Senaste kommentarerna i forumet

@Ech
Hej
Jag tror du tackar nej till andra relationer o bra upplevelser pga osäkerhet.
Våga säger jag ❤️
Gå vidare, dessutom kan du aldrig skaffa barn med denna mannen o känna dig trygg.. vore ansvarslöst att bli gravid med en alkoholist,
barn ska inte födas med en uppgift…
Och de behöver en välmående mamma o pappa.

Barnlängtan kan kanske ge dig kraft att bryta upp eller tänker du att du hellre väljer ett liv med ångest och missbruk än möjligheten till framtid med familj?

Du har så mycket positivt att uppleva om du ger det en möjlighet!

@sommar2023
Hur går det för dig och barnen? Hoppas ni/du skapat ro och lugn i eget hem nu o att barnen får en fin o trygg sommar.

@Charlie70 Förstår att det hade varit skönt med en ledig dag imorgon. Jag är tacksam över att vara ledig🙏🏻
Var tvungen att googla anime…men när jag fick upp bilden ja, då visste jag ju. Har du färgat ännu, blev det bra i så fall?

Var h min sponsor och lämnade över steg 6. Och…ja…jag är på väg framåt. Riktar mig mer inåt ..vad vill jag? Vad känner jag? Istället som jag brukar rikta mig utåt. Den stora utmaningen är att kunna hantera mina känslor gällande min dotter…att kunna slappna av lite…får hjälp av min terapeut.

Nu blir det snart sängen och läsning👌🏼

Godnatt 🌺

@Charlie70 Tack för vad du har delat med dig om😍Jag följer Johannes Cullberg på Instagram. Han pratar om att äta mer protein och mindre av kolhydraterna i synnerhet de snabba. Äta mer protein t frukost. Pratar mycket om blodsockret att få det att ligga stabilt. Jag äter fil men jag tror att kvarg mättar men är inte alls förtjust i kvarg. Kanske kan man blanda? Med bär? Tycker om ägg men inte att äta enbart. Tänker att det annars är jättebra och mättande. Som sagt var
det är bra att skriva om överätande och socker. Och glotid…så klokt!

Var rädd om dig @AH🤗

Kram 🌺

Torsdag och Nationaldagen. Drack både vin och öl igår och kom hem sent. Dock hade jag full koll på hur mycket jag drack. Det känns skönt och så har det varit ett tag. Likväl mår jag sämre ju längre dagen lider. Inte lika illa som det brukar men kroppen reagerar negativt ändå. Är nöjd med att lyckats hålla alkoholkonsumtionen på en rimlig nivå. Har tankar på att ta sista steget och hålla mig nykter. Ha det fint allihop🙂

@Charlie70 Ja, jag behöver mer tid att bara sitta på en stol och glo. Så länge jag tänjer på mina marginaler och tömmer mina batterier så har jag garden sänkt. Orkar inte stå emot sötsuget också. Det är så mycket annat jag måste orka.

Jag har ätit glass och godis idag också. Förstås. Imorgon är en annan dag. Jobbdag. Fy fan vad jag önskar att det var ännu en ledig dag.

Tack för ditt peptalk, jag tar det verkligen till mig. Försöker hitta orken. Igen. Den finns där inne någonstans. Kraften. Och orken.

Kram 🐘

Visst gäller det din sambo?
Du har väl flyttat?

Utgår från det men förstår ändå att det är hemskt att se honom gå ner sig.

