Senaste kommentarerna i forumet

Käraste @sattva
Jag kan faktiskt se för min inre syn hur du liksom vänder ut och in på dig själv. Vad bra att du skriver ner dina tankar. Jag har också erfarenhet av bonuslivet, det ÄR oerhört tufft och i de flesta familjer är det kvinnorna/mammorna som står- eller skickas fram- i krigets frontlinje. Du vet det där relations-arbetet som dränerar.
Har såklart inga råd att ge mer än att jag ofta förlitade mig på tiden. Tiden är liksom en egen spelare här och kan göra nytta utan att vi riktigt förstår hur det går till.
Jag tänker också att din dotter kommer att mogna- och förstå sånt som hon inte kan se eller förstå idag. Relationen till din man blir förstås tuff under all denna tyngd.
Men signalerna- din nedstämdhet och trötthet- är viktiga. Jag vet att du är bra på att ta hand om dig, men kanske behöver du förnya detta genom någon ny rutin? Annan sorts vila? Semester?
Tänker på dig, stor kram 🤗 💕

Hej! @Lisa.P,
Jag kände direkt av att läsa din text om oro för drickande, fast det kanske av en del kan tyckas vara minimalt bruk, vara något att fundera allvarligt på. Det att man känner oro inför drickande kan vara kroppens inbyggda känsla eller varningssignal om att det komma att bli framtida beroendeproblem liksom. Tänk om jag som ung tolkat min inre oro för att gå in på bolaget som en varningsklocka, och sett berusning som något skrämmande och inte tolkat sånt som alkoholförgiftning i lindrig tappning som något positivt...
Ha det fint!

@Rehacer Så himla härlig läsning hur du och din man tänker framåt!😍! Här blir det också a-fri jul och nyår. Jag kommer att vara chaufför, så det är inte så mycket mer att fundera på. Önskar dig en toppenstart på veckan! 🤗

@Ny dag Heja dig🌟💪. Hoppas du mår bättre idag! Tänker mig också en nykter jul. Och nyår. Och det kommer att gå bra för jag har redan lovat att köra! Surdegsvörtbrödet blev kanoners! Är faktiskt inte alls någon avancerad bakning. Det är mer att degen tar längre tid att jäsa i och med att ingen jäst är tillsatt. Önskar dig en toppenstart på veckan!🤗

Hej!
Jag är helt ny här och känner för att skriva av mig och dela med och med lite tur kanske få hjälp eller stöd av någon.
Jag har aldrig eller tror i alla fall att jag aldrig har känt behovet av att dricka,men när jag väl dricker vet jag aldrig om jag kan klara av den.
Och det är skrämmande!
Jag har en fantastisk man och underbara barn som gör mig så otroligt lycklig,jag kanske dricker med min man ett glas vin till maten på helgen eller en öl till fredags tacosen men sen är det bra.
Mitt största och mest skrämmande tanke är den när vi ska iväg på fest,eller har en fest i huset eller dom stunderna det förväntas att man ska dricka kvällen lång.
Ibland klarar jag av min gräns men nu dom senaste 2 gånger har det bara eskalerat.
Jag vet inte om jag bör sluta helt eller ta en lång paus och försöka komma underfund med vart det grundar sig i?

@Tröttiz

Jag hoppar in här igen 😊.
Ja, vi påverkas av allt vi varit med om, det är förståeligt.
Jag vet inte när man är färdig för det är så svårt att veta alltid om jag skulle reagerat på.samma sätt fast utan de erfarenheterna.
Du har gett mig många goda råd här och ett av de som hjälpt är att vara förstående mot sig själv, ta hand om sig själv och vara snäll mot sig själv.
Det är verkligen en nyckel tror jag. Vi kanske aldrig blir färdiga men kan förhålla oss annorlunda till allt som hänt och mig själv.
Stora kramen och tack för att du delar med så av dina tankar och framgångar och sorger. Jag lär mig så mycket av dig.
Kram

@Tröttiz
Ja 🙏😊. Hur har du det?

