Senaste kommentarerna i forumet

Ankan: Förstår att det är kämpigt när arbetet känns övermäktigt. Finns det något du kan göra för att få det mindre stressigt på jobbet? Trivs du med ditt arbete i övrigt, eller är det dags kanske dags att göra något annat? För livet är ju så mycket mer än arbete.

Ja på fredag så tror jag verkligen att vi behöver varandra! Vet i alla fall att jag kommer behöva er!

Ska förgylla min helg med att sitta vid pianot och skriva, och kanske få till något bra nu när jag inte koncentrerar mig på att hinka i mig glas efter glas.
Blir lite avundsjuk att de finns de som går ner i vikt ;). Jag har varit nära att äta ihjäl mig den här veckan som har gått. Men vikten får bli nästa pusselbit I livet som ska falla på plats......

Nu är det dags att sova några timmar så att jag orkar vara glad och trevlig hela dagen :)

Kram och godnatt mina vänner :)

Fy, vilka jobbiga dagar.. Jobbad drog igång som en jäkla orkan och idag grät jag när jag åkte hem från jobbet. Så otroligt mycket att göra, så mycket ansvar...jag kände mig helt överkörd.. Det har varit skitjobbigt att komma hem och försöka hantera stressen utan vin, men det har gått. Nu har jag varit nykter i 10 dagar. Jag har druckit mycket te´och försökt ta det jättelugnt när jag kommit hem, det har fått bli varmkorv och mackor till middag. När klockan har närmat sig 19 har det faktiskt känts ok. Sömnen har alltid varit dålig men nu är den väl sämre än någonsin-det verkar många ha problem med här! Jag känner mig gnällig o jävlig, men jag har stor motivation att stå emot alkoholen! Jag tänker inte ta till alkoholen o döva stress o press utan verkligen försöka hitta andra vägar.

Sims: Jag förstår dig, det är hela tiden hårfint att jag ska åka dit. Hade jag inte haft min man som alkoholpolis här hemma hade jag nog druckit idag! Jag vet att du kommer igen- ny dag, nya tag- du vill inte dricka-eller hur?!Tänker på dig!

TP-vad härligt att det går bra, vi laddar för STORT pepp på fredag, eller hur?!

Nubaskemig:Ja, min kropp går på högvarv och behöver oxå ställa in sig. Jag har gått ner i vikt-säkert för att levern slipper ta all förbränning till alkoholen.. Grattis till två veckor! Undrar hur lång tid det tar innan kroppen lugnar ned sig..?

florida: Vilken bra idee´med lappen! jag ska göra en lapp och sätta in i min jobbalmanacka som är min bibel....

Quista: Varmt välkommen hit!

dryMartini: 15 dagar- vad bra, längtar till jag kan skriva den siffran...är lite orolig för helgen...

Nu ska jag dricka te´och vakna utan baksmälla imorgon!

Kram till dej vännen <3

Måne, mkt som finns i ditt inre.
Bra att du tar dej egen tid.
Ta vara på chansen till plugg... guld värt.

Mies inre känns ganska stabilt... mellan varven.
Ibland kommer ngt orosmoln & sveper in.
Rör runt likt en orkan för att sen lämna mej utmattad.
Försöker att inte stanna i det negativa som pockar på.
Barnen & jag lever vårat liv.
Själv har jag förstått & accepterat att det är så här det kommer att se ut.
Julen är en prövningen då det finns så många förväntningar.
Vi klarade den.

Vardagen smyger sig på igen & livet tuffar vidare mot nya utmaningar.
Som hos dej, en tonåring & en påväg in i tonåren....
Underbart, läskigt, kaos, mys.....

Att aldrig kunna vila från ansvar är tungt.
Alla strider är mina... Allt... ingen att bolla med när beslut ska tas.
Glädjen är min oxå.
Jag är oerhört tacksam för att allt det är mitt, samtidigt som det gör mej trött.

Att ta emot hjälp är min räddning.

Drick en kopp tea Måne... sjunk in i dina egna tankar låt ditt inre omsluta dej.
Kram från Mie.

