Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek Tack🙏 Jag tar verkligen åt mig av dina tips, nu är det paus som gäller, komma ikapp, stanna hamsterhjulet för att starta det långsamt❤️

@Smillans Vad glad jag är för din skull att det funkar bra för dig🙏❤️

Jag tror jag kommit fram till mitt största problem. Jag har under senaste året bland annat grävt för att förstå vad min dåliga självkänsla kommer ifrån. Så jag vet grundproblemet som orsakade ätstörningar som sedan gick vidare med alkoholberoende, ofta i kombination med ätstörningen. I perioder har jag varit kvitt ätstörningen men alltid fallit tillbaka. Precis som med alkoholen har jag kunnat ha den bara på helger ibland och ibland har den varit borta helt och ibland spillt över på alla dagar i veckan. Ätstörningen och beroendet är väldigt lika och båda är en flykt från känslor. Nu har jag haft ett återfall i ätstörningen sedan i höstas, det är en skammens sjukdom precis som alkoholen och det är en förnekelsens sjukdom precis som alkoholen. Jag har bara använt den på helgerna för att kunna hetsäta skräpmat, glass, chips och allt jag annars inte tillåter mig.
Jag har försökt ta mig ur det och lovat mig själv att det är sista gången några gånger, andra gånger har jag bara ignorerat det som att jag låtsas att det inte hänt. Men den senaste tiden har osäkerheten kring mig själv växt sig större och större. Min självkänsla har spolats ner lite i taget och jag har blivit bitter, negativ, irriterad på allt och alla och inte velat se folk som känner mig väl i ögonen, tänk om dom ser! Precis som med alkoholen! Idag räcker det! Jag mådde så bra det året jag var utan ätstörningen, jag blev av med den inte långt efter jag slutade dricka alkohol sen kom den tillbaka när jag slutade med nikotinet. Nu vill jag bli av med den igen! Jag ser det som ett återfall! Det är samma som med alkoholen att man kan falla många gånger och att det kan vara en del av processen! Nu vill jag ha min självkänsla tillbaka, nu vill jag ta makten över mitt liv igen! 🙏

Bra jobbat!
Men usch att gå o vänta - så kan du o kidsen inte leva …
Har själv upplevt det.
Har barnen erbjudits hjälp?

@Snödroppen @Självomhändertagande Ett första samtal är gjort, det känns mest dränerande just nu, grät mig igenom hela samtalet. Men nu har jag gjort något annorlunda för min egen skull i alla fall, i väntan på hans nästa fylla.

@hoppfull2024 Tack för dina tankar! Visst är det olika för var och en! Toppen med detta forum där vi kan dela erfarenheter, känslor, tuffa perioder o glädje! Tack!

@Denlillamänniskan hej, tänkte dela med mig lite om hur jag tänker kring att kunna dricka måttligt. Jag tror att var och en får prova sig fram till det själv, ingen kan gå någon annans väg. Nästan alla jag mött på min resa mot nykterhet, oavsett var man befinner sig på spektrumet från riskbruk till beroende, har haft en önskan att kunna dricka socialt framförallt i början. Få klarar det och det enda jag vet är att jag klarar det definitivt inte och jag har accepterat det till slut, även om det tog lång tid och många återfall som jag gärna varit utan. Jag tror att en del som är riskbrukare kan klara det, men det kräver ett stort mått av självdisciplin. Jag vet att när jag läste Beroendepsykologi vid Göteborgs universitet för några år sedan bedrevs det forskningsstudier med nya mediciner som gjorde att riskbrukare kunde stoppa sitt intag efter X antal glas, vilket gett positiva resultat. Själv tillhör jag de som är beroende men tycker det är skönt att vara nykter och jag vet hur det skulle se ut och sluta om jag skulle dricka. Men vi är ju alla olika och på olika destinationer på nykterhetsresan. Visst kan jag ha sug ibland och att läsa på forumet och ta del av framförallt de som har längre nykterhet men även de som har det tufft eller tagit återfall har hjälpt mig mycket i svåra perioder. För när man tar bort alkoholen kommer ju det andra ikapp en i livet och där tycker jag att det finns mycket kloka tankar från de med längre nykterhet som arbetat med sig själva.
Hoppas mitt inlägg kan ge dig något litet som kan knyta an till din önskan om tankar kring måttligt drickande. 😊

@Polerad tack för att du delar med dig! Det är skönt att kunna läsa om sånt här när det inte är så lätt att prata om.
Jag ska definitivt läsa på gällande alkohol och kroppen, tack för tipset!