Hej. Du är inte ensam, känner så väl igen mej i det du skriver. Så övertygad på morgonen och några timmar framåt, men sen slinker man dit. Men av olika skäl så har jag nu bestämt mej för gott, gick med i alkoholhjälpen i februari och har bara lyckats med 2 dagar i sträck under alla dessa månader att hålla nollan. Andra dagar har jag i snitt legat på närmare 5 enheter. Inte bra alls, så nu är det stopp och det gäller att fylla kvällen med något annat. Nu kämpar vi på 💪💪

@Andrahalvlek Tack för dina kloka ord. Nu har jag ramlat av tillräckligt. Det måste gå snart.kram!!

Hej,
Jag upptäckte efter ett tag att med många vänner funkar det utmärkt att umgås fast jag är nykter och de dricker (de dricker måttligt). Ju längre tid jag varit nykter desto enklare blir det. Nu känns mitt nyktra val inte mer dramatiskt än att tex ha jeans i sället för manchesterbyxor. Samtal, god mat, fest, dans och skratt funkar även nykter har jag nu märkt. Så ha tålamod och tro på att det kommer kännas mer och mer naturligt att inte dricka alkohol.

Hej Dee,
Fint att höra ifrån dig. Jobbig sits med drickandet på elevhemmet. Finns det möjlighet att hitta annat boende på studieorten? Men om utbildningen inte är vad du trodde så ska du kanske hoppa av ändå? Viktigast är ändå nykterheten och där har du ju gjort ett kanonjobb, grattis till fyra år!

Jag tror många känner igen sig i det du skriver. Problemdrickare väljer under livet bort de flesta vänner som har en "alltför" hälsosam livsstil. Jag har inte själv gått med i AA, men har vänner som hittat nya vänner där - fördelen är att alla vet hur det ligger till och man kan peppa varandra. Dessutom har man ofta en del personlighetsdrag gemensamt och tenderar att komma bra överens.

Hej.
Skönt att du är tillbaka.
På det stora hela så går det ganska bra om jag lyckas hålla mig från alkoholen. Har hållit mig i 18 dagar nu. Mår riktigt bra o mer energi. Hoppas bara det skall hålla. Har en app Im sober som håller koll på dagarna o där vi stöttar varann kollar också mycket på Youtube om alcohol abuse för att inte trilla dit igen. Ta hand om dig o ge inte upp. Kram🙏

@erivan Tänk på alkoholdjävulen som en trotsig treåring som sitter i baksätet på din bil och gapar och skriker efter glass. ”Jag hör vad du säger, men vi ska inte äta glass nu.” Tålamod. Det är inte en problemdrickares bästa gren, men allt man övar på blir man bättre på. Och tänk också på att varje gång du ger upp och ger treåringen glass (alkohol) så blir protesterna allt högljuddare.

Kram 🐘

Tack!! Ja det är en jobbig jävel. Måste behandla honom mycket tuffare

@högkänslig kan du inte be honom att låta bli att höra av sig på ett tag? Om det sårar dig så mycket att höra av honom måste du dra den gränsen för sig själv...

Så modigt att konfrontera. Och helt rätt beslut av dig att inte delta. Tänk på att du måste läka också. Det är inte bara han som har ett problem, du behöver också stöd och det tar tid att komma tillbaka även som medberoende. Det är så mycket tillit som är skadad, känslor som är sårade, familjedynamik som är påverkad. Man kan inte utgå från att allt kommer bli "normalt" om behandlingen fungerar. Vissa sker går att reparera, andra inte. Ge det tid och känn efter.

Du är inte usel, du är desperat att komma ur en situation som du vantrivs med. Även om han går åt rätt håll nu kan du inte veta om den utvecklingen fortsätter eller om hans situation med arbetslöshet osv gör att det kommer gå åt fel håll igen. Mitt råd är att ha is i magen, fullföljande din plan och se hur han hanterar sitt problem. Detta tar TID. Mitt ex är fortfarande i arbetsträning och behandling och han blev inplockad för beroendevård för tre år sedan. Han kan fortfarande inte fungera normalt.