Jag hade samtal med mitt ex innan vår relation brakade ihop. Han konstaterade (klokt nog) att en relation inte mår bra om en, eller båda, inte mår bra. Jag sa att jag mådde dåligt av att se hans beteende och vad han gjorde mot sig själv, att jag önskade att han skulle söka hjälp och att jag kunde följa med honom. Det var så uppenbart att han hade saker att bearbeta, det var saker han hade berättat för mig redan, men han fick panik av tanken att bearbeta trauman från sin barndom och vuxenlivet som orsakade behovet av att supa. Han är inte typen som någonsin ber om hjälp för något.
Mitt tips för samtalet är att du behöver utgå från hur du mår, och inte hans beteende. Det kan du inte ändra. Det går inte att ställa ultimatum. Han kanske vaknar och får insikt, eller inte. Han kanske ljuger om hur han mår, eller inte. Men det enda du kan göra är att beskriva hur hans beteende får dig att må, och hur du bedömer att det påverkar er relation. Var beredd på att det blir ett tufft samtal och att du kan bli häftigt ifrågasatt och kritiserad. Jag tror inte det går att göra på ett enkelt sätt.
Du kan också fundera på vilka lärdomar du kan dra för egen del. För mig blev insikterna bl.a. att jag accepterar att leva med stress och ovisshet bara någon säger att de älskar mig (vilket ju kändes helt knäppt) och att jag gärna sätter andras behov för mina egna (vilket bottnar i att jag är rädd för att bli lämnad).

@bpo går allt fortfarande bra?
Jag börjar bli piggare samt att det är otroligt skönt att vakna utan ångest över en fylla 🙏🏼

Vilken prövning att vara i en bar, men så skönt att din känsla var som du beskriver.
Har du några speciella tillfällen framför dig som du oroar dig inför? ❤️

@frihetenfinns det går bra ❤️ Dag 13 idag. Det fina vädret ger mig sug efter ett iskallt glas, men jag försöker komma ihåg all skam och ångest som kommer med det. För det kommer inte bara bli nåt glas. Det blir ett par flaskor isåf.

Så är nästan ännu en dag till ända här i min del i världen. Har väl väl inte direkt varit på nåt solskenshumör denna nationaldag utan har väl mest känt mig allmänt värdelös, tom och som oftast bedrövligt nedstämd och orkeslös.

Kände att man bara mest är en korkad typ som sitter snackar en massa dynga och sprider floskler omkring sig och väl borde ta och lägga ned kampen mot alkoholdjävulen och inte försöka att vara duktigt då det väl ändå kanske inte har nån betydelse i längden.

För till sist så är man ju ändå bara en mycket liten parentes i evighetens skådespel. Men då var det någon form av inbyggd jävlar-anamma som åter igen kickade in så att att säga.

Sitter nu ock dricker hett kokkaffe och diggar lite svängig instrumental musik med en i natt upptäckt musiker från Kanada tror jag, Clint Curtis, som har förgyllt min dag och fått mig upp på en mer positivt inställd nivå och till att hålla i och hålla ut med att försöka stå ut ett tag till med detta liv som oftast känns som att vandra i konstant motvind i den längsta uppförsbacke man kan tänka sig.

Kör nu den instrumentala gitarrlåten - Telecaster Shuffle Blues in G, och känner mig ganska nöjd med min prestation att ha klarat av även denna dag som helt nykter och alkoholfri. Vilket för mig inte är annat än ett mindre litet mirakel som jag till min skapare är rätt så tacksam för. För hemkört är ju egentligen bara ett telefonsamtal bort om man skulle falla till föga liksom...

Ha en en fin kväll!

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).

@Charlie70 Tack för inspiration! Bara att man skriver om sitt beteende och sockersug hjälper mig till att bli motiverad på nytt att komma tillbaka till sunda matvanor. För min del handlar det mest om att jag töjer på mina gränser och det kan jag inte göra. Lika lite som jag skulle kunna dricka måttligt. Jag är på en bra plats med mig själv och livet och det är ingen tröst jag är ute efter när jag töjer gränsen. Tar jag lite vill jag bara ha mer av det, samma beteende som med vinet. En beroendehjärna helt enkelt. Idag efter min långa löpning har jag fått ny motivation och för mig går motion och sunda vanor hand i hand. Ska ändå fixa parmesan och kvarg äter jag dagligen😁. Och jag ska ryta NEJ! när sockermonstret pockar på!