Har varit inne på Lifering ett par gånger. Känns bättre än AA inget prat om Gud eller högre makt samt inget 12 stegsprogram.

@Denlillamänniskan Det var just att alla andra (tror man) kan dricka lagom. Jag tyckte det var mysigt m vin till maten,AW m vänner och en drink på stan.
Det kändes lyxigt och att jag var värd det. Tänkte att mitt nyktra liv var lite onödigt präktigt… Men istället för mys o lyx blev vinet till förnedring o självförakt!
Tänkte att nästa gång ska det bli kontrollerat…. Ville ju vara som alla andra….
Men bara jag känner min ångest. Den vill jag INTE ha tillbaka! Livet blir, för mej, mycket enklare, mysigare och lyxigare när jag är nykter.

Lite svårt att förklara ….,

@TessanTuss Det låter som att det inte gick så bra för dig att dricka lite lagom. Fint att du kommer tillbaka och tar nya tag. Det är bra att ta del av andras erfarenheter, men jag undrar fortfarande; Hur tänkte du när du bröt din 2 år långa nykterhet? Vad var det som gjorde att du valde att försöka dricka igen? Det var de tankarna jag var nyfiken på!!

@Denlillamänniskan Jag höll upp helt i ca 2 år och det kändes helt ok! Pigg o glad, kunde alltid köra bil !
Tänkte som du, jag kan väl dricka ”lagom” som alla andra….. Ibland gick det, men oftast inte… Kom igång efter två glas, sedan fanns inget stopp! Tappade bort mej, minns inte hur jag kom hem, vilja jag träffat eller vad jag sagt…, HEMSKT!!!! Inte en gång… flera helger i månaden . Tyckte att kunde unna mej…Nu har jag just startat mitt nyktra liv! DET ska jag unna mej!!! Så mycket mer värt. Jag/du/vi är värda att må bra!
Känner ändå att det kommer bli svårt att förklara för andra. Tänker att jag säger att jag har en vit period, då blir det inte så ”dramatiskt” för omgivningen!
För mej funkar det inte att dricka lagom ! Har försökt o trott det så många gånger!

Lycka till 🤗

@tavelram Härligt att du hittat hit till AH, här finns mycket hjälp och stöd! Personligen hade jag haft svårt att hålla mig nykter utan AH. Det hjälper att skriva av sig och läsa om andras erfarenheter, men framför allt att få konkret stöd när man behöver det. Precis som @Denlillamänniskan skriver är vi många som är lite äldre här och har många år bakom oss med missbruk av alkohol. Det låter som att du har ett uttalat riskdrickande om du inte redan är fast i ett beroende.

Utav egen erfarenhet vet jag hur lätt det är att fastna och hur svårt det är ta sig ur missbruket. Rätt som det är sitter man där utan egentligen ha en aning om hur man hamnade där. För mig var det helt nödvändigt att rensa ut all alkohol som fanns hemma och framför allt att undvika alla miljöer där det alkohol fanns tillgängligt. För mig inbegrep det även socialt umgänge där det fanns alkohol eller där det förväntades att man skulle dricka.

Jag gjorde också en plus/minus-lista, och för mig var det väldigt tydligt vad alkoholen kostade mig på alla plan. När abstinensen satte in tänkte jag på hur fruktansvärt jobbigt det var att vakna med ångest mitt i natten och hur brutala bakfyllorna kunde vara.

Läs på om hur alkoholen påverkar kroppen och hjärnan. Det är inte alltid så behagligt att inse hur man misshandlat sig själv, men det är klart motiverande. Lycka till och glöm inte att vara aktiv här på AH.

@gladpålåtsas
Jag har tagit hjälp av psykolog på nätet. Inte för mitt tidigare medberoende, men ändå som en konsekvens ur det tidigare medberoendet. Jag sökte faktiskt hjälp hur jag skulle tänka kring en relation när jag var redo att träffa en man.
Tidigare har jag alltid blivit vald. Och den här gången ville jag välja.
Hon jag pratade med var underbar. Genom Mindler. Det finns en lista över kompetenser.
Lycka till!

@Denlillamänniskan Tack för svaret. Det känns väldigt skönt att kunna skriva av sig. Mitt största problem är inte hur jag är när jag är full. Det har nog varit hur jag beter mig när jag är bakis. Missat viktiga födelsedagar, saker jag lovat att göra blir inte gjorda osv för att jag ligger vrider mig i soffan och därefter skyller på att ”jag blev visst magsjuk från maten” eller ”jag har feber”. Men ska försöka att strunta i alla andras åsikter och köra på det jag vet är bra för mig!

