skrev Sattva i Det är aldrig försent

@Varafrisk Tack Vara frisk!
‐-----------------
När jag kom hem från jobbet igår satt min man och tittade på lägenheter i en stad 40 mil bort. Han vill hem. Eller snarare tydligen, så långt bort från min dotter som möjligt. Han känner sig utslängd. Det kom som ett slag imagen fast jag visste att risken fanns till det beslutet. Känner mig bortvald, och ledsen o arg. Hatet till min dotter är större än kärleken till mig. Jag hade hoppats på ett särboskap där vi ändå kunde ses flera dagar i veckan. Nu blir det när jag åker till honom. Han kan ju inte komma till mig, dottern finns ju där jag är. Och jag har verkligen inte slängt ut honom. Jag har försökt i 1,5 år att förhindra detta.
Detta har blivit helt absurt. Han vräkte ur sig en massa otäckheter i grovt språk om vad han tycker om min dotter. Fortsätter fast jag ber honom sluta. Det är något väldigt osunt i detta.


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan vänner! Jag jobbar vidare på att höja min extremt låga självkänsla som beror på en massa prylar, erfarenheter och i hjärnan inkapslade minnen och tankar som styr mycket av mitt dagliga tänkande i stunden som producerar känslor som kan vara till nytta eller tvärt om faktiskt.

Sådana här grejer psykologiskt sett har jag helt bortsett ifrån i en massa år, och tidigare som tung alkoholmissbrukare inte kunnat se och förstå mig på alls. Men detta eminenta forum är dagligen mig till hjälp psykologiskt och känslomässigt på så många olika positiva sätt. Jag känner nu att jag får så mycket vägledande visdom så att det är helt otroligt när jag nyktert tänker på det hela.

Jag har exempelvis upptäckt att jag har ett mycket stort bekräftelsebehov just nu, behöver mycket ryggdunkande, vilket är rätt typiskt för en person med ett mycket lågt självförtroende och liten, eller nästan obefintlig kärlek och uppskattning till sig själv som människa.

Men så länge som man bara har åtminstone en liten gnutta av intresse för något som man verkligen brinner för och tycker om. I mitt fall musik som jag känner ger mig livsgnista. Då går det ändå att börja bygga upp sig från grunden så att man kan komma upp på banan igen så att säga. Man måste lära känna sig själv, veta vad man vill uppnå, samt varför, och förstå just sina egna unika behov.

Här gäller det dock för mig nu att jag inte hemfaller åt att gräva ned mig i sånt som jag känner är trist och jobbigt och då fastna i ett malande negativt självtänk. Det som har varit, får bli till en styrka och lärdom nu när jag försöker att göra om och göra rätt så att säga. Men det är en process som handlar om - Vad Jag vill göra - Vad Jag har för mål kroppsligt, själsligt och andligt så att säga.

När det gäller det andliga så har jag tack och lov inte så stora problem. Jag känner mig sedd och förstådd av den högsta andliga kraften så att säga. Jag läser här på forumet som om jag satt och tittade rakt in i en livskunskapens handbok. Som handlar om hur man ska göra på ett vettigt sätt för att växa som människa och må bra. Varje inlägg i varje tråd har små guldkorn här och där som jag tycks ha en förmåga att delvis vid behov kunna infoga i mitt positiva självtänkande. Detta är jag tacksam för kan jag säga. Man ska göra det allra bästa man kan utifrån sina egna förutsättningar.

Jag har gått tillbaka i min egen tråd ibland och sett hur jag har tänkt. Har idag funderat över många kloka ord som jag fått av forum-vänner från dag ett som helt nyktert psykologiskt och själsligt arbetande människa så att säga. Jag är tacksam för att jag har möjlighet att i lugn och ro just nu kunna helt fokusera på just mina behov. När det gäller alkohol så är det bara ett hinder för mig att fastna i en tom och intetsägande hälsovådlig och skadlig berusning.

När jag känner alkoholsug förstår jag nu att det handlar om att jag i sådan stund behöver vila och kanske någon näring i form av nyttig mat och alkoholfri dryck. Kanske även nån musik som skingrar eller hindrar felaktiga tankar och känslor från att få mig in i en negativ och nedstämd känsla och psykisk obalans. Det att jag är så motsträvig mot all form av ansträngning när det gäller nyttig träning som promenader, så beror det tydligen på att jag behöver den energi som en sådan träning tar till att hitta en grundbalans inom mig själv just nu. Förresten, det kändes kul och fint att ni tittade in här och skrev några rader @vår2022 och @ Andrahalvlek.

