Senaste kommentarerna i forumet

@Makar @godisegott

Hej! Tänker att den som bäst kan svara på om det är möjligt att kunna dricka måttligt efter att ha överkonsumerat alkohol under en längre tid, är en själv. För att göra stora förändringar, som att inte dricka innebär, behöver man även göra förändringar i sitt förhållningssätt till alkohol. Att man inte romantiserar alkohol eller tror att det löser något. Att man har självinsikt i sitt drickbeteende, kan jag hantera alkohol eller inte. Vilka mönster har jag i mitt drickbeteende och hur slutar det oftast. Man brukar säga gällande undersökningar att intervjuar man 1-3 personer är det svårt att skönja ett mönster, men intervjuar man 7 personer så kan ett generellt mönster urskiljas och att inga större avvikelser längre syns. Tänker att man skulle kunna omvandla detta, totalt ovetenskapligt belägg, till att studera 7 alkoholtillfällen och se vilket mönster som uppenbarar sig. Jag kunde när jag drack tydligt se ett mönster av överkonsumtion och att det slutade med bakfylla, ångest och oro. Har man blivit alkoholberoende så har hjärnans största uppgift blivit att få bli tillfredsställd av alkohol, vilket skapar sug efter dopaminkickarna som alkoholen ger. En alkoholberoende hjärna kan inte sätta gränser, den vill bara få dricka så mycket som möjligt.

Tror också att man behöver ha god kontakt med sig själv och sitt bagage för att kunna hantera skav och motgångar i livet, utan att man tar till alkohol som tillfällig lindring eller för att ducka något. Då tror jag att man kan uppleva att nykterheten ger mervärde i livet och att det känns meningsfullt. Det blir då inte tråkigt utan tvärtom fyllt av glädje😁.

Så gör en ärligt undersökning av ditt drickbeteende, så kanske du hittar svaret på om du tror på att du kan dricka måttligt och att det blir hållbart över tid.

Ha det fint!

@Makar
Hej!
Jag är 39 år och blev förtjust i alkohol först vid 23 års ålder.
Innan det så drack jag sällan. Kanske max 2 gånger per år.
Fram tills 25 års ålder så festade jag väl som ungdomar gör, men sen dog min pappa och min äldre syster började missbruka vilket fick hela familjens fokus att hamna på henne då hon hade små barn.

Jag ansågs kunna klara mig själv.

Jag är inte den som gnäller utan biter ihop.

Det resulterade i att jag la hela min själ och hjärta på karriären och sköt undan känslorna.

Hur sköt jag undan känslorna?
Jag jobbade, festade, reste, pressade mig själv att tjäna en massa pengar vilket jag gjorde men blev deppigare och deppigare trots det.

Jag hade alldeles för mycket inkomst för en person i 25 års åldern med det måendet, det resulterade i att jag vande mig vid vinluncher, vinbruncher, aw med jobbet flera gånger i veckan osv.

Tillslut så blev kroppen trött. Då testade jag kokain vilket höll mig pigg. Då kunde jag dricka utan att bli trött.
Jag hade inte ens en tanke på att det enda jag höll på med var att undvika mina känslor för tillfället. Alkohol för att slippa ångest och kokain för att slippa bli trött och för att orka dricka och jobba på bra ändå.

Vid 28 var jag fullständigt utbränd.
Jag sökte mig till AA. Jag kände en gemenskap och förståelse jag aldrig känt förut. För att jag äntligen fick prata om mina känslor och erkänna att jag var trött, kände sorg och att jag inte orkade mer.

Sådant har jag inte fått prata om i min familj för min syster har ju haft det värre.

Jag levde enligt stegen, och det var otroligt befriande. Jag såg en sida av mig själv jag inte hade varit medveten om innan det.

Sedan började jag efter ett år av nykterhet börja tvivla på ifall alkoholen och kokainet var mitt grundproblem.
Jag började tänka att det kanske var min bakgrund och mitt mående som fick mig att använda. Inte användandet som fick mig att må dåligt.

