skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek, Kul att du tittade in på kvällskvisten, sånt piggar alltid upp lite.
Ha en fin kväll kompis!


skrev Exhale i Jag sörjer

"Är väl där jag börjar befinna mig nu. I livet efter det omedelbara kaoset. Trodde aldrig det skulle kunna kännas såhär att leva. Jag är inte lycklig särskilt ofta, strävar inte efter det heller, men jag är i lugn och ro. I eftertanke inte ältande. Jag tar dem små stegen ansvarsfullt gentemot mig själv. Livet utan är mycket enklare än jag kunde föreställa mig. Jag har ansvar för mig själv, mina barn och mina nära relationer.

När jag var där på botten och allt handlade om att sova och att äta. Så kändes det inte som att det skulle kunna bli såhär.

Det är inte mängden. Det är relationen. Det är omsorgen. Det är kärleken. Det är närvaron i den gemensamma tillvaron. Den behövs. Den är grunden.

När vi sätter dem där första gränserna för vad vi vill vara med om, för vad vi vill hantera. Då kommer dem andra som en följd. Om vi låter dem. Om vi vågar. Den friheten. Den är värd. Den är värdefull.

Du är. Jag är. Vi är.

Ensamhet. Den är inte farlig. Den är jobbig. Men den är inte statisk. För sen sträcker vi ut våra händer igen."

Snudd på exakt 4 år sedan dem här orden nu. Mina barn är tonåringar på väg ut i sina egna liv. Dem har också fått sätta dem där gränserna några gånger i sina relationer. Dem har fått smak på kärleksrelationer och har många vänskapsrelationer. Är en stolt mamma. Det blev två kloka omtänksamma varelser. Dem pratar öppet. Vi pratar öppet och rakt. Vi sätter gränser och vi går därifrån. Därifrån dem platser vi inte ska vara kvar på eller i. Vi väljer lugn, ro och nöjen. Vi är rätt nöjda. Vi är glada och vi är stökiga. Vi kämpar på. Vi är trötta. Vi letar glädjeämnen. Och satan som vi vilar när det behövs. Alla tre. ❤️ Det vidare livet. Inte dumt. Inte dumt alls. Välkommen 2024.


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Heja dig! Vecka för vecka gör du enorma framsteg 🤩

Kram 🐘


skrev Flarran i anhörig

Hej!@kinkina, Det kan ibland vara svårt med olika tankar, känslor och frågor. Har själv när jag mått dåligt på gränsen intill att inte orka med nåt alls, då talat med en jourhavande präst. Det handlade då inte om nåt religiöst snack i sig. Bara mest att få höra rösten av en människa i form av en så kallad själasörjare och väl förhoppningsvis då få tala med en som var lite kunnig på det andliga liksom.

Detta då jag vid aktuellt telefonerande stod lite undrande om meningen med livet. Detta var i en tid då man var lite yngre och inte ens var vad man väl kan beteckna som så värst isolerad så att säga. Minns att prästens svar på meningen med livet var: ”att kanske finnas till för någon” som han sade. Mår man lite allmänt dåligt då räcker det nog ofta med att bara snacka ett par ord med kanske en granne man möter, eller snacka lite väder och vind med en kassörska i en matbutik eller nåt sånt.

Om det nu är tyngre, kanske psykiska grejer som man känner stort behov av att ventilera så finns det ju alltid sånt som vårdcentraler och sjukvård som man kan vända sig till. Men sånt känner väl alla till kan jag tro. Hur som helst, hoppas att det ordnar till sig på bästa sätt för dig och din son.

Kämpa på!


skrev Åsa M i Återfall

@brittney du är ingen idiot! Det är helt naturligt att önska att missbruk ska upphöra, men har man bevis på motsatsen blir det svårt att tro på det. Vad vill du själ göra? Om du lyssnar inåt.


skrev Vinägermamman i Det är dags nu!