Jag har nu förstått att varje människa har sin väg att gå för att hitta hem inom sig själv för att kunna få ett inre lugn, balans och harmoni så att säga. Man kan inte i längden springa ifrån sig själv, för då blir man inte nöjd med sig själv och då är det lätt att man börjar missbruka olika prylar för att slippa tänka och känna knepiga och jobbiga känslor. Förstår att jag bara har börjat min livsvandring mot ett bättre välbefinnande på rätt så många plan. Men jag tar allt steg för steg nu. För det är så som alla måste göra för att utvecklas som människa tror jag liksom.

Ha en fin dag!


skrev Lora i Tomhet

@Lafroj Jag känner verkligen igen mig. Detta med oceaner av tid helt plötsligt. Att ställa om men mot vad? Tänker att har du eget så hitta någon ny strategi så du kan gå all in på den ett tag. Begrava sig i jobb under en övergångsfas. Passa på att lära sig något nytt för det kan ju ta en hel del tid. Även nya intressen.


skrev Amanda L i Den enorma kraften hos alkoholen

@Hoppfulle Kalle Livet kan bli så mycket roligare utan alkohol, men som vår2022 skriver så är det en process som tar tid. Det betyder inte att man behöver vara på vänt hela tiden, tvärtom tycker jag att det varit intressant att lära känna mig själv, fundera över livet, vad som gör att jag mår bra eller inte. Snart har det gått ett år och det händer fortfarande saker.
Jag kan numera vakna med förväntan inför dagen, så som jag sällan gjort tidigare.
Ditt äventyr har bara börjat och det kan bli hur spännande som helst! Även om det kommer att gå upp och ner så går det alltid framåt på något sätt. ❤️🙏🏻


skrev Amanda L i Hjälp vet inte vad jag ska ta mig till

@Josefinaööö Du behöver inte känna så här. Jag lovar dig att allt kan bli bra. Jag tänkte precis som du, att jag kunde kontrollera alkoholen, bara jag bestämde mig för att dricka lite mindre så skulle det gå bra. Och ibland kunde det såklart göra det, men allt oftare blev jag jättefull och vaknade med minnesluckor och ångest från helvetet. Det kallas kontrollförlust. Men en stor del av ångesten är kemisk, det är alkoholen som skapar den. Så de flesta blir av med både skam och ångest när de slutar dricka. Det ör verkligen så enkelt.
Har du försökt att dra ner och dricka mindre utan att lyckas, varför inte pröva att sluta dricka helt och hållet?
Jag vaknade som du för snart ett år sedan och bestämde mig. Aldrig mer!
Sedan dess kan jag se fram emot fester och middagar utan oro, jag har mycket roligare än förr då jag minns allt och njuter av nuet för att sedan vakna upp glad och nykter. Alkohol är överreklamerat, minst sagt.
Nu har jag fyllt livet med roliga saker och slipper den där gråa, tråkiga känslan som alkoholen skapar. Återigen en av alkoholens följder…
Du är inte alls vidrig, det är alkoholen som är vidrig.
Jag hoppas så att du tar ett bra beslut. Du kan få hjälp hör om du skriver och läser i trådarna. Du kan också ringa Alkohollinjen och prata med någon där.
Välkommen hit. Du är INTE ensam i detta!
❤️🙏🏻❤️


skrev Amanda L i Måste sluta!

@Bipop Det verkar som du blivit beroende. Inget konstigt, då ju alkohol är ett beroende framkallande medel… Precis som det är svårt att fimpa är det därför svårt att sätta korken i flaskan.
Jag tror att man verkligen måste vilja skuta, man vill inte dricka en droppe till. Även då måste man nog de flrsta dagarna se till att man inte KAN dricka.
Släng bort all alkohol, planera i detalj vad du ska göra. Exempelvis lååång promenad eller hård träning, en god middag och bra serier. Att göra sig fysiskt trött brukar hjälpa, att göra en plan varje dag underlättar. Sysselsätta sig är bra. Med tiden försvinner det värsta suget och det går allt lättare.
Att sluta dricka är väldigt mycket att börja göra andra saker…
Men precis som andra förändringar måste man ha en plan och vara beredd att det kan gå upp och ner.
Men det är så värt att kämpa för!
❤️👍


skrev Natalia i Kaffestugan

Godkväll!
Förstod det @prinsessa 🙂
Kikar in och önskar god sömn.


