Ja hörni, vad är mina triggers.
Stress, oro, ventil för att få tyst i skallen, tristess, ångest, folkfobi. Stor grad självmedicinering och flykt från världen och alla ansvar. Tror jag tidigt kopplat prestation - bra människa - omtyckt i mitt liv. Någon slags omvänd egocentrering, vill att alla ska ha det bra omkring mig, men i grunden är det egot - är ju inte min uppgift att få alla andra att må bra.

Skönt att höra att fler har haft skygglappar på ändå. Att man inte är helt ensam.
Otroligt glad att jag fört anteckningar detta år.

Idag slipper jag dricka. En dag i taget

@Sländan Jag tycker det låter väldigt konstigt.När klassar dom en som en alkoholist då? Om man drack varje dag? Eller om man hade blivit av med jobbet eller sin partner kanske. 🤔 Åkt dit för rattfylla? Man kan väl vara alkoholist ändå. Hmm, nä mycket konstigt.

Kram

Tack @majsan_nu, och grattis själv till dina 4 veckor, bra jobbat! Är så glad över att kunna avstå alkoholen som ju absolut inte hjälper när livet är skört, tvärtom. Och ja, jag känner tydligt att tröttheten är av ett annat slag nu. Som @andrahalvlek skriver beror det säkert på att man utan alkoholens verkningar blir mer lyhörd för kroppens signaler. Det är faktiskt väldigt skönt!

@Varafrisk skrev:"Min känsla är iaf att det finns fler vägar att gå för att få stöd/hjälp samt lättare att vara anonym."
Visst är det så, det är en stor fördel i detta perspektiv iallafall.
Jag ska kontakta den mottagningen så fort jag har landat lite. Det här tog en enorm kraft och tid med AA så jag behöver landa lite känner jag. Och det är ingen som helst bråttom, jag vill bolla tankar och få lite stöd att fortsätta min nyktra resa. Det är ju så många som trillar dit igen, även efter lång tids nykterhet. Typiskt mig, måste alltid vara ett steg före.
Kram 💕 sländan

Kvällen gick bra. Inga lögner behövdes, men hade lugnt tagit till både en, två och tre om det behövts ska jag erkänna. Jag vill verkligen det här. Även om det känns tusans motigt och svårt så jo jag vill. Jag klarade dag 6. Mitt första riktigt stora prov kommer imorgon efter arbetet. Rädslan har inte släppt snarare ökat. Funderade nyss på om jag skulle ta dubbel dos av tabletterna imorgon. Har beslutat mig för att låta bli. Är lite "tabletträdd".
Jag rent ut sagt hatar måndagar, har alltid gjort. Dom har aldrig brukat blivit vackra, inte ens i tanken under en kraftig berusning/fylla. Just nu snurrar bara tankarna kring just det: Måndag, den stora tröttheten när jag snubblar ut från arbetsplatsen vimmelkantig och bara vill hem, få hjärnan att varva ner med vin. Jag är i skrivande stund inte sugen på vin, inte alls. Det första glaset brukar jag tom inte ens tycka är gott. Det är det 2a till 8e som smakar bra. Just på måndagar smakar dom mer än bra. Dom får mig att glömma dagen, som om den aldrig hade hänt. Som ni hör är jag helt besatt av måndagar. Besatt och riktigt rädd. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska hantera det. Inte alls.
Önskar er alla, oavsett vart och vad ni befinner er i en bra start på veckan.

@Ase Även jag fick utbrott. Var inte heller beredd. Fick fint stöd av @Andrahalvlek och @Torn då.

Ibland är det lite lustigt. Man tror att det bara är man själv och undrar var allt kommer ifrån? Försöker bena ut och så visar det sig att flera andra gjort samma resa eller liknande upptäckter. Antar att alkoholen lägger sig som ett filter i hjärnan och plötsligt blir allt så mycket klarare. Man blir ställd och står utan "skyddsmur". Så mycket känslor. Vänder man på det är det rätt häftigt. Plötsligt är man med.

@Se klart och @Andrahalvlek
Ni har helt rätt! Jag får beta av den alkoholfria stigen sund för stund, med pyttesmå steg. Det är så skört. Måndag imorgon och ju närmre den kommer desto oroligare blir jag för att det väldigt lätt kan gå åt pipan. (Speciellt nu när min arbetssituation förvärrats just måndagar. Gått från att vara tunga till att nu bli riktigt tunga i arbetsbörda). Jag får möta den så. Kanske rent av sekund för sekund. tack för kloka ord!