Denna tvivel fick mig att ta ett återfall och det återfallet handlade mest om alkohol. Hade inget intresse för kokain längre då jag hade blivit äldre och inte hade något intresse för att gå på nattklubb och resa en massa osv.
Kände istället att jag hade ”gjort allt” redan.
Otroligt deprimerande.
Fortsatte givetvis att pressa mig med karriären. Den var alltid viktigast.
Undvek problemet med mitt drickande som eskalerade från fest till tröstdrickande. Började att föredra att dricka själv efter jobbet hemma. För att lugna ner mig och för att kunna hantera min ångest.

Givetvis eskalerade det, men har alltid kunnat lösa det praktiska i livet så har fortsatt intala mig själv att jag kanske kan dricka med måtta.
Levde dock med 12 stegs tänket i alla år efter återfallet ”du kan inte dricka med måtta det är fullständig avhållsamhet som gäller”.

Jag har inte kunnat hålla det.

Nu höll jag mig nykter från och med i lördags. Mitt mål var 30 dagar.
På jobbet drack jag 2 glas vin i samband med ett möte där det serverades vin.
Så nu tänker jag att jag ska hålla mig till Max 4 glas ikväll, jag ligger fortfarande på dessa två glas men funderar på att ta ett glas vin nu när jag är hemma. (Jag brukar dricka minst 2 flaskor)
För att sammanfatta svaret på din fråga, jag hoppas att det går att lära sig att dricka med måtta. Jag ska försöka ikväll. Dricker jag fler än 4 glas så blir det total avhållsamhet i ett år och ett besök på beroendemottagningen för att skaffa antabus som gäller.
Jag hoppas verkligen att det går att lära sig, men helt ärligt så är jag inte helt övertygad. Så du är inte ensam om dessa tankar.
Det som gör mig lite deppig är att inte heller total avhållsamhet höll för mig, men tänker att jag kanske var för ung då. Nu är jag nästan 40 och har ett helt annat perspektiv och sätt att se på saken på.

Nu var du säkert ute efter svar från folk som faktist lyckats med en sund relation till alkohol. Det har inte jag, men tänkte att jag svarar ändå för jag på något sätt relaterade till ditt inlägg. Jag undrar egentligen samma sak…
Önskar dig all lycka!

@Lina. 2.0 Heja dig 💪🏼
Bättre att försöka igen än att ge sig. Jag menar - alternativet är inget alternativ! Åtminstone för mig. Har fått en ny boost av att det ramlar in intoxer på jobbet så här års - offer för alkoholromantik.

Hoppas du får en fin helg 🩵

@roppåhjälp Så skönt! Att ni fick kommunicera med varandra på ett konstruktivt sätt 🙏🏼 Hoppas ni kan stämma av det braiga samtalet 🥰

Jag har tänkt på dig. - ser tillbaka på mitt liv 🎢 Men det är ju så livet är ibland. Ha en fin dag
🩵

@vår2022 va fina ni verkar bara tillsammans och vilken härlig relation! ♥️ hoppas jag i framtiden kan känna den tryggheten i min relation som jag känner när jag läser om er ♥️

Jag har en man som slutade dricka för 1,5 år sen. Han drack för att döva sin ångest, aldrig så att det påverkade jobb men han blev alltid för full på fester och middagar. Han kunde inte kontrollera när det räckte..På söndagar småsöp han, aldrig så att han blev full. Jag märkte det knappt på honom men jag såg att det blev mindre och mindre i barskåpet. Efter en utekväll med vänner som slutade illa bestämde han sig för att sluta helt med alkohol. Hans initiativ, han har ångestproblematik och mediciner med antidepressiva sen många år tillbaka.
Han fick ett återfall nu under våren, vi har pratat om det och han känner sig besviken på sig själv. Men han tycker att livet utan alkohol är så ..ja trist.. så flatline. Han kan inte hitta motivationen igen… vi har ett stort socialt liv med många middagar, han dricker alltid alkoholfri öl och är duktig.. kämpat det här 1,5 året men nu känner han att det är svårt igen. Jag tar ett glas vin på helgen till god mat och dricker vin när vi är bortbjudna. Han säger att det är helt ok.
Är det någon som känner igen sig, han läser om alla som är nykterister, kändisar etc.. vi diskuterar om detta. Att man måste hitta det roliga på något annat sätt. Men det är ju svårt när man är medelålders och äter en god bit mat med vänner och alla runt bordet blir lite fnittriga och diskuterar årgångsviner och han dricker vatten, blir ju skittråkigt för honom, jag förstår det. Jag kan ju verkligen sakna en mysig kväll där han och jag njuter av gott vin och sen älskade vi. Nu blir det som att allt är lite rent, lite torftigare.. han går runt lite som en Ior hemma. Jag har erbjudit mig att sluta dricka jag med men han förstår inte varför.
Läser om många som är nykterister och de låter så jävla höga på livet, så var min man den första tiden men nu… nja inte längre. Hur ska man kunna bevara känslan, vad ska han göra för att hitta motivationen igen?
Är det någon som känner igen sig i vår situation? Det här lågintensiva alkoholberoendet som han har? Ett stort socialt liv där alkohol är standard. Vi har aldrig haft fylla med slagsmål, misskötta jobb, pengabekymmer, lämna blodprover.. etc
hur ska man kunna kämpa framåt och hitta det roliga utan alkohol?

