Hej.

Ja helt underbar, jag fick oxå rysningar och tårar i ögonen. Det är så härligt att leva i harmoni med sig själv och allt runt omkring. Känna att vi alla är delar av den universiella gudomliga energin som är oändlig och allt livs ursprung. När vi klarar att släppa taget om vårt surrande ego som vill ha, som vill bli sett och är livrädd att förlora saker och istället vänder oss utåt, lyfter ansiktet mot himlen eller känner närheten till någon vi älskar, när vi känner kärlek och samhörighet till allt liv utan rädslor och krav. Det är andlighet för mig och filmklippet var suveränt där det skildrar absolut närvaro i stunden med kärlek till natur, djur och medmänniskor.

Tack Berra.. du utnämns härmed till forumets inspiratör. :)

Hej Måne-Tessan.

Saknar dig här, är allt ok?

Kram Pia

Vilken fin, tänkvärd film! Fick rentav en tår i ögonvrån!

Ytterligare en "Pia"-film...
Inte om hjärnor, utan mer vad man borde använda den till....positivt tänkande...

http://www.wimp.com/upliftingaffirmations/

Berra

Hej!

Nu har jag rent ont i min högra hjärnhalva efter att ha försökt stimulera den hela dagen.. Läste någonstans att om man tittar snett uppåt hö och tänker på ett träd så ser vi en bild av ett träd, och om vi tittar snett upp till vä och tänker på ett träd så ser vi ordet träd.

Ja, vi har verkligen experimenterat med våra hjärnor när vi drack. Och nu när vi slutat dricka är det än mer fascinerande att se och känna vad som händer med vårt sinne och vårt tänk.

Ikväll njuter jag av att det är höst. Rofyllt och mysigt. Har köpt nya fina dricksglas på Ikea, har haft ont om glas sedan alla mina vinglas gick i kras en tid efter jag blev nykter. En hylla i vitrinskåpet hade gett sig och allt rasade ut kl två på natten.. snacka om skräll. Och snacka om tecken.. någon ville inte att jag skulle dricka vin mer. :) Ska göra en god avocadosallad med cremefraiche och soltorkade tomater. Och vatten med citron och is i de nya glasen.

Har ridit i skogen och det är tydligen jakt för det sköts rätt så friskt, inte behöver man vin för att uppleva spänning i livet inte. :) Men inte en älg eller vildsvin i sikte, dock grodor, rovfåglar och en massa svamp. Blev inget plockat då min häst är pigg och het i skogen, och lite skotträdd så hon stampade rundor som den värsta galoppör. Håller med dig Måne, skogen är underbar, jag har nog oxå varit någon sorts skogsvarelse i tidigare liv. Fast mina barn säger att jag nog varit en hund eftersom jag är älskar att ha hundar springande runt mig, desto fler desto bättre. Får dock inte köpa fler för mannen nu... :)

Ha det bäst alla goa vänner här.

Kram Pia

Har ett jättebra förslag till en bra bok.Eat,pray and love"av Elisabeth gilbert.Helt underbar.Den finns på svenska ,har glömt bort titlen men vet att den var dålig.låter som en dålig Allersroman.Låt er inte heller luras av att den ska bli film snart men Julia Roberts i Huvudrollen.Den ger insperation.

Logiken har helt klart tagit ett snedsteg här.... ett sätt att rättfärdiga sitt drickande skulle jag tro.
(O=

Hej Pia!

Förstod att du skulle gilla den, ligger lite i den linje om det du brukar prata om...
Någon kanske tycker det är lite äckligt när hon visar en mänsklig hjärna...
Men jag tycker bara att det är intressant...

Vi är ju alla lite av "hjärnforskare" när vi utsätter oss själva för nya äventyr med hjälp av alkoholen.

Mors! /Berra

Hej Berra!

Helt underbar film! Tack! Älskar allt om hjärnans mysterium och hur vi funkar! Mkt tänkvärt det hon säger att vi kan välja hur vi vill uppleva vår värld. Ibland koppla bort den vä hjärnhalvan och känna samhörigheten med allt omkring. Det är ju precis vad det jag kallar andlighet handlar om. Och mindfulness. Ska verkligen kolla på filmen en gång till och sedan läsa vidare om detta.

Och skicka länken vidare till arbetskamrater på strokeavdelningen (där jag har jobbat )

Jag gillar på ett sätt den amerikanska stilen, de bjuder på sig och sin historia. Och pratar så övertydligt så det blir lättare att förstå :)

Pia

Logik, eller?

NÅGOT AV DET KLOKASTE JAG LÄST PÅ MÅNGA ÅR!

En buffelhjord rör sig inte fortare än den långsammaste buffeln.

När hjorden jagas är det de långsammaste och svagaste djuren som dödas först.

Detta naturliga urval är bra för hjorden, eftersom hjorden som helhet blir snabbare

och friskare genom den kontinuerliga gallringen av de svagaste medlemmarna.

Ungefär på samma sätt kan den mänskliga hjärnan inte jobba snabare än sina

långsammaste hjärnceller.Som alla vet, tar överdriven alkohol-konsumtion kål på

hjärnceller men naturligtvis är det de långsammaste och svagaste hjärncellerna

som går åt först.Genom att regelbundet konsumera alkohol kan man alltså rensa

bort de svaga och långsamma hjärncellerna och där igenom göra hjärnan till en

snabbare och effektivare maskin.Det är således därför man alltid känner sig

smartare efter några järn.

Kanske är det så att logiken tar snedsteg av alkoholen ??!!

Tjena Mors!

Fick en sådan fantastisk länk igår..., måste dela med mig kände jag..

En ganska lång filmsnutt om en amerikansk hjärnforskare som fick stroke, och nu berättar väldigt intressant om sin upplevelse inför publik.

Har inget om alkohol att göra, men den ger väldigt bra insikt om hur de olika hjärhalvorna funkar.
Men kan kanske öka förståelsen vad som händer där inne i tarmpaketen, även när man är påverkad av alkoholen...

Det är väldigt "glättigt" amerikansk så där får man se genom fingrarna, och man får koncentrera sig noga på engelskan...

Men väl värd att se...väl bekomme...

http://www.ted.com/talks/jill_bolte_taylor_s_powerful_stroke_of_insight…

Berra

Hej.

Är det bara jag som tycker det ser feijkat ut? Som om de spelar? På filmen alltså?

Jag ska förklara mer om mindfulness sen Berra. Men det betyder egentligen bara att man ska leva i nuet. Inte hela tiden ha tankarna på vad som hänt, eller kanske ännu vanligare, ha tankarna på vad som ska hända o vad man ska hinna med.

Kram

Det är lugnt berra nu förstår jag bättre kram o trevlig helg

Hej!

Läste lite granna på andra trådar om hur en del hade reagerat negativt på filmsnutten jag lade upp om de två gubbarna som inte kom upp...
Jag är ledsen om jag har gjort någon upprörd, men samtidigt så vill jag påverka och skapa en liten tankeställare för var och en...

Naturligtvis så tror jag inte att många har varit så pass packade att de ser ut på det sättet, och visst det är förnedrande för dem att bli både filmade och sedan upplagda på nätet.
Vad jag vill påvisa är hur alkoholen kan sätta alla spärrar ur led, och hur man i värsta fall kan se ut när det går för långt, de är helt omedvetna om hur de ser ut för omvärlden...
Vissa tycker nog att det ser lustigt ut, men jag vill sätta fokus på hur det känns att vara den som blir uttittad, eftersom detta är ett forum för just alkoholen...

Det gör nog "ont" att se den, men samtidigt så skall man nog inte blunda för vad alkoholen kan ställa till med, och kanske...kanske någon ser filmen framför sig nästa gång de känner suget, och tänker att så långt kan det gå, och står över den gången...vad vet jag?

Men känner någon avsky, så tar jag bort den, jag är inte elak av mig..
Men samtidigt så tycker jag att det känns bra att det blev en debatt, och det visar på att den berör, och det var ju lite av det jag ville...

OK?

och nu lite ur Berras nykterhetsdagbok...

Är gräsis när frugan har dragit till Paris med sitt jobb på konferans, jag hade hoppats att vi båda skulle få upptäcka den staden tillsammans när vi fick råd och firade bröllopsdag etc...
Men så blev det inte, hoppas hon får det roligt ändå, det är hon värd...

Är själv hemma med kidzen, träningar och matcher och allt vad som händer...
Dotterns pojkvän fick komma upp över helgen, han fick lite permis ifrån lumpen...
Vad de sysslar med vågar jag knappt tänka på, men jag har ju själv varit 19 år...!!!

Ungarna har fyllt hela helgen med aktiviteter utöver alla träningar och matcher...
Vi ska bl.a åka gokart och köra discobowling, så här blir det full rulle...
De vet att jag är svag för att skämma bort dem med god mat och snask när inte morsan är med, så de ser nog sina tillfällen att pungslå plånboken, men jag njuter av det...
Älskar att skämma bort mina barn, glada och nöjda barn gör en gott i själen...
Pirriga ögon och höga förväntningar har också sin charm...

Tänkte på hur det skulle ha sett ut om det vore för ett år sedan...
Jag hade nog tjackat två fulla kassar med bira, och sett min chans att kröka till ordentligt nu när
"kärringen" inte var hemma och skällde på mig...
Ser framför mig hur resultatet hade blivit av denna helg, och det vill jag inte ens tänka på längre.
Jag hade blivit full och skällt grinigt på ungarna, sovit länge och haft ett ton med ågren...

Det slipper jag nu, (..och Pia..), NU känner jag TACKSAMHET!...
Jag tänker inte tacka golvet eller badrumsspegeln, utan att jag slipper mitt "förra liv".
Och sedan får du väldigt gärna utveckla ditt ord mindfulness, jag ser det dagligen och ser bara ut som ett stort frågetecken i hela nyllet..

Ha' en bra helg alla, förstör den inte med en massa ångest!

Jag har inte bara ansvar för mitt eget liv, utan även fullt ansvar för mina barn denna helg, och det är min skyldighet att se till att de får ett sådant bra liv som bara möjligheter kan ge dem.
Därför tänker jag inte förstöra den med hjälp av alkoholen...

Lev!, och lev väl!

Berra

Vad bra, Fenix, att du börjat med antabus. Tack för att du berättar hur det gick när du bara tänkte dricka över midsommar. Det ger mig (och säkert många andra) en tankeställare ifall jag skulle få för mig att dricka över jul eller nyår eller nåt sånt. Då ska jag minnas din berättelse!