@Blenda @Ny dag @Varafrisk
Tack för era ord 🙏 och tack för att ni finns här💕
Nej, vi är ju egentligen inte ensamma, men ibland känns det så ändå, Även här på forumet. Våra problem i förhållande till alkoholen är bitvis ganska olika och jag kan nog ofta känna mig ensam och udda. Jag kan känna skam och skuld för att jag i alla fall inte änsålänge ser att A allena är roten och boten gällande mitt mående och att jag borde sluta helt. Jag har fortfarande inte övertygelsen om att jag måste bli absolutist för att få ordning på mitt liv. Det kan säkerligen underlätta, men grundproblemet är att jag inte kan hantera situationer där jag förväntas prestera mer än jag orkar, utan att få enorma stresspåslag, så jag nästan grips av panik. Och blir stressen för stor, ja då medicinerar jag med A. Trots att jag fått KBT, försökt lära mig SOAS, klarar jag inte att ta djupa andetag, tänka hur farligt är det, etc. Det som händer är att jag får panik. Paniken och stressen tröttar och tär på mig. Så jag är livrädd för att ta på mig något just nu.
Det finns en del andra tankar och känslor som spökar oxå. Kanske skriver jag om det vid ett annat tillfälle. Men brist på ork är som sagt en väldigt stor del i det hela.
Slutältat för ikväll och nu något positivt.
Vaknade till fantastiskt vinterväder. 20 cm nysnö, sol och klart väder, vindfritt. Började dagen med att skotta snö vid 7. Morgonpromenaden därefter var helt magisk. Det var som att vandra i en tavla. Önskar att jag kunde visa en bild här. Så vackert var det.

Och @Varafrisk jag är urusel på att ta det lugnt och ta en dag i taget😅 har mycket att jobba på där😁


skrev Flarran i Promillebikt

Det går bra med kolsyrat vatten också, då ork till att gå och handla mjölk saknats. Så tänkte jag när man just hade diskat fatet och besticken efter att ha ätit pytt i panna som jag stekt på. Då slog det mig att det faktiskt var första gången i år som jag hade lagat i ordning en så pass avancerad maträtt för att vara jag liksom. Visserligen var det en fryst och färdiglagad maträtt. Men ändå, stekpannan om den hade kunnat tala hade nog sagt - Men oj, vadan detta, har det blivit storkök, kockutmaning eller nåt sånt där liksom. När man nu ändå är igång med en så pass ovanligt stor energi mot vanligt förekommande, så borde man väl ta och diska stekpannan och stekspaden också. Har faktiskt kokat på en kanna med kaffe för skojs skull och även tagit en liten kopp. Kanske det är därför man är så energisk och inte bara sitter och deppar allmänt som oftast. Hade en kamp mot min nedstämdhet i eftermiddags, det var många existentiella tankar som fritt åkte karusell inne i skallen och tidvis var längtan efter öl, portvin och starkare saker rätt stor alltså. Men jag vann kampen mot mina inre demoner. Ska nog fira dagens seger mot mitt svårmod genom att ta ett par pepparkakor till kaffet.

Ha en fin kväll!


skrev aeromagnus i Återfall

@Sisyfos jag har slutat slå på mig själv. Det är en av anledningarna till att jag tar återfall tror jag och min terapeut. Den ena sköterskan gick ut med vår son medans den andra stannade kvar. Hon sa "Ni är här för er sons skull och er uppgift är att ta hand om honom. Vi har nolltolerans, bara så ni vet" Exakt så sade hon surt och tittade på mig. Jag tänkte stilla. Du kan säga ordet alkohol. Du kan kalla mig alkis. Det är precis vad jag är MEN en nykter sådan. Jag vart lite sur en timme. Sedan tänkte jag att jaja nu fick du din stund. Visst jag fick en käftsmäll men på något sätt var den lite välförtjänt MEN den gav mig ytterligare en anledning till att aldrig mer dricka.
Jag behöver inte hamna i pinsamma situationer pga alkohol/berusning.

Vi är hemkomna nu. Allt har gått bra. Han är tapper och duktig vår son.


skrev Denlillamänniskan i Abstinens

@Polerad Det var roligt att höra att du klarade gränsen på blodprovet!
Känner också igen mig när du skriver att det inte är någon idé att tänka sig att bryta nykterheten så länge det finns det minsta sug eller alkoholromantiska tankar.
Heja Dig!!


skrev Polerad i Abstinens

@Andrahalvlek @Stora Loppan @vår2022 @Grävling Tack för era gratulationer, det känns verkligen som en stor seger för mig!

Jag vill verkligen kunna dricka med måttlighet i sociala sammanhang, men jag vågar inte prova som det är just nu. Nu när jag skriver detta har jag precis klarat av dagens arbete, och jag känner suget... Det är ingen fara, suget är klart hanterbart, men bara det faktum att suget finns där gör det väldigt tydligt för mig att jag inte kan slappna av.