@frihetenfinns wow wow och åter wow precis de vill jag ha! På pricken! Tiden får utvisa vårt förhållande 🌸
Igår fick vi sitta ner och prata om massor. Vi inser att vi aldrig får tid att reflektera tillsammans och gå genom saker och att allt bara byggs på. Alltid är något barn vaket. De kändes så bra! Jag grät en del över min självkänsla, jag bad honom ta bort all alkohol ifrån huset sa att jag kan enkelt säga här nu att jag inte kommer smyga igen men jag vet inte sen och jag vill inte att möjligheten ska finnas. Sa också att första månaden här hemma kommer jag ta noll alkohol och sedan får vi se, jag vill inte att barnen ska se mig full utan att de ska va en bra relation till A. Sa att jag tycker han smådricler för mycket, han talade på att de är ren njutning. Sa att man inte måste dricka öl för att greja han sa åter igen att de va njutning och jag sa att då är de ju någon form av riskbruk även om du inte blir full men att du känner att du måste ha för solen skiner eller för att du ska orka greja. Han sa- jag skadar ingen i alla fall. Dumt sagt tkr jag. Vi landade i alla fall i att - vi får se hur de går för mig sedan och att han kanske behvöer ge fan i det om jag inte kan hålla mig måttlig första gången han sa så. Är alltid så van att höra - de e ju inte jag som har problem.
Vi pratade verkligen om allt möjligt igår och jag kunde se oss igen som jag inte gjort på ett par år så än finns de hopp.
Vi bestämde att vi måste ge varandra tid för träning för de har vi inte gjort alls vi har gått och kvävts hemma båda två. Massor som sagt talade vi om och just nu vill jag bara krama om honom; vi måste fixa detta! Och jag vill verkligen må gott i mig själv. Pratade om hans humör, ja massa olika som sagt.
Vet inte när vi ska få dom möjligheterna igen att reflektera så men jag inser ju verkligen att vi behvöer det !

Jag tror han är den personen du skriver om bara han får ta hand om sig själv i form av träning eller egentid med än vän. Likaså jag. 🌸

Ligger i sängen här och måste rusa innan jag kissar ner mig 😆 sen är dagen igång.
Idag känns de bättre i kroppen och idag ska vi hitta på saker allihop.
Innan dagen sätter igång ska jag ta mig en kopp kaffe och skriva tacksamhet i min bok, som han även vet om nu så att jag verkligen kan ta mig tiden till den.

Ha en underbar dag på jobb eller med ledighet allesammans massa kramar till er ! Kanske jag kikar in ikväll, ska försöka med det 🌸

@Carisie Just det.. nollan.. ja den är satt för dagen 0️⃣
🩵

God Morgon alla ☕️
Hoppas ni får en fin dag i solen ☀️ Själv ska jag vinka av gästen och bege mig in i bunkern weiiiiiiii 🥳

Har lyssnat om avsnittet med My Skarsgård i "en beroendepodd" - vilken jävla legend! Jag skulle vilja gå hennes helgkurs i skärgården 💙 Tänk om jag hittat all den här informationen för 25 år sedan då jag inledde en relation med en nykter person.