Jag blir glad när jag läser ditt inlägg. Av medicinska skäl behöver jag dra ner på alkohol och sluta slentrianvanan att ta ett glas vin eller två till middagen. Jag lagar alltid mat efter hundpromenaden efter jobbet och då tycker jag att det är gott med ett glas vin. Måste dra ner ordentligt efter att ha fått neuropati i fötterna och därmed fått försämrad balans. Tack för ditt inlägg som fick mig att fatta att det kan finnas läkemedel om jag inte lyckas själv!😊
Lycka till!

@Andrahalvlek skrev:"Vi måste väl också vara välkomna i den nyktra gemenskapen? Allt annat är ju puckat."
Vi är välkomna på möten med en vilja att sluta dricka, men vi får inte göra stegen om man inte har sjukdomen alkoholism.
Kan man inte göra stegen, så känns det för mig lite meningslöst. Förutom att man kan träffa trevliga människor förstås.
Man kanske får öppna upp AR - anonyma riskgrupper 😜 det skulle nog gå väldigt bra. ”Med lite andra steg då förstås”
Kram 💕 sländan

Hej 💗 lider med dig. Men tänker oxå såhär, om han vill ha barn måste han ju sluta dricka. Ingen av er vill ju ha att ert barn ska uppleva sina föräldrar fulla. Sånt sätter spår för livet, jag vet! Dessutom tyvärr blir spermierna mycket sämre vid alkoholöverkonsumtion. Hoppas du kan nå fram till honom. Oavsett vilket liv ni har med hus gifta osv, om han är rädd om dig och er så måste han sluta annars blir du ju tvungen att lämna om du inte kan leva såhär. Varma tankar till dig. @MrsM

@Se klart Fördelen med att sova på saken, helst flera nätter, och att låta hjärnan repetera ”brandtalet” gång på gång är att mitt förnuft hinner gå in och styra upp. Jag har redan raderat de värsta brandfacklorna, fokuserat på lösningen och tonat ner kritiken rejält. Men mitt budskap lär ändå vara glasklart.

Jag är förstås inte den enda som känner så här. Jag har en akut lösning för egen del, och en varaktig lösning på sikt som min chef bara behöver okeja. Men jag vill ändå flagga för grundproblemet - att folk efter en lång period av hemifrånarbete är ovana vid att andra pratar omkring dem.

Min hjärna har redan börjat processa den mer varaktiga planen. Vi har ett kontor till, ett mycket lugnare sådant. För mig blir det bara att köra tre mil åt andra hållet. Min närmaste kollega bor nästgårds det kontoret, och på så sätt kan vi två jobba nära ihop.

Nu ska jag bara fundera ut hur vi ska lösa det praktiskt. Det bästa är att ha planen i princip helt klar så att min chef bara kan säga ”kör”!

Kram 🐘

@trött_och_less_72 Hej! Där är du ju... Har undrat lite. Känner lite som du men det är mycket annat som snurrar i huvudet på mig också. Vi får väl tro som många skriver Det blir bättre, tid o tålamod... Önskar dig en fin och lugn kväll 🤗

@majken_r Hej o tack för att du frågar! Det är nog lite bättre idag, har tagit det väldigt lugnt... Men känns fortfarande som en svacka i hur jag mår. Är inte så sugen på vin just men det är så mycket som snurrar i huvudet. Livssorger som någon skrev i sitt inlägg, detsamma gäller för mig o det tär...
🤗

@Varafrisk Även jag har känt att jag inte har rätt att känna. Att jag klassas som Alkoholist (hatar ordet för det är fördummande) och därmed tror många att allt man känner länkas till en förvrängd alkoholhjärna. Man ska helst hålla tyst och se till att bli nykter sedan är man värld att lyssnas på igen.

Det är så galet. Så nedvärderande och leder till att det blir så mycket svårare att komma på fötter. Först ska man jobba mot egna demoner och sedan mot de runtomkring. Det kan kännas övermäktigt. Slitsamt och ledsamt. Tror att många får återfall just baserat på den känslan.