Din energi & glöd finns kvar.... likaså din måndagsleda... även om den verkar ha blivit mkt bättre =)
Dina ord rinner ur dej likt ett vattenfall.
Skönt att se att du håller ställningarna på den här sidan.
Blir glad över att läsa dina ord.
Ta hand om dej Berra...
Kram & tack för att du finns <3

oj,vilka djupa frågor,,,,
vart mina steg går,,,
längre inåt i guess
blivit en mer inbunden person än vad jag kanske vill
men styr inte det själv
har ett omättligt behov av ensamhet,tystnad
och ro
blir lätt lessen av för mycket surr,,,
barnen orkar jag ,för att min kärlek till dem är så oändligt stor
o mitt allt
maken halkar efter,vi når inte varann på mina djupa plan
mina funderingar
tankar
svårt att förklara också
för i ord blir det så lätt fel
men jag begär inte av honom att förstå
man har gjort en inre resa
som inte syns utanpå
han har dessutom börjat på nytt jobb så han har mycket själv just nu
men det största ligger nog i att han får vänja sig vid mina behov,,
att lära sig att jag drar mig undan för att jag vill det
inte för att nåt är fel,han tror lätt att något är fel ,att han sagt eller gjort nåt
men vi har ett långt förhållande bakom oss,haft många kriser
allt får ha sin tid
kärleken finns
o tiden måste jag ha,för att må bra
Mina dagar är lugna,så lugnt det kan bli,dottern är tonårsstinn,sonen snart tonåring
o den lille börjar förskola snart
men de är härliga,som ungar ska va,jobbiga,trilska,uppstudsiga,mjuka,stöddiga,
kaos råder emellanåt
men de är friska,o det går bra med kompisar o skola,vad mer kan man begära
jag jobbar min deltid,ägnar mig åt barnen,hemmet ,jycken o mina heliga promenader,läser mycket
försöker inte ta på mig för mycket
så gott det går
är nykter
allt går upp o ner
men jag är nykter
inget sug alls
men är ödmjuk
tar en dag i taget
försöker leva här o nu
har fått erbjudande om att plugga 25% av min arbtid,till undersköterska,med betalning
låter intressant
men jag vill orka också,jag jobbar ju mindre iofs
kanske skulle göra det
Lilla Mie
hur mår du i ditt inre
kram Måne

Jättekram tillbaks Mie!! Vad glad jag blir.
Jo, nystandet måste ju förr eller senare lösa upp trådarna på något sätt. Dags att börja om och få trådarna i rätt ordning, eller så.
Nu väntar bingen.
Natti!
/Fenix

Tack för det varma välkomnandet! Otroligt vilken skillnad det gör när man kan dela med sig med människor i samma sits. Mer än vad jag någonsin trott. Jag har också haft lättare att hålla upp med drickat denna gången jämfört med andra, jag är säker på att det beror på er.

Sims: Bra jobbat med din dotter! Kom ihåg känslan när det löste sig på annat sätt än genom att dricka, så tror jag det blir lättare nästa gång det blir en motgång. Jag kände igen mig lite. Min mamma var alkoholist och jag minns att varje gång jag fick se en skymt av mamma och inte den där alkokvinnan hon blev när hon drack, blev jag så otroligt glad. Jag ville så gärna att allt skulle blir bra, även om jag alltid var på min vakt.

Jag tror att vi som är föräldrar kan fundera på hur vi vill att vår relation till våra barn ska vara. Något som sporrar mig och fick mig att tänka över mitt drickande var att jag inte vill att min son när han blir äldre ska minnas mig som mamman som sov hela helgen, eller hon ville aldrig göra nåt tillsammans med mig eller hon drack vin hela tiden... Det är ju jag som har tagit hit honom till denna värld då är det mitt ansvar att göra allt JAG kan för att hans uppväxt ska bli så bra som möjligt. Jag behöver åtminstonne inte sabotera den genom att hela tiden antingen vara full eller bakis. Jag är den vuxne, han är bara ett barn. Så tänker jag.