Just nu är min långtidsplan att hålla mig nykter tills jag blivit av med suget. Då, men först då, kanske jag kan prova att dricka lite vin i sociala sammanhang. Jag har också lovat mig själv att aldrig någonsin i hela mitt liv dricka när jag är ensam. Vidare har jag lovat mig själv att aldrig mer köpa billigt lådvin, ska jag överhuvudtaget dricka vin ska det vara bra viner i sociala sammanhang. Snåljåpen i mig kommer definitivt hindra mig från att korka upp en fin flaska vin framför TV:n i min ensamhet. Om jag någon gång i framtiden försöker mig på måttlighet i sociala sammanhang kommer jag att vara extremt vaksam, jag vägrar falla i gropen igen.

Å andra sidan kanske det (förhoppningsvis) blir så att när jag kommit så långt i min nykterhet att jag inte har något sug, så kanske jag inte ens vill ha vin. Då blir valet enkelt.

Långtidsplaner i all ära, det är de kortsiktiga målen som gör att jag klarar av att hålla balansen. En dag i sänder med målet att klara ytterligare en månad. Det har funkat bra för mig hittills, och det blir faktiskt lättare och lättare efterhand. De positiva sakerna som händer i kroppen är en enorm morot! Jag mår bättre, sover bättre (om jag är försiktig med kaffet), är mer klartänkt och fokuserad, och har till på köpet gått ner i vikt utan att ha gjort något annat mer än att sluta dricka.

Avslutningsvis vill jag bara säga att det är enormt inspirerande att läsa i er "gamlingars" trådar. Vilken resa ni gjort, ni ska känna er stolta över vad ni har åstadkommit!


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Vinägermamman ❤️ SOAS ..väldigt bra… kanske har jag hört det ngn gång men nu fanns inte orden m mig.

@Himmelellerhelvette ❤️ Sinnesrobönen är mycket hjälpsam🙏🏻

Vet inte varför men helt plötsligt sådär utan vidare så känner jag mig ledsen…ensam…kanske lite rädd. Tänker på min vän i eftervården som hittades död för två veckor sedan…förmodligen orkade inte hjärtat❤️
Hen gjorde allt som hens sponsor sa till hen. Läste Stora boken från pärm t pärm…ja, hrn gjorde verkligen allt men hjärtat var inte med. Återfallet kom och hen tog sig inte ut det….och allt gick så fort. Jag kan höra hens stolthet över att inte mist sin familj. Alkoholen är farlig!

Musik har alltid betytt mycket för mig. Sjungit i många olika körer. När jag var yngre sökte jag mycket i texterna. Texter spelar roll för mig inte hela tiden men de spelar roll.
En låt som jag lyssnade ofta på var ”Små simpla ting” med och av Peter LeMarc. Bra text fast nu tycker jag väl att ”en sup varje helg” är överflödig. Men dessa rader är inte så tokiga….”Ge mig en god gammal vän som jag kan lita på. Som är beredd att lyssna och ringer då och då, Helt utan orsak bara för att fråga hur jag mår. Jag vill ha människor runt omkring mig som jag kan höra till….”. Fint❣️

Försäkringskassan ringde idag…min handläggare. Jag pratar mycket men oj vad han pratade … i en timma…det blev liksom verkligt…att jag är utmattad…min sponsor säger att jag kämpar emot…kanske det är då. Snart kommer min man hem och har m sig vår dotter. Imorgon ska jag följa m henne vuxenpsykiatrin. Hon kommer nästan t oss nästan varje dag. Det är långsamt för henne att vara sjukskriven. Ensamt. Det är en speciell tillvaro som jag befinner mig i just nu.

Kram🌺🌺


skrev ergo_erro i jag har fuckat upp

Jag tror att jag har fuckat upp. Eller rättare sagt mina alkoholvanor.

Chefen på jobbet pratade med mig idag om mitt mående och mina vanor, och det blev så att chefen fick ändra mina arbetsuppgifter framåt för att ge mig ett break. Och det förstörde mig. Det fick mig att inse att det jag håller på med när jag dricker är orimligt. Men jag vet inte om jag kan sluta.

