Senaste kommentarerna i forumet

AA-möte idag. Pratade om "det enkla" och tomrum. Ja det är jävligt enkelt. Det är ju bara att inte ta första supen/ölen/vinet så är det klart. Så jävla enkelt är det inte när våra dopamin-hjärnor får 3ggr dopaminpåslag när vi dricker än en person som kan klara av att dricka. Så sant men inte så enkelt. Tomrum... Ja alkoholen ska ju egentligen inte ha plats i våra liv så egentligen så blir det inget tomrum... men det blir det. Jag tror det är viktigt att man gör något man tycker är kul. Träna, spela dataspel, gå en promenad, lösa korsord, läsa. Imorgon söndag 4/2 åker vi upp till Linköping igen för ny operation av vår sons rygg. Jag ber en extra bön på måndag att det går bra denna gång. Nu kommer jag vara klar i huvudet. Jag har fått sinnesro och erkänt mig besegrad.
Nu tar vi en nykter vecka till. Kram M

Tänk att ett forum som detta kan vara så hjälpsamt. Har förstått att jag har rätt mycket att lära mig om tänkande, kommunikation och inte minst hur man hanterar sina känslor och tankar utan att bara flyga iväg och misstolka alla situationer och bli deppig och inåtvänd liksom. Tror att det skulle ha tagit mig en massa år av psykoterapi för att ha kommit så här pass långt i tänkande och hantering av mitt inre, min själ och så vidare. Tre månader som alkoholfri har öppnat dörren till ett lite annat mer positivt tänkande verkar det som. Har läst, och läser många inlägg och lär mig nåt nytt var dag känns det som. Den här dagen började inte direkt i dur, men nu känns det okej. Tänk, att man kan leva alkoholfri om man bara arbetar med sig själv nyktert och lugnt, samt är med i situationer och inte stänger av sig med en massa öl, vin, sprit, piller och sånt. Människans psyke är allt en rätt stor gåta som nog inte ens den högste alltid förstår sig riktigt på. Har lyssnat på 50-tals Rock n Roll och helt nyktert druckit lite slätt kaffe i kväll. Tog även ett par pepparkakor och lyxade till det hela.
Ha en fin kväll!

Bra att du inte köpte... Styrka. Det kemiska suget försvinner med tiden. Det viktigaste man kanske kan göra är när man stiger upp på morgonen, ser sig själv i spegeln och bara konstaterar att jag duger och idag ska det bli ytterligare en nykter dag. Tänk så skönt ikväll och imorgon är du klar i skalen. Kan ta bilen 06.00 om du vill det utan att känna rädsla för att bli stoppad.
Sanningen behöver man aldrig köpslå med.

@Andrahalvlek Jo, särbo-lösningen blir nog det första jag föreslår. Men jag är ärligt talat tveksam till om jag kan ha ett förhållande alls med någon som tycker så illa om min dotter...

Heja dig @Elleme 🙌❤️ det ska du vara! Precis läst lite i tråden, vi verkar lika gamla och med bagage av ångest, självskadebeteende och självmedicinering med alkohol. Vad inspirerande resa du gör!!

Hejsan igen! Natalia, såg just att du kikat in och rapporterat om enhetsfri kväll liksom. Bra gjort! Har förresten kokat på kaffe som jag skrev om. Blev riktigt starka doningar, inget socker eller mjölk i heller, bara slätt kaffe alltså. Har använt en liten kopp idag, men fyllt på den några gånger så man är väl uppe i en ordentlig mugg vid det här laget skulle jag tro. Piggnat till lite faktiskt. Har en stor kopp från Konsum också, en sån där blåvit pryl som man köpte för flera år sen. Tror den kostade en typ fem spänn, och på den står det tryckt med stora bokstäver ”MUGG” som är lite lustigt på något sätt. Använde den förra veckan när jag invigningdrack kaffe för första gången på sex år faktiskt.
Men tror nog att magen mer gillar lite mindre intag av kaffe åt gången. Man behöver väl inte fylla på hela muggen på en gång så att säga. Minns att farsan hade en stor kopp som han gillade, men han nöjde ju sig med en halv sån kopp åt gången. Men ett par, tre sockerbitar i, det ville han gärna och nån pepparkaka ibland med om jag minns rätt.
Ha en fin kväll!