Har bestämt mig för i dag också. Vi får gäster i kväll men de här människorna bryr sig inte om jag dricker eller inte så det blir Ramlösa för min del.

Skönt och gott att du är tillbaka Fenix.

Hej och tack för era inlägg.
Äntligen känner jag mig mogen att börja skriva här igen, har nu börjat med antabus igen.Men vilken tid det tog, jag som tänkte att jag skulle dricka över midsommar. Så är det bara, det tar allt längre tid att komma tillbaks och känna den riktiga motivationen.
Det är så skönt att veta att man inte kan dricka. Inga strider varje dag i huvet om kanske bara en dag till, vänta till måndag, och så vidare, En strid jag alltid förlorade förstås, kvart i sex vid bolaget och fast besluten om att i morgon måste jag sluta. Så har det nu hållit på i nästan tre månader.
Just nu är jag väldigt glad över att jag vet att jag vaknade nykter i morse och kommer att vakna nykter i morgon.
Gonatt och kram,
/Fenix

Hej alla!

Jag skriver oxå lite var som, har ingen tråd som är "min" ! Ibland har man massor av inspiration och ibland mindre.
Vad klokt av dig att själv ta tag i problemet och vända dig till proffs. Jag har varit nykter i dryga året nu och jag åt oxå antabus länge.

Suget kommer och går, det kan jag fortfarande uppleva. Speciellt när nykterheten börjar bli vardag. Jag försöker hålla fast vid små knep, som att tacka varje dag för minst 5 saker, ofta ingår där att jag är nykter och idag har jag så mkt att tacka för att listan blir lång... , jag försöker medvetet att stanna upp och ta in hela vår vackra natur med alla sinnen. jag kör mindfulness tänk och enkla andings-avslappningsövning. Jag försöker leva med öppet sinne så jag kan känna kärlek till och från allt levande. Jag har förverkligat en del drömmar, som att gå ner i tjänst, ha mer tid för mina tre hundar och har även köpt en häst som jag rider varje dag.

Och jag läser och skriver här på forumet. För att inte låta de goda minnena från vintiden ta över och glömma allt det hemska. Jag stöttar en tjej som är alkoholist och som nu har slutat dricka. Det ger mig en mening med nykterheten utöver den till mig själv och min familj.

Oftast mår jag kanonbra och känner ren och skär livslust. Ibland halkar man ner, det är ju helt normalt och man är ju inte på topp alltid. Men det är då jag måste se upp, så att inte tanken på vinruset börjar locka. Jag är en person som vill att allting ska hända snabbt och lätt, helst meddetsamma, och blir otålig om jag inte börjar må bättre snabbt... ja, ganska otålig när det gäller allt möjligt, tror det är en förklaring till varför jag blev alkoholist. Därför är det nu så viktigt att känna igen mina känslor och tankar, stanna upp och tänka annorlunda. På min kykskåpsdörr så har jag texten

Det viktigaste först
är att
Göra det enkelt
genom att
Ta det lugnt
så att jag kan göra
En sak i sänder
och alltså
leva och låta andra leva.

Det viktigaste i mitt liv är att vara nykter. För att stilla mitt sinne när jag blir stressad, eller uttråkad så hjälper det med såna här fina deviser.

Att leva och låta andra leva känns fint att läsa eftersom jag förutom alkoholist, även varit medberoende till min son och hans psykiska sjd.

När livet rullar på och jag inte skänker det någon djupare eftertanke och glömmer mina små levnadsregler så kommer ibland oro. Vill att det ska hända något, känner mig stressad över vardagssysslor, och ibland dyker det upp impulser och flashbacks .. typ: o vad gott det hade varit med en flaska vin. Hjärnan förskönar gärna och det är ju bra i många situationer men inte när det gäller alkoholen! Då vet jag att det är dags att leva mer "andligt". Skulle suget komma ofta eller bli jobbigt så skulle jag inte tveka utan börja med antabus igen.

Tack för din berättelse Sonja, känner igen mig i så mkt. Jag införlivade oxå alkoholen i mitt dagliga liv, som stimulans till vardagsysslor, som krydda till semester eller fest, som tröst, som avslappning. Tills jag var beroende och tänkte ständigt på vin, antingen på att jag måste sluta, eller när jag skulle kunna dricka igen, eller hur mkt jag skulle våga handla (sista åren köpte jag bara hem dagsbehov för att ha någon kontroll ) .

Grattis till din härliga magkänsla måne ! Det hörs på tonen att nåt är på G inom dig! Klart vi hoppas att det håller i sig, gör det inte det så kommer det tillbaka bara du är envisare :)

Godnatt kram till alla.

Pia

Hej alla!

Jag tar till din uppmaning Berra om lite mera aktivitet och skriver på din tråd. Jag är ofta inne och läser men har inte riktigt känt att jag hör hemma nånstans, larvigt kanske men skit samma, så har det varit.

Jag har varit nykter nu i drygt 2 månader. I somras när jag slutade dricka hade jag nått vägs ände. Drack minst 1 flaska vin per dag. Mycket bråk med mannen kring alkoholen och mitt drickande (han arg och besviken, jag arg för att han inte lät mig vara ifred). Jag var oftast trött och hade mycket ångest. Att jag orkade med jobbet fattar jag inte nu men det gjorde jag och jobbet gick bra - jag är säljare och fick in många och bra affärer och jobbade alldeles förmycket. Jag har 3 barn och började känna mig orolig för hur mitt drickande påverkar dom.

Jag var en ensamdrickare framförallt. Drack för att unna mig. För att stressa ner. När jag lagade mat, plockade hemma, pratade i telefon, jobbade vid datorn. Visst drack jag i sällskap också, alltid den som föreslog att vi skulle ta nåt glas vin. Drack när jag var ledsen och drack när jag var glad. På fester var jag oftast den som blev fullast och gjorde bort mig. Ångest efteråt förståss. Men ibland klarade jag festen med hedern i behåll och åh vad glad jag var. Och intalade mig att jag hade kontroll.

I juni kände jag att det var nog och vände mig till beroendemottagningen. Jag fick kontakt med en bra socialsekreterare som jag har förtroende för. Jag sa att jag ville sluta dricka, för att jag vill få ordning på mitt liv. Liksom veta vad som är vad. Var jag trött på grund av alkoholen eller för at tjag har för mycket ansvar hemma och på jobbet? Hade maken rätt eller fel. Eftersom jag var osäker på min egen motivation och uthållighet bad jag om antabus och har tagit det sedan dess

Sommaren har varit bra, det känns som att jag har gått från klarhet till klarhet. Men nu börjar jag vara sugen igen. Jag känner mig "för duktig". Tackar antabusen som håller mig på spåret och är glad att jag har hittat forumet för att läsa vad likasinnade känner och upplever och för att skriva av mig också.

Tack för ordet och Kram

Heej Måne hur känns det med tabletterna citalopramen? hoppas de går bra för dig.. Jag har inte börjat med mina än, haha fegis e jaa.. Ja ska hålla dig uppdaterad när ja startar, ha en goo dag..

Hej på er,,,oj då Pia tur att ni hittade hem,du o kusen,tänl så gott du sover inatt efter all frisk luft!! Ja Berra,nog ältar vi nog samma saker hela tiden emmellanåt,men det här är väl det endaste stället där man kan göra det, o få lite givande svar på köpet,men till nåt annat:Har varit i skogen 2 tim o plockat härliga trattkantareller!!! Kag älskar att va i skogen i svamp tider,men helst själv,det är såå rofyllt,den fuktiga doften från mossa o svamp,vinden som susar i träden,jag älskar det ,jag var nog en skogsmulle i mitt förra liv!! O sen kan man fixa härliga svampmackor på kvällen o ta ett glas mjölk till,rödvin till maken men inte för mig,,Vet inte riktigt ,en känsla som jag inte kan förklara,finns i magen ,att jag inte ska dricka mer,har ju haft det löftet till mig själv men den känns så självklar idag,jag ska inte dricka mer. Som en självklarhet,vågar nästan inte skriva det ,vad vet jag,den kanske försvinner men så känns det i nuet. Bra mat ,regelbundet ,dagliga promenader,sömn o antidepp,o va med familjen,skriva här till er ,sköta mitt jobb,känns inte övermäktigt just i denna sekund,Keep this moment!!! Kram alla ni Tessan Victoria,länge sen sist,var är du ?

Då är vi två Berra. Jag är inte heller tillräckligt motiverad. Gjorde ett tappert försök för några veckor sedan men brast helt enkelt i motivationen.

Vilken såpa jobbar du inom Berra!! Vilket ställe det verkar vara. Nog för att vården med sin kvinnodominerande värld kan va nog så full av intriger o skitsnack, jag trodde dock att ställen med båda könen hade bättre sammanhållning.

Vad skönt att du mår bättre Berra. Klokt inlägg om antidep du gjorde.

Alla som börjat med sina mediciner igen kanske inte skriver så mkt för de är trötta av biverkningar :) :)

Jodu, om livet. Ska berätta att jag för första gången red ut själv i skogen igår. Har varit sparsamt med det då min häst har ett föl. O hittar världens mysigaste stig, mossig och mjuk att rida på.. överlycklig att jag hittat en bra runda, tills jag kom ut på grusvägen glad i hågen tills jag upptäckte att jag inte alls kände igen mig. 'Sååå pinsamt, jag är liksom känd för att aldrig hitta nånstans. Tur det finns mobiler, blev några samtal med maken innan jag till slut fann rätt väg hem. Vid det laget var hästen ganska otålig och hoppig. Nåväl, det blev en skön ridtur på 2,5 timmar i stället för en!

Idag ska hon få vila, jag ska städa lite o handla, sen kräftkalas ikväll.

I och för sig tycker jag synd om kräftorna.. levande kokta och är inte så förtjust i att äta dom även om de smakar himmelst, men någon gång får man offra sig för familjen som ser fram emot det.

Ha en underbar kall och regnig dag (jag är på väg att bli en svall-kärring och njuter när det är svalt :) )

Tja!

Tycker att det är lite dåligt med inlägg på forumet just nu...
Man kan se lite dippar då och nu, och det är flera dagar sedan någon kom med något nytt ibland.

Allt behöver ju inte heller handla om alkoholen, utan hur man lyckats leva utan den kan ju vara ett bra förslag också...

Så jag skriver av mig lite skrivklåda, om hur mitt liv fortsätter sin gilla gång...

