Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag dricker kanske en till 2 ggr i veckan(beroende på hur jag jobbar) men nästan varje gång jag dricker kan jag inte sluta, ofta när jag dricker hemma och är utrakad brukar jag spela på casino och spelar bort flera tusen. Vad fan ska man göra (givet sluta dricka hemma) men har någon tips?

Nu har man varit ut i friska luften. Dock inte längre promenad än ett par meter ut på balkongen här på kvällen. Satt mig på en stol och tänkte på hur många gånger man suttit i kvällssolen och druckit öl eller vin på balkongen genom åren tidigare innan man fick för sig genom väl kanske en andlig guds ingivelse att försöka att bli en lite bättre människa.

Ska nu alkoholdjävulen försöka att få mig att vandra iväg till matbutiken för att köpa ett par sexpack folköl av typen 3,5:or tänkte jag. Men stärkt av min lyckade mentala kamp mot mina inre demoner tidigare idag. Så sket jag fullständigt i den känslan och gick ut här i köket och hämtade en burk med energidryck och satt mig i solskenet och drack denna i smaken lite märkliga, men uppiggande vitaminberikade dryck som fick agera substitut till alkohol.

Har lärt mig från kloka skribenter här på forumet att man ska byta ut en dålig vana som att dricka alkoholhaltiga drycker mot en lite bättre vana i stället. Det fungerade faktiskt helt utmärkt. Tänk att man inte ens behöver försöka att springa ifrån sig själv genom fysisk träning. Nog är det som de visa brukar säga att tankens makt är stor. För nu sitter jag helt alkoholfri här vid köksbordet och mår hur bra som helst vilket jag då är tacksam för.

Ha en fin kväll!

Gud vad jag bara älskar att jag lyckats dra igen korken på vinflaskan! Jag känner inget sug, tänker nästan aldrig på vin mer, förutom då när jag är här inne och läser. Jag kommer tillbaka igen (men förhoppningsvis inte) om jag inte klarar att hålla mig på mattan.
Kämpa på alla fina❤️🙏🏼

@Caroline84 det är en hemsk situation du sitter i allt blir så mycket svårare när man har barn som är inblandade. Jag sitter i en liknande situation som dig fast mina barn är 15 och 17. Min sambo började som din dricka kvällar och nätter men nu har det gått över till dagar också. Är han ledig en helg slutar det inte förrän ölen är slut. Sen klara han jobbet än så länge. Han var precis som din sambo en jätte bra pappa men nu är han inte inte det längre. Barnen får ofta skämmas för honom, ringer till mig och frågar om de kan ta med sig kompisar hem eller om pappa är full. Så inte för att säga att det kommer bli så för dig men om han inte ändrar sig kommer det bli värre. Jag lider verkligen med dig och vet hur svårt det är. För jag har ännu inte lyckats ta mig ifrån min sambo. Även om det är nära nu. För nu har nått gränsen att han är elak i munnen mot mig och kontrollerande.
Jag hoppas verkligen din sambo väljer en bättre väg en min.
Styrekkramar till dig🤗

@Lilith Ahhhh... du skrev nio men är det 11 så lyfter jag på hatten en gång till 🎩

Ta det 🎹 och var rädd om dig 💛 Själv går jag på tjejmiddag ikväll och är rädd om mig med mina 4 enheter som budget 🥳😅

🩵

@Tallstubbe Egentligen dumt att känna skuld och skam över något som är lagligt och lätt att få tag på. Dessutom är det så många som befinner sig i riskzonen. Men av någon anledning är det förenat med skam. Vi som är här på forumet reflekterar ändå över vår konsumtion. Önskar dig lycka till😊

@Lilith Var rädd om dig😊

@Carisie 11 veckor!! köpte en flaska till idag dock. nyktert till nästa pethprov

@Tombor tack för fina ord. Gick så bra att jag köpte en flaska till idag.....😈. inte bra men tänker nykter till nästa pethprov

@vår2022 2,5 års nykterhet. Det är mycket imponerande måste jag säga. Jag tror jag har ett lite annorlunda dryckesmönster än det du beskriver att du hade. Jag blev sällan full och stoppade alltid exakt i tid så jag inte mådde skit dagen efter. Men jag drack snabbt och drack ofta ensam osv. Jag kunde inte tänka tanken på en fredag eller en lördag utan mina öl. Ok jag inte hann handla eller om jag av någon anledning inte kunde börja dricka tex eftersom jag satt fast i en bilkö blev jag frustrerad. Med tiden tyckte jag det mesta var trist som inte involverade alkohol, tex gå på bio en lördagskväll. Det kändes som tiden mellan min ölhävningar var gråa transportsträckor. Jag stod på randen till något som inte var bra och jag valde att ta en paus efter nyår. Men som sagt jag har ett konkret datum. Jag kan inte tänka mig att aldrig mer dricka nått.