Ha en fin kväll!❤️

@frihetenfinns Hej! Det som är bra med detta forum är att det finns en öppenhet och stor förståelse för hur ”galet och knasigt” man kan tänka och att vi är så många som kan känna igen oss i mycket av våra berättelser om våra liv. Så på så sätt är vi inte så unika gällande det. Det är också givande att kunna prata direkt från hjärtat om det som skaver med varandra och stötta varandra att komma vidare i sina tankar och känslor. Den egna tråden blir lite av självterapi. Det är skönt att kunna säga och uttrycka sanna känslor, det i sig är terapeutiskt och kan lätta upp i känslor. Man kan också se det man uttrycker i skrift ur ett annat perspektiv, när det bara inte är tankar som far omkring i det egna huvudet.

Jag har också många gånger känt att jag vill vara en duktig flicka här, det beteendet är man så van vid. Men ju mer sann jag blivit mot mig själv, desto sannare har jag blivit i det jag skriver här. Jag insåg att när jag kanske velat ”mörka” lite, så mörkar jag även mot mig själv. Att då är jag inte heller sann mot mig själv. Och då är det även svårt för andra här att vara ett stöd. Sen finns det såklart gränser för vad man vill ta upp och prata om och den gränsen sätter man själv. Men gällande alkohol så är det mer givande och meningsfullt för en själv om man är sann, framförallt mot sig själv. Det var modigt av dig att skriva att du köpt tre folköl, fast det tog emot. Det tycker jag är att vara sann mot sig själv.

Jag tror att man någonstans själv känner om det gått för långt. Jag kände det långt innan jag slutade helt, men jag ville inte ta i det eller erkänna/kapitulera inför mig själv. Jag tänkte att livet skulle bli så jävla trist och grått utan mitt vin. Det var liksom värt att få bakfyllan och ångesten bara jag fick mitt vin, som eskalerade under en långt tid till vin varje dag. Det hade blivit normalitet för mig att det var så. Trodde faktiskt inte att man kunde må bra och ha en kul liv utan alkohol. Alkoholromantiken var inetsad i mig, fast det oftast inte blev så romantiskt efter några glas.

Jag tror att det var för att det inte längre blev värt för mig att dricka och sen må taskigt som gjorde att jag blev motiverad till att sluta helt. Jag vågade ta chansen att se hur det kunde bli och kännas som nykter och jag blev överraskad av hur bra jag började må. Förstod inte att alkoholen kunde ha så stor inverkan på mitt mående och mina tankar som det hade. Nykterheten tillsammans med terapi, gav mig en magisk skillnad i mitt mående och en bra start på min nykterhetsresa. Polletter trillade ned och jag fick saker på plats. Både mycket motgång men även medgång och ett steg i taget tog mig vidare där jag är idag. Sen är jag väldigt nyfiken på vem jag är, hur jag fungerar och varför och i sampel med min omvärld. Så resan jag är på i livet är spännande att utforska, mest varje dag. Lika intressant är det att samtala med dig om livet😁.

Så, det var massor om mig. Skriv och berätta mer om dig, om du vill såklart! Sköt om dig❤️

Hejsan i Kaffestugan! Nationaldag och nu ska här festas så det står härliga till. Så hade man garanterat tänkt för ett år sen och sedan hade man hällt i sig en sup eller två och sedan gått loss på starköl och sedan kört vidare med portvin och diverse annat till kvällen. Men varför ska man göda bolaget med en massa stålar när man bara sedan efter några timmar mår sju resor värre både fysiskt och psykiskt sett som innan ett sådant ”festande” på onyttigheter. Så gör nu som man ibland har gjort de senaste sju månaderna och två veckorna drygt på detta eminenta forum och festar till det hela alkoholfritt med varmt kokkaffe för att fira nykterheten och som i dag denna landets helgdag.
Ha en fin kväll!

