Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran God morgon! Man får skriva precis som det känns och är. Att förställa sig ger absolut ingenting och är inte äkta. Det är jobbigt att höra att en kompis har det så tufft och man försöker komma med olika tips och råd i förhoppning om att det ska göra så du mår bättre. Man utgår från sig själv och det man känner igen väl och som funkar och som kanske inte funkar på andra. Att du berättar om hur det är och känns för dig öppnar upp för hur det kan vara för någon annan, det berikar och det känns jobbigt att du ska behöva ha det så tungt. Men hoppet om att du ska få lindring är starkt och att du inte ska ge upp.

Det finns ju också något som heter postakut abstinens, PAA, och som kan vara en orsak till ditt mående. Vid ett långvarigt och häftigt drickande tar det längre tid för hjärnan att komma i balans och återhämta sig. Symptom är ångest, sömnstörningar, depression, utmattning, humörsvängningar, alkoholsug mm. Du kan googla på postakut abstinens och läsa mer om det.

Nedan en film med Peter Virbing, alkoholforskare om PAA som jag sett mycket på och är bra. Han berättar om hjärnans belöningssystem och PAA.
https://www.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw

Ha en fin dag kompis!❤️

@Sisyfos Tack för dina rader! Det betyder mycket att någon som "känner" mig tar del i det jag skriver. Jag är ju väldigt inaktiv på forumet o det är verkligen ingen självklarhet att någon läser. Tack!
Ja, jag försöker navigera så gott jag kan. Det är som om han är påväg ner i en svart spiral. Det är som om han öppnat en dörr till ett laglöst land, där det är ok att säga typ vad som helst. Jag börjar komma till läget då jag undrar hur pass förstående jag kan vara. Jag fattar att han lider, att han inte förmår härbärgera sina känslor. Men nånstans på vägen blir ju skadan för stor o går inte att reparera. Jag känner att jag börjar släppa taget om det hela. Hans liv o mående är inte mitt ansvar. Men som gifta o den man älskar så vill man ju hjälpa. Men att gång på gång få ta emot ord som gör ont, och ingen vilja att själv vilja jobba med sitt mående-ja gränsen måste ju dras.
Han är en mycket ensam människa har jag förstått. Han har ingen familj i livet. Jag trodde han kunde prata med dem han har kontakt med från sin hemstad, men tydligen gör han inte det. Så han är helt insnurrad i sina egna tankar.

@Ljusmorgon Ja, stress påverkar hjärnan mycket. Den går på sparlåga. Det tar tid att bli utmattad och det tar lika lång tid för att komma i balans igen. Man får ge det den tid som behövs och försöka göra sköna saker för sig själv. Att prata med någon är att göra saker för sig själv och sitt välmående. Det kan ta mycket energi men i slutändan så ger det energi tillbaka, när man får hjälp att sortera och bena upp sig själv.

Ha en fin dag!❤️

@Kebne1 Låter som en bra idé för midsommar. Varför inte bara ha en midsommar för er själva, i lugn och ro. Att du lyssnar på dig själv och dina behov och gör det som du vill göra. Berätta i tid för de som förväntar sig att få en fest hos dig så kan de planera in nya planer. Jag har dragit ned på mycket sammankomster, det blev så efter pandemin och det tyckte jag var rätt skönt. Nu bjuder jag in mer sällan, men när jag gör det känns det också roligt.

Ha en skön dag med hunden och att bara andas❤️

@Kärringen
Det är när viljan kommer till en, som det faktiskt händer!
En dag i taget. Små små steg.
Njut av resan. Av alla ögonblick som gör en glad.
Och uppmärksamma allt som man är tacksam för.
Tack för dins fina ord 🙏.
Ha en in dag!
Varm kram ❤️

godmorgon alla i kaffestugan! Behöver också mer enhetsfridagar. Hade glömt bort Natalias uttryck "bromsklossar", men Carisie påminde mig. Välkommen till kaffeklubben!

Dricker kaffe innan det är dags för jobb denna torsdag! Vi ser till att skapa en fin torsdag!