Ha en fin helg i den anda ni önskar
🩵

Dag 10.
Ångesten har släppt och jag börjar känna igen mig själv igen. Tyvärr har jag ju väckt den Björn som sov så sugen gör sig påminda även dom. Jag finner mig i det och försöker göra det bästa av det jag har och agerar inte på känslorna.
Ser tillbaka på den period som varit med återfall. Försöker att inte slå ner på mig själv utan försöker ha en och hitta en förståelse.
Vi blir matande med hur bra alkohol är dagligen. Jag har glömt bort hur fel det är. Börjar om att nöta det nyktra fakta som finns och som jag själv erfar.
Jag kan det här.

Hej! @Kevlarsjäl62, Tack för att du tittade in och skrev lite upplyftande ord. Sånt behövs verkligen ibland då mitt humör svänger lite upp och ned lite som det vill ibland. Det är väl på grund av min dystymi och andra delar av diagnoser som väl inte fastställts till fullo då de psykiatriska experterna tycktes gå bet på mig liksom. Men sen jag blev nykter och alkoholfri har jag väl så sakteliga upptäckt mer hur jag fungerar och ibland känns det rätt knepigt att försöka forma mig ett liv som funkar liksom.

Har i många år väl varit en knepig figur utan att jag märkte av hur jag funkar på riktigt när jag bedövade mig med alkohol på det skadliga sätt jag har gjort så länge. Det är ju rätt omöjligt att medicinera bort en personlighet, och det vill jag ju inte heller då jag ju när jag mår skapligt bra psykiskt inte har så värst mycket att klaga på. Men det är rätt jobbigt att vara lågintensivt nedstämd och så himla energilös och ostrukturerad som man är för det mesta. Borde ha fasta rutiner men det är inget som kommer naturligt för mig. Sånt som jag gillar ger mig då ibland märkligt nog en hel del energi.

Det enda som jag har varit skapligt bra på och som har varit mitt i stort enda intresse i rätt många år sen jag var en tio år är att pyssla med musik, samlade först en massa plattor. Sedan från tonåren nån gång började jag göra min egen instrumentala musik spontant i stunden komponerad och spelad på synth/keyboard. Sedan jag skaffade mig den första datorn då så blev det lite mer genomtänkta musikverk, spår för spår och ibland då även kanske lite mer välproducerade grejer i olika stilar. Något som är kul är att att jag igår upptäckte att musikinspirationen nog tycks ha kommit tillbaka efter flera månader.

För när jag i kväll hade suttit på min balkong och funderat ett tag och druckit en stor burk med vitaminberikad energidryck och ätit en liten påse med potatispinnar så blev jag på rätt gott humör och fick för mig att slå på min gamla slitna musik dator. Mixade till ett musikspår i en instrumental funkig pop-stil som blivit liggandes halvfärdigt rätt länge och som jag nog framöver kommer att lägga ut på en av de gamla musiksidor som jag har en massa musik på sedan tidigare.

Men det är inget som jag berättar mer om här då det är sidor som är nåt helt annat än mitt musikprojekt Flarran Stuff på Soundcloud där jag har några låtar i en mer ambient stil. Som är mer av en ren musikterapi när jag mår, inte så där himla bra om man så säger. Kort sagt så glimrade jag sent igår till en stund och mår i denna stund skapligt. Försöker att hitta tillbaka till sånt som jag gillat förr som inte inbegriper konsumtion av onödiga drycker. Kämpar alltså alkoholfritt vidare.

Ha det gott kompis!

@vår2022 @Monica01 Tack för att ni skriver till mig, tacksam att inte vara ensam. Har tänkt en massa ikväll och det är så mycket ångesthantering i detta med alkoholen, och säkert mer, ville bara säga hej för nu innan sömnen, och tack igen.

@Åsa M
Det känns bara så hårt.
Svårt att ta in livet utan allt det sär kaoset.
Levt utan honom en tid, och klart att det känns fantastiskt. Inte tippa på tårna. M.m. Utan bara ren skär lycka nu.

Men så kommer det stunder. Som är så svåra.

Tycker som du, hela sitt liv har gått till alkohol för honom. Att grunden att sluta är pga mig. Men utan hjälp. Haha säger jag då.
Väljer sina ord för att locka mig så klart.

