv, en total förändring, och den pågår fortfarande...
Jag brukade tänka så här, jag har nu tagit bort alkoholen som fördärvar mitt liv....
Men inte tagit bort orsakerna till varför jag skulle behöva välja att dricka...

Det finns anledningar till varför vi väljer alkoholen, jobbet, förhållande, ekonomi osv...
Jag har kollegor som verkar inte ha lämnat sandlådan ännu, det pågår ett ständigt krig här på min arbetsplats, och ja det är i grund och botten... skitlöjligt...
Men jag kan inte komma ifrån att jag påverkas av det, man dras in i deras intriger osv..
Det tar skitmycket energi ifrån mig och de uppdrag jag har...
Helst skulle jag vilja ställa mig upp och skälla ut dem, eller ge de på käften, de förtjänar detta.
Ledningen är naturligtvis med och underhåller på detta sätt påfrestningarna på jobbet...

Jag har lärt mig att inte delta i deras diskussioner, och håller mig helt enkelt borta ifrån de värsta personerna på min arbetsplats, inte för att jag "fegar" mig ur, utan för att jag helt enkelt inte mår bra av deras sätt att vara som människor...
Jag vill tränga undan alla orsaker till att jag skulle vilja ta mig ett glas..

Mitt familjeliv har också förändrats, jag har slutat vara så förbannat "manlig" och visar nu betydligt mer av mina känslor, och jag får vara ledsen och erkänna nederlag...
Jag är inte "bäst" längre helt enkelt, och det började med att jag erkände mitt nederelag med att inte kunna hantera alkoholen längre, det blev en början på mitt stolta leverne...
Jag vill tränga undan alla orsaker till att jag skulle vilja ta mig ett glas..

Jag håller också "utsugarna" på avstånd, och då menar jag inte ekonomiskt utan känslomässigt,
hur många vänner har man inte som bara tar och tar och tar, aldrig ger något tillbaka?
Det blir mycket rättvisetänkande och/men det har funkat för mig, det gör mig förbannad och det får jag energi ifrån, och det höjer min egna självkänsla...
Jag vill tränga undan alla orsaker till att jag skulle vilja ta mig ett glas..

Jag har också dematrialiserat mig, har haft massor av släng-projekt, vinden, garaget, arbetsrummet osv, är en sådan person som sparar på en massa-bra-och-ha'-prylar, men sedan aldrig använder det.
Och råddigheten tynger en, det ligger prylar precis överallt, och man vänjer sig med det, fy!
Jag förflyttar grejorna från ena platsen till andra, men det åker iväg en massa skit också...
Jag vill tränga undan alla orsaker till att jag skulle vilja ta mig ett glas..

Har försökt förklarat för grabben att man måste omvärdera saker i livet...
Ett playstationspel på rea för 200 spänn som man inte använder är betydligt dyrare än ett spel för 600 kronor som man spelar varje dag, men jag har svårt att leva upp till detta själv..

Så fortfarande så sker det en förändring inom mig, jag ifrågasätter saker mycket mera idag...
Jag stannar ofta upp och känner efter...hur mår jag av detta?
Och är det NÅGOT som jag bryr mig om, så är det att försöka fortsätta må bra, alltid...
Och det involverar precis allting, nykterheten var bara en början, resten fortsätter...

Och jag ångrar ingenting, att börja bry sig om sig själv, borde jag har börjat med mycket tidigare...
Herregud, mer än halva livet har passerat för mig och jag har bara låtit det gå vind för våg,
idag bestämmer jag att det ska ha en mening och att det ska ge mig något tillbaka...

Och det kan vara så små ting som att bara stanna upp, ställa sig och titta på svalornas flykt, och bara ge sig tid till att njuta av det, imorgon kan man vara död och då skulle man ha varit förbannad om man inte hade njutit av livet också, utan bara genomlidit det med kval hela tiden...

Det blir lite av en pånyttfödelse och nu ger jag andra halvlek en större mening med livet,
och där ingår inte alkoholen....alls...

/Berra


skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna

Jag funderar på en grej, detta med att sluta helt och hållet med något som man inte gillar i sitt liv.

När det gäller alkohol tänker man ofta att det är ett nödvändigt ont, att sluta helt för att man klarar helt enkelt inte ens lite alkohol.

Nu när jag upplever så stora fördelar av att sluta helt, så tänker jag ibland att vänta nu, detta är inget nödvändigt "ont", det är ju helt uppenbart en fantastisk strategi.