Hillbilly: Modigt att gå till AA! Det är inte för mig just nu, om man inte kan gå dit utan att synas. :)

Välkommen Quista! Jag kände detsamma när jag hittade denna sidan. Hade inte tänkt fatta ett nykterhetsbeslut, utan ville bara kolla runt lite för framtiden, haha.. Men det blev nästan självklart efter att läst den här tråden och nu ska jag göra mitt bästa för att klara det - en dag i taget. Hoppas det här forumet ger dig stöd i det du vill åstadkomma. Det finns många här som stödjer dig i med- och motgång. Så känner jag redan.

Har förresten satt upp en stor lapp på min ytterdörr där det står VAD SOM ÄN HÄNDER IDAG och ett hjärta :) Ska komma på något att ha på jobbet också eftersom det är där suget och kampen mot alkodemonen börjar. Något som bara jag förstår. En bild kanske.

Det här blev långt.. Nu har det i alla fall gått tre dagar utan alkohol, två arbetsdagar där jag inte har känt att jag behöver åka förbi systembolaget. Tanken dök upp en millisekund idag, men då kom jag att tänka på alla er och då var det lätt att få undan den tanken.

Jag tror det här kommer gå bra.

Gonatt

Krya på dig, fina du.

Vad härligt att du känner så! Känner verkligen att alla de här människorna på forumet ger så mycket, trots att alla har sina egna problem att kämpa med.
Kanske låter fånigt, men jag blir alldeles varm inombords när jag "möter" sådana människor :)!

Nu ska den gamle pappan gå o sova!

Sweet dreams :) / TP

Kanonbra jobbat hjärtat! Och du kommer att fixa det en dag i taget, vi tar helgen när den kommer. :)

Mulletant - Att skriva här både när man är stark och svag gör faktiskt att allt känns lättare - även när det är svårt. Jag tror inte jag skulle klarat mig så bra utan alla här, och här slappnar jag av. =)

Ankan hur går det för dig?

Gonatt och sov gott allihopa.

Kram

Sussie

Kul att det blir fler och fler som hänger på här i tråden. Grattis TP med de sex dagarna och fler ska det ju bli.

Jag tänkte på en annan detalj som är positiv med att sluta dricka och det är att man sparar pengar. Det är inte jättebilligt att kolka i sig ett par flaskor whisky eller annat varje vecka. Säg att man dricker en flaska whiskey och två-tre flaskor vin per vecka. Det blir 15-20 tusen på ett år om man nu inte handlar stora lass i Tyskland. Istället kan man exempelvis köpa en 55 tums LED-tv varje år. Det ni!

Hej TP - undrade just var du är. Vad starka ni är och så mycket förtröstan ni sprider här på AH. Det ger mig mycket tröst att följa er även om jag själv känner mig stark just nu. Kramar till er alla!

Fenix din kämpe,
känner att du har nystat i det där tilltrasslade nystanet & börjat reda ordning i kaoset.
Blir glad av att se att du hittat din egna livsnyckel.
Kram från Mie,

Hej på er hela högen och välkomna ni som är nytillkomna!
Nu är jag inne på min 6:e dag utan alkohol, just nu känns det hur enkelt som helst!
Men jag vet att det kommer bli riktigt tufft till helgen när jag har en barnledig helg.
Men jag SKA klara det mer ert stöd!

Grattis till Mr Dry och nubaskemig för att ni fixar det här så bra :)!
Föresten är ni duktiga allihop som tagit ett sånt här beslut som kommer göra livet så förbaskat mycket bättre!

Kramar TP :)

Kul att du hittade hit. Här sitter alla i samma sits och vi finns här för varandra. :) Lycka till med vad du föresatt dig - uppehåll en tid eller sluta helt.

kram

Hej Florida,
Läste din berättelse och känner igen allt det du skrivit. Och jag avskyr att vara bakfull.....för min del har konsumtionen ökat enormt de senaste två åren, jag har blivit "bråkig" hemma och nog att det funnits anledningar, men i helt fel tillstånd.Och ångesten dagen efter går inte att beskriva.
Typisk kväll för mig igår; trött efter en stressig dag, tränade, kom hem och började laga mat och så klart öppnade liiiiite matlagningsvin, sedan var även mer just igår, usch. Idag tack och lov har jag arbetat hemmifrån och eftersom jag mår dåligt av mitt drickande behöver jag få hjälp.
Hittade denna sida efter allt surfande, tack och lov! O kunna läsa att jag inte är ensam. Det ger hopp och ljusning, så nu av med drycken! ;-)