Får nog bara komma över den tröskeln. Bearbeta. Komma tillbaka. Vara utan honom som alltid kommer välja beroendet före mig.

Kvällsinventering ✅
Bra och dåligt men inte katastrof. Jag har berättat för min gäst att jag kraftigt dragit åt svångremmen när det kommer till alkohol vilket hon tyckte var bra. Jag berättade om min budget, hur jag tänker & var jag står. Jag sa också att jag håller nollan när jag registrerat den för dagen. Har läst valda delar jag skrivit etc ändå får jag då jag tar fram bubblor till nyanlända gäster frågan om jag satt nollan för idag. Jag blev provocerad för jag upplevde en tråkig ton i rösten. Men svarade lugnt att jag inte satt någon nolla. Hon satt och drack öl med min make och jag kanske bara överreagerade. Sen drack jag mitt glas i godan ro & minglade lite. Sen drack jag bubbelvatten till middagen och till efterrätten faktiskt 😂 Sen kom min kompis partner ut med ett halvt glas till när jag stod & skrubbade i köket och jag tog emot det. Så det blev ett halvt glas bubblor mer än jag tänkt mig men det gjorde egentligen inget mot budgeten. Nu väntar tre dagars (läs mest kvällars) arbete så det lutar starkt åt nollan tom nästa fredag - minst.

Sov gott
🩵

PS Registrerade 2 glas eftersom halva inte finns DS

@Flarran Glöm det där med floskler och dynga (eller går du kanske med håven 😉) Jag läser ofta dina inlägg och tycker mycket om dem. Ibland får jag nya insikter, ibland får jag skratta och ibland beskriver du väldigt väl känslor som jag känner igen. Jag har aldrig varit i närheten av att hamna i ett beroende själv, utan kommer från den "andra sidan", anhörigsidan, ändå är dina upp och nergångar så lika mina egna. Vet inte om jag

någonsin känt igen mig så mycket och du har ett otroligt fint och nyanserat sätt att beskriva känslor på. Så fortsätt med det du gör bara. Det är knappast bara jag som finner tröst och glädje i det. Är inte det fantastiskt, att du kan vara ett sånt stöd för mig, en icke alls beroende, medan du kämpar för ditt liv mot det du ibland kallar "alkoholdjävulen". Det tycker iallafall jag. Hoppas du får en god natts sömn

@Ech Väldigt kloka ord från @Tröttiz och @ÅsaM, som vanligt 🧡 De har varit ett stort stöd för mig också, de och flera andra. Jag är glad att du också hittat hit.
Det är ingen idé att sticka under stolen med att samtalet du har framför dig kommer att bli svårt. Min egen erfarenhet, såväl som andras erfarenheter här i forumet har gjort det väldigt klart. Vanligt verkar vara ilska och att missbrukaren känner sig kränkt. Jag tror att såna här samtal skrämmer skiten (ursäkta ordvalet) ur den som bär problemet, vi angriper ju något de inte kan/vill vara utan.Tror också att innerst inne vet missbrukaren att det är just det hen är, men kämpar med näbbar och klor för att hålla det ifrån sig. Så när vi kommer och "petar i såret" är det ju ganska logiskt att reaktionen blir stark. Jag har också sett att "samtalet" någon gång blir lite av en lättnad för den som bär problemet, även om jag upplever att det är ovanligare. Du kommer hur som helst att klara detta, det är det ingen tvekan om!

@Ech
Hej
Jag tror du tackar nej till andra relationer o bra upplevelser pga osäkerhet.
Våga säger jag ❤️
Gå vidare, dessutom kan du aldrig skaffa barn med denna mannen o känna dig trygg.. vore ansvarslöst att bli gravid med en alkoholist,
barn ska inte födas med en uppgift…
Och de behöver en välmående mamma o pappa.

Barnlängtan kan kanske ge dig kraft att bryta upp eller tänker du att du hellre väljer ett liv med ångest och missbruk än möjligheten till framtid med familj?

Du har så mycket positivt att uppleva om du ger det en möjlighet!

@sommar2023
Hur går det för dig och barnen? Hoppas ni/du skapat ro och lugn i eget hem nu o att barnen får en fin o trygg sommar.