@Vjlo Men så mysigt med tjejen 🥰 Bra att du vågar visa vad du känner för henne - fortsätt så!

Kram 🐘

@wasgij Att blockera är klokt, jag gjorde samma i åtminstone ett år, för han hade redan visat dåligt omdöme och dessutom fylleblajat i sociala medier om mig. Det gav mig tid att läka och nu ser jag hans agerande i ett helt annat ljus. Tycker mest synd om honom nu, känner lite förakt också, det erkänner jag. Men ja, han har ju sabbat mer än halva sitt liv för att han vägrar söka hjälp, trots att han erkänner sina problem om han har en bra dag...
Det är verkligen en karusell men forumet har hjälpt mig jättemycket. Man ser att alla genomgår samma sak och att mönstret är lika.

@bella70 Jag uppmuntrar honom till frigörelse, men det är svårt när man varit gifta i 50+ år antar jag.

Och tack för förståelsen. Det är hemskt att säga så, men skönt att inte vara ensam i det liksom.

@Andrahalvlek
Min självkänsla / självbild har jag jobbat väldigt många år med på olika sätt, men nog blev det en skjuts framåt i o med att jag under förra perioden lyckades hålla mig nykter så pass länge, och så denna gång då jag känner jag faktiskt lämnat alkoholen bakom mig.... bara fördelar. Den fick ju mig bli 'djupfryst', upprepa samma mönster om o om o om igen...

Nu kan jag - precis som du säger - göra mer som jag vill, struntar mer o mer i vad andra tycker (eller struntar är kanske för hårt - jag gör som jag vill mer och mer oavsett andras reaktioner), jag bryr mig om vad andra tycker och reagerar, men det styr mindre mina egna ageranden :-)

Att jag vågat ta klivet in och på allvar dejta igen.... det hade jag inte gjort om jag inte varit nykter. jag är fortfarande singel definitionsmässigt, men har under ett par månader närmat mig & blivit närmad av en tjej... och denna vecka tog jag mod till mig att uttrycka mer än trevliga samtal när vi passerade varandra (i kyrkan), så precis idag är jag hemkommen från en mycket trevlig och mysig nationaldag... och planerar framåt lite med henne :)

mitt självförtroende har varit i botten tidigare, inte velat dra in någon i mitt kaos. Nu när inte kaoset finns längre på samma sätt - möjligen sårskorpor och (såklart) några mindre kaotiska kvarvarande saker att jobba med tog jag mig mod... :)

@Varafrisk skrev just långt hos AH om det där med maten/sockret, till dig också. Det är så fantastiskt med nykterheten att man under så lång tid utvecklas i sina tankar. Som du gör nu med vän-frågan. Tror du är något på spåren där. Fin dag här också med lite orolig himmel. Tyvärr måste jag jobba i morgon, hade behövt lite mer ledighet. Flickan kom just och jag vill bara njuta av henne. Snart ska vi testa att färja en tofs av hennes hår svart. Hon fick på beställning hos frissan sist en Anime-inspirerad frissa så nu ska vi toppa den med lite svart också. Inte min grej med hårfärg så ska bli spännande och håll tummarna för att mitt tålamod håller hela vägen :-D

Kram!