@tavelram Du är ung, du är klarsynt och jag tror det är bra om du tar dina upplevda problem på allvar. Kör en nykter period och träna på alternativ till att dricka alkohol. Andra aktiviteter, annat sällskap och/eller alkoholfria alternativ. Skit i de du har omkring dig och deras åsikter. Det är ditt liv och du ska nog "köra din grej". Du är välkommen här, där vi ofta är mycket äldre och har erfarenhet av både överdrivet drickande, dess följder och hur man vänder sitt liv till det bättre! Skriv dina tankar, det brukar kännas klarare och bättre än att gå och grunna för sig själv.

Beslut taget;
På med kläder, ta ryggsäcken och gå och handla youghurt, mjölk och grädde på gårdsbutiken här i min nära landsbygd. Sen blir det trevlig middag, blommor och ev. Odd Bird. Kanske lite hemmaspa också?
Det blir bra.

Hej allesammans, hittade in här idag och såg många fina inlägg. Jag undrar om ni har tips på hur jag ska bemöta mina vänner med mera.

Jag är 30 år. Har en blandning av personer omkring mig. Vissa som kan vara ute på AW till 01 på vardagar och ännu senare på helger och de andra personerna som inte följer med lika ofta och som säger tack och godnatt senast kl 20.

Kan dricka i sällskap 2 ggr/vecka och annars dricker jag någon/några öl på kvällen när jag är hemma.

Om jag dricker mer än 2 glas så kan jag inte längre stoppa mig själv. Blir alltid jättefull och vaknar med grov ångest som kan vara i dagar efter. Däremot blir jag aldrig sluddrig, brukar (för det mesta) minnas allt som sagts, är alltid center of the party och de jag umgås med tycker att det är väldigt roligt att ”gå ut och ta en öl med mig”, sen blir det såklart aldrig 1 öl.. Och jag är så trött på att vakna bakis, inte kunna kissa först än sent på kvällen för att jag har noll vätska kvar i kroppen och en slöja av ångest som hänger över mig.

Mitt problem är att ingen jag känner förstår mig när jag flertalet gånger försökt ta upp att alkohol är ett problem för mig.
Det är som att ingen tror på mig, jag får svar som ”jaha, jag märkte inte att du ens var så full! Du sluddrade eller vinglade inte ens”. ”Man märker inte att du är full, du är bara snäll och glad”
Vilket får mig att känna att ingen tar mig på allvar.

Idag har jag inte druckit alkohol på 4 dagar. Har utsättningssymptom som frossa, svettningar, likgiltighet i kombination med gråtattacker och ångest.

Känner mig rätt ensam i detta och har svårt att få någon på min sida. Dem jag känner som också festar långt in på kvällen, de är motsträviga och direkt bara förnekar att jag har ett problem då jag aldrig gör något dumt eller skämmer ut mig. Den andra delen av personerna verkar tycka att ”det väl bara att dricka något glas till middag istället, det är väl inte så svårt”.

Har ni några tips på hur jag ska klara av att stå emot både alkohol och de runt mig som inte förstår att det är ett problem för mig?

@ann74 Al-Anon är inte knuten till någon religion eller religiös grupp. Det kan se väldigt olika ut i olika grupper inom Al-anon, men ordet Gud kan förekomma, men det är då fritt att tolka hur man själv vill. Det kan vara så olika hur man känner inför det och hur hur man upplever den typen av stöd. Kanske kan det vara en idé att kontakta den lokala gruppen eller testa gå på ett möte och ser hur de ser på det och känna efter hur du upplever det? Vad tänker du om det?

Tack för ditt meddelande, Amanda! Har förstått att Odd Bird är bra, då det nämnts många gånger på forumet.
Det där med att prova alkoholfritt är en tanke jag har, för att lättare kunna ta en bra middag utan att sakna vin eller bubbel. Inget som jag egentligen vill dricka regelbundet, utan för att känna till några bra alkoholfria alternativ innan det "gäller på riktigt".

Fick idag ett anfall av meningslöshet och ensamhet några timmar på morgonen. Har haft smärre motgångar (typ lyxproblemnivå) och idag bokades en middag av p.g.a sjukdom som jag sett fram emot. Då kändes det så förbannat träligt att manövrera mig genom en ledig dag, utan att ha något direkt att se fram emot. Såna här dagar kommer ju att komma framöver också, tänker jag mig. Sånt är livet. Har lärt mig att bara låta känslan vara och acceptera.