Jag har dock en ganska konstig tendens att romantisera hur bra allting är när man dricker. Men så är det ju inte. Jag mådde inte bättre när jag drack. Framför allt mådde jag inte mentalt bättre. Jag hade betydligt mer ångest faktiskt. Kanske inte just efter några glas men när jag var nykter. det är tufft att vara nykter men det är tufft att dricka också. Kanske är det t.o.m. tuffare att dricka än att vara nykter om man räknar ihop allting. Som man brukar säga i USA ”chose your hard”.

@Caroline84
Förstår - vaktade själv så att min inte skulle ta livet av sig vid ett tillfälle.

Så dumt.

Man måste sätta sig själv och barnens uppväxt före mannen.

Skaffa eget boende omgående och låt honom ta tag i sina problem. Om han ens vill, tyvärr visar historiken att alkoholen är viktigare än familjens välmående.

Du hittar trådar här där man stannar kvar för mannens skull. I flera fall har man själv gått under, barnen har haft en hemsk uppväxt och brutit kontakten med båda föräldrar när de varit stora nog.
Nu är de i beroendeställning under många år framåt - du måste skydda dem.

dag 10 är trevlig. men hjärnan är upp o ner och överallt.

@Caroline84 jag ställde krav på att om det öht skulle ens tänkas tanken på att bli vi två igen så gällde behandlingshem. Min partner fick även flytta ut från lgh. Tills jag kände att det var ok (efter behandlingshem och ett antal månader) att ge en chans till. För det är en sjukdom, och om viljan finns så finns det verktyg att hantera ångest mm på annat sätt och jag ville ge en chans till. Och än så länge är vi de där det gått bra för. Men inte varit enkelt, långt ifrån. Och man lever med risken hela tiden, även om den inte är stor. Men för mig är det värt det. Jag har en plan om skiten skulle börja igen. Men det har tagit tid innan jag kom dit. Och jag brottas fortfarande med ångest som kom tack vara allt. Men allt blir bättre.
Och jag förstår din känsla det där med barnen och ev lämna dem med honom. Men jag vet inte, jag kanske är naiv, men om personen i fråga ändå är vettig i grunden så tror jag att den inser att den inte kan ha hand om barn under aktivt missbruk. Det innebär inte stopp för umgänge, men huvudbostaden för barnen är hos den nyktre.
Samtidigt läser jag här om alla problem med soc o vårdnad så jadu, jag hoppas min partner o jag fortsätter på den bana vi är idag….

@cluedo kunde du och din man eller sambo lösa detta eller hur ser det ut för dig? Om jag får fråga.
Allt gott

@cluedo och nej, jag har ingen hjälp om jag själv inte ordnar allting.

Precis som du säger så är jag den som alltid styr upp saker när bakfylla eller fylla ställer till problem.Jag täcker upp och döljer så att barnen inte ska märka någonting.

Eller så att jag tror att de inte ska märka någonting, kan man väl säga. Du har såklart rätt i att de märker redan.

Min största skräck är att jag ska bli sjuk eller dö i en olycka och att han då själv ska ta hand om barnen och inte har tagit sig ur missbruket innan dess.

Det är mer än jag vågar tänka på…

@bella70 tack för dina ord och stödet.
Jag är dock otroligt orolig för att någonting skulle kunna hända honom och att barnen då faktiskt inte har en pappa kvar.

Då är det ju mitt fel? Om jag lämnar och han fortsätter dricka och blir skadad eller sjuk liksom…. Svåra tankar och svår skuld att hantera.

Tack igen och jag uppskattar verkligen stödet❤️

@Caroline84 *ledsamt, inte lättsamt

@cluedo tack för din fina kommentar! Det var väldigt skönt att få skriva det här och faktiskt säga det högt på riktigt för första gången, även om det är I ett anonymt forum.
Tack så mycket för att du tog dig tid och tack för att du berättade om dina egna erfarenheter.
Jag börjar tyvärr landa i insikten att det här inte kommer att förändras om jag inte gör någonting.
Att stötta hjälpa och peppa har hittills inte gett något resultat.
Det borde ju betyda att jag faktiskt måste agera och låta honom hitta motivationen och viljan att ändra det här, sedan hoppas jag verkligen att vår relation kan bestå men att han då kan vara nykter.
Det vore så otroligt lättsamt om han skulle välja alkoholen framför oss…

Tack igen för dina fina ord och jag uppskattar verkligen stödet.
Ta hand om dig du också❤️

När jag äntligen fick motivation att ta tag i saker och ting, så gjorde jag en kalkyl på vad jag egentligen druckit. Jag vet inte hur illa det är i ett sammanhang som detta, men jag tippar att mina siffror hade varit röda i en test.
En vanlig dag 8-14 enheter. Snitt 11 enheter. x 7 blir det himmelhögt = 77 enheter på en vecka.
Vissa dagar har det varit mindre, men andra dagar 18-20 enheter.
Så öppen fråga: Hur illa är det?