Jag hade önskat att man istället lyssnade på den som har problem. De är inga knäppa individer som behöver tystas. De behöver hjälp, empati och förståelse. Inte känna sig tilltryckta. Jag blir ledsen av dessa metoder. Genuint ledsen när jag ser det.

Jag tror inte på att sätta dit de som redan ligger. De som redan ligger med blottad strupe. De behöver empati och en mjuk - fast hand att stödja emot. En de kan säga allt till så man kan bolla fram tankar och idéer personen tror på. En väg personen köper in på och vill gå. Man måste dock våga öppna som coach för idéer som kan vara tuffa att lyfta. När man gör det är det viktigt att visa att man gör det för att hjälpa.

Det är för mig Agilt. Man ska testa nytt. Gå helt nytt spår och modigt ta sig fram snabbt tills man hittar rätt väg. Då behövs empati, öppna dialoger och stöd även när det går käpprätt.

Jag tycker det är intressant att höra det du skriver nu. Hur du tänker kring hur ditt sätt kan se ut och kanske inte då AA. Var så säker. Andra försöker med hitta vägar och testar sig fram så det är väldigt bra att du vågar uttrycka att en väl beprövad metod kanske inte är din. Du är inte ensam.

Jag ser detta forum som en tankesmedja. Vi hjälps åt att bena ut och hitta vägar. AA passar perfekt för vissa och andra behöver finna andra alternativ. Tror det är viktigt att släppa på och visa att inga tankar är förbjudna.

@majsan_nu Hej, hoppas det känns bättre idag🙏🏼

@Varafrisk Alkoholist och alkoholism används inte som medicinska termer, och saknar "korrekt" definition.
Tror att AA använder den eftersom man ändå betraktar alkoholism som ett sjukligt förhållande till alkohol. En mental, fysisk och själslig "sjukdom" (men som sagt så ser den medicinska vetenskapen inte det på samma sätt.)
Jag tänker personligen att det är bara olika sätt att beskriva och förhålla sig till samma problem. Jag är ju egentligen strikt naturvetare som gillar definitiva vetenskapliga begrepp, men jag har inga problem att säga högt på AA att jag är alkoholist, eller ännu hellre "alkoholist under tillfrisknande". Det hjälper mig att påminnas om att jag har samma progressiva missbruk som de som till sist hamnar parkbänken, alkoholism är en demokratisk "sjukdom".
Jag blir glad om en superstark vilja kan hjälpa dig. För mig räckte det inte till.
Kram!

Så blev det som det blev och som det brukar. Det första glaset följdes av fler.
Jag mår skit. Sitter orkeslös och apatiskt tomt stirrande framför mig. När jag lyfter blicken ser jag utanför fönstret en fantastiskt fin strålande höstdag som gjord för trädgårdsarbete tex. Men jag vill inte. Vill ingenting samtidigt som jag blir galen av att ingenting göra.
Vankar bara rastlöst fram och tillbaka. Ångest, oros-och skuldkänslorna växer, tar hela mig i sitt grepp och mal sönder mig till en ynklig liten hög av smulor
Skrev jag för tre timmar sedan.
Nu i något bättre skick. Sparkade ut mig själv genom dörren och påbörjade en lite långsam planlös promenad men ökade snart takten till en rejält pulshöjande sådan. Med varje beslutsamt steg jag tog klev jag längre och längre bort ifrån dessa förgörande känslor.
Tittar nu på lönnens gulröda löv mot en klarblå himmel, lyssnar till fåglarnas kvitter och njuter av solens värmande strålar. Så vackert. Bara är, här och nu.

Hej @kungslilja och vad skönt att du redan nu kan vara lugn i att denna måndag blir bättre än den förra.
Annars är jag inte för att planera så långt- så tidigt i nykterheten. Man kan hamna i situationer där en kvart känns lång. Och då är det skönt att ta en kvart i taget.
Vad gäller lögner kring att inte dricka så kör bara på med vad som passar dig! Du är viktigast just nu. Nykterheten prio ett. Det gäller att förstå det med hela sin kropp och psyke. Trött? Vila. Fortfarande trött? Vila mer. De allra flesta av oss som druckit för mycket har gjort det under flera år. Ofta har vi druckit för att ”orka lite till”. Så du kan bara tänka dig. Vila behövs.
Hoppas kvällen blir bra nu! Kram 🍁