Sims - Idag är det en ny dag. Nu börjar vi om. :) Notera bara hur och vad som fick dig att falla i ditt mentala minnesblock och häng ut varningsskyltar. På så sätt kanske du kan undvika det eller iaf göra det lite svårare att falla nästa gång. En klok människa här skrev att man skulle undvika att ha något hemma, för på så sätt måste man falla två gånger för att kunna dricka ju - JÄTTEBRA råd! Idag tar vi nya tag och klarar det bättre ska du se. Vi finns här allihopa ju. *kram*

Dry - Grattis till 15 dagar! Jag firar 2 veckor idag, och upplever faktiskt ungefär samma som du. Det är jobbigt med tjafs och bråk eftersom jag inte kan "gömma" min besvikelse, frustration och genuina sorg över att jag har det som jag har det. Tycker synd om mig själv i stora stora mått alltså. ;) Och ingen vidare sömn alls på 2 veckor heller. OCH jag har huvudvärk, ont i magen och gått upp i vikt. Men jag tror också som du, att kroppen behöver tid för att ställa om sig. Det kommer att bli bättre. Och det är värt alltihopa när jag kan vakna med gott samvete och utan ångest. Det kan inte komma något ont alls utav att sluta dricka.... allt som sker blir bara en förändring. =)

Nykter idag. :)

Kram

Trött på dem, de finns ju överallt och hoppar på mig
när jag minst anar det... förkylningarna avlöser varandra,
blir inte kvitt den ena förrän den andra tagit kommandot...

Nytt år är det också, det har börjat bra, med lägenhet
och ett eget hörn av världen...
Fast ändå är det nåt som gnager, kan inte sätta fingret på
det, men det ger sig nog... snart ett år sen jag träffade
honom... kanske är det precis det som spökar?
Träffade förresten ett annat ex häromdagen, och hans dotter.
Har inte träffat henne sen hon var två och ett halvt, och
nu är hon fem snart.. träffade honom för nån månad sen, och
då talade han om att hon fortfarande pratar om mig och säger
att hon längtar efter mig, trodde han bara snackade goja,
men det var nog så att hon verkligen kom ihåg mig... lyste
upp som ett barn som ser tomten, log och blev jätteblyg...

jag mådde jättekass över att lämna henne, mer över det, än
det faktum att han var rätt kass och att vår dröm sket sig!
kanske är det barnen jag lämnat som gnager...
vet att de inte är mitt ansvar, och att det bästa för dem
är att jag inte har kontakt med barnens pappor...

eller också är det min egen barnlängtan som gnager, min
längtan efter en lugn och skön familj...

äh, skit samma! gnager gör det, men det kommer nog visa
sig varför förr eller senare?!

Stoooora kramar till er alla! Bacillfria såna!
/kristin

Hej, jag är alldeles ny här.
Jag har inte vuxit upp med alkohol, har använt det hyfsat måttligt till jag träffade min nya man för två år sedan.Blev hejdlöst förälskad och vår relation var helt underbart i början med god mat,vinoch "sång".Det som blev snopet för mig att denne man som jag fortfarande älskar och lever med, har mycket psykiska dilemmor med depressioner och ångest innehållande oerhört stora mängder av mediciner.Han dricker väldigt mycket av allt (öl,vin) och ffa stark sprit, då vill han isolera sig framför tv:n eller stänga in sig i egen värld. Detta har inneburit att jag tar ett par glas vin vardagkvällar och ca 2flaskor vin på helgerna.Alkoholen har blivit min bedövning, jag mår jättedåligt av att jag gör det,vill ur detta.Dessutom innebär detta att jag "bråkar" mer för att få uppmärksamhet av min man och det blir inte heller bra.När jag inte dricker vin, så mår jag så bra, men alkoholen har blivit lite av "vad fan, jag skiter i detta etc..." Men nu har jag insett att jag måste sluta, jag vet bara inte hur, det här är så destruktivt.Jag har dessutom ett toppjobb, som även den gör mig ledsen och förmodligen pga alkoholen alla kvällar.

svaret på din fråga Pia...