Då är frågan, finns det andra aspekter i mitt liv som skulle må bra av samma strategi? Dvs, finns det störande moment/handlingar/händelser som jag försöker hålla nere, som jag helt enkelt borde utplåna helt i stället?

Mitt första exempel blir en person som hackar en del på mig, som jag trots allt behöver samarbeta med och som jag tror mig kunna hantera hyffsat. Jag tänkte idag tanken att nej, det får vara, jag ska prova total nollkontakt med denna person, och se vilken känsla/effekt det får.

Ett andra exempel är prylar hemma, saker som jag städar, står i vägen och som jag tänker att jag någon gång ska rensa i. Nu tänker jag dessa ska BORT från mitt liv.

Det jag tänker är att 100% rensa bort något obehagligt i livet har större effekt än vad vi först tror. Små saker i livet påverkar oss mer än vi tror. Talesättet om att det är det lilla som betyder något är sant både för positiva och negativa saker tror jag.

Dag 256 för mig idag, jag mår bra mina vänner!! :) Hur mår ni?


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Den varianten har jag också kört många ggr! Mycket intelligent!...eller inte :-S Åh visst är det som du säger att barnen märker vad jag sysslar med. Mina är dessutom tonåringar, så den enda jag lurar är mig själv.

Jag har planerat mina helger framöver med sånt som jag mår väl av.

Känner som du inför hösten, älskar den här friska och svala luften som är nu. Känns som om jag har fått ny energi att kämpa vidare och lyckas med det jag så gärna vill!

Kram TP :-)


skrev Stigsdotter i Nu börjar min resa!

Belöna mig hit belöna mig dit. Den dummaste varianten är, nu har jag varit så duktig och inte druckit på flera dagar - vassego och ta ett glas! Det är den där lilla beroendedjävulen som på något sätt försöker lura mig att trilla dit igen. Bort med den bara! Det är ju precis somdu säger faktiskt en bestraffning!

Sedan ska du veta att det inte går att smyga för de små, de märker så väl ändå tror jag. Särskilt när vi får ågren över den dåliga karaktären.

Må bra, en dag i taget! Nu är den härliga hösten här, då kan man belöna sig med att gå ut i skog och mark, titta på de vackra löven och känna alla goa dofter!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack s-dotter :-)
Eller så får Gurra skicka noterna till mig så sätter jag mig i studion direkt :-)

Gick här o tänkte sådär dumt igen...den här veckan har jag jobbat hårt så till helgen ska jag belöna mig med ni vet vad! Vad då belöna!? I ett logiskt tänkande så är det en bestraffning. Varför kasta pengar på skit som får mig att må dåligt? Denna helgen ska jag belöna mig och mina älskade söner med att må bra och inte smyga för de som betyder mest för mig i livet! DET ÄR LOGISKT!

TP :-)


skrev Stigsdotter i Nu börjar min resa!

Gurra får lägga en länk till Youtube sedan när låten är klar :-)


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Låter bra det :-). Så se till att skjuta björnen nu ;-)

TP


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Blir det en världshit ska jag komma ihåg dig i mitt testamente. Men det är inte värt att sälja skinnet förrän björnen är skjuten:-)
Gurra


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Absolut, låna på ;-) glöm inte vart stimpengarna ska gå bara ;-)
Sitter faktiskt själv och skriver musik idag.

TP :-)


skrev Gäst i Div åsikter eller...?

Det är märkligt om man tänker efter:-)
Gurra


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej TP, får jag använda dina rader i en låt jag håller på att komponera?
Gurra


skrev Stigsdotter i Div åsikter eller...?

....till att om man (jag!!) använder jag istället för man känner en helt annan tyngd av orden. Det spelar ingen roll vad jag pratar om egentligen. Dessutom får jag väga orden lite mer innan jag säger dem eftersom det ju är jag som står för dem (och inte den där anonyma man som du säger).

Tänk vad märkligt egentligen vad ett litet ord kan göra!!


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Jag har vaknat ur en dvala i en plötslig klarsynthet. En ljuvligt vacker gryning där jag bara vet.

Hur jag ska forma livet till det konstverk jag vill se.
I en dans till takten av mitt hjärta så ska jag få min själ att le.

Som en lärdom ska jag minnas åren som har gått. Med en hunger efter kunskap, ska jag lära det jag inte har förstått.

Jag ska fylla mina lungor av den friska luft som strömmar till. Jag ska leva mina drömmar, efter det som hjärtat vill.

Med allt som jag bär med mig, skulpterar jag ett liv i stillsam harmoni.
Jag har kämpat, jag har segrat. Jag är lycklig, jag är fri.