skrev Se klart i Nykter livet ut

Idag är jag trött. Inte trött som i slutkörd eller in i kaklet vilket är mitt ordinarie trött- utan trött av vintern. Av kylan som inte släpper. Av vardagsverksamhet (autocorrect för vardagsvecka och det stämmer ju bra)
Haft en fin helg men på söndagen var jag så trött efter veckans kalas- matlagning- städ och fix för att allt skulle bli bra. Massa jobb som egentligen inte är svårt men som kräver mycket av mitt mindset. Hitta vägar fram i ny organisation som jag egentligen tycker är uppåt väggarna knäpp men detta kan jag inte påverka så jag gör det jag kan- påverka.
Jag var trött av barnkalas och jättefin middag på restaurang, och inget av detta var ”för mycket”. Men jag kände så. För mycket eller för lite eller båda delarna.
Vardagsdagar och lunk nu. Beställa frön och knölar. Ta sats för våren. Allt det som jag egentligen tycker mycket om men jag får inte till- glädjen?
Inatt när jag inte kunde sova bokade jag ett klippkort på ett träningsställe som jag verkligen gillar. Det är dyrt- och jag har ju redan sats. Men jag kommer inte igång och jag tänker att jag ska göra som jag säger till andra: hitta det som är roligt!
Den här träningen har jag inte ägnar mig åt på snart 10 år, men jag älskade de passen och att det var både svårt och jobbigt.
Så imorrn ska jag dit och testa.
Läser Pleijels senaste som är underbart fin.
Sjunger i min kör. Är pank efter detta dyra träningskort men kylen är å andra sidan full och katterna är gosiga som alltid.
Sov gott alla kämpar. Kram 🥰


skrev Se klart i Nykter livet ut

Tack @Denlillamänniskan även om du verkar allt annat än liten 🥰


skrev aeromagnus i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Alkoholen är ett farligt och väldigt ohälsosamt gift som skadar kroppen mer än vad många tror. De fysiska skadorna blir enorma efter en hög användning. Hemskt när folk dör oavsett vad det beror på. Hoppas hen får vila i frid nu.


skrev Se klart i Andra halvlek har inletts

Vad intressant att läsa @andrahalvlek
Jag har ju inte haft så djupa eller allvarliga depressioner men inte desto mindre minns jag den första ”grå tiden” i mitten av 20, småbarnsmamma och så outsägligt trött, hade endast ork till barn, inget mer. På den tiden var antidepressiva inte särskilt finkalibrerade och jag fick inte så mycket hjälp av dem. När jag däremot fick dessa på nytt efter en lång period av oro, stress, och för mycket alkohol periodvis. Så var det en otrolig lättnad.
Idag äter jag en rätt så låg dos, och kommer nog att göra hela livet: på samma sätt sover jag på min 3,75 mg sömnpiller- och sist sa min läkare att vi följer upp årsvis- så ser vi.
Ingen stress med något. Det var en tröst att få känna tillåtelse, att det är okej med de här små stödhjulen i en rätt stressig vardag som jag försöker lugna ner- på de sätt jag kan.
Idag har jag varit på kören, äkta antidepp om man inte är deprimerad för då hjälper inte sång ens en gång.
Kram syrran ☘️😍


skrev Se klart i Axianne lever vidare

Jag tror nog aldrig att du ”trillat dit” men blir superglad när du tittar in och vi får veta att du har det bra! Fortsätt med det- och det nyktra livet förstås! Kram 🤗


skrev Samsung50 i Känner mig så kluven

@ann74 vad bra för dig! Hoppas det blir ett bra samtal.


skrev Andrahalvlek i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Lider verkligen med dig 😢 Innan du kan gå tillbaka måste ni väl ha rehabmöte? Då du ihop med din chef kommer överens om en plan för återgång i arbete? Det rekommenderas att man trappar upp stegvis. Jag började på 25 procent och nådde 100 först efter ett halvår.

Kram 🐘


skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende

@vår2022

Det är nog en läroprocess för mig att prova alkohol och inse att det inte funkar... Bra i alla fall att jag mår rätt OK igen. Jag har en plan för några veckor framåt och det känns tryggt och bra.