Först och främst, Pia, jag har inte lagt av med rökandet, måste jag erkänna...usch!
Men det har flera bottnar, för det första är jag inte tillräckligt motiverad...
För det andra så ger mig micropauserna en välbehövlig vila, för eftertanke...
Jag får "nya" kompisar vid "rökrutan" vilket också gör mig lite gladare...
Jag är hemskt beroende av nikotinet, men anser att mängden inte är jättemycket...
Det är ju naturligtvis inte nyttigt, och jag har fortfarande inställningen att jag ska sluta, men
inte idag, inte i morgon utan om några veckor låter mer behagligt...

Jag vet att det inte är bra att skjuta saker framför sig, men just nu anser jag att fördelarna överväger, dessutom så har jag "rasat" i vikt och har halverat mina antal kilo över 100-kilossträcket, och det känns bra...
Smaken är ju inte detsamma, och jag låter bli att rensa tallriken, utan stannar upp lite tidigare, och det är något som man har blivit inpräntat sedan barnsben, man SKA äta upp...
Men nu är det förändringarnas tid, och ingenting är sig likt, och det känns bra...
Förändring ÄR bra!

Jag "hatar" inte längre jobbet, inte lika fruktansvärt, och det tackar jag min nya dosering på antidepp, jag trivs inte, men hatar det inte längre på samma sätt...
Funkar någorlunda med killarna, men tjejerna håller jag mig borta ifrån, de har "elaka" tungor, och den värstaste av alla, kom tillbaka ifrån sin barnledighet i måndags, så jag bara väntar på att bomben skall briseran i hönsfarmen...
Vi har t.om haft handgemäng mellan tjejerna, så det kan gå vilt till när de börjar munhuggas...
Spännande, visst, men inte speciellt behagligt, liknar mest Robinson-klaner, och är det för lugnt så är det alltid någon som kastar in en tändsticka så det flammar upp igen...
Så brudar håller jag mig borta ifrån...

Hade bilen på service, det blev den STORA service med kamremsbyte, 11 000 pix!
Hade jag inte knaprat antidepp så skulle jag väl grämat ihjäl mig över dessa tusenlappar,
nu tycker jag att det var dyrt, men sån't är livet...
Så där ser man hur medicinen "dämpar" smällarna lite, högst medveten om sakerna, men man gräver inte ner sig i detta, utan det får gå...

Nä, nu väntar jag på att någon annan ventilerar sig lite på forumet, ifrån hjärtat!

Må Väl, och glöm inte att med dagens val, så har du redan bestämt hur morgondagen kommer att se ut, ljus idag, ljus imorgon...

Jag har ångesten i ett strypkoppel, på behörigt avstånd!

Berra

Ja, Mie, det är jättesorgligt! Verkligen! Stackars män!
Jag undrar - vem filmar sånt här och var läggs det ut och sist men inte minst - varför?
Någon som vet?

Dagarna rullar på - den ena vita dagen efter den andra. Har bestämt mig för i dag också! I dag blev jag och mannen bjuden på whisky- och vinprovning om någon vecka. Huvvaligen! tänkte jag. Hur ska jag klara mig ur det här? Vi kommer att åka bil dit och jag skyller väl på att jag håller någon lämplig diet. Enda gången jag är glad för bilringen är när jag ska skylla på dieten, det blir trovärdigare när jag verkligen har en (eller kanske två :) bilringar) runt midjan.

Jag vet att jag borde vara ärlig och säga som det är men jag är inte där än! Dock är jag såååå glad och tacksam för varje nykter dag!
Trevlig kväll! önskar Marie

Sååå otroligt sorgligt....
det gör ont i hjärtat att se.

Samma här Måne jag började med mina gamla fluoxetin igår o ska fortsätta med dem utan alkohol till.

FIna rader :mozze,man behöver nog en sköld för att orka o ja,nog har man blivit mer öppen o sårbar av allt,absolut,jag är så gråtmild ,gråter ofta men inte bara för att jag är lessen,skönt att lätta på trycket ibland. Du beskriver så bra om antidepp,jag har börjat nu ,åt enperiod förut men då drack jag så mycket o det hände så mycket eländiga saker då,som jag förvisso inte minns ,men som min man berättat . Tur att inget allvarligt hände iallafall,att man gjorde sig själv illa eller så. Men nu ska jag ge det en ärlig chans. KRAm Tessan

Usch! Jag kunde bara titta några sekunder, sen stängde jag av, illamående! Det här ska jag titta på om/när jag känner sug att dricka. Det botar nog suget! Vill jag bli sådär? Nej, aldrig i livet!

Jag har åxå börjat med mina lyckopiller igen,idag faktiskt.
Jag mådde bra av dom.jag slutade med dem en månad innan jag blev nykter o jag känner mej låg utsn dem.
Just nu triggar min son mej ganska mkt åxå.Det är väl en slags ordentlig frigörelse han har från mej,men han "skyller" det mesta på mej o sa tom igår han tyckte jag var en ansvarslös mor.Bla för att jag skaffade barn så sent (39 år) o att jag skaffade barn med en alkis.Själv var jag ju nykter under hela hans barndom,ändå räckte inte det för honom.Det gör lite ont att jag inte har räckt till för honom trots detta o trots att jag gjort mitt allra bästa.

Hej Tessan.

Ja, det förstår jag så väl. Har skrivit det innan oxå, att det inte är lätt att hantera stressen och släppa måsten när man har yngre barn. Jag var väldigt priviligerad som kunde släppa allt. Men ett inre lugn är mkt viktigare än ett yttre och att som du så ofta beskriver, ha det gott med sina barn. Fast det krävs mer för att ändra sitt tänk när man är mitt uppe i vardagsbestyr. Komma ihåg att ta minipauser när man andas rätt och landar här och nu. Stilla tankarna från att rusa iväg mot nästa sak som måste göras, o nästa o nästa... Tro mig, man hinner lika mkt eller mer!
Lugnet smittar sen av sig på resten av familjen.

O Tessan, du är inte ett dugg ego, du beskriver bara verkligheten för en småbarnsmamma. Det är ett hektiskt liv idag , barnen har sina aktiviteter o läxor som ska hinnas med. Det är ett pusslande hela tiden o ofta var man bara såååå trött. Men att bli nykter är det primära, för i längden blev man ju bara ännu segare och tröttare, irriterad o stressad när man drack... eller flummig o hur bra på att läsa läxor med barnen var man då? Och förebild?

Usch jag glömmer aldrig en gång när vi tittade på Sunes sommar en lördagkväll. Jag drack vin. Och skrattade så jag grät åt filmen. Då tittar min dotter på mig och sa: Mamma du skrattar bara när du druckit vin! Jag fick en stor klump i magen, blev rädd för hennes iaktagelse. Barn är kloka och redan då borde jag tagit det som en varningssignal. Istället satte jag på filmen på söndagen igen, och skrattade lika gott då.. Och tyckte naturligtvis att då var det lugnt, jag skrattar lika mkt nykter och drickandet var under kontroll. Herregud så dum man var.

Ja, ännu en flashback som ventilerats. Man har mkt i sig som man skäms över och som kommer upp till ytan .. skönt med detta forumet där man kan ta upp spökena till ytan och förhoppningsvis bli av med dom.

Ni ska veta att ni alla här hjälper mig jättemkt. För som någon sa, en alkoholist har lika nära till glaset, hur länge hon än har varit nykter. Genom att skriva och läsa här så stärks min nykterhet istället för att jag kanske hade trillat in i en vardagslunk utan eftertanke o då tror jag det är mkt lättare att trilla dit igen. O kan jag hjälpa o inspirera om än bara så lite så är det guld värt. För jag vet vilket helvete det var och jag vet hur bra det kan bli

Kram

Hej Pia,känns jättebra att läsa dina svar, ja du har nog rätt ,man får sluta tänka på antidepp som något skamligt,har lite inställningen,at bli av med drickat men måste ta till tabletter,men det ligger nog mycket i det du säger att det är inte annorlunda än vitaminer vid vitaminbrist. Man är ju inte riktigt i den perioden i livet då man kan vila mycket o släppa alla måsten ,visst ,min man o jag delar på det mesta men jag måste ju orka (fy vad jag känner mig ego,bara mal om mig själv,men det är bara här på forumet som man släpper ut allt,jag är inte känd för att gnälla ,ssnarare tvärtom,tar in andras problem mer,). Har inte haft nåt alkosug alls den här veckan,där känner jag mig ganska stark just idag i alla fall,värre med livsgnistan,men ,jag fortsätter äta min medicin så får vi se om det hjälper. Jag o lillen har varit hos min älskade farmor,ätit go lunch hos henne och sen tagit en skön promenad o ätit glass i sensommarsolen. En behaglig dag so far,brukar bli mer hektiskt framåt em ,kväll då de andra kommer från skola,mat skjuts hi o dit,diverse bestyr,ja ni vet alla hur det är ,det är väl när det blir för kaosigt som jag inte fixar det,det blir kaos i hjärnkontoret ochså ,hoppas på att finna ett inre lugn så småningom.Kram Tessan

Hej igen!

Låt mig få komma med ett litet förtydligande ang. antidepp...
Jag vet att det på forumet finns personer som inte tycker om dessa piller...
Vad de har haft för erfarenhet med dessa, kan inte jag förklara...

..men det är viktigt att följa de anvisningar man får av läkaren/ordinationen.
För snabb upp/nedtrappning av dosen kan ge motsatt effekt,
och redan där kan man ju tappa förtroendet för den.

Vissa reagerar olika på olika mediciner, och man bör märka en skillnad inom ca 3 veckor.
Gör man inte det ska man kontakta läkaren igen, för en annan typ av medicin eller dosering.
Det finns andra biverkningar som t.ex. med utlösningsproblem för herrarna vilket kan skapa en stor irritation mycket större än själva deppigheten, och därför vill man skicka dem åt fanders...
Man har ju "nog med problem" alla redan, så det hjälper ju inte till...precis.

Sedan bör man ju inte dricka under tiden man knaprar på dessa, för det kan ju bli helt fel, och som i mitt fall så var det ju just alkoholen som var den utlösande faktorn...
Så varför ta motgiftet hela tiden, om man envisas med att fortsätta med giftet...?

Det står på fass.se att man inte bör kombinera dessa tabletter med t.ex Johannesört, eftersom man inte riktigt har kontroll på vilken reaktion man då kan få..