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Tack Mulletant :-). Dina ord värmer! Berätta gärna mer om din resa.

Gurra: Ler igenkännande i det du beskriver. Tänk så många gånger jag faktiskt tvingat i mig denna vätska trots att kroppen bokstavligen skrikit NEJ!

Är på något sätt bra att skriva ner sina tankar. Då ser jag hur fruktansvärt dumt jag agerat tidigare. Hör själv hur ologiskt allt låter...exempelvis att jag tuggar i mig massa tabletter mot sura uppstötningar för att jag ska klara av att dricka. Är genant att inse att jag kan vara så självdestruktiv.
Tror stenhårt på att stanna upp och lyssna på kroppen och inte leva efter impulsen

Jag har varit inne här och läst en hel del av det som har skrivits. Det ligger så mycket tanke bakom det som skrivs, så mycket självinsikt, intelligens, värme och kunskap om livet. Alla dessa egenskaper som faktiskt ger stora förutsättningar att nå våra enskilda mål!

/TP :-)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Det är intressant det där TP, med att vi gör tvärtemot vad vi borde. Jag tror det har blivit felkopplingar i hjärnan. Jag gick förbi ett matställe i går och det luktade himmelskt av kolgrillat kött. Vad blev min koppling, jo vin, öl och whisky. Tänkte då efter på ursprunget till mitt luktminne, och det var säkert 40 år gammalt från de första gångerna man gick ut på en finare krog. Då var det faktiskt maten som var den stora nyheten, och trevligt sällskap. Dricka öl till ingick också i bilden, men då var det ingen stor sak. När jag nu ändå sitter och minns, så tog det säkert 4-5 år innan jag lyckades tvinga mig till att dricka rödvin, hade otroligt svårt att få den där illaluktande sura vätskan i mig. Men det gick, eftersom så många andra verkade tycka om det var det säkert något fel på mig.
Det var det inte, inser jag förstås nu. Min kropp hade rätt hela tiden.
Gurra


skrev mulletant i Nu börjar min resa!

så glad jag blev när jag såg att du hade hittat hit igen! Du var aktiv här när jag började läsa och skriva och det blev lite tomt när du försvann. Jag har gjort en lång resa och är just nu på en främmande station. Forumet och människorna här har betytt och betyder mycket för mig. / mt


skrev mulletant i Vägen vidare

Lelas och till din Pianoman! / mt


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Gott att höra att du älskar ditt helnyktra jag...för det innebär ju att du älskar dig själv för den du är :-) Något vi alla strävar efter.
Men håll med om att man/jag/vi är ganska korkade som häver i oss något som gör oss till en person vi inte vill vara.
Tänk om allt vore lika lätt i praktiken som det är i tanken... För rent logiskt så borde vår egen självbevarelsedrift sätta stop för att vi förgiftar kroppen med något som faktiskt bryter ner oss både fysiskt och psykiskt.

Jag försöker jobba mycket med mina tankar, försöker resonera med mig själv och ställa mig frågan...är det bra eller logiskt att göra detta...?
Oftast tror jag att man vet så väl vad som är rätt eller fel. Men så sitter de en liten djävul på axeln och säger att du är värd detta...eller "en gång är inte så farligt" osv... Det är då jag vill ge den lille f . . på axeln en fet rak höger, genom att tänka tanken...är det här logiskt eller bra för mitt liv?! Åh svaret har jag ju redan..

Nu är det färdigtänkt för idag ;-)

Godnatt /TP :-)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Aldrig för sent! Just nu känner jag också att jag inte vill kasta bort en enda dag resten av mitt liv på alkohol. Välkommen tillbaks!
Gurra, som älskar mitt helnyktra jag just nu


skrev Gäst i Alkohol min älskarinna

att läsa om dina erfarenheter. Håller med jonteper om att du ger hopp att den fina känslan jag har nu inte ska försvinna. Snart är det tre veckor sedan jag satte på korken, och det är ingen överdrift att påstå att jag känner en slags lycka varje morgon jag vaknar och njuter av att bara vara nykter och klar i huvet. Visst tänker jag ibland på alkohol, men precis som du ser jag den som en riktig fiende, och bara en gång har jag haft ett slags sug att vilja dricka mig redlös, men det gick fort över. Normaldrickare varken kan eller vill jag vara. Till helgen ska jag på bröllop, det ser jag som en utmanande strid med hr alkohol som jag är helt säker på att vinna. Och jag ska njuta mer än vanligt på söndag morgon när jag förmodligen är en av få som vaknar med ett klart huve.
Ha de
Gurra