Hej,
Ni som haft ett beroende och lyckats komma över det, hur har ni lagt om eran livsstil? Problemet som jag har är att allt, precis allt i mitt liv har kretsat inom en mur av alkohol. Ska jag vara social, gå till baren. Onsdag, mitten av veckan, god mat och 2-3 flaskor vin. Fredag, lördag alkohol. Gå på dejt, åka på semester, alkohol. Jag känner heller ingen som jag kan umgås med utan alkohol vilket är tragiskt och jag vet att jag kommer tyvärr bli ensam nu när jag vill sluta med alkohol, för jag är en av dom som inte kan dricka 2 glas vin. Det är alltid minneslycka och jag har ingen energi.

Nu har jag iaf hållit upp i 15 dagar och mår helt fantastiskt. Så mycket energi och har hjärnan full av kreativa ideer. Detta ifrån att dricka 3-5 ggr i veckan + droger. Det funkar som sagt nu då jag trivs att vara själv, men det är den sociala delen som jag fruktar när jag väl vill umgås med vänner. Jag kan också tillägga att de vänner jag har tjatar på mig att jag ska dricka, och får ibland gömma det med att beställa in en alkoholfri öl i smyg. Sjukt eller hur!

Tacksam för svar

@Prinsessan1
Du är allt annat än usel och du har all rätt i världen till att välja som du själv vill.
Ingen har rätt att kräva att du gör val för deras skull.
Även om din man har den inställningen att allt hänger på dig så är det inte ok.
Tycker du är stark, tycker du gör helt rätt om det är det du önskar för din egen skull.
Du är omtänksam och bryr dig, det är fint men det blir destruktivt om det är på bekostnad av ditt eget liv och mående.
Kramar, du är inte ensam.

@erivan det är alkoholdjävulen. Listig falsk o stark, som det hette förr på aa. Men letar sig in i dina tankar och mixtrar och fixar. Den måste behandlas hårt och genast köras på porten, med hugg och slag. Det går, vi är många som har varit där du är och sen en dag har det gått hela vägen. Ta som regel att skriva här så fort en tanke på att dricka dyker upp. Innan dudrivker. Det är superverksamt. Lycka till!

Hej! @ISE Tack för att du skrev några ord när det var allmänt kaos i min skalle. Självklart håller jag tummarna för dig och önskar dig allt gott så du slipper ifrån alkoholbegäret. Förresten, följde ditt råd och har ätit och druckit nu. Det blev en kopp varm choklad och limpmackor. Den rutin som jag trodde att jag skulle klara av att hålla dagligen.
I stället har det blivit onödigt mycket godis, glass chips och läsk. Men ingen alkohol har intagits över huvud taget på den tid jag varit här på forumet. Men det är en kamp hela tiden mer eller mindre. För alkoholsug kan kopplas till de mest skilda tankar, minnen och känslolägen har jag då upptäckt under tiden i nykterhet.
Hur som helst, jag håller tummarna för dig.
Kämpa på kompis!

Glad måndag i kaffestugan! Vi har tagit bort ett inlägg som skrevs under påverkan, och delar av ett inlägg som trivialiserar bakfylla. Skriv gärna i frågelådan om ni undrar något kring det.

@ISE ja, nån gång ska det gå!Det lustiga är att det känns så bra och jag är motiverad, ändå faller jag dit igen.

Jag har reflekterat över att det tar bort min ”stress” när jag tar dom där glasen, jag känner lugnet sprida sig i kroppen och jag blir ”glad”.. men vaknar direkt dagen efter med fruktansvärd ångest, talar till mig själv att ”skärp” dig nu, tänker inte på vin på hela dagen, men när man kliver in genom dörren efter jobbet så börjar hjärnan förhandla med mig.. ”ta det där glaset du, det ordnar sig” och så är man tillbaka på ruta 1 igen 😢