Såklart for det genom huvudet att jag ju lika gärna kunde laga något gott till mig själv, köpa blommor och vin. Så har jag gjort många gånger förr när jag är ledig och inte har något socialt inbokat. Som ensamboende brukade jag tycka att det är fint att göra sig en trevlig middag på egen hand. Inget konstigt med det.

Men nu är det ju inte riktigt som det brukade vara för några år sedan. Då hade jag inga problem med lagomdrickande vid adekvat valda tillfällen. Efter min katastrofrelation med exmannen så hade jag lagt mig till med helt andra dryckesmönster då jag hängde med i hans livsstil i några år. Alkoholen fick en alldeles för stor plats i livet, och så vill jag inte ha det.

Hur pass beroende jag är vet jag inte. Vet bara att jag inte trivdes med den alkoholkonsumtion jag hade. Tyckte inte om att det blev en vana att dricka vin så fort jag var ledig. Kändes som att jag tappat heder och ära. Den har jag börjat få tillbaka nu.

@Amanda L och ni andra på forum! Ni får gärna dela med er hur era tankar går när ni undrat/undrar om det kanske går att "dricka lite lagom, som folk gör mest". Vore fint att ta del av.

Önskar er en bra dag!

@Flarran I'm in the mood no needing drinking. Så sjöng chuck berry i Little Queenie.Det gäller att vårda själen inifrån och vara tillfreds.Må vi alla hitta lugnet.
Snart är det påsk då får vi sjunga om kycklingen gullefjun.Mjukfjunhälsning till er alla...

@bumblebee
Hej, jag har tagit en paus från forumet och lever mitt sunda liv. Men så blev jag förkyld och vill inte smitta mina kollegor, trots att alla varit sjuka. Jag vill också bli frisk så jag kan träna på gymmet.

Efter att jag har lyssnat på ljudböcker, sett en serie på Netflix hamnade jag här igen. Läste din tråd igen från början till idag.

Så stor igenkänning. Jag känner med dig då jag också känner med mig själv. Jag ger mig medkänsla varje dag. Jag förstår mig själv och jag övar hela tiden på att möta det som är, som det är. Jag övar på att se situationer ur flera synvinklar.

Förr såg jag allt ur mitt perspektiv. Det fanns inte utrymme att se det ur andras. Jag var sjuk i medberoende. Och det fanns inte ork för att se det ur andras perspektiv.

Idag skriver jag och andra läser mina texter. Jag har skrivit om mitt tidigare medberoende och jag får respons. Vänner läser och de vet hur jag har haft det. Nya bekanta, mina kollegor läser och berättar vad de känner.

Det är en oerhört intressant process. Jag skulle gärna dela min text här med er, men då är jag inte längre anonym. Och det vill jag ju vara.

Men det finns ju så mycket att läsa redan. Jag har däremot inte läst andras texter innan jag äntligen fick mitt ex att flytta. Jag ville inte läsa hur andra hade det. Jag ville få rätsida på mitt liv.

Vi är alla unika. Vi har olika ryggsäckar. Vi har olika förutsättningar. Vi har olika liv.

Men en sak behöver vi alla göra. I våra liv. Och det är att landa.

Jag läser "Jag börjar kunna landa" och jag är så glad för din skull.

Du har uppnått något viktigt. Och jag hoppas att du är snäll med dig själv och ger dig tid att orka möta dig själv.

Och allt du kan göra för dig själv, är att lyssna inåt. När du möter dig själv, så kommer du att känna vad du behöver. Och när du vet vad du behöver, så kommer du att göra just det. Jag vet det, för jag läser att du är på rätt väg.

Och oavsett hur det går och vad som händer. Var bara snäll med dig själv. Det är inte målet som är viktigast. Det är resan dit. Det är nu. Just i det här ögonblicket. Vad behöver du just nu?

Ta hand om dig!

@has Det känns fortsatt tungt idag. Jag lyssnar på fler poddavsnitt på jobbet och försöker ta in allt dem pratar om. Hur sjukdomen fungerar och vad vi anhöriga och medberoende kan och inte kan göra. Jag funderar mycket på frågan som @bella70 ställde. "Vad är det som gör att du vill vänta på att ta steget?". Jag tror dels det handlar om att nu när jag fått mer insikt, så kan jag se hand handlingar från ett annat perspektiv. Det kommer vara klarare när han gör bort sig att jag inte kan påverka honom. Vi ska på after work med jobbet på fredag, och jag vill se hur han beter sig. Jag kommer og erbjuda mig att köra och låta honom ta eget ansvar för hur mycket han dricker under kvällen, han vet vad jag tycker om hur det får mig att må.