Att kalla dessa piller "lyckopiller" är en myt..., antidepp låter bättre tycker jag!
De skapar ingen lycka, men fungerar som en sköld att det "dåliga" inte når in på en på djupet.
Problemen kvarstår alltså, om man inte gör något annat åt dem, som KBT eller psykolog osv.

Men det skapar ett välbehövligt andrum, så att kroppen/knoppen hinner vila ut lite...
Så kanske man orkar att ta tag i livet och problemen efter ett litet längre tag...
Men man tittar nog på 1-1,5 års behandling (i mitt fall) så det är inga "quick-fix", för
vissa kanske man behöver mycket längre tid...

Min depression skapade en livsomvändning som jag fortfarande har lite svårt att anpassa mig till.
Jag gav upp min "manlighet" och blev plötsligt sårbar inför alla, jag är inte stor och stark längre, ja möjligen fortfarande stor, men inte stark, jo på ett annat sätt...

Har börjat insett mina brister, och det är en styrka i sig självt, har blivit mer känslig på både gott och ont, lyssnar mer på mina kroppsliga signaler t.ex.
Om jag inte tycker om en sak, så ifrågasätter jag mig varför jag fortsätter ändå.
Om jag känner mig hängig, så tillåter jag mig att vara ledsen i det inre.
Om någon säger något dumt, så är det antagligen fel i hans/hennes huvud, inte mitt...
Om "kostymen" inte passar, så bär jag den inte, att våga säga NEJ, är en styrka...
Och för varje gång man vågar, så växer man...otroligt!
Att "öppna" sig för andra, och vågar tala om sådant som gör ont, eller känns fel..

Plocka fram sådant som gör en gott i hjärtat, det växer inuti en själv...
Det som gör ont, växer i en bubbla, som blåser bort, för jag har den "mänskliga" skölden på mig!

Tack vare pillerna, så får jag en möjlighet att få lite andrum...
Tack vare depressionen så fick jag en möjlighet att upptäcka något nytt...

Medaljens baksida, har en framsida också, tänk bakåt men gå framåt...

Livet har en del nya möjligheter, se dem!

Berra

Hej Måne! Vad gott att helgen blev bra!

Jag tycker du ska fortsätta med de tabl som du börjat med. Ge det åtminstone 3 veckor och se hur det fungerar. Prata sen med din läkare om du inte tycker att de hjälper ordentligt. Det finns många olika sorter och ibland får man prova några innan man hittar rätt. Eller man behöver kanske höja dosen på de man har.

(Egentligen tycker jag att du borde prata med din läkare redan nu och berätta allt om hur du mår och att du har slutat dricka.. )

Släpp framför allt all tänk om att det inte är bra att äta antidepr. Läs vad Berra skrev under sin tråd. De är inte vanebildande och det är inte skamligare att äta såna än att äta vitaminer vid vitaminbrist! Det är svårt att läsa mellan rader på nätet men i dina inlägg så känns det som att du skulle kunna må bra av att slippa lite av din känslighet och sårbarhet just under denna period när du slutar dricka. FÖR att sluta dricka är det allra viktigaste för dig! Annars kommer du troligtvis aldrig att må riktigt bra igen.

Jag känner igen mig i så mkt och jag har varit alldeles för känslig oxå. Påverkad av allt som hände runt mig, grubblade. oroade mig, blev ledsen. Kände krav att vara duktig men blev trött och stressad. Jag var sjukt överkänslig för kritik.

Jag är samma person men jämnare och starkare. Jag vet faktiskt inte hur mkt som beror på tabl och hur mkt som beror på att jag medvetet jobbat med mig själv. MEN utan tableternas höjning av grundstämningen så vet jag att jag aldrig klarat att vända negativt till positivt. Jag har varit en sökare i hela mitt liv och tidigare också försökt med meditation och mindfulness men inte lyckats hålla fast vid det. Sen är det nog så att upplevelsen att hitta sig själv och sin livsglädje i nykterheten efter många års vinpimplande är stort och i sig väldigt upplyftande för själen.

Jag tog som sagt all hjälp som finns att få för att sluta dricka.
Antidepr.
Sömntabl
Antabus.
AA inte bara möten, utan jag gjorde stegen och läste på mkt om medberoende.
Läste om alkohol och beroende.
Läste om personlig utveckling.
Vilade.
Släppte alla måsten.

Idag ett år efter så äter jag mina antidepr och ingen annan medicin. Livet har fallit in i en naturligt rytm utan dricka. Det är skönt och lugnt och fullt med gjädje. Ibland kommer jag ihåg att tacka, vara mindful osv, ibland glömmer jag det. Men när saker och ting strular så har jag metoder att stilla mig och det funkar. Försöker vara här och nu och inte oroa mig för gårdagen eller morgondagen. Sinnesrobönen. Andningsövning.

Någon dag ska jag försöka trappa ner och sluta med antidep men inte ännu. Familjen förjänar att jag är lugn och trygg och mår bra och det är ingen brådska, jag mår ju bra av dom.

/Pia

Beträffande johannesört / antidep så har jag ringa erfarenhet. Vet bara att båda är stämningshöjande genom att de ökar serotoninhalten. Känner en kille som äter johannesört och för honom funkar det. Han har dock ej missbruksproblem.

Hej Tess!

Alla vägar till ett bättre välmående är rätt...
Det spelar ingen roll om det är antidepp eller inte, det är inget "fusk".
Det är inget fel med att hjälpa kroppen att må bättre, och man blir inte "fucked up" av pillerna.
Det är fortfarande du kvar i kroppen...

Jag har äntligen efter snart 10 mån lyckas höja dosen till något som för mig är acepterbart,
utan den skulle jag antagligen inte ha levat idag...

Ångesten höll på att ta livet av mig!

Idag mår jag som sagt bra/bättre, och den största av alla hjälpar jag haft, är nykterheten..

Lycka till/ Berra

Hej alla,ja en ny vecka ,en ny ,härlig morgon,ja livet kommer till sin spets utan alkohol,jag menar det är så skönt att se det med nyktra ögon,varit nere i veckan efter mitt återfall förrförra helgen men börjar komma på track igen,lite nedstämd o lågmäld bara det kanske försvinner efter en längre nykter tid,har börjat äta antidepp men vet inte om jag vill fortsätta,kännslite trist men jag kanske behöver det ,försöker intala mig att det går ändå men magkänslan sägger att det kanske är bra just nu med lite stämningshöjande,kram på erTessan

hej all goa vänner,, en nykter helg,otroligt skönt,livet går upp o ner men det är en otrolig känsla att få möta det med närvaro, haft ett återfall på en månad,ett ordentligt sådant men ändå,länge länge sen man kan säga att man bara druckit en gång på en hel månad,,minns inte när ,men jag är mer blödig nu ,allt blir ju så tydligt,känslor,allt, man är ju ganska sårbar,har börjat äta antidepp ,vill o vill inte ,man behöver kanske lite hjälp med nedstämdheten ,Funderat på johannesört ochså ,men är det lika bra ? Vi som har ett missbruk i grunden kanske behöver ha sånt som vi vet funkar,lite starkare grejer änhälsokost ? vad tror du Pia? Tack alla ni ,,,Victoria,hu har din helg gått? kkram Tessan

Oj, vilken fest! När jag läser det så tappar jag ännu mer lusten att dricka alkohol!
Visst är det konstigt att om en människa inte dricker så ska den ha en förklaring till det. Jag kom på mig själv i fredags då en kollega skulle få gäster varav en var ständig chaufför då han är nykterist, då frågade jag varför! Sen kom jag på att det behövs väl ingen anledning till det och tog tillbaka frågan.

Ingen frågar någon om varför de dricker, men om man inte gör det så är det litet suspekt och behöver förklaras. Folk får misstankar att kanske personen är alkoholist eller har alkoholism i släkten eller att det hänt något när personen var berusad som gör att den är nykter. Det kan ju vara så att personen bestämt sig för att inte dricka för att det inte tilltalar personen.

Måndagmorgon - igen - veckorna går fort och så gör också helgerna! Nytt beslut för idag att inte dricka. Ha det bra alla som läser!

Hej!

Ännu en helg som har stärkt mitt val av alkoholkonsumtion!

Var på ett jättevälanordnat kräftskiva i Lördags, med 12 kg (!) hemkokta svenska kräftor.
Vi var 22 personer och 8 barn, och allt fanns med...
Välkomstdrink, små snittar, tipspromenad, bordsdekoration, bordsplacering, kräfthattar, den där pappersmånen, infravärme, filtar, pajer, västerbottenost, bröd, öl, vin och naturligtvis nubbar...

Altt var planerat efter absolut bästa förmåga, precis som det skall vara...
Blandat med olika kamratkretsar och åldrar...

Det hölls tal och skålar, sjöngs nubbevisor och skålar, hurrades och skålar, tackade värdparet och skålar, gratulerades och skålar, nubbevisor och skålar...

Sörpel..slurp och tjohej, tugg smask och knak ..oj skal!

Konversationen var först lite spänd, sedan trevlig och lite senare högljudd.
Skrattades och fnissades, tjoades och skreks...

..och här bröts den gräns när jag inte längre tyckte att det var trevligt...

För jag (som vanligt) drack ju bara alkofri öl, så även i snapsen..
Och hängde alltså med hela vägen och såg även där de andra fortfarande tyckte att det var kul...

Det var inte längre trevligt, och det jag såg var inte belevat och människovärdigt...

Jag gick ifrån "apstugan" och ställde mig en bit ifrån för att röka, och titta på mina kompisar stjärnorna som blinkade åt mig hela kvällen, det var jag och dom ikväll, barnen sov!
Jag frös och ville längre inget annat än att gå och lägga mig...

Tände en brasa i grillen så att vi fick både ljus och värme, och en efter en kom folk trippandes till mig som inte längre ville vara med och apa sig, de hade alla slutat dricka när de så de andra bara "bete' "sig, vi blev två gäng, där jag och mina vänner värmde sig vid brasan och resten fortsatte med racerfart bland borden.
Vi slog av på takten och umgicks lite granna på sidan av, och kunde föra trevliga samtal i vanlig samtalston, vi blev inte "torra" utan hamnade i säng runt klockan 03...

Det blev aldrig otrevliga eller arga, de blev bara så fö...t packade...
Det hände dumma och klantiga saker, stolar och glas som gick sönder, de som måste ledas till muggen osv, ingen som kunde dricka kaffe normalt, och glasbitar som hamnade i kladdkakan när de skålade en aaaning för hårt, folk som ÅT av den i alla fall osv
Frågorna upprepades gång på gång, som om de aldrig förstod svaret...
"Gubbar" som blev gubbsjuka trots att frugan satt brevid, osv osv...