Jag vet inte vad jag ska göra. Det här är mitt första riktiga jobb så vill inte att jag ska förstöra det här mer. Men samtidigt mår jag såpass dåligt att jag inte vet vad jag ska göra. Varje sekund av min dag går ut på att söka efter något som tar mig härifrån nuet. Det är allt från vad jag ska dricka till nikotinprodukter och självskadebeteende. Jag känner bara att alla problem i mitt liv aldrig löses utan det bara byggs på. Stressen tar kål på mig och nu har alkoholen som varit det enda som jag känt hjälpt, gått helt över styr. Jag vet inte längre vad jag ska göra, och jag skäms över mig själv. Alkoholmissbruk finns i släkten men jag har alltid tänkt att det inte kommer att drabba mig på det sättet. Och nu har det gjort det. Jag trodde att supa ner sig skulle hjälpa mig från de andra problemen, men det kom nu som en käftsmäll att det kanske inte gör det. Och jag vet inte alls vad nästa steg är.


skrev Se klart i 1år och framåt🙏

Grattis till dig, 1,5 år är fantastiskt! Kram 🥰


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Ny dag, kul att du tittade in. Kände först för en stund sen att det verkligen låg på att jag borde ta en promenad i dagsljus och handla mjölk. Men när jag tänkte på det hela så kände jag mig trött på nåt sätt, och började då känna mig lite oduglig som inte ens kunde ta mig utanför dörren.

Förstod då att det måste tänkas till lite, så att man inte blev nedstämd och deppig i onödan för att man kände sig så orkeslös. Tittade då i kylen och funderade på om det fanns nåt vettigt att dricka till maten och sånt under dagen. Kom då på att det fanns flera små paket med äppeljuice och blandade då i ordning en liter sånt.

Tänkte även att, har man inte mjölk hemma så kan man väl äta lite ost i stället, så tog tre skivor av en god lagrad prästost som fanns kvar i skåpet. Blev då sugen på tonfisk och öppnade en burk och åt utav och drack ett glas äppeljuice och känner mig faktiskt rätt nöjd.

Man behöver nog inte krångla till allt så mycket om man håller sig lugn och går på sin magkänsla. Det här med onödigt drickande av öl och sånt som man har hållit på med i så många år tidigare är nog till viss del mycket att man inte har lyssnat på kroppens signaler på rätt sätt. Då det på något vis automatiskt i många skilda situationer har blivit alkohol helt i onödan.

Har funderat på hur man har gjort när man har varit ute och gått, eller cyklat tidigare och då alltid haft ett par starköl och portvin i plastflaska med sig. Har bestämt att det nu får det bli som så att jag har en plastflaska med äppeljuice och en vanlig vatten flaska med mig istället. Tror att det kan vara bra att även ha ett par färdigbredda mackor med något gott pålägg med sig vid utflykt.

Förstår ju att det är bra om jag kan få till lite mer grundstruktur för dagligt matintag och nyttiga drycker att ha till maten så att säga. Kände mig just i skrivande stund sugen på lite chips, ostkrokar och nåt godis, men då sa mig det nyktert logiska tänkandet att det nog bara handlar om att jag skulle tagit nån limpskiva till osten nyss. Känner inte för att äta så mycket skräpmat heller, vill ju helst gå ned nåt kilo i vikt också.

Det här låter säkert som rena självklarheter för de flesta att man ska ha vettig mat och sånt. Men när man som jag har levt på i princip bara öl, vin, likör och sånt där. Då är det rätt mycket nymodigheter att få till när man startat om alkoholfritt och gett livet en chans till så att säga. Tänk jag åt just innan föregående mening upp en liten klementin då jag inte kände för att göra någon smörgås. Tror nog att det faktiskt var precis vad kroppen ville ha.

Förresten, @Andrahalvlek, tackar för lite tips från dig. Har på känn att jag säkert kunde bli beviljad nån boendestödjare och sånt där, men vill nog försöka klara mig själv ändå. När jag förhoppningsvis kommit i mer balans kanske det löser sig lite med mitt isolerade stillasittande här i köket. Det går ju att åka till biblioteket och se lite folk om man känner för det. Men fokuserar nu på att ta det lugnt som helt nykter och inte råka köra ned i diket igen liksom, för då funkar ju ingenting.

Ha det gott!


skrev Vinägermamman i Tillsvidare

@Ny dag Så härligt att du fått sova gott😊
Och att återfallet börjar kännas avlägset. Och att du kunde sätta dig in i ångestkänslorna igen. Hoppas du kan fortsätta ha kvar känslominnet. För två år sedan gjorde jag på samma sätt och jag kunde gå tillbaka i känslorna en tid därefter. Men nåt halvår senare gick det inte. Och inte nu heller, hur mycket jag än försöker. Det är som om hjärnan bestämt att det minnet ska bli diffust? Kanske var det för att jag efter en tid slutade tänka tillbaka och tittade framåt? Kanske hade jag regelbundet behövt gå tillbaka och försöka återskapa känslan? Ursäkta för lång och svamlande utläggning, men kände att jag behövde förtydliga från mitt tidigare inlägg hos dig.
Du kämpar på så grymt bra, det känns som att du är ”lite förbannad”, att nu jävlar ska jag fixa detta👊. Och det kommer du att göra!! Önskar dig en fin torsdag🥰


skrev Lonely Man i Måste sluta!