PYRANDE tal och varmt i BOTTEN istället för BRANDTAL skulle det stå…

Full fart som vanligt kan man väl numera tillägga. Du kanske inte behöver brandtals? Kan det räcka med ett… pyrande tal? med rejält varmt i borren? För mig låter det du önskar inget annat än helt naturligt- jobba hemma kommer ju på många arbetsplatser vara väldigt naturligt, jag tänker att arbetsgivaren verkligen vill att människor ska må bra, och i det ingår ju tillit till att medarbetares beslut kring viktningen av hemma/kontor. Jag vet ju inte exakt hur det är hos dig, men kanske 1-2 dagar på kontoret kan vara en ”tillfälligt temporär” lösning? Att bygga konstiga kuber etc hade man ju önskat att någon satte stopp för globalt 😤 Vi hade mycket önskemål om kakor till kaffet (!!) i om återgång till arbetsplatsen… har folk blivit knäppa tänker jag.
Skönt att dansa av sig lite av hjärnjobbet. Du kommer komma hem med mindre last i huvudet. Kram!

Andra helgen nykter nu efter den helgen då jag drack. Var ju ett eget val men skäms ändå lite. Börjar bli en vana nu ändå att vara nykter på helgerna. Känner tomhet och sug varje helg men har kommit till ett läge då det är uthärdligt. Sover ut och är utvilad på helgerna. Har inte vaknat bakis och trasig nu på 8 veckor. Det är underbart men ändå känns ett liv helt utan alkohol jobbigt.
Jag saknar ruset och känslan av att sitta med en öl framför mig. Känns som att jag alltid kommer göra det. Sorgligt..

Andra helgen nykter nu efter den helgen då jag drack. Var ju ett eget val men skäms ändå lite. Börjar bli en vana nu ändå att vara nykter på helgerna. Känner tomhet och sug varje helg men har kommit till ett läge då det är uthärdligt. Sover ut och är utvilad på helgerna. Har inte vaknat bakis och trasig nu på 8 veckor. Det är underbart men ändå känns ett liv helt utan alkohol jobbigt.
Jag saknar ruset och känslan av att sitta med en öl framför mig. Känns som att jag alltid kommer göra det. Sorgligt..

Hej.
Jag känner igen det där. Det är så lätt att falla och alkoholdemonen är en mästare på att bryta sönder det motstånd man byggt upp.

Det finns tyvärr inga lätta genvägar. För oss som hamnat här gäller det att vara stenhård mot sig själv. Mycket handlar om att bryta mönster och slippa hamna i dom lägen där man tar den första ölen eller vinet. Det är tufft som fan i början men det blir enklare eftersom.

Jag läser mycket och får tips härifrån av veteraner och vet att varje dag och vecka så tackar min kropp mig för att slippa giftet

@Qwer1 Grattis till första nyktra veckan! 🥳🥳🥳 Så glad för din skull - att du mår toppen. Fortsätt njuta av den känslan. Sämre dagar kommer, men tänk då ”This too shall pass”.

Kram 🐘

@Kungslilja Just det, en dag i taget. Ibland en timme i taget om det så krävs. Med små pyttesmå steg kan också du få ihop en lång nykter tid.

I början var jag inte övertygad om hur länge jag skulle vara nykter. Jag fick bara nog en dag. Efter en nykter månad hade jag det värsta bakom mig och livet kändes okej. Så det fick bli en nykter månad till, och en till… Rätt snabbt kom jag dock till känslan att jag inte längre ville dricka. Nästa steg i den utvecklingen är att jag sen lång tid tillbaka är tacksam över att jag slipper dricka 🙏🏻

Livet som nykter är så mycket bättre på så många sätt. Tidigare var mitt liv en enda lång transportsträcka till nästa fylla. Så mycket tid jag har lagt på att planera inköp, göra inköp, dricka och vara bakfull. Flera timmar varje vecka. Timmar som jag kan använda till att fylla mitt liv med roligheter 😍 Och MYCKET pengar sparar man, som kan användas till roligare saker.