Det hela rundades av att värdinnan själv spydde ner barnen (4 st) som sov i dubbelsängen!!
Det lade en viss sordi på partandet, när hennes barn i sin tur fick plocka, städa, duscha upp efter mamman sin, de blev genast mycket snabbt nyktra...

Jag sov gott och mycket länge, och strax innan jag somnade så tänkte jag...

Det spelar ingen roll hur fint och välordnat allting redan är, grisarna samlas runt alkoholen i alla fall och stökar till efter bästa förmåga, och det värsta är hur "kul" de sedan påstod att de hade!
Jag kan bara säga, att det hade de inte, de är bara något som de tror de hade, för alkoholen har redan spelat dem ett spratt i hjärnan, jag såg, och det var inte värdigt, ett dugg!

Jag är ledsen för deras skull, och deras ångest stämmer, med råge...
Men jag hade en fin stund, med frugan (som var i mitt gäng) och vi lärde känna ett nytt par som vi troligen kommer att fortsätta umgås med, istället för ångesten...

Jag vet att jag gör rätt!, varför ifrågasätter alla mig?

Må väl! /Berra

Marie!

Visst är det en härlig känsla att märka att det är gott att leva utan vin.. att den rädslan att livet skulle vara tomt utan var en myt vår hjärna hade hittat på.

Ja, vi är faktiskt födda och skapta till att vara nyktra och det är då det riktiga livet finns för oss. Närvarande, sunda och kapabla att njuta av de riktiga sakerna i livet.

Alkoholen är listig falska och stark, precis som andra droger. Som någon skrev här, enda skillnaden från kokain och annat skit så är alkoholen legal och glorifierad i vårt samhälle. Fast den gör så otroligt mkt skada.

Lev väl och nyktert mina vänner.

Kram

Mitt nick namn är nu efter lite strul Annsan 13 om ni vill nå mig jag stöttar och hjälper till så gott jag kan. Kramar på er alla ock kämpa på

Grattis marie till 18 dagen och tack Pia så mycket . ja i dag är det en månad jag varit nykter härligt känner mig lugn nu igen.jag glömmer aldrig när jag hade ramlat och jag sökte hit. detta hjälper mycket att skriva av sig och möta er härliga snälla människor.All stöttning jag fick ni är otroliga det här är nog bättre AA.Många kramar återkommer.

Hej!
Själv är jag på 18:e nyktra dagen och det har gått fint så här långt! Bestämmer mig för att vara det i dag också. Förut så var helg synonymt med att dricka och jag fattade inte att en del människor inte drack, hur njöt de av sin helg? Nu vet jag! Jag vaknar pigg och utvilad utan huvudvärk och ångest och orkar göra både roliga och nyttiga saker under de lediga dagarna. Jag minns filmer och andra TV-program jag sett och somnar inte mitt i. Härligt!

Grattis Annsan12 (f.d blåtiran som jag förstått) Så skönt att du är på rätt väg och att du mår bra. Keep up the good work.

Kram Pia

Hej måne nu är jag här igen jag har nicknamn Annsan 11 nu.Hoppas du har det bra, I morgon har jag varit nykter en månad. Jag mår bara bättre och bättre .Jag tänker inte ens på att dricka mer och det känns underbart. Liet har fått en ny mening men det tar ett tag har man märkt. hoppas du skriver kramar

Tjoflöjt!

Nu är det snart helg, och vi kan andas ut ifrån arbetet...
Men spänna bågen när det gäller att hålla alkoholdemonen i schack...
Man övergår ifrån ett arbete till ett annat, så att säga...

Jag precis hemkommen efter ett tandläkarbesök, efter att meckat om en gammal lagning ifrån 1970!, bort med gammalgam'en, och i med ny och fräsch plastfyllning.
Så min kropp peakar nog på kvicksilver just nu, brukar vara värst när man tar bort gamla fyllningar.

Min tandläkare hon är verkligen proffsig, får t.om "barnsalva" innan sprutan så känner man i stort sett ingenting, hon är snabb och skicklig, och byggde upp en ny fasad, klappat och klart på 45 min, jag har verkligen förtroende för folktandvården, har aldrig haft tandläkarskräck någonsin.
Men så har jag väl haft turen med bra tänder och bra tandläkare...
Det blev dessutom bara 45% av det priset hon först hade sagt, så jag är hur glad som helst!
Dessutom kan jag numera tugga på vänster sida, tjoho!

Visst, ska väl erkänna att jag uppskattar en varm tutte på höger kind också...
Ska nog ta den sista gammalgam-lagningen nästa år igen!!!

Så denna början till helg kan inte bli bättre, har några fotbollsmatcher och 2 (!) st 40års fester på lördagen därav en med kräftor (svenska sådana..)...
Men jag är inte spak, jag har övningskört så länge med min nya nykterhet, att jag inte ens bryr mig om att vara betänksam om det där med alkohol...

Frugan förresten hade lite "afterwork" igår kväll på jobbet, trodde hon skulle ringa efter skjuss, men hon kom hemputtrande vid 9-rycket med bilen, själaglad!
Hon var så glad att hon inte var med i det gänget fyllisar, hon såg saker hon inte sett tidigare och hon trodde aldrig att det gänget som skulle gå vidare ut, skulle komma in någonstans...
Platt fall, typ!, och idag är det väldigt lågmält på jobbet, vartefter de struttar in en och en...
Så hon känner sig också som en vinnare idag...
Vem vet, vi kanske kommer att slåss om att vara fyllchaffisar i framtiden...

Jag lever i nu'et, precis där jag står, jag vet vad jag har sagt och gjort igår och idag...
Genom att inte falla för alkoholen så har jag kontroll på mitt liv, och ångesten finns inte längre i mitt liv, mitt val idag ger mig förutsättningar för att morgondagen blir precis lika bra...

Genom att LEVA!... så lever jag

Mors! /Berra

En bra bok tycker jag om man vill förstå varför någon blir beroende:
Jaget och missbrukaren av Craig Nakken. Liten, tunn o lättläst ca 150:-.
Hälsar Barbara

..men hallå Pia!

Har du tjuvstartat?
Jag laddar inför Tisdagen nästa vecka, där Måndagen ska vara den sista med den "andra" kompisen nikotin...

Det finns en fördel, om man nu får prata om den...

Har rasat i vikt under sommaren, -7 kg, antagligen för att maten inte "smakar" längre..
Brukar normalt sett gå upp en massa under semestern, med grillning och allt..
Men icke...
Frugan påstår att det är all bira, som jag numera inte dricker, men det borde ha synts under vintern i sådana fall...
Jaja, vad vet jag...

Men på sikt så lär man bli supermager, när cancern sätter in...

Så den måste bort, trots att den har givit mig små micropauser till eftertanke...

Men du får ju fortfarande ditt nikotinbehov tillfredsställt av snuset, som på sikt ger mer än ciggisarna, 1,5mg/h istället för en 6 min lång kick på 0,5mg, har jag läst någon gång...

Okej stå på dig, jag väntar nog in i det längsta, rapporterar när det drar ihop sig...

Berra

Nu skrattar jag igen... :)

jo så är det nog många som beskriver mig. Härligt med mc Fenix. Jag ska snart våga mig upp på makens nya..

Å vet du vad.... tiden går fortare än man tror, rätt som det är så är du där. Med kropp och själ i balans.

Har du provat antiinflammatoriskt t.ex voltaren för ryggvärken? (hönsmamma och sjuksköterksa.. :) Och alkoholpolis enl maken. :)

Lev i harmoni mina vänner.

Pia

Kram

Den snusande hönsmamman Pia:-)
Jodå, jag är här. Sitter och läser alla underbara inlägg om hur härligt det är att vara nykter efter lång tid. Längtar till det tillståndet.
Men just nu ömkar jag mig själv eftersom värken efter ryggskottet aldrig går över. Dock inte värre än att jag kan ta en lite tur på mc:n då och då i det fina vädret.
Ha en bra tisdag alla,
/fenix

Förresten.. jag läste lite på slutarokalinjen... där hade en skrivit: varför hålla på att dra ut på eländet, släng skiten direkt. Så det har jag gjort och det har gått ett dygn utan cigg, impulserna kommer då och då men går över likasnabbt.

Snusar gör jag dock och gjort hela tiden, trots rökningen och det är inget jag vill sluta med nu i alla fall.

Var är fenix förresten?

Kan inte hjälpa det, men skrattar högt här.. kan se när du sniffar misstänksamt på glaset varje gång du ska dricka. :)

Du är på rätt väg, tänket har ändrats, hjärnan börjar bli van vid lugnet och det positiva. Det snurrar på så... goda vanor är egentligen lika lätta att programmera in som dåliga.. :)

/ Pia

Hallå!

Idag mår jag helt enkelt bara bra, utan någon som helst anledning...
Vetisjutton var det är, kanske att jag på eget bevåg har dubblat min dos...
Jag är ju en stor kille (med mycket hjärna, eller vill gärna) och kanske behöver lite extra skjuss.

Det var måndag igår, och jag hade inte en tanke på att skjuta sönder den dagen i almanackan med en hagelsvärm, utan den bara passerade, märkligt...

Kanske har tappat stridslusten och sluta vurma om mig själv i självömkan...
Kan sitta och blossa och bara förnöjt titta på sädesärlan som jagar insekter i det nyklippta gräset, eller kråkorna som trakaserar fiskljusen i ett snöre efter den...
Det är inte mycket drag i solen nu, och så fort den försvinner blir det snabbt höstkallt...
Jag borde ju bli hängig nu när solen är på väg bort, jag som var så glad över alla vårtecken...
Men det skiter jag i, det finns fina saker med hösten också, hela färgskalan på löven t.ex..

Igår var vi över hos grannen som fyllde år, vi umgås mycket med dem...
Det serverades vin, bira och whiskey i alla dess former...
Jag drack päronsoda i ett vitvinsglas, såg precis likadant ut som det vita vinet och det var skitsvårt att hålla isär dem, jag fick lukta varje gång jag skulle smutta på den...
Ingen ifrågasatte mitt beslut om att vara nykter, ingen annan blev i och för sig onykter heller, utan det var bara "trevlighetsdrickandet" en vanlig Måndag...