@Påvägmothälsa det är 9 dagar sen jag hörde ifrån dig. Jag vill hoppas att du är ok.
Skickar en kram ❤

På landet med våra bästa kompisar, promenad och matlagning, prat och vila. Kan inte tänka mig bättre avkoppling efter en intensiv vecka- som alla veckor. Har det bra på mitt jobb- tänker mycket på hur jag kan bidra på bästa sätt och har inte längre tankarna på mig, jag uppfattar att detta skiftat under det senaste året, har pratat om och fått mycket kloka insikter från er alla här 🙏 Det känns som en väldigt naturlig process, och att det också är ett sätt att kunna ha en (hyfsat) viktig roll i företaget. Jag känner mig uppskattad och även om det är väldigt mycket att göra så är det mesta sånt jag kan och har gjort- så det går liksom snabbare för mig än för andra- sparar lite tid som jag kan lägga på lite knepigare grejer.
Vår yngsta dotter väntar barn till sommaren. Våra mellanbarn är snart 30 och de äldre närmar sig om än lite långsamt_ 40. Jag kan ibland inte fatta vad som hände med tiden men jag slösar inte bort den längre. Det är väl det enda man kan göra? Jag har ju knöligheter inombords helt klart, funderar och försöker komma till botten med knutar i mina själsliga nystan. Men det ockuperar mig inte, känner så starkt att livet måste levas som i att kisa mot den första vårsolen, laga en god middag, läsa Agneta Pleijel och klappa katterna. Kram på er ❤️

@Sattva Det är en sorg att känna sig tvingad att lämna en relation, oavsett hur många år som gått eller vilken gång i ordningen det är.

Själv är jag separerad från barnens pappa sen tio år tillbaka. Har verkligen försökt men inte lyckats hitta en ny man. Skulle det vara mitt fel? Knappast. På dagens dejtingmarknad ska man ha en förbannad tur för att hitta ett guldkorn bland alla grisar som tumlar runt i dypölen.

Självklart ska du begrunda och fundera precis så länge du behöver innan du involverar din man. Mycket känslor kommer då i omlopp hos er bägge, och då är det skönt att kunna säga att du har vänt in och ut på dig själv för att lyckas hålla ihop, men att du har gått bet.

Du tänker inte föreslå särbo-lösningen?

Kram 🐘

...kikar in en gång till och konstaterar att jag nu känner mig helt säker på att det inte blir några enheter ikväll. Jag har det bra här med kissarna. Vi kikar på serier, myser och vi behöver inget bubbel 🐈‍⬛🐈‍⬛ Inte ikväll och inte följande kvällar heller. Men en dag i taget.

@Varafrisk Tack snälla för fina ord 🙏❤️

Ja, jag känner mig grundad och kapabel. Resan mot det började i skilsmässan från barnens pappa för 12 år sedan, eller ett par år före den faktiskt. Jag hittade styrka i yogan o på den vägen är det.

Ja, man är faktiskt två om att få en relation att funka. Jag har tagit ett mycket större ansvar än som är mitt i denna relation. Känt mig pressad från två håll, både från min dotter och min man. Pressad att "fixa" så att de mår bra-där de båda lagt skulden för sitt dåliga mående på den andres existens. Droppen för mig kom för några veckor sedan, och med den droppen kom då insikten att jag kommer inte ro iland det här, hur mycket jag än försöker.
Skammen ligger nog i, för mig, att vara otillräckligt begåvad relationsmässigt. Att inte kunna få ett äktenskap att fungera. Men jag har verkligen gjort allt vad jag kunnat.
Just nu, här o nu, skäms jag för att jag inte är ärlig mot honom. Att jag inte vågar säga vad jag känner o kommit fram till. Skjuter det framför mig; dottern ska åka först på sin resa o jag ska bolla med terapeuten först. Men det måste ju ske.
Jag o maken har verkligen varit lyckliga ihop tills för typ 1,5 år sedan. Eller jag har känt så iallafall. Varit så tacksam över att vara i en trygg relation, som skulle vara livet ut. De tecken som fanns på att min man o min dotters relation var påväg att krascha tog jag inte på allvar.
Men, det är som det är och mina känslor växlar mellan sorg, neutralitet/ tomhet och ibland ilska.