@Charlie70 Förstår att det hade varit skönt med en ledig dag imorgon. Jag är tacksam över att vara ledig🙏🏻
Var tvungen att googla anime…men när jag fick upp bilden ja, då visste jag ju. Har du färgat ännu, blev det bra i så fall?

Var h min sponsor och lämnade över steg 6. Och…ja…jag är på väg framåt. Riktar mig mer inåt ..vad vill jag? Vad känner jag? Istället som jag brukar rikta mig utåt. Den stora utmaningen är att kunna hantera mina känslor gällande min dotter…att kunna slappna av lite…får hjälp av min terapeut.

Nu blir det snart sängen och läsning👌🏼

Godnatt 🌺

@Charlie70 Tack för vad du har delat med dig om😍Jag följer Johannes Cullberg på Instagram. Han pratar om att äta mer protein och mindre av kolhydraterna i synnerhet de snabba. Äta mer protein t frukost. Pratar mycket om blodsockret att få det att ligga stabilt. Jag äter fil men jag tror att kvarg mättar men är inte alls förtjust i kvarg. Kanske kan man blanda? Med bär? Tycker om ägg men inte att äta enbart. Tänker att det annars är jättebra och mättande. Som sagt var
det är bra att skriva om överätande och socker. Och glotid…så klokt!

Var rädd om dig @AH🤗

Kram 🌺

Torsdag och Nationaldagen. Drack både vin och öl igår och kom hem sent. Dock hade jag full koll på hur mycket jag drack. Det känns skönt och så har det varit ett tag. Likväl mår jag sämre ju längre dagen lider. Inte lika illa som det brukar men kroppen reagerar negativt ändå. Är nöjd med att lyckats hålla alkoholkonsumtionen på en rimlig nivå. Har tankar på att ta sista steget och hålla mig nykter. Ha det fint allihop🙂

@Charlie70 Ja, jag behöver mer tid att bara sitta på en stol och glo. Så länge jag tänjer på mina marginaler och tömmer mina batterier så har jag garden sänkt. Orkar inte stå emot sötsuget också. Det är så mycket annat jag måste orka.

Jag har ätit glass och godis idag också. Förstås. Imorgon är en annan dag. Jobbdag. Fy fan vad jag önskar att det var ännu en ledig dag.

Tack för ditt peptalk, jag tar det verkligen till mig. Försöker hitta orken. Igen. Den finns där inne någonstans. Kraften. Och orken.

Kram 🐘

Visst gäller det din sambo?
Du har väl flyttat?

Utgår från det men förstår ändå att det är hemskt att se honom gå ner sig.

Jag hade samtal med mitt ex innan vår relation brakade ihop. Han konstaterade (klokt nog) att en relation inte mår bra om en, eller båda, inte mår bra. Jag sa att jag mådde dåligt av att se hans beteende och vad han gjorde mot sig själv, att jag önskade att han skulle söka hjälp och att jag kunde följa med honom. Det var så uppenbart att han hade saker att bearbeta, det var saker han hade berättat för mig redan, men han fick panik av tanken att bearbeta trauman från sin barndom och vuxenlivet som orsakade behovet av att supa. Han är inte typen som någonsin ber om hjälp för något.
Mitt tips för samtalet är att du behöver utgå från hur du mår, och inte hans beteende. Det kan du inte ändra. Det går inte att ställa ultimatum. Han kanske vaknar och får insikt, eller inte. Han kanske ljuger om hur han mår, eller inte. Men det enda du kan göra är att beskriva hur hans beteende får dig att må, och hur du bedömer att det påverkar er relation. Var beredd på att det blir ett tufft samtal och att du kan bli häftigt ifrågasatt och kritiserad. Jag tror inte det går att göra på ett enkelt sätt.
Du kan också fundera på vilka lärdomar du kan dra för egen del. För mig blev insikterna bl.a. att jag accepterar att leva med stress och ovisshet bara någon säger att de älskar mig (vilket ju kändes helt knäppt) och att jag gärna sätter andras behov för mina egna (vilket bottnar i att jag är rädd för att bli lämnad).

@bpo går allt fortfarande bra?
Jag börjar bli piggare samt att det är otroligt skönt att vakna utan ångest över en fylla 🙏🏼