Det känns mer och mer naturligt för mig att välja bort alkoholen, mitt umgänge börjar vänja sig med det, och jag mår bara bra av det...

Hade det varit som vanligt, så hade jag nog klämt i mig minst tre glas vitt, 1-2 småburkar öl och en stadig wirre till kaffet, och jag hade inte ens reagerat på det, och ingen annan i sällskapet heller, det hade varit naturligt för mig, likaså påspädningen av min ångest...

Genom att gå händelserna i förväg, så väljer jag helt enkelt bort det som gör mig ont, och det är alkoholen, låter enkelt för vissa, och supersvårt för andra...
För mig har det blivit enklare, men visst jag medger att det "ser" gott ut fortfarande, och det gör i och för sig rödvinsvinäger också...

Ett liv med kontroll, är ett liv utan alkohol, för mig...

Mors Berra!

Så sant, så sant... det berör... / Mie

Hej igen...

Vad ville jag säga med Agnes låt, jo att den stämmer in på en som har problem med alkoholen.

Läs texten här...

Release me
Release my body
I know it's wrong
So why am I with you know
I say release me
'Cause I'm not able to
Convince myself
That I'm better off without you

I don't know why I want you so
'Cause I don't need the heart break
I don't know what addictive hold
You have on me I can't shake
No, I'm not in control
So let me go

Mors! /Berra

ah Berra tack hade tänkt gå in på Youtube o lyssna på den för jag läste om henne i DN idag.....

http://www.youtube.com/watch?v=LSb6e3grdL8&feature=fvw

Lyssna på Agnes låt, release me...
Texten kunde lika gärna vara skriven till alkoholen...

Berra

Tack Berra för att du berättade! Härlig läsning, verkligen!

Av barn och fyllehundar får man veta sanningen. :)

HejHej!

Nu är festen över, och det blev nästan bättre än förväntat..
Alla var glada att återse varandra, och det blev stojigt och trångt, som vanligt...
Vid ett tillfälle kom en nioåring ut på uteplatsen där ett gäng "gubbar" satt och språkades, och frågade..."alla som är fulla räcker upp en hand!"...

Ingen svarade honom, för ingen tyckte nog att varken frågan eller svaret var passande, och inte var de speciellt berusade, bara uppsluppna och glada, precis så där som man ska vara på party.
Men för en nioåring var inte frågan speciellt besvärande, han tyckte nog att vi hade det för "roligt" eftersom alla skrattade och var glada, och ljudvolymen blev nog rätt hög för grannskapet...
Det är skillnad på hur vuxna och barn ser på alkohol, men när ett barn frågar en för honom korrekt fråga, och de vuxna vet vad han egentligen frågar efter, men är inget man allmänt skyltar med så blir det svårt för de vuxna att tackla svaret, komplicerat egentligen för de vuxna...

Men som "betraktare" var det intressant, vissa sätter igång och ljuger så det skriker om det, men får otroliga skrattsalvor, och då är sanningen inte lika viktig längre...
De flesta hajjar nog att det överdrivs något, men låter det vara för den höga stämningens skull...

En mamma med småbarn blev förbannad, när hon "äntligen" fick vara med och släppa lös lite, så blev hennes barn trötta och griniga, de som annars kan sitta uppe hela nätterna!!!
Gubben hennes fick bastning när de skulle gå hem med barnvagnarna allt för tidigt, någon måste ju få skäll så det var lika bäst att gubben fick ta smällen, stackars honom!
Allt för snäll som han är, så ursäktade han sig och de gick hem...

På småtimmarna blev mannen i det sista paret ut lite för dragen, och vi hade lite svårt att höra vad han försökte säga, men inte kroppsligt synbart konstigt nog...
Frugan hans spännde en arg blick på honom, ungefär som att nu får du skärpa dig!
Så hon blev lite barsk i tonen mot honom, och de fick genast lite mer bråttom att beställa taxi'n hem...

Dagen efter kom "barnvagnspappan" förbi och tackade för gårdagen, och ansåg nog att han var lite trött i "hårstråna", men kom genast på att han nu talade med en snubbe (jag då typ) som inte alls hade druckigt något alls med alkohol..

Och han sken upp, "..och du då din j-vel ska du bara sitta där och småflina..?"
Japp svarade jag, i dag är det MIN dag svarade jag, jag har inga besvär alls..
Och det nästan lyste om mig, ..tänkte f-n Bingo-Bingo, full bricka för mig, idag är det jag som är gladast och mest vinnare, haha!
Det där har jag levt på hela dagen, det är MIN dag idag...

Frugan som "bara" hann med två glas rödtjut igår, var vacker och fromm idag, och hon är så stolt över att det inte är hon längre som behöver spänna arga blickar på mig på kvällarna...

Jag är en vinnare trots att jag drack öl med gubbarna igår, men det var "min" öl, utan en droppe alkohol i den (alltså INTE lättöl ens en gång..), och det funkade, hela kvällen...
Jag var minst lika fräck i munnen som de andra, och frugan skojade och sa, .."men Berra, du som inte har druckigt en droppe, fy skäms!.."
Och jag var stoltare än en tupp, och mår bra igår, idag, och i morgon med de beslut jag tar varje dag, att inte dricka något med alkohol i...

Visst borde det vara enkelt egentligen, att våga stå ut ifrån mängden av människor, med egna beslut om hur jag vill må, och vem har sagt att nykterheten är tråkig?

Jag fyller min kropp med upplevelser, som är värda att minnas...
Kärlek mellan människor, behöver inte smörjas med alkohol, jag tycker om dem ändå!

Mitt liv - mina beslut, jag ser sanningen...

Berra

Tack Lisbet för dina ord och tankar !

Du tillhör ju själv den "gamla" delen av Alkoholhjälpen nu och dina erfarenheter väger tungt och visar på ett mycket påtagligt sätt att det finns ett nytt liv om man bara ber om hjälp och accepterar sin situation.

För dig kanske jag inte upplevs som tjatig eller kommer med upprepningar men när jag känner att jag inte längre behöver tänka efter när jag skriver utan att jag börjar bli mer och mer opersonlig i mina texter och att det ibland känns som att jag skriver bara för skrivandets skull då finns det anledning för mig att fundera över vad jag gör. Jag hyllar ju förändringen som Buddha uttrycker det : "Den enda sak som är för evigt är förändringen" och jag är, måste jag nog erkänna, livrädd att fastna i ett gammalt beteende som jag gjorde förr.

Min identitet som en ren alkoholist är helt beroende av att jag kan känna igen och identifiera mig med andra alkoholister dvs jag känner igen tänket och beteendet. Jag har inte samma identifikation som en narkoman, tablettberoende,sexmissbrukare el likn beroendepersonlighet. Grundbeteendet kan vara förvillande lika till stora delar men till syvende og sist skiljer sig blandmissbruket markant. På mitt sista AA möte sitter en tablettberoende och ondgör sig över läkarnas ovilja att skriva ut Sobril fastän det står i röd text i journalen att personen är tablettberoende. Jag kan inte förstå personens ångest för jag har ingen erfarenhet själv. Däremot blir jag så ledsen och förtvivlad över att vi andra har så svårt att nå fram med vårt budskap.

Nåja det om detta ! Har du funderat vidare på Gullbranna första helgen i september ? Där finns det kunskap och erfarenhet !!

Väl mött !

Tack för den varma kramen Elisabeth! Du och Lisbeth har varit nyktra ganska länge nu om jag har rätt för mig! Visst är det härligt att ha varandra här och känna igen sig i så mycket.

Måne! Saknar dina livliga och trevliga inlägg här. Hoppas att allt är bra och att du skriver snart igen!

Kram till er Alla!

Adde

Läste detta idag och kände att jag måste skriva några rader till dig.

Du är absolut inte tjatig när du skriver och att du upprepar dina erfarenheter är så bra. Jag är fortfarande i det stadiet att jag suger i mig råd och stöd och behöver läsa samma saker om och om igen.
Det är väl därför som detta forum har fått så många besökare för att det finns ett behov och du är verkligen ett gott stöd.

Tack för dina kloka tankar Adde och jag lovar att de finns med mig varje dag./ Kramar Lisbet

Underbart att läsa. Alternativa härliga bilder är vad som behövs när alkisen i oss målar upp förföriska falska bilder av att man måste dricka sådant med nervgift i. Tack!
/Fenix

Tjolahopp!

Just nu idag denna morgon så känner jag mig bara så nöjd med livet...
Snacka om att vara en känslomänniska, livet går upp och ner på bara några dagar...
Men helgen närmar ju sig, och jag hatar lika mycket Måndagar, som jag älskar Fredagar..

Men kanske också för att vi hann med alla förberedelser igår och vi ligger nu i fas med planeringen..
Knelbullar blev stora som assietter och blev lika fina som de bageriköpta, men med en stor skillnad, så mycket ofantligt godare, inte alls så torra som de köpta...
Dottern kände lukten, klev ur sängen och joinade mamma och pappa med nybakade varma bullar och ett varsitt stort glas med kall mjölk, det är en sådan kick så ni bara inte anar!
Så klockan hann bli halv två efter att ha kollat av lite på datorn, man måste ju ha sin dagliga dos av internet, vilket jag aldrig skulle klara mig utan numera...

Så nu återstår bara det roliga, att festa och umgås, och naturligtvis utan alkohol för mig och de fyllchaffisarna som finns med...
Det ska bli kul, och jag ser framför mig hur jag står i grillröken med ett vinglas i vänster hand, fylld till hälften med cola och står och surrar med gäster som dreglar över grillspetten.
De ligger just nu och badar i hemmameckad marinad på garagegolvet, full med vitlök!

Ska fylla zinkbaljan med is och frysblock och fylla den med smugglet och en massa läsk, så kan var och en plocka det den vill ha...
Det enda jag känner längtan efter är det där ljusblå färdigblandade gin&tonic burkarna som vi köpte på båten, men jag har garderat mig med en egen flaska Grappo, som är precis lika god, och ingen kan se skillnaden, och knappt alls på smaken...
I kylen har jag sex egna alkoholfria ölflaskor, som bara är mina, så det så!

Så hur mycket vi än partar på, som kommer jag fortfarande vara fräsch, och ofantligt mycket fräschare morgonen efter, för jag tar en dag i sänder, och med dagens val har jag redan bestämt hur mogondagen ser ut, och den ser ljus ut, och väldigt välbehaglig...

En dag utan ångest, är en dag med ett liv där jag har kontrollen...