Kram 🐘

@Lillek skrev:"prövningarna är mer hanterbara nu, i nykterheten. Försöker, mitt i allt, möta varje ny dag med tacksamhet och nyfikenhet, övar på att ta en dag i taget, ett ögonblick i sänder."

Grattis till 70 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Jag delar din uppfattning ovan - det jobbiga består, men allt känns mer hanterbart. Man blir mer chill helt enkelt. Och den känslan blir bara starkare för varje nykter månad. Efter 1,5 år krävs det en hel del för att göra mig upprörd faktiskt.

Vad det gäller tröttheten så känner du numer att du är trött på ett helt annat sätt. Du har börjat lyssna på kroppens signaler. Det är sunt. Och gör livet mer hållbart i längden. Jag kan vissa dagar känna att min hjärna checkar ut på eftermiddagen, och då kan jag lika gärna stänga av datorn. Jag upplever också att det är viktigt med aktiv återhämtning - roliga aktiviteter som inkluderar hela kroppen och knoppen. Som att sjunga i kör eller dansa linedance 😍

Kram 🐘

Det är praktiskt att vakna kl 7 på en söndag ”pigg på dagen” som @Se klart så fint beskrev att hennes barnbarn brukar säga ❤️ (”Pigg på natten” är det däremot onödigt att vara.) Man hinner ju så mycket! Först röjde jag runt hemma hos dottern. Hon har en tendens att samla lappar och pyssel och allsköns bråte på sitt soffbord, på golvet bredvid och på tv-bänken. Hon har inte förmågan att ”plocka undan”. Hade vi låtit henne hållas hade hon så sakteliga försvunnit bland all bröte, som ett gigantiskt sopberg.

Tricket är att blanda in henne i allt man gör. ”Spara? Slängas? Den här ska vara här, så här gör du med den” osv. En tappad ask med örontops krävde en insats, hon hade bara föst ihop alla pinnar och försökt knö ner dem i asken, utan vidare framgång. ”Du samlar några pinnar i taget och lägger dem så här bredvid varandra.” Allt sådant som ”normala” begriper av sig själv kräver noggranna instruktioner. Många gånger. Till slut sitter det. Att tömma och fylla sin diskmaskin fixar hon nu tex galant utan detaljinstruktioner.

Jag är ju så van vid det här, har ju hållit på med det i 22 år. Förklara, visa, förklara, visa, pusha, ställa lagom stora krav, och berömma, berömma, berömma. Hon tar inte ett dugg illa upp, tvärtom är hon tacksam för att jag hjälper henne. Att säga ”plocka i ordning” till henne är arabiska. Hon förstår inte hur man gör. Vad börjar man med? Vad gör man med allt? Sötnöt ❤️

Efter att jag röjt fotograferade jag henne sittande i soffan vid ett tomt soffbord och skickade bilden till boendet: ”Så här ska det se ut - ni måste hjälpa henne att hålla ordning.” Lite dåligt faktiskt att de inte förstått det själva. Men hon är ju så redig på många områden, det är kanske svårt att avgöra vad hon har behov av. Hon trivs inte heller när det blir för stökigt omkring henne, men hon kan inte uttrycka det bara. Men den nöjda minen efteråt säger allt 😍

En runda till affären hann vi med också, innan jag åkte hem och fortsatte röja. Lika välbehövligt som hos dottern. I två timmar har jag röjt efter principen ”viktigast först” och nu känns det okej igen. Nu ska jag vila en stund och sedan dansa linedance i tre timmar 💃🏼

Just nu har jag outsorcat matlagningen. Upptäckte att affären i dotterns hemby är duktiga på att laga mat, så det blev några sådana lådor. Min energi räcker inte till för matlagning just nu, men ”hemlagat” vill jag helst ha ändå. De flesta mataffärer är duktiga på att laga mat i butiken. Kycklingsallad och lasagne står på menyn ikväll och imorgon kväll.