@Andrahalvlek, @Varafrisk, @Vår jag gick upp väldigt mycket i vikt när jag var väldigt sjuk i utmattningen. Jag åt helt enkelt för mycket och också mycket socker. En dag kände jag att det fick vara nog och tog då kontakt med en dietist privat. Kostade lite men de råden hon gav mig lever jag med fortfarande. Vår kontakt började med att jag var tvungen att köpa en våg som jag inte pallade ställa mig på förrän vi hade mötet. Det var pandemi då så våra möten var online. Det absolut viktigaste jag har med mig är från kartläggningen hon gjorde. Jag fick skriva upp allt jag åt under en vecka, ner till minsta morot. Utifrån det kunde vi analysera hur blodsockret gick upp och ned hos mig. Åt jag en bulle, behövde jag mat två timmar senare. Åt jag ingen bulle var blodsockret stabilt och jag behövde inte äta förrän det var dags. Nästa steg blev att finna livsmedel som gör att blodsockret står sig. Yogurten har jag bytt mot kvarg (fet eller inte kvittar), pasta och potatis mot kvarngryn och jag har sett till att ha kokt
ägg i kylen när suget smugit sig på. Chipsen bytte jag mot (inte dietistens tips dock) parmesanost. Vi testade att ta bort kolhydraterna helt men det funkade inte alls för mig. Däremot kan jag i dag tänka att jag äter mindre potatis och mer annat. Ser alltid till att ha en rejäl bit (dyrt jag vet) i kylen som jag kan karva på tillsammans med lite småtomater. Då blir jag mätt, suget släpper och min tro är att parmesan är nyttigt! Jag började med detta och när jag kände mig piggare och mer stabil kunde jag börja träna lite smått. I dag flera år senare står sig min viktnedgång men det har gått väldigt långsamt och ibland har det blivit platåer då inget hänt som jag låtit vara som de är. Jag tror inte jag hade klarat detta utan kontakten med dietisten. Alltså inte kunnat läsa mig till (visst hade jag fattat men behövde återkopplingen). Jag vet att ni kan allt om detta. Ändå faller man dit för att det är något annat som skaver som man måste ta tag i. Sådant pratade jag också med dietisten om. Och AH tänker att du verkligen behöver dra ned på tempot. Jag behöver väldigt mycket "glotid" nuförtiden. Saker blir lidande men får jag inte min tid blir jag lidande med magkatarr, ångest, jag blir otrevlig mot barnen, dålig sömn och annat, Det är värt precis bara NOLL. Var rädd om dig!

Kram!

@vår2022 Hej! Följer den andra tråden där vi båda har deltagit och läste det du berättade om din nuvarande relation, så fantastiskt att du och ni kommit dit där ni är idag. Jag läste också lite i början på din tråd som startar när du kom in här, jag ville försöka förstå vad jag är i nu, så många likheter, det är så inspirerande att du klarat dig hit. Läste att du försökt klara dig själv och ramlat tillbaka flera gånger innan du startade tråden här, och tänkte att jag kanske inte är där än att jag klarar av att fatta något beslut. Och att det är frågan om jag ska försöka dricka kontrollerat eller inte alls som gör det omöjligt att bli helt frisk? Jag hoppas ju fortfarande på att inte behöva avstå helt, men är rädd att det kanske inte finns någon annan väg. Att det hunnit gå för långt. Jag märker att jag vill vara den duktiga flickan även här inför er, den som lyckas, den som är den starka osv, och att jag kan vara ärlig med er så länge jag inte dricker igen, och det gör mig så fruktansvärt trött på mig själv, känner nästan förakt över det, men faktum är att det har varit några dagar med känslomässig press (ofta fattar jag inte hur pressad jag är förrän efteråt, i stunden anpassar jag mig och verkar kontrollerad och inkännande, men efteråt blir det kaos.) Har haft täta impulser idag att döva, de har sjunkit undan men så kom de igen, så jag köpte tre folköl på vägen hem som jag ännu inte druckit, trots att min regel nummer ett för mig själv var att inte dricka ensam. Så. Nu sa jag det och vet inte vem jag är. Men har inget mer hemma idag och ska inte skaffa heller. Tack för att du skriver!

@schnauzersessan
Hej
Kan förstå känslan.

Gällande din pappa är det synd att han inte gjort sig fri.

Fokusera på dig. Kan bara ana vad du upplevt.
Hoppas du kan ta avstånd från dina föräldrar, din pappas val att stanna är ju hans egna.