Lev väl! /Berra

Säg att du ska rehabiliteras!!!

Du kan få antabus av mig. :)

He, he, vad säger försäkringskassan om jag pysslar hos andra tro?

Ja, egentligen tycker jag att alla som vill borde vara sjukskrivna i början av sin nykterhet För att få tid att landa och reflektera.

Men en utopi det med.

Klart man ska göra det som är roligt, det är ju positiv stress. Alla säger till mig att jag inte ska ha så många djur, det är ju aaaaaaaaaalllldeles för jobbigt.. :)

Jag glömmer ibland bort att många av er här inne har yngre barn. Då älskade jag oxå stora släktträffar där alla barnen träffade sina kusiner o alla andra släktingar. Det kommer väl igen när barnbarnen kommer :)

Du får gärna komma hit o småpyssla Fenix, jag känner mig alldels oerhört lat här i värmen...

/ Pia

och vila i graven gör man ju också utan alkohol:-)
Nej, stora fester ska man inte backa för, det är kul och ger livet krydda. Även om det är jobbigt. Det är annan stress i vardagen man ska försöka undvika. Jag har just nu förmånen att få egen tid sjukskriven efter ett mindre ingrepp, och det är underbart. Njuter varje sekund med att småpyssla, sitta en stund i solen och reflektera över att ett liv utan alkohol är så mycket bättre i alla avseenden, med mera.
/fenix

Tjohopp!

Idag känner jag mig lite piggare, kanske för att helgen börjar närma sig...
Men jag har testat en annan variant, ta min piller på eftermiddagen istället för på morgonen...
Brukar bli sjukt trött ca 6 timmar efter dosen, och hoppas att den infaller på kvällen istället för mitt på dagen, så får jag lite mer ork på dagen...

Nejdå min kära hustru är en mycket förstående fru, hon hjälper mig så mycket hon orkar...
Men vi har det gemensamnt att vi båda stressar ihjäl oss, så vi borde försöka varva ner tillsammans och finna en liten bit av sinnesro båda två...
Vi skyller båda på att vi gör det för familjen och barnen, ett aktivt liv, så att säga...
Men visst sliter det, och det kommer att bli ett vakuum när de sedan flyttar hemifrån...

Ett av "problemen" är att jag inte längre kan "varva ner" med alkoholen längre, det finns ingen säkerhetsventil som gör att jag kan få en falsk lugnhet...
Cigarillerna funkar lite som ett substitut och jag får några minuters tid till eftertanke, för då måste jag sitta ner och få lite tid för mig själv...

Jag ser fram emot fredagskalaset då vi firar två födelsedagar i familjen som skett under semestrarna, och det finns tillfälle för hela tjocka släkten att få träffas igen under lite festligheter.
Det brukar vara uppskattat och alla är hungriga och törstiga, och det var väl tur att vi handlade några backar smuggel på Ålandstrippen...
Men som ny rutin för året så kommer inte värden att bli packad, så de flesta grillspetten har nog inte mellanlandat på gräsmattan mellan vändningarna på grillen, som ett exempel...

Det brukar bli festligt, trångt och mysigt, folk huller om buller, ungar som springer och leker, hundar som skäller och hög samtalsvolym i köket vartefter det minskar i isbaljan...
Så det ska bli kul, trots alla förberedelser, och akta dig om det inte finns Berras k'nelbullar och frugans nege..f' låt, chokladbollar på kaffebordet, och en ny tradition med Budapestrullar sedan två år, då får vi skäll, ojoj...
Vi har våra traditioner, och alla blir besvikna om det inte är som det brukar, så vi har en del att leva upp till...

Men det är mysigt, och vi går gärna på andras tillställningar, där det finns "måsten" där med...
Så visst är det jobbigt, men om ingen "bjuder upp" så blir det inte heller några umgängen.
Jag minns själv hur jag älskade att åka på stora släktmiddagar som liten, och vill att barnen ska få en lika fin upplevelse nu med...

Så jag får väl säga som farsan sa,-" Vila!, det får du göra i graven min vän.."

Mors Berra!

Hej

Bra att din fruga ska med på samtal. Som jag ser det så behövs det, hon verkar oxå vara stressad och pressad av ert hektiska liv. Det är svårt att ta sig ur ekorrhjulet. Ni har ju egentligen allt det som samhället lär oss är lycka, Fint hus, bilar, stort umgänge, bra jobb. Barnen är välartade och har givande hobbies. Typ: Vad mer kan en människa önska sig??? Jo sinnesro och inre lycka. När får man det? Jo, när man stannar upp och ser det viktiga i livet. När man kan stilla sitt sinne och nå bortom malandet och ältandet? Säger sig självT att man inte klarar detta med ett pressat tidsschema....

Hon verkar inte heller verkligen förstå vad du går igenom med din nykterhet. Inte funderat på AA och Alanon?

Livet är till för att levas, här och nu. Inte jaga och stressa för att "orka" ha alla ägodelar... och aktiviteter.

Säg till alla era vänner att ni är trötta och slitna, att det får bli knytkalas! Jag lovar att alla förstår och det brukar bli jättelyckat.

Kram

Hej Berra!
Jag hoppas verkligen att du kan få egen tid. Försök förklara förklara för din fru hur viktigt det är! Kanske kan ni laga mat under helgen som hon kan ta fram färdig att värma den kvällen när du inte är med?
Man kan också försöka dra ner på alla måsten som Pia ofta skriver!
Hoppas att festen blir lyckad! Är det någon som fyller år? Det kanske du har berättat men det har jag missat!

Hej Vana & Myran!

Visst ska frugan få sin tid, och grabben och syrran, så är det bara en kväll i veckan vi kan umgås hela familjen, precis så började frugan med sitt rättvisetänkande...

Jaha om du ska vara "fri" en kväll i veckan ska jag skjussa båda till träningen, laga mat diska och tvätta så kommer det snart finnas en till i familjen som behöver packa ihop och gå och lägga sig, precis vad jag behövde höra, tack tack!
Problemet är att hon inte har packat ihop (ännu), men jag, och behöver läkningstid...
Och det stora problemet ligger hos oss båda, prestationsångest heter det!

Det är inte normalt att ställa sig och börja baka två tårtor till fredagskalaset kl 21:45 redan på Onsdagen för att man ska kunna hinna med allt, jag ska baka imorgon kväll/natt och behöver då köket för mig själv (blir lätt grisigt, och då är det inte kul att ha kär...estan i köket..).
Imorgon ska vi skära kött och marinera och trä upp på grillspett till 40 pers, duka och ställa i ordning bord och stolar...
Ja det är ett evigt irrande hela tiden, och planerande, men vi har ett gott umgänge och det är alltid roligt att ställa till med fest, trots värdens envisa nykterhet...

..och Mie, ja vad ska jag säga om bror din...
Det är samme "vän" som skilde honom från familjen, som nu fortsätter att skada honom, och han inser inte fakta...
Skär honom i armarna, skapar ångest, och tar sedan tillbaka allt, han sitter fast i en "hustrumisshandel" men det borde heta alkoholmisshandel istället...
Han kommer ha kvar ärren för alltid, och han kan inte bara längre "garva" bort det som en fyllegrej, de kommer finnas kvar där och hjälpa honom att minnas, för evigt..
Jag tycker synd om honom, men samtidigt så är han ju så "dum" som inte inser att det finns en enda gemensam nämnare för allting, alkoholen, sen må den heta, öl, vin sprit, cider eller vad som helst, det är inte drycken i sig självt som skapar den, utan innehållet...

Lätt för mig och säga som numera är vit, men å andra sidan behöver man ju inte lita på mig, det är ju jag som är "tokig" i det här gänget, spritt språngandes...

Så nu är det väl dags att sätta på sig den långärmade pyjamaströjan som lättast knytes på ryggen, och börja surra med demonerna i sovrumstaket och tugga på kudden..

Imorgon är det en ny (suck! arbets-)dag, men en nykter sådan, och man får vara glad för det...

Hellre full av upptåg, än otyg då det ändå bara spårar ur...

Mors Berra

Bra att du inte lyssnar på den egoistiska skithögen.
Han är så elak,dum & manipulativ.
Fenix håller på att frigöra sig... <3... / Mie.

Tack Mie!
Sitter här och knaprar alvedon för att hålla nere svidandet. För en stund sedan var det en kille här och knackade på och tyckte att jag väl inte behöver sluta dricka just nu. Kanske i morgon. Han heter Fenix2 men jag är så glad att jag fick iväg honom innan affären stängde.
/fenix

Man är ju inte äldre än man gör sig... har jag hört...

Skönt att op gick bra Fenix...

Kram Mie...

Jag är så arg... förbannad....
Lillebror hade fått pengar igår & vad gör en alkis då han får pengar?
Skulle bara ta ett glas vin till maten med en kompis... YEAH RIGHT!!!!!

Han skriver osammanhängande & knasigt om att han är full & saknar familjen på facebook...SUCK.. pratar även med honom på chatten. Han har ångest & håller på att skära sig förstår jag mellan raderna. Jag säger åt honom att kontakta sjukvården.
God natt & hej då.Loggar ut.
Idag kom det ett sms då han ber om ursäkt för sitt uppträdande..ångest..

En sköterska hade varit till honom & lagt om den uppskurna armen.
Ett rop på hjälp?... ja... men jag blir så frustrerad över att han inte ser sambandet alkohol ångest & armar som blöder.
Han hade vaknat upp på morgonen med sängen full med blod.

Trött på att han skriker efter hjälp för att sen nyktra till & ta tillbaka allt... / Mie.

För mig personligen var det lite upp och ner eftersom jag var ganska förvirrad i mig själv just då.

Det var väldigt fin gemenskap mellan alla vandrare. Alla blev som en stor familj. Bäst var det i bergen och i de små byarna. Det var väldigt gammaldags på sina ställen och det var väldigt avkopplande.

Jag bodde stundtals på hotell eftersom jag ville vara ifred ibland. Det ska man nog egentligen undvika och hellre bo på härbärgena.

Jag har tänkt att jag ska gå igen, men hittills har det inte blivit av.

Min bror hade en kris.En nära vän t familjen,vars son dog i cancer,samt att han fick en äktenskapskris o det ena med det andra.
han började gå den leden.Han är min lillebror som alltid varit tillbakadragen o tystlåten,numera är han som en omvänd hand plus att hans äktenskap funkar igen o han mår som en prins.
Åh har du gått den Myran?
Hur var det?
Hur upplevde du det?