Kram 🐘

@Lillek Grattis till alla dina dagar! Så starkt - själv har jag snart gjort min fjärde vecka... Känner så igen mig i det du skriver om livssorger, är exakt i samma situation. Det tar hårt på mig men förhoppningsvis bättre utan alkohol!!! Men känner mig så trött, så trött precis som du också skriver. Kanske det blir bättre när jag kommit lite längre i mitt nya liv utan alkohol! Jag gör också programmet, har inte kommit så långt ännu. Många frågor är bra för mig att fundera över, en del inte så relevanta...
När det gäller alla inlägg tycker jag också att det är svårt att hänga med o kommentera men läser ganska mycket. Så många som delar med sig o många som finns i bakgrunden...
Önskar dig en fin söndag 🤗

@Sländan Tycker om att bo i en liten stad men ur ett alkoholberoendes perspektiv då är nog en storstad att föredra. Min känsla är iaf att det finns fler vägar att gå för att få stöd/hjälp samt lättare att vara anonym.

Lycka till med att hitta ett bra stöd💗

God morgon!

Från att ha varit helt mulet verkar det nu som solen är på väg att titta fram, även höstens färger är på väg fram. Höstens färger är nästintill oslagbara!

@Tofu och @Sisyfos...alltid så tänkvärda inlägg..som jag behöver läsa några gånger...låta dem sjunka in...de bidrar till något positivt inom mig. Jag vill ju inte heller att du ska skriva ut BIP om det är något negativt men jag hängde inte riktigt med där @Tofu? Agilt ledarskap...även om du beskrev det så var jag tvungen att googla på det...då förstod jag lite mer varför grenen heter Agility som hundar tävlar i. Man lär sig hela tiden något nytt. Och @Sisyfos..precis så är det med mig angående Sinnesrobönen...jag förstår innehållet...i teorin och kan lyckas ibland även i praktiken. Vissa saker är lättare att acceptera att man inte kan förändra precis om det krävs väldigt mod att försöka förändra. Och ja...sinnesron...för när det gäller alkoholen där kan jag faktiskt göra en förändring...och då kommer jag med största sannolikhet få så mycket mer sinnesro än vad jag har idag.

Tänkte på det där med råd igen...ibland tar jag emot råd som en liten snäll flicka...och när det gäller råd som handlar om att sluta dricka så även om jag kan tycka att vissa råd känns som om de inte skulle kunna funka på mig eller känns för kravfyllda så känns det ibland som jag har inte rätt att säga nej till dem för att jag dricker fortfarande. Jag tänker att jag hela tiden försöker hitta vad kan vara hjälpsamt för mig.

Läste i @Sländans tråd...ang beroende..alkoholist mm. Jag har varit på två AA-möten i mitt liv...ett fysiskt för många år sedan och ett online för några veckor sedan. Jag förkastar absolut inte AA eftersom det är en välbeprövad metod. Vad jag har svårt att förhålla mig till var att så fort någon sa sitt namn var man tvungen att säga "alkoholist" efteråt. Just den grejen har jag svårt för...lyckas man lättare om man säger att jag är alkoholist? Jag tänker att egentligen kanske inte ordet är så himla viktigt utan att man har landat i att man behöver bli nykter. När jag har varit på vårdcentralen har jag vid flera tillfällen fått fylla i hur mycket jag dricker...och man graderar hur allvarlig ens alkoholdrickande är. Jag har aldrig sett att man använt ordet alkoholist utan det är riskbruk, missbruk och beroende. Kanske missar jag något mer namn. Kanske är det så att om jag säger att jag är alkoholist så förstår man bättre hur illa det är än om jag skulle säga att jag har ett gravt beroende?? Att jag vänder mig så mycket mot ordet alkoholist är att det är så stigmatiserat...jag behöver inte säga ordet gång på gång för att förstå hur illa det är.

Min dotter kommer snart hem och då ska vi åka och simma, första gången sedan kanske mars -20. Jag behöver träna, röra på mig, fylla livet med glädje. Kanske går jag och väger mig ibland för att se att vågen visar rätt riktning. Och, det blir lättare med träning och utan alkohol. Det är ju jäkligt svårt att inte ta det första glaset men det är ju precis det jag måste göra. Jag vet och kan och förstår mycket men jag behöver egentligen just nu endast förstå att jag inte ska ta första glaset, inte låta bilen styra till systemet. Och hur gör jag det då? Jag kan lägga kreditkortet hemma, be mannen ta det, jag kan göra på så många olika sätt men jag är listig så jag hittar andra vägar.
Det är endast en superstark vilja som gäller!! Min dotter var/är spelberoende men slutade på egen hand . Frågade henne igår om hon kände lust till att spela och hon svarade ja. Men hon har fått möta baksidan av spelberoendet, att vara bipolär...vilket har bidragit till skulder, omöjligt att få ny lägenhet, att inte kunna ha ekonomi så det räcker...även om hon tyckte om att vara manisk så valde hon medicin för hon visste vad ett maniskt tillstånd för med sig. Hon tränar vilket hon har gjort hela sitt liv. När hon har varit manisk tränar hon inte. Men nu tränar hon det håller liksom henne uppe. Jag känner av alkoholens negativa sida...för nu lever jag inte det liv jag vill leva...men jag kan ändå hantera denna negativa sida...fast jag vill inte att det går längre för då kan det bli riktigt riskfyllt..och vem vet kanske det redan har gått för långt, det vet man ju ofta inte förrän längre fram. Så som tur är det söndag idag och denna dag blir nykter!