Jag känner ett behov av att ostört och över tid få meditera över allt som hänt. Låta hjärnan o känslorna ta det i sin egen takt. Komma till förlåtelse o förlika mig med att det blev som det blev. Kanske hitta nåt helt annat inom mig, som inte fått möjlighet att komma upp till ytan.
Att vara på ett ställe som går ut på just detta känns som det rätta. Man lämnar ifrån sig allt vid ankomst. Mobil, böcker, anteckningsblock etc etc. Ingen kommunikation med någon utöver ett dagligt samtal om man vill med kursledaren. Heaven😍

Det gör du rätt i @Flarran 🙂
Jag har druckit en Coca-Cola idag och det känns rockigt för mig. Nästan olagligt 🤘
Självklart vet jag precis hur mycket socker och hur många kalorier en flaska bubbel innehåller men det är som sagt ett oönskat intag. Övrigt intag av godis eller läsk förekommer näst intill inte. Inte pga kalorier men jag tycker det är sliskig och onödigt för kroppen. Men visst händer det nån gång det med. Jag har socker i kaffet och tycker det är tillräckligt onyttigt. Även i mina råsafter är det ju fruktsocker så jag tycker läsk och godis blir överflödigt. Möjligen köper jag chokladglass mellan varven och det kan jag bli mycket lycklig av 🥰

Jag tror jag känner mig säker att kunna säga att det icke blir några enheter för mig ikväll. En liten stund efter att bolaget stängt förde jag istället över impulsen till att gå ut och äta och ta några glas vin men det lockar faktiskt inte alls. Det jag egentligen vill är att bara få en god nattsömn och att vakna utan känna av att jag drack igår.

Hoppas ni har en skön lördag 💕

Nu börjar det sedvanliga suget efter alkohol. Infinner sig alltid på lördagseftermiddagen. Den underbara känslan jag har imorse när jag vaknade pigg och fräsch och utan ångest och skamkänslor efter en vit fredagskväll och kände att det var en god idé att hålla sig nykter är som bortblåst. Jag kan inte frammana den känslomässigt och därmed förstå att det även är värt att vara nykter denna kväll. Jag förstår det rent intellektuellt men ändå vill jag ha alkohol nu. Så primitiv och kortsiktig är jag.
Tur att bolaget har stängt nu. Haha nu är det klippt. Det bidde ingen öl ikväll heller. Köra ner till Ica och köpa folköl kommer jag inte att göra. Det är detta som gör att jag stödjer alkoholmonopolet. De som säger att Systembolaget inte avhåller alkoholister från att konsumera har fel. Systembolaget gör det betydligt enklare att sluta dricka jämfört med om vi hade haft massor av alkohol i mataffären som i normala länder. Hade det varit så hade det nog slunkit ner några öl när jag ändå handlar mat.
Har förstått att suget ofta kommer när man är lite hungrig eller trött. Det får bli en lite tupplur nu. Sen senare ikväll när jag ska lägga mig kommer jag vara glad att jag höll mig nykter. Och imorgon när jag vaknar. Men nu är det ett par timmars sug att bemästra.

Hej! Natalia,
Tänkte bara titta in i kaffestugan. Känner verkligen igen det där med stressande panik efter alkohol från bolaget genom åren. Järnspikar vad många gånger man har åkt iväg som en blådåre de sista minuterna innan stängningsdags för att hinna handla alltså. På den tiden fattade man ju inte ens att det var totalt galet egentligen. Har inte varit i form alls idag. Men helt nykter det är jag då, och inget alkoholsug heller faktiskt. Tänkte nästan göra som i förra veckan och koka på en kanna med kaffe senare om jag orkar. Det är ju en rätt ny grej för mig. Nästan lite Rock n Roll över det hela på nåt lustigt sätt liksom.
Ha det gott!

Idag firar jag och nykterheten 1 månad tillsammans! Jag är så stolt över mig själv 🙌❤️

Knäppt det här med klockan. Har inte haft nån önskan att köpa vin till ikväll men så fort klockan blev 14.30 och en halvtimme kvar innan bolaget stänger blev impulserna starka. Nu försöker jag mest sitta av tiden och distrahera mig tills det stänger. Och de här sista minuterna sitter jag fortfarande och funderar på om jag skulle hinna om jag kör lite rally. Tänkte att det är bäst att jag kikar in här och skriver de sista minuterna tills jag med säkerhet vet att jag inte hinner även om jag kör rally. Jag gillar verkligen inte att syatembolaget finns alls!
Nu har nog till och med rallytiden passerat och snart bör de här besvärande impulserna lägga sig.