Din fru skulle väl åxå ha egen tid.?
Tänker nu berätta för dej vad min bror gjort varje sommar i tre års tid.
han rymmer hemifrån o går en vandring i Spanien på en vecka el två. "Santiago deCompostela".
Han befriar tankar o känslor,han vandrar,han träffar nya människor o han blir SALIG.
Han behöver göra detta.det är en ventil o en avkoppling för honom o han orkar med vardan med fru o sitt ansvarsfulla jobb sen under året (han har vuxna barn)

http://www.pilgrimscentrum.com/se/lankar/santiago-de-compostela/

Hej igen!

Nyss hemkommen efter att ha surrat med shrinken Eva...
Första gången var det bra, andra gången inte, denna gången så är jag lite ut&in-vänd, så det måste nog vara bra, har många tankar att brottas med...

Förra gången skulle jag precis som ni nämnde "bara" tänka på sådant som gör en glad, och inte lägga tankarna på det "andra"...
Problemet är att jag har nu gått med "regnrock" så länge att ingenting kommer inpå mig, totalt zero hela jag, liksom...

Har fått lite "uppgifter" att ta tag i, bl.a strukturera upp mitt liv med en kalender, istället för att fylla skallen med en massa skit som att komma ihåg datum som bara tar en massa "onödig" plats, och skapar oro för att man har missat dem osv...

Nästa grej blev att skapa ett "hålrum" för bara mig själv, en kväll i veckan, där jag "äger" min tid och ingen får rubba den, inte ens familjen...
Den ska jag göra vad jag vill med, sova bort den om jag så vill, eller fylla med sådant som jag anser vara "kvalitetstid", min själ måste få "landa" som det heter...
Låter bra, men kommer att bli ett litet h..te att få frugan att ställa upp på den, vi som har häcken full för jämnan, men det är ju också där problemet ligger, vi stressar ihjäl oss!
Så den där Eva ville faktiskt att frugan skulle hänga med nästa möte!, och det ska bli intressant, både se om hon vill hänga med eller inte, och vad som händer om hon hänkar..

Jaja, livet har sina stunder, stora som små, och jag åker jojjo mellan dem hela tiden...

Mors Berra

Jag triv jättebra med mitt jobb,eller mina två jobb ska jag säja.Jättebra arbetskamrater o bra stämning i arbetsgruppen på mitt ena jobb o dålig stämning på mitt andra jobb(mitt xajobb) jag håller på att byter nu,säker nytt extrajobb pga det.
Det är jätteviktigt att få trivas på jobbet,det är ju en stor del av ens liv.
För tre år sedan dog pappa till min son.Jag hade för länge sen borgat för ett lån till honom som hade förfallit på mej att betala,men har vägrat detta o det sedemera hamnade hos kronofogden.
Så för tre år sen började jag betala av på det lånet,samt en del andra skulder jag hade själv åsamkat.Man kan säja att jag började på egen hand skuldsanera o skaffade extrajobbet för att klara det ekonomiskt.
Nu,tre år senare är skulden betald.
Det har tagit på krafterna att jobba o betala flera tusen varje månad till en skuld som egentligen inte är min.
Men nu är den klarbetald.
Om ett halvår är resten av skulderna (mina egna) åxå betalda o jag kan dra ner på jobb om jag vill.
Det känns så skönt att vara ekonomiskt fri bakåt.
Jag har studielån men det kan jag leva med.

Tänk så mycket tid man ändå spenderar på sitt arbete - det är värt att byta om man känner att det tar emot att gå dit och att det suger musten ur en. Som att sova på en skittaskig madrass år ut och år in - då köper man ju en ny?!

Det är så klart lättare att köpa en ny madrass än att byta jobb men medans man arbetar kvar så kan man ju titta sig omkring efter ett annat - kanske byta bransch helt.

Jaghar turen att ha ett jätteroligt arbete med jättebra jobbarkompisar men det har jag inte alltid haft - det tog sin tid men jag bytte till slut. Ett beslut som jag inte ångrar - precis som beslutet att aldrig mer dricka alkohol (fast jag tar en dag i taget så klart). Det känns så himla "cool" att prata i termerna: Jag dricker inte alkohol - det känns inte bra för mig, jag har roligare utan...

Kram på er!

Hej alla goa vänner,ja du Pia,,,när kommer boken? Jag tvivlar inte en sekund att du inte har underlag för det,och jag skulle ha första exet,signerat!!! Härligt att läsa dina ord,befriande ,givande.Ja arbete är inte allt ,jag jobbar 75% ,men så har jag ju småbarn ochså men det räcker till ändå,visst hadr man behövt pengarna men livet är ju inte bara arbete.Att inte trivas på jobbet är det värsta som finns,jobbade tidigare på ett annat jobb,vantrivdes så hemskt,allt blev lidandes,det är ju där man tillbringar större delen av sin tid,jag gjorde mig själv en tjänst,sökte skola(Som jag i och för sig inte började på) men det blev en väg ut liksom,hade tur att sen få ett annat vik som så småningom blev en anställning,trivs nu ok, man är ju alltid trött på sitt arbete från o till men det är ok,bra arbetskamrater.kram Tessan

Jag jobbar fortfarande mycket men har anlitat veteranpoolen som hjälper mej.
pensionärer som har lust o energi att för en billig penning hjälpa till med saker o ting.Som att gräva i trädgården o städa lägenheten.
Om jag jobbar extra tar jag ut komp.tid ist för pengar

Hej Myran.

Jag har samma jobb men har valt bara natt och gått ner i tjänst. Mindre pengar men lever inte hellre sämre för det. Och mår så mkt bättre utan stressen och pressen.

/ Pia

Hej
Återigen skriver du precis mina tankar drinklisa :)

Fast jag tror Berra är en envis rackare. Det var längesen jag föreslog att han skulle byta sort...Om inte det hjälper så byt jobb för tusan.

Jag känner en som kände som du inför jobbet. Berra. Kunde inte släppa det, ältade och oroade sig. Var låg i sin grundstämning och såg mest bara mörker. Hade svårt att sova osv. Han började äta johannesört som ju oxå har en stämningshöjande effekt genom att påverka serotoninet. Och blev mycket bättre och började trivas med livet. Slutade med dom och föll ner i samma grop, han trodde inte riktigt på att det var pillerna som hjälpte. Men har nu börjat med dom igen med samma goda effekt.

Vissa av oss är födda med större benägenhet för oro och ångest. På grottfolkens tid så var vi överlevare då vi kunde se faror och reagera på dom snabbt.

Nu när vi inte har några farliga lejon i närheten men ändå lever med högre vaksamhet och beredskap så blir det jobbigt med en massa onödig ångest. Jag tror att hela samhället måste tänka om, att vi börjar ge våra barn kunskap och träning i andlighet och mindfulness redan som mkt små, så de lär sig att finna inre ro i den för våra reptilhjärnors konstlade värld. Annars kommer det fortsätta så här, att utskrivning av lyckopiller ökar med rekordfart, ungdomar mår skit och skadar sig själva och varandra och alkohol och droger ökar lavinartat.

Herregud vad jag maler på, får nog börja skriva den där boken istället för att plåga er med alla mina funderingar.. :(

Hej Drinklisa!

Mina "kulpiller" heter Cymbalta (.."när livet börjat halta.."), men jag tror inte att dessa är det rätta för mig, eftersom jag inte får den rätta effekten...
De kapar peakarna neråt men höjer inte allmäntillståndet, utan jag är fortsatt "neggig"...

Jag vet vad det beror på, och det är jobbet som jag har svårt för att släppa, vill gärna mentalt ta med mig det hem eftersom det är en del av min identitet, jag är det jag gör osv...
Vill vara stolt över mitt jobb, men eftersom jag gång på gång möts av motstånd som inte ger mig någon som helst uppskattning så går det numera i "moll" hela tiden...
Jag vet att jag borde byta, men min nisch är så smal att jag inte kan få tag på samma typ av arbete som ger mig den rättfärdiga lön jag så väl behöver...
T.om att jag bävar för att sjukskriva mig då jag skulle behöva låna pengar av anhöriga för att få det att gå ihop, har ingen lust att behöva lämna hus och bilar för en tillfällig dipp som jag antar att det är...

På något sätt har hela mitt liv "gått in i väggen", och det var psyket som sade ifrån när jag inte längre lyssnade på kroppen, allting finns ju där om jag bara hade lyssnat på den...
Mitt fall blev det mångåriga drickande som fick mig att gömma och glömma mig bakom min egen fasad, men när inte det heller funkade till slut så föll hela korthuset ihop...

Så här står jag, blottlagd och "naken", precis som jag är...
Skönt på ett sätt, för jag behöver inte längre "hålla masken", jag är numera sårbar och öppen, vilket jag nu ser mera som en tillgång, jag var tidigare hård och kallhammrad i mitt sinne...
Så det finns något gott i det som är ont också...
Det är väl därför jag brukar tjata om "..att jag har aldrig mått så bra, när jag mår så dåligt!"

Jag ska iväg till shrinken i eftermiddag och se vad som fattas mig månne...
Trodde jag var ensam om detta, tills det var grannfrun som satt i väntrummet efter mig förra gången, så vi har alla våra små troll att ta hand om...

Men som sagt det var alkoholen som startade hela skiten...
Och nu måste jag reda upp allt själv, utan den...

Mors Berra

he he, om två månader då alltså. :)

Det blev som jag trodde. De gamla försvann, men de nya är mycket värre. Sitter här och försöker hålla mig stilla som en staty för att inte irritera såret. Men operationen gick i alla fall bra, vad doktorn påstår.
Men Pia - gubbar? När blir man tant, vid 46 eller?
:-))
/fenix som är väldigt glad att jag äntligen fått gjort detta. Förut brukade jag rättfärdiga att hälla i mig whisky som smärtlindrande, men det är inte aktuellt längre, nu gäller alvedon som för andra normala människor.

Hej Berra

Vad tar du för antidep? Jag tar själv Citalopram. Du kanske behöver korrigera dosen eller byta preparat om det inte funkar. Men det kanske är så enkelt som en reaktion på att sommaren/semestern är slut... kan knäcka den bästa och ge ångest...Tänk på allt som är härligt med hösten: gula löv, nystart, mysigt med advent, tända brasa/ljus, baka goda kakor av de bär man plockat, svamsmörgåsar, läsa en god bok.....och skriva på forumet :-)

Ta hand om dig
Drinklisa