Kram!❤️


skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende

Bättre sömn. Riktigt bra dag! Lite trött, men hanterbart. Tog en kortare tur på skidorna på förmiddagen. Besök hos vän som jag inte träffat på länge hela eftermiddagen. Fika och promenad. Mycket att prata om. Roligt och trevligt och jag är inte så trött som jag brukar bli av umgänge. Hemma nu i soffan. Varvar ner med en kopp te. Inte mycket sug efter alkohol. Känner mig lite glad och förhoppningsfull.


skrev prinsessa i Kaffestugan

@prinsessa Var inne och kollade om det var någon aktivitet här, och då såg jag att jag skrivit fel, jag menade naturligtvis att det ÄR, inte inte, en krockkudde :-)

Önskar er en fin måndagskväll, i morgon blir det gott kaffe!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Träffade min psykolog idag. Jag berättade för henne att jag är så otroligt rädd för att bli deprimerad igen. Jag vet inte om jag pallar det en gång till. Jag har varit deprimerad fler gånger än jag vill räkna.

Dock har det alltid hänt när jag har slutat med min antidepp. Jag ser inte att det är görbart att sluta med den inom överskådlig framtid. Möjligen när jag är pensionär.

Psykologen bad mig att lista tidiga symtom på depression. Det är svårt, symtomen är så himla förknippade med jobbstress och ofta i kombo med oro för yngsta dottern. Eller så går det hand i hand för mig, stress och depression. Efterhand som jag närmar mig det depressiva skov tål jag stress allt mindre.

Att jag inte kan sova är inget tidigt symtom, det är snarare tipping point för mig. Hmm, tidiga symtom? Mycket sötsaker och hämtmat, slarvar med motion. Avstår privata saker på fritiden - jobbar och vilar. Blir irriterad på folk i min omgivning, avstår från att umgås med kollegor.

I ett senare skede får jag beslutsångest, för typ allt. (Det blir kämpigt att jobba då.) Jag oroar mig för allt, även sådant jag inte oroar mig för normalt. Jag kan få ångestpåslag: Värmevallningar, stickningar i huden, ett obehagligt fladder i bröstkorgen.

Ytterligare senare får jag svårt att somna och jag vaknar tidigt av att min hjärna problemlöser något på natten och sen väcker mig för att ta itu med problemet. Jag kan inte fokusera på ljudböcker och poddar, knappt det jag ser på tv. Jag känner mig utnyttjad av min omgivning, alla vill bara ha något av mig. Aldrig att jag får något tillbaka.

Oj, jag kom visst på en massa saker. Det är så bra att skriva här på forumet, då ramlar tankar och ord liksom på plats.

Jag är inte färdigtänkt, men det är en bra början!

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Hurra, vad du är bra! 🥳🥳🥳 Och musikterapi verkar vara din grej!

Kram 🐘


skrev has i förvirrad

Hej kinakina! Usch så tufft 💔 Om du läser i trådarna här på anhörigforumet så kommer du att se den röda tråden - förvirrad, trött och handlingsförlamning i olika grad. Så vi är många som känner igen oss under du skriver!


skrev has i Känner mig så kluven

Jättefint @ann74! Ett litet steg kan vara början på något stort och bra🩷


skrev Philia i Hur ska jag börja?

@hoppfull2024 Ja, det blev en omstart till. Nu ska jag jobba med att vara snäll mot mig själv så jag inte känner att jag vill "försvinna". Och sen får jag erkänna att jag har gått och blivit beroende pga att jag druckit för mycket för länge, så det är inte bara att må bra som behövs. Suget är jobbigt. Men men.. Jag får se nu och framåt :) Hur går det själv? :)


skrev Kärringen i Är tillbaka

Har egentligen bara en vän kvar, vi träffas inte så mycket men pratar mycket och djupt i telefon.
Idag var hennes tur att dra i väg i tankarna....och jag sa stopp! Nu är du och grötar i något igen som inte är ditt! Va paff jag blev, jag är inte den som säger så men misstänker att det är enklare att se någon annans.

Han hörde av sig i dag.....skrev:- vad vill du jag ska göra? Jag skrev att jag vill du åtminstone försöker vara nykter! Inget svar alls efter detta, jag fattar ju men det känns iaf så märkligt. Jag känner mig lurad ibland på den person jag kände, han manipulerade bort mig och nu finns bara något konstigt skal som bara gör mig illa .

Has du har så rätt! Det är vi nu! ❤️


skrev ann74 i Känner mig så kluven

@Samsung50@has idag har jag faktiskt bokat tid hos en psykolog via nätet så imorgon är första samtalet så får se hur det känns. Tror jag behöver lite stöd från någon utomstående att hjälpa mig med mina tankar. Så det är ett litet steg iallafall i rätt riktning 🤗