Jag hade ju en "efexor-liknande" substans, och fick en ännu mer vassare grej på slutet, ett gammalt (tungt) preparat som utprovades...

Så jo, visst, det funkade ju ett tag, men jag tycker nog att med tiden så blev nackdelarna en allt större del av preparatets verkan.
Lyckopillrena löser ju inte problemet, det måste man ju ta hand om själv, och inte löser det sig självt med tiden...heller...

Vad jag såg som det bästa med pillerna var att jag fick ett skapat utrymme för vila, ett tankebrott så att säga..
Problemen låg alltså kvar, men tog inte över hela mitt liv, de försköts något åt sidan, som en molande huvudvärk på ett ungefär..

Gör man ingenting åt själva problemet, så finns det kvar när man slutar med pillerna, och det är ju inte så smart...
Klart att tiden har sin verkan, problemen är en färskvara de med, men de förändras ju också och utvecklas...

Så om problemet var "jobbet" från början, så kanske det blev "ekonomi" på slutet, fortfarande ett problem alltså..
Men i en annan form, och där börjar man ju fundera lite, är det hjärnan som spökar och vill "straffa" en hela tiden???

Jag gick ju till mina (KGB) teraputter, och tvingades "lirka" med mina problem, och få upp dem till ytan, inte gömma undan dem hela tiden..
Det var hemskt nyttigt och väldigt jobbigt, men skapade enhelt annan insikt om mig själv...

Jag trodde jag gjorde "rätt" hela tiden, men det var "fel", någonting som halkat snett i min uppfostran (eller självuppfostran för all del..)..
Mitt fokus har ändrats något till att inte bara se på "resultatet", utan hur i h*lvete når jag dit?, hur funkar jag på resans gång, en självbetraktelse..

Lite granna så här...
Du köper dig en pryl (en sak, ett klädesplagg osv..) och tror att den ska lösa problemet, du ska bli glad, lyckligare och hela dritten..
Blev du det???
Nähä, då tjackar vi en pryl till då......felfelfel..

Varför är du inte lycklig?, vad kan ett inköp skapa eller läka för ett behov, den löser inte alla mina problem, den skapar en liten lucka av lycka...
Däremot så kan den på längre sikt skapa en "anti-lycka", den blev inte så där bra som man hade hoppats på, jag blev bara fattigare,
och har ännu en sak mer att spara på och måste så småningom göra mig av med, sälja, kasta, ge bort och "antilyckan" måste upplevas ännu en gång...
"Problemet" hänger kvar där i garderoben, eller i en låda på vinden, och det gnager inom en, min lycka som blev en flopp..

Vi vänder på problematiken lite, att köpa sig en "upplevelse" är en annan sak, en skillnad...
det kan vara precis vad som helst, en middag, en bio, en resa, en sak som inte kan sparas i en "pryl"...
Inget som hänger i garderoben och skapar antilycka, utan bara minnen, och förhoppningsvis BRA sådana...

Det är mitt recept, och att man ska försöka att NJUTA av upplevelsen, sug ut allt, stanna upp, och upplev istället för att forcera fram...

Om man missar bussen med 50 meter, så står man där arg och förbannad och stampar i 20 min för att vänta på nästa buss...
Okej, kan JAG göra någonting åt det???
Knappast, tiden lär ju inte gå fortare för att jag står här och är arg...

Så nu kan man tänka, här har jag fått 20 min till i mitt liv som jag inte hade planerat, och vad ska jag göra med dem...???
Titta på folk som sitter i bilarna, kolla på slaskfårorna i bilspåren, leta efter ljud, se på andra människor som INTE njuter av situationen...
Känna att jag gör något bra av situationen, vara starkare än alla de andra...

Vad kan jag göra för fel..?, jo ta upp mobilen, be familjen sätta på potatisen därhemma så du hinner ikapp tiden, be grannen skjussa dem till träningarna osv..
Och man upptäcker....jag har inte lärt mig ett skit, i dag heller...
Och vem vet, då kanske man skulle behöva stressa av med något dessutom, kanske alkohol...

Mors Berra

Tjena killar!

Tänk att vi kan beskriva ungefär samma saker med så olika ord!
Ja precis... släpp ratten. Lev och låt leva. Var rädd om ditt inre och din balans- må bra. Mata inte egot med vare sig alkohol, självömkan eller begär.