@prinsessa Ja, man ångrar aldrig att man inte drack igår. Torsdag, snart helg. Minus 7 här men tack och lov ingen snö! Nu skapar vi en bra dag.

@Solana God morgon ! Igår blev en dag utan enheter, mycket skönt! Vi fortsätter peppa varandra.

@Carisie Godmorgon och välkommen hit 😊 Att hålla borta slentriandrickandet är en jättebra plan!

@Solana Tack 🙏🏼 Ja jag tror och hoppas att planen är bra och ska fungera för mig. Det finns ju inga universallösningar som funkar för alla.

Hör är det -3. Man får stappla försiktigt på väg till jobbet mellan isfläckarna så man inte hamnar på ett gipsbord 😅. Ha en fin dag.

Läste kloka ord som är klockrena på mig: "getting sober starts with working on your drinking but you end on working on your anxiety, anger, trauma, your nervous system, health issues, people pleasing, bounderies etc.
Jag är verkligen en people pleaser. Sätter mig själv i sista rummet och slår knut på mig för andras välmående. Just nu är jag ensam hemma med min hund och jag ska bara andas. Så jäkla skönt efter påskens begivenheter. Folk som kommit å gått, mat som har lagats, barnbarn som ska lekas med. Jag är så slut! Det värker i hela kroppen och jag skulle bara vilja sova i ett par dygn. Varför är dessa högtider så in åt bängen jobbiga? Funderar på att åka iväg till midsommar å sätta mig på en stubbe i skogen o bara vara. Ljuva tanke!

@Amanda L jag skogsbadar varje dag med min lurvelpälskling. Sitter på en stubbe och lyssnar på koltrasten. Går sådär med att inte kickstarta med kaffe. Vinet däremot klarar jag mig utan ff!🙏🏼

@Påvägmothälsa Jag vill också ha fler alkoholfria dagar. Fortsätter med mina böcker och byter ut en del enheter mot alkoholfritt eller vichyvatten i vinglas. Enklare så eftersom min partner inte är med på samma tåg (hoppas att han ska hänga på så småningom, men tänker inte ta upp frågan, det är något som måste komma inifrån varje människa).

God kaffemorgon allihop!
Välkommen @Carisie! Det låter som att du har en bra plan :-)
-5.5 grader idag, så nu har nog Dahliorna dött i växthuset. Jag tog ut dem dit i måndags när det var t-shirtväder...trodde väl inte att det skulle bli så himla kallt igen. Och idag ska det bli snö... Tur att man har gott kaffe och mysiga katter.

@Flarran Det där med mående är ju komplext. Vet inte hur andra ser det men omställningen. Från onykter till alkoholfri handlar ju om att man plötsligt får massa tid som kan kännas knepigt att landa i vad man ska göra med. Allt är så mycket vana. Jag kände ett vakuum innan jag landade. Tänker att så är det nog för många? Resan mot frihet blir lite Rockabilly emellanåt. Ingen rak väg precis.

Egentligen är det väl mest det som sitter i huvudet som sätter käppar. Det sitter ju inte precis i tån så... Vi har alla våra historier och lärdomar. Sedan blir det väl lättare som nykter att fatta hur man känner än som dingdong i alkomyllan.

En sak dock. Har haft en del vänner som kämpat. Inte hittat ut. Min lilla hobbyanalys av detta är hur väl man lyckas se framåt istället för bakåt. Där har vi så olika förutsättningar. Historia, personlighet mm.