@Varafrisk @Himmelellerhelvette @vår2022 Vad glad jag blir när jag loggar in och ser era kommentarer. Det värmer otroligt mycket❤️🙏🥰! Även om jag missar att skriva lyssnar jag på ljudbok varje dag, om beroende eller hjärnan alt biografier om missbruk. Kan väl erkänna att det blivit mer om hjärnan innan återfall. Hmm det ska jag lägga på minnet. Har idag varit på bolaget och handlat åt min mor som inte kan gå dit själv och hon vet ingenting om mitt beroende. Hon är psykiskt mycket instabil och vi bor långt ifrån varandra. Hon vet däremot om att jag inte dricker. Köpte ett afritt bubbel till mig själv som heter Lazy….. och är gjort av te och har fått bra kritik. Var inte jobbigt att vara där men undviker det helst. Ikväll ska jag ta mamma på restaurang. Jag kör naturligtvis. Här där jag är är det vår idag! Härligt! Sov dåligt inatt men kände mig ändå fräsch när jag tog en promenad i min gamla hemstad! Önskar er en fin lördag!! ❤️❤️❤️

Hei! @Dimma, grattis med din motstånds förmåga. Du kvalificerar som medlem i motståndsrörelsen ;-) . Efter några dagar utan, blir motivatiioen också att inte pajja streaken, man vill ha sin trackrecord intakt.

@S.Franzen @Ny dag Ansiktsmask funkar bra, det fixar tingpå kort tid. Jag är 57 och "strykfri", men som du säger så har jag märkt att min hud blev tråkig av alkoholen. Ska bli spännande att se om den snyggar till sig eftersom.

@Caroline84 är inte särskilt aktiv här ( förutom läser) men känner att här vill jag svara.
Exakt som du har det har jag haft det, bara att jag inte visste nåt. Allt skedde i smyg. Men min partner var som din, bra förälder, lämnar förskola etc alltså en högfungerande alkoholist. Och det funkade visst på den nivån din partner är på i flera år. Men till slut går det åt helvete. Alkoholism är en sjukdom som, även om det tar lång tid ibland många år, som blir värre. Och värre. Och även om du tycker egentligen allt fungerar bra dagtid så är det säkert så att du (som jag hade) huvudansvaret hemma. Det är tärande. Vad händer om han druckit o är asfull en natt och barnen blir magsjuka? Har du ngn hjälp då? Sätt dig ner och fundera hur det verkligen verkligen ser ut. Och även om barnen är små påverkas dom. Ångrar så mycket själv att jag inte la ihop 2+2 hemma och fattade. För de märker att pappa (i ert fall) är trött varje helg. Att tålamodet är lite mindre etc. De märker så mycket.
Mitt råd är att försök sätta stopp innan du själv blir sjuk. För det blir du till slut. Oro, ångest, utmattning det kommer tyvärr.
Men bara för man sätter stopp betyder det inte att ni ska skiljas. Det kan faktisk funka med en kortare separation, behandling och att han själv har en vilja att inte dricka mer. För ska han inte bli sjukare så kan han inte dricka mer. Och sen kan man få ett bra liv tillsammans. Men det bygger på hans vilja. För det finns de som klarar det. De som blir nyktra.
Sänder dig all styrka och tänker på dig. Du är inte på ett lätt ställe i livet.

Hej
Jag förstår verkligen att du vill hjälpa din sambo men det kan bara han själv.

Du måste hjälpa dina barn och dig själv med eget boende - låt dem inte växa upp i missbruk det är fruktansvärt för dem.. och de behöver en glad o pigg mamma ❤️

@S.Franzen, intressant story. Den illustrerar ju att händelser, små och stor kan utlösa stress, som i sin tur triggar suget. Din seger över dig själv och "hon", visar ju att du har kommet en bra bit.
Så bra också att du hittar på hyggliga saker med andra. Då får man fokus på annat än sig själv och ensamheten man kan känna på.