Men jag tror också det handlar om att jag inte vet hur jag ska formulera mig om jag gör slut. Jag vill ha det klart för mig för att inte kunna övertalas och snärjas tillbaka till att stanna.

Vi ska på hundkurs ikväll, vilket jag ser väldigt mycket fram emot. 💗

Upplever det verkligen så med @Tröttiz💗

@Flarran Det är en beprövad metod att bryta automatiska negativa tankar med medvetna tankar. De behöver inte ens vara positiva, det räcker att tankarna är neutrala. Kan man tänka positiva tankar funkar metoden ännu bättre. Sakta men säkert flyttas fokuset i ens automatiska tankar, från negativt till positivt.

Ex: ”Jag är helt värdelös och borde inte få finnas.” Stopp! Medveten tanke: ”Jag är som jag är och alla får finnas på vår jord. Alla är lika bra. Olika är bra.”

”Fy fan vilket vidrigt väder det är ute, inte ens hundägare vill gå ut.” Medveten tanke: ”Det regnar och blåser ute. Jag har regnkläder och kan ta en kortare promenad. Kort promenad är bättre än ingen.”

Kram 🐘

@has @bumblebee.
Man "vaknar" till slut kan man se det som, att man liksom den i beroende befunnit sig i förnekelse.
Kanske man omedvetet inte tar in allt, en självbevarelsedrift för att slippa känna och ta itu med saker? 🤔💜

Trygghet i sig själv det är inget som man kan få genom en helt självuppoffrande underkastelse för en gemenskap med kanske någon annans abstrakta, beräknande, dunkla eller obalanserade vilja. Man får inte heller ett äkta inre lugn av yttre intagna substanser som tillfälligtvis kanske en kort stund kan förändra inre känsla eller tänkande.
För om man inte bryr sig om hur man verkligen mår och förstår att göra det allra bästa av just sina egna unika förutsättningar. Så faller snart allt helt platt till marken och då upplever man bara ett odefinierbart skav eller ett slags inre sinnets dissonans som väl någon tänkare lär ha sagt.

Det är nog som så att de frågor man har om mycket, dessa svar har man inom sig själv om man bara vågar att vara stilla en stund och analyserar sin egen livshistoria och tankar om tillvaron som man i stunden kanske befinner sig i. Det kan finnas mycket som har varit konstigt, orättvist och fel som kan ha format ens tänkande på olika sätt, och kanske fått en i obalans. Men som det heter så lär man så länge man lever, och inte har man då nån skyldighet att bli till slav under andras ologiska vilja så länge som man beter sig hederligt och rejält på ett medmänskligt och balanserat sätt.

För står man inte upp för rätten att vara den människa som man inom sig känner sig vara blir allt snart bara helt fel. Det går exempelvis inte att försöka att göra sig till och bli till en del av eller leva efter nån annans dröm, önskemål eller tankevärld. Man har som människa att försöka att se till sitt bästa i första hand och vara sann mot sig själv. Minns när jag var yngre och väl inte alltid hade förstånd att göra de allra bästa livsvalen och fick då höra att man nog inte visste sitt eget bästa.

Kan nu säga att visst var det väl tyvärr ofta så. För om man väljer att dagligen försöka att anpassa sig till en situation som man inte trivs med utan att säga ifrån då blir det lätt att man tröttnar på allt och kanske tar till droger eller sånt som överkonsumtion av alkohol för att orka stå ut. Tänk inget av ovanstående har jag fått lära mig av någon så kallad expert eller psykolog. Men de verktyg som just jag behöver ha för att fungera nyktert som bäst, är ju faktiskt just de verktyg som jag redan har haft hela tiden inom mig utan att jag har kunnat förstå den grejen som ofta rätt så berusad och djupt inne i en meningslös alkoholdimma.

Det finns många filosofier och terapier som man kan ta del av om man så känner för det, men det är först när man helt nyktert lyssnar till sin egna inre livsbejakande känsla och följer denna om den nu är någorlunda vettig, logiskt hälsosam och positiv till sin natur, som man kan må skapligt bra. Musikaliskt sett så gillar jag Rock n Roll som svänger som bara den, detta betyder alltså att det är den musikstil som jag just nu alltså tycks behöva ha rent energimässigt. Lyssnar här och nu i skrivande stund på rocklåten Johnny B Goode på repetition och ska snart ta mig en skvätt med god alkoholfri äppelcider och tar nog sen och går och vilar en liten stund. Detta bara för att jag känner för det och även faktiskt har möjlighet till det alltså.

Ha det gott!