Kram

Solen skiner ute. Fem grader varmt är det och allt kunde ha varit perfekt om man hade mått skapligt. Hade jag haft portvin hemma, så hade jag druckit sånt direkt fast jag inte har alkoholsug alls. Det är väldigt konstigt det här hur det känns. Kollade nyss febertempen och den biten verkar då vara rätt normal. Har ätit en limpskiva med makrill i tomatsås. Orkade inte göra nån riktig mat, fast man är ju egentligen inte hungrig heller. Har just värmt på några deciliter nyponsoppa för det lär väl behövas sånt kanske. Borde nog gå och handla mjölk, men har ingen ork till det heller. Fattar inte ens varför jag skriver då jag kunde ligga och sova. Får väl bli vila om en stund om jag orkar gå och lägga mig ens. Det här är ju inte klokt. Hade jag haft nån starköl så hade jag druckit en sån direkt fast jag inte är det minsta sugen på det heller. Varför bryr man sig när allt bara går åt helvete ändå är känslan som finns. Hur som helst @Andrahalvlek, fint att du skrev lite, det kändes i alla fall bra.
Ha det gott vänner!

@Sattva ❤️ När jag läst dina inlägg under åren så precis som jag kanske skrivit tidigare om inte så skriver jag det nu så känns du mycket grundad i att ta hand om dig själv. Du har dina förmågor vilket är fantastiska resurser. Men i ett äktenskap el om man är sambo då är man ju två! Du är ju inte ensam om ansvaret. Du har ju verkligen försökt men det är ju inte så lätt om man möter på motstånd hela tiden. Jag har förstått att det finns mycket skamkänsla i äktenskap/samboförhållande som bryts upp men nej! Skammen bara förgör oss människor! Jag har levt länge tillsammans m min man skulle vi vara bättre på ngt vis? Men nej!! Många gånger får jag höra att jag ska vara tacksam som har min man vilket jag är. Fast har det alltid varit enkelt? Men nej! Och, jag hade valt mina barn först flera gånger om!

Den där resan du skrev om verkar ju vara något som du kan behöva. Tycker det verkar så modigt att åka på en sådan resa🙏🏻

Kram🥰

@Flarran Usch, jag får flashbacks. För två år sedan var jag svårt deprimerad, för fjärde gången utmattningsdeprimerad. Träffade två olika läkare på vc, som kunde nada om psykisk ohälsa. Båda berättade för mig att de sagt upp sig, pga arbetsbördan på just den vårdcentralen. Hjälpte mig föga.

Sen blev jag ännu sämre, suicidal, så min äldsta dotter fick köra mig till psykakuten. De remitterade mig till dagpsykiatrin i min kommun. Där fick jag hjälp, av en erfaren läkare. Jag hoppas få stanna som patient där nu, men det kan man aldrig veta.

Mitt enda råd till dig är att be om att få prata med läkarens chef. Tryck på att kontinuitet är superviktigt när det handlar om psykisk ohälsa. Att du nu har gjort stora förändringar i ditt liv och behöver hjälp med att ev sätta in mediciner. Att en vårdcentral inte har den kompetensen osv. Ge dig inte - stå på dig!

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette @Charlie70 Tack för att ni delar med er av era erfarenheter🙏🏻❤️

Ja…det här är så svårt. Igår som sagt var…var en skitdag! Inatt har jag sovit i elva timmar med undantag av några toabesök. Gick upp och åt frukost som min man hade gjort i ordning och gick och la mig igen denna gången på överkastet. Solen skiner. Jag sa t min man att hade jag haft 38 graders feber då hade jag inte känt mig stressad av solen av att jag borde gå ut men nu kan jag känna lite stress. Jag har blivit lite bättre på att släppa det men annars har ju domen legat där h mig….du orkar inte pga övervikt och lättja.
Kontakten m läkaren sköter rehabkoordinatorn som verkligen inte verkar förstå utmattning. Första gången pratade hon om promenader, ställa klockan, inte somna mätt, svalt i sovrummet osv.
Jag gillar min terapeut skarpt! Hon lyssnar på mig och respekterar mig. Försöker få mig att lita på mig själv, vad jag känner.

Känner t Henrik Wahlström men tack för att du tänkte på mig Charlie70🥰 Följer honom på instagram. Var och lyssnade på honom i oktober när han var i en grannstad och föreläste. Bär halsbandet med symbolen ”uppochner”, pins, nyckelring och klistermärken. Har boken men inte orkat läsa. Mycket i hans berättelse liknar min dotter. Han har bipolär sjukdom typ 2 och min dotter typ 1 som är den svårare varianten som tex kan leda t psykos. Han är en förebild🙏🏻

Nu ropar maken att kaffet är upphällt ☕️

Kram❤️

Lördag, bästa dagen!
Den har startat bra. Haft fint småprat med båda barnen. Sonen 17 år öppnade sig ovanligt mycket o verkade lycklig. Han hade varit hos en nyfunnen tjejkompis hela kvällen igår. Jag anar att han är förälskad. Blir så glad för hans skull!