Kram:)

( Såg nu att jag missat att tacka @Ase och @Minabästaår för inläggen ovan. Inte helt med på hur sidan fungerar, citerandet och svarandet. Tack för att ni finns!, hoppas ni har haft en lika bra och kanske än bättre helg än jag =) )

Förmiddag dag 6. Solen skiner och systembolaget är stängt. Som om det vore min födelsedag ;)
Sovit som en kratta och huvudet gör ont men det får väl vara så helt enkelt. Känns som att jag skulle behöva semester.
Lite oro inför besök hos väninnan ikväll men som jag skrev ovan till Andrahalvlek ska jag skylla på migränkänning/varning redan vid ankomst. Hjärnan arbetar redan på högvarv om att jag ska dricka citronvatten. Jag älskar citronvatten.

Hade min särbo över igår eftermiddag tills nu imorse. Höll mig sysselsatt med att leta efter ett nytt bord till vardagsrummet. Vandrandes runt bland allt det fina och alla "mindre fina prislappar" slog det mig hur mycket pengar jag lagt på alkohol. Helt sjukt! Har försökt att hitta en snittsumma och om man räknar in både fin-ful och bib så snittar det kanske på ca 80:-/dag. Så jag har öppnat ett konto och fört över 5x80 och tänker sedan, föra över ytterligare 80:- för varje dag. Tänker att en visuell syn kanske kan vara en hjälp på vägen. Det är ju galet mycket pengar. Speciellt i ett ensamhushåll där jag hela tiden sagt "vi har inte råd..." samvetet inte på topp.

I morgon är det måndag. Den värsta dagen på hela veckan. Rent arbetsmässigt är den vidrig. Det är ofta måndagarna som drar igång drickandet. Det var den förra måndagen jag drack ca 1/2 bib och sedan hittade hit. Jag är rent ut sagt SKITRÄDD för morgondagen!
Men first thing first: idag ska jag klara dag 6.

Tack alla att ni finns!

Idag är det min 70:e dag som nykter. De första fem veckorna var jag otroligt trött, det har skiftat, tröttheten är nu av ett annat slag. Behöver fortfarande mycket tid för återhämtning, marginalerna är inte så stora, det känns som om det ”möbleras om” inom mig, i kropp och själ.

Tillvaron har blivit mjukare, klarare, lugnare; nyanserna fler.

Livssorgerna är kvar – svår sjukdom i familjen, anhörigas bortgång – likaså oro och press som ibland uppstår i arbetet som frilans och egenföretagare. Men prövningarna är mer hanterbara nu, i nykterheten. Försöker, mitt i allt, möta varje ny dag med tacksamhet och nyfikenhet, övar på att ta en dag i taget, ett ögonblick i sänder.

Så är jag i sluttampen av självhjälpsprogrammet. Mycket att reflektera över, får syn på mekanismer bakom beteenden och hittar strategier för att hantera svårigheter, det är ett bra stöd. Och så fortsätter jag läsa här på forumet, men skriver inte så mycket – blir lätt överväldigad av alla inlägg. Tack alla ni som delar med er av liv, tankar och erfarenheter!

Läser för övrigt delar av Marcus Heiligs bok ”Beroendetillstånd”, de kapitel som handlar om alkohol. Den är nog främst skriven för vårdgivare men den är relativt lättläst och jag finner den väldigt intressant.

Önskar er alla en fin dag.

☀️

@torpet Ja, det