Har funderat över flyktbeteende. De som har fly alt illa fäckta som mönster vid svårigheter. Alltså det där extra inre fightbeteendet. De känns mer benägna att drivas framåt. De som är mer avvaktande och väntar in verkar snarare titta bakåt. Ofta mer introverta i sin natur. Båda har sina för & nackdelar så menar det mer som konstaterande än jämföra vad som är bra / dåligt hos folk. Tänker att det handlar om man som person blir naturligt väldigt frustrerad av att stanna i dålig sits kontra att bli mer blase. Personer som bara måste rida ut hemskheter fort som attans för att de avskyr att fastna. Rädslan av det är en inre drivkraft som driver en. Alltså mer en personlighetsfråga än vad man varit med om som definierar grundförutsättning i vilken väg man naturligt tar. Tänker att det kanske krävs något extra inslag för att justera det som inte fungerar om man är en person som snarare väntar än för en som naturligt som fightas? Alltså att det krävs andra verktyg för dessa än de man kanske mer normalt pratar om vid flykt & fightasbeteenden. Hur skapar man incitament för förändring om en person i sin natur är mer avvaktande och introvert? Viljan kanske finns men inte drivet / naturliga fightbeteendet. Tror kanske det kan vara en fråga att försöka lösa för att hitta sätt att skapa hållbar förändring man mår bra av.

Tänk Sattva, hur bra du agerar ändå i det här.Jag är imponerad. Synd att han inte kan se hela bilden utan bara sin egen. Det är omoget. Man skulle önska att han hade någon utomstående som kunde hjälpa honom att se sammanhang.
Hur som helst tycker jag att du ska vara stolt över dig själv. Med facit i hand så kan man ju ofta se att det hade varit bättre att göra si eller så, men sanningen är ju att det kunde ha gjort saker ännu värre. Hoppas det ordnar sig till det bästa.

Herregud vad tiden går fort! 500 dagar! Respekt och grattis!
💐🎈🎉

Tacksamhet är svårt tycker jag. Och för den del allt det där som man borde känna… det ”rätta” att känna. Det får en bara att känna skuld över att inte vara glad, så jag tänker att man kan få vila i att man känner det man känner. Sen kan det ju finnas mer eller mindre tydliga orsaker till varför man mår dåligt och ibland finns ingen yttre orsak. Det är farligt för oss som har medicinerat med alkohol och jag tänker att man måste försöka vända det i tid. Jag håller tummarna för att ditt mående var en tillfällig svacka och att du mår bättre igen. Mår du fortfarande dåligt och har försökt de tanke- och rörelsetekniker som brukar tipsas om, sök hjälp. Det är inte ett normaltillstånd att vara så nere som jag uppfattade dig i ditt inlägg och det kan mycket väl ha kemiska orsaker. Så sköt om dig Aeromagnus.

Hejsan! Skriver nog för mycket och är lite för öppen om det motiga. Men det blir bara lite för mycket ibland och man börjar bli rätt trött på att det inte verkar vända och bli till något bättre. Har ju min envetna nedstämdhet och låga energi. När man drack jämt så suddades ju mycket ut liksom. Verkligheten den är som den är och det är väl något man insett nu så att säga.

Orkar inte som nykter göra mig till och spela nån solstråle alltid. Har i stort sett även tröttnat på att göra sånt som varit min grej liksom. Det som var att göra musik. Känner just nu ingen inspiration längre att ens pyssla med att komponera musik längre. Ska väl träffa nån nybakad allmänläkare som visst ska bli min fasta kontakt längre fram i april, och kan väl då berätta hur jag mår psykiskt, vad det nu ska tjäna till. För man har ju redan hos psykiatrin testat dessa experters olika piller.

Har väl kanske för närvarande en aning mer depression än vad man normalt har blivit van vid. Det är väl mest tomhet och meningslöshet man känner i sin vardag för det mesta. Det enda jag är riktigt bra på det är väl att bita ihop och stå ut med det mesta, vad det nu ska tjäna till kan man tänka. Men har gett mig faen på att vandra alkoholfri ända in i kaklet om så är.

Det är egentligen inte konstigt att man började dricka på det sätt som man har gjort, när man nu har haft möjlighet att nyktert analysera sin livshistoria så att säga. Det är mer konstigt att man faktiskt har stått ut med tillvaron så länge som man har gjort. Men nog är jag chill, kan nog inte bli mer sådan för då somnar man väl till där man sitter känns det.

Har allt materiellt som jag behöver för att gå runt och skulle inte heller orka med att ha en massa folk inpå mig att dras med. Blir bara stressad av sånt. Så om det i ett tidigare inlägg framstod som att jag jämför mig med andra och är avundsjuk, så är det inte så det var tänkt. Det var väl kanske mest en reflektion i stunden hur det kändes eller nåt sånt.