Förr var jag väldigt sån... ta hand om alla, tog åt mig problem, ältade saker, var lättsårad. Plus hade tusen olika andra krav på mig själv. DET är så himla skönt att slippa det. Fast som du säger Berra, det är en färskvara att ha sinnesro. Fast ju längre tiden går desto mindre behöver jag jobba för den. Det har numera blivit en god vana. :)

Att göra gott låter stort och fint men det är egentligen så lite.. bara att jag är lugn, trygg och kan ge ett leende istället för att själv utstråla rädsla eller agg gör mycket tror jag. Och att vara curling människa hjälper inte någon. Bara mitt eget snedvridna ego.. Fast det satt väldigt långt inne, den insikten. Att jag matade mitt ego med "att vara duktig genom att ställa upp för alla andra" . Det gjorde lite ont faktiskt. Men det får göra ont, självinsikterna. Bara man kan se det medvetet och sedan släppa taget. För all den energi som töms ur en den fyllde jag på med rött vin.... och det var ju inte bra alls.

Kul när ni svamlar på.. för visst är det spännande att spåna om livet.

Kram kram

Mors Berra och Pia!
Härligt att läsa era reflektioner över livet och allt.
Spontant känner jag att när det gäller alkoholen är grundtipset att det är slut för evigt med den varan, men när det gäller livet i övrigt så är det nog till att framlevas en dag i taget och göra det allra bästa av varje dag. Och vad som är det bästa, jag det är ju bara jag som kan avgöra när det gäller just mig. Att göra någon annan lite glad eller så är ett fungerande koncept. Vilket man kan göra, en bra dag. En dålig dag kanske någon annan gör mig lite glad.
Slutsvamlat:-)
/Fenix

Tack Viktoria, vad glad jag blir! Och en god frukost blev det också. Har följt din resa och varit avundsjuk:-)
Hur länge är det nu? Känns det bekvämt för det mesta?
I dag ska jag pränta in i hjärnan att aldrig ångra mitt beslut, eftersom det absolut inte finns något att försaka när man inte använder alkohol.
/Fenix

min tanke bakom sökande-frågorna är att försöka fastställa ett mål, vad vill jag?
Man kastas mellan hopp och förtvivlan nästan varje dag, hopp om att kunna nå berget, förtvivlan när man ramlar ner igen...

Jag ändrade mina mål en bit, vill inte bli tuffast, rikast och ballast längre som toppmål...
Mitt stora mål är att få fortsätta må bra, och det är faktiskt en begränsning, för jag måste hålla koll på mig själv...

För jag är som en svamp, suger inte bara åt mig av alkoholen, utan av andras problem också...
Och där har jag fått lära mig att sätta gränser, mår jag bra av det här???, nähä, men sluta då!

och framförallt, be människor runt omkring mig som fortsätter komma med sina problem, dra åt helvete!
Energitagare som aldrig betalar tillbaka..är tjuvar!

Viktigast för mig, topp tio...att fortsätta må bra, ett sorts mantra som upprepas flera gånger i timmen...

Och jag måste hålla koll på mig själv... hela tiden...vad är viktigast???...må bra...

Vad gör jag för att må bra?, klipper bort det "ruttna" som äter sig inåt...
Det ställer krav på en själv att uppfylla en del regler, inte fylla ryggsäcken på jobbet t.ex. (med problem)
Sinnesrobönen, kan jag göra någonting åt det???, ..hähä, släpp skiten då'rå!

Och bland det absolutaste vikitigaste (..för mig)...inte mata alkoholdjävulen...
För då drar han ner dig i träsket igen, men ångest och all världens jävelskap på en och samma gång...
Och då skiter man i alla sina regler, och låter livet gå vind för våg igen...

Släpp ratten på bilen så får ni se hur det går..
om man är full, ja då är det som att släppa ratten på motorvägen, det går lite fortare ner i diket då, och smällen blir desto hårdare...

Mitt liv, min dag, jag bestämmer lite av framtiden redan nu... genom mina handlingar...
Imorgon...?, ingen fyllångest i alla fall...

Mors Berra