@mycke74
Hej o välkommen hit.
Vet själv att det är svårt att sluta dricka.
Se till att du aldrig är hungrig o bestäm dig för att inte dricka. Tänk också på negativa med att dricka som ångest minnesluckor och nödigt pengautlägg och det positiva med att vara nykter som mer energi sover bättre ingen ångest och pengaspar. Har själv försökt flera gånger men med tiden så kommer det att fungera.


skrev Solana i Kaffestugan

@Påvägmothälsa Skönt att du är tillbaka! Hoppas det blir bättre.
@prinsessa Bakslag blir det lite då och då, men det är ändå ett stort steg som vi alla tagit, vi som är har inne: Vi har insett att vi behöver förändra våra alkoholvanor. Den insikten är nog det viktigaste steget.
@Natalia, jag har också radiostyrda dagar, förstår precis känslan. Härligt med katterna, har själv 2 stycken, som gärna ställer sig på ens mage kl. 4:30 för att säga till att det är matdags. Men de är alltid förlåtna :-)
Ha en fin torsdag, och så småningom en fin helg!


skrev Ny dag i Promillebikt

@Flarran Vad härligt att du fortsätter livsvandringen alkoholfri och att du fick sova riktigt gott inatt! Allting pekar åt rätt håll och du går från klarhet till klarhet. Ge dig själv en klapp på axeln, det är du så värd. Hoppas andarna faller på så att du kan få lite mjölk idag! Önskar dig en fin dag och hoppas du ta en liten promenad. Själv ska jag tvinga ut mig på promenad nu efter att ha ätit lunch. Ha det bäst!


skrev Grävling i Abstinens

@Polerad grattis till att provet gick bra. Måste vara skönt släppa den oron.
Vi håller i än, vilket är bra. Själv kommer jag nog att göra avsteg snart från den här resan. Har nämligen annan resa planerad om ett par veckor. Och där tänker jag nog dricka. Som den känns nu iaf. Men då hoppas jag att jag väljer att sluta igen när jag väl kommit hem, för det har varit skönt med den här helnyktra tiden. Och med skönt menar jag nog mest intressant. Det har varit spännande att se om man skulle klara det och väldigt intressant se hur det utvecklats dag för dag och vecka för vecka.


skrev Flarran i Promillebikt

Har sovit länge idag, nästan sju timmar tror jag. Det är nog årsbästa på tio år. Mår bra och har ätit två goda limpsmörgåsar med mjukost och skinka på. Hade ingen mjölk hemma men vad gjorde väl det alltså. Tog en slurk vatten och åt upp en halv röd grapefrukt, lite vitaminer skadar väl aldrig tänkte jag. Det är viktigt att tänka på hur man tänker kom jag på igår. Självsnäll ska man vara det läste jag tidigt nånstans på detta eminenta forum. Har på nätet uppdaterat mig om vikten av kärlek och positivt tänkande. Hämtat lite skrifter i ämnet. Förstått att man måste älska sig själv innan man kan få ordning på nånting. När man i princip har givit upp och inte är nöjd med sig själv eller sin situation då är det lätt till att man flyr iväg till galna prylar så som att berusa sig med det hälsovådliga nervgiftet alkohol har jag kommit på. Det tog mig bara lite drygt 35 år av mer eller mindre konstant missbruk av denna slags vätska för att polletten helt skulle trilla ner. Det går inte alltid så fort, men bara det går framåt och man har lärt sig nåt, och gör om och gör rätt så är det bra. Negativt tänkande och sån programmering av hjärnan har nu lagts åt sidan, har inte hittat nåt positivt med sånt ältande, man blir bara deppig. Fortsätter nu livsvandringen som helt alkoholfri. Ha en fin dag mina vänner!


skrev User37399 i Ska jag berätta för alla?

Ah ok
Tyvärr tror jag inte att du kan lägga separationen i hans händer

Jag lämnade ett fint hus för lägenhet , men inget är viktigare än ditt och inte minst barnens trygghet.
Blir bara större konsekvenser ju längre det går.
Sen är det tufft att ta hand om allt själv men man fixar det.

Önskar er en fin dag ❤️


skrev brittney i Återfall

Vet egentligen redan men ni vet hur det är, man vill tro att det inte är så. Men det är säkert så att han dricker igen. Fast han säger nej. Jag har så jävla otur att mitt luktsinne är borta efter covid så har svårt med lukter. Men jag har haft en gnagande oro ett tag och nu tror jag att han har ett återfall. Nästan 2 år sedan förra omgången. Vet inte hur jag ska orka . Vad jag ska göra. Trodde det var över- vilken idiot jag är.


skrev Cashsmash i Klarar jag nykterhet?

Tack @Ny dag och@Amanda L vad fina ni är som tittar in och hejar! Jag har varit tyst några dagar, men det är bara på grund av att jobbet blev så mycket på en gång, men positivt också på sitt sätt, för jag har inte kunnat tänka på något annat nästan, och slutat efter att systemet stängt för dagen haha!
Idag är 7e dagen nykter. Känns så bra. Och tack för pepp och påminnelse om att den där rösten ljuger och bedrar! Den försöker hela tiden! Wow att du varit nykter ett år Amanda, riktigt riktigt bra jobbat :) Och heja dig Ny dag, nu kör vi så det ryker! Imorgon är det min 8e dag nykter, ser fram emot att vakna fräsch och dricka kaffe innan jobbet (så fräsch som man kan vara med småbarn hemma ;)


skrev Ny dag i Tillsvidare

Sovit som en stock inatt. Hör inte till vanligheterna men är tacksam när det händer. Dock såg ansiktet ut som ett russin när jag vaknade. Jag är tacksam över att vakna nykter, senaste återfallet börjar kännas avlägset och jag är glad över att jag här dokumenterade min ångest. Läste igenom nyss och kastades tillbaka i känslan. Det är bra - för aldrig glömma, aldrig försköna! Det kommer komma dagar då jag tänker annorlunda, det vet jag men då gäller det att går tillbaka, läsa och liksom gå in i den fruktansvärda ångesten/känslan. Jag har så mycket bra i mitt liv nu, positiva förändringar och jag är så rädd för att sabotera för mig själv. Jag har rannsakat vilka hinder som finns och det hela kokar ner till att det enda som kan stå i vägen är alkoholen! Undviker jag den så har jag stora chanser att lyckas!

Jag föll efter ca 70 dagar nykter, dessförinnan hade jag också en längre period. Så såg hela förra året ut. Övervägande nyktra perioder, korta perioder av återfall. Läser att detta är ganska vanligt. Känner och hoppas att det skapat några förändringar i hjärnan i rätt riktning. Förr om åren har det varit tvärtom. Korta uppehåll från a för att sedan i månader återfalla i gamla dryckesvanor. Började egentligen min riktiga process mot nykterhet för tre år sedan. Och mycket i mitt mindset har hänt sedan dess. Min övertygelse över att bli hon som inte dricker har växt sig starkare. Men ändå har jag inte lyckats. Varför ska det vara så jäkla svårt???

@Himmelellerhelvette Du inspirerar! Jag hoppas du vill fortsätta skriva på forumet för det är så hjälpsamt. Jag tänker på dina nio månader och när du upplevde att det liksom vände på riktigt. För egen del kom tankarna nu att ja, där kan jag vara om ett år…. Och då denna sjukdom är så lika åt andra hållet borde den vara det också i nykterheten. Kanske inte just nio månader men däromkring 8-14 månader exvis. Det är ju faktiskt inte så lång tid… Beroende är att leva i ett fängelse och nykerhetsresan kan kanske liknas med att ha fotboja/ eller frivård. Ja, tankarna spinner liksom loss idag och dina 1,5 år gör det liksom hoppfullt💪🙏❤️!


skrev Ny dag i 1år och framåt🙏

@Himmelellerhelvette Än en gång, nu i din egen tråd, Stort Grattis till 1,5 år! Vilken resa du gjort! Att du som ville bli måttlig först upplevde nykterheten längs resan och nu är alkoholfri. Det fick mig att tänka, varför vill jag genom att dricka skapa kemisk lycka och avkoppling? Den är ju falsk, lättillgänglig förvisso men i allra högsta grad ångestframkallande och nedbrytande för både knopp och kropp. Hoppas du idag verkligen känner efter och tänker på vad du uppnått. Du är värd en fantastisk vårbukett med spirande 🌸. Som en symbol för framtiden!!! Stor 🥰 och du inger oss andra här hopp!!!