Men nog är det lärorikt att läsa många inlägg och även nyttigt och givande som egenhändig terapi att skriva av sig lite på detta eminenta forum. Så det är väl något som man kan fortsätta med att göra då och då när man liksom känner för det. Förresten, det var kul att ni tittade in en sväng här idag @Se klart och @Andrahalvlek. Har inget direkt alkoholsug nu och har nog i stort sett även lärt mig att sätta mig över sånt också, då drickande i sig väl inte ger nåt egentligen. Det som är det är, och det är väl onödigt att sitta och klaga för det kunde ju vara värre liksom.

Ha det gott!

Åh vad fint att googlandet och din ihärdighet lönar sig! Bra jobbat!!! Det är synd att ni inte delar ansvaret och att du ska dra även pappan i det här. Hoppas att han kommer loss och tar lite ansvar.
Hur går det för dig då? Att du är nykter vet jag, men det tar ju en del på krafterna att googla och bråka. Hoppas att du vilar också. Man får fokusera på det som går bra och jag önskar dig all lycka till på träffen! Hoppas du kan få lite stöd.

@Detblirbättre samma här inne på v11 och känner ingen större skillnad fysiskt och psykiskt. Visst man är ju inte bakfull såklart . Fördelen är att man har ork att göra mer saker som man har behållning av och bara för att man slutar dricka så försvinner ju inte anledningen till att man drack . Nä inte värt det nu när det ändå gått en tid.

@vår2022 Tack för ditt fina svar. ❤️ ja, du har rätt i att självkänslan är viktig för att våga stå upp för vem man är. Jag är nog inte riktigt där än. Jag är nog rädd för att skämmas mer än jag redan gjort. Har också funderat på att gå i terapi. Har inte orkat det heller pga stressen som varit och till viss del fortfarande är. Men det håller på att bli bättre. Det har tagit mig över 2 år att ens orka börja skriva här. Och jag är verkligen glad för det. Även om hjärnan fortfarande många dagar inte riktigt orkar varken läsa eller skriva. Det känns som om stressen verkligen har påverkat hjärnan. Jag kan inte tänka klart vissa dagar. Men det är verkligen till hjälp som du skriver att sätta ord på tankar och känslor. Jag ska pröva ditt tips att säga det högt 😊👍 kram

@Charlie70 Så gott att höra både m träffen och sjukgymnasten! Å vem vet det kanske finns ngn på träffen som du finner gemenskap med. Håller tummarna för dig att det kommer ngt bra ur detta! Skriv gärna och berätta efteråt.

Jo, men visst är det så att jag jämför men framförallt känner jag för min dotter att hon vill så mycket mer!

Kramar 🤗

Två av sex kvällsveckor avklarade, tjoho! Nu är jag ledig torsdag, fredag, lördag, söndag, wow 🤩

Sista passet idag var dagtid och jag kände mig nästan lika euforisk som jag kände mig på fredagar back the days. Då hela kontoret vibrerade av partystämning efter eftermiddagsfikat på fredagar. Idag jobbade jag hemifrån med hunden som enda sällskap när jag gjorde mentala hoppsasteg. Rent fysiskt göra sådana pallar inte knäna.

Onsdagsmyset ihop med yngsta dottern blev uppgraderat, med hämtmat och hennes pappa som gäst. Det var länge sedan bara vi tre åt ihop. Typ tre år sedan. Innan åt vi middag ihop varje gång dottern bytte hem, dvs en gång i veckan. Men den 10/4 är det tre år sedan hon flyttade till LSS-boendet. Fy fan vilket slit det var 🥵 Och fy fan vad bra det blev!

Lite planer för ledigheten, men mest ska jag bara vara ledig 😍

Kram 🐘

PS. Hjärna är kass på negationer. Tänker du ”jag ska INTE tänka på alkohol” så uppfattar den inte INTE. Tänk hellre ”Nu ska jag tänka på god äppelcider”.

Kram 🐘