Dottern åker på sin långresa nästa lördag. Jag ska till familjerådgivaren veckan därpå. Inser fullt ut att de två-min man o min dotter - inte ska bo under samma tak. Drömmer mycket. Vänder o vrider på hur fasiken jag ska ta mig an detta. Både praktiskt och ekonomiskt. Ska bolla med terapeuten.

Annars rullar allt på. Har stor självmedkänsla för min ork. Är tröttare rent mentalt. Kroppen orkar inte lika mycket och säger ifrån med orkeslöshet och smärta. Jag lyssnar och justerar. Det finns liksom inga genvägar eller trollspön. Jag har vrängt mig ut och in i typ 1,5 år och verkligen trott att det skulle bli rätsida på situationen. Men här är vi, läget är som det är.
Drömde förresten nåt om att jag såg på facebook nån typ av skämtbild på två tecknade fåglar med konstiga plymer. Med en undertext "Twice divorced". Antar att jag bär på en del skam kring att inte kunnat fixa detta andra äktenskap som jag trodde. Mitt undermedvetna jobbar, helt klart. Vad som sker med vårt äktenskap vet jag faktiskt inte.

Är så sugen på att åka på Vipassana. 10 dagar i meditation och tystnad. Ska verkligen titta vidare på det.

@Kennie Jag var länge lite skeptisk till alkoholfria drycker som inte s a s är alkoholfria som grundidé, som tex Cocacola. Alltså tex alkoholfritt vin. En stor del av dessa alkoholdrycker är ju själva alkoholen som smakförhöjare.
Har nu hittat en alkoholfri IPA som faktiskt smakar helt ok. Det enda som stör mig är att dessa små flaskor är lika dyra eller t.o.m. ännu dyrare än det man köper på bolaget.

Härligt att du får njuta av en morgon utan bakfylla! Ett tips som du säkert redan fått är att äta lite när suget sätter in. En alkoholfri fördrink och lite nötter innan middagen, till exempel. Om inte, så testa det. Finns jättemycket gott alkoholfritt numera. För mig har det blivit att det är det jag längtar efter nu. Det tar ett tag att ställa om, men ha tålamod, efter en tid saknar man inte alkohol längre.

@Surkärring Jo, förstår att du vet om allt det där. Det som varit bra och hjälpt mig är att lite då och då läsa om det där igen, för att påminnas om rollen som hjärnan har i ett beroende. Fakta som liksom hjälpt mig att förstå min situation och som gjort det lättare att fortsätta. Att konstatera att mitt belöningssystem är förändrat och att jag inte kan dricka alkohol utan att hamna i skiten igen. Det som ändå hjälp mig mest är att jag riktat min uppmärksamhet och fokuserat mina tankar på hur skönt det är att vara nykter. Hjärntvättat mig😂. Om tankarna har gått på tristess utan alkohol så har jag flytta fokus från det till tankar om hur skönt det är att vara nykter. Med lite träning så har det funkat bra. Men förstår att det måste finnas motivation och en form av belöning kopplat till det.

Men en sak är säker, att det kan ta tid och att man ska ge det tid och som @Jan.3. skriver att det började hända saker efter 10 månader för honom. Hoppas det blir bättre snart, håll i! Sköt om dig❤️

@vår2022 Mitt stora problem har alltid varit att jag har ätit för stora portioner. Det kommer jag tillrätta med genom att kaloriberäkna alla måltider i appen Myfitnesspal. Sen gör jag matlådor som jag vet innehåller x antal kalorier, så att jag totalt kommer upp i cirka 2000 kcal/dag, eftersom jag vill fortsätta viktminska.

Att logga allt jag äter ger mig daglig tid för planering och reflektion, det är ytterst få saker som jag äter som inte loggas. Till och med daimstruten hemma hos yngsta dottern på onsdagkvällar loggar jag, 326 kcal. I början tänkte jag ”shit, hur ska jag bli mätt?” Men det blir jag. Och jag väljer medvetet långsamma kolhydrater för att hålla mig mätt mellan måltiderna.

Om jag lassar upp en portion lika stor som den var back the days så orkar jag inte äta upp den längre. Så att kaloriräkna måltider har verkligen varit en ögonöppnare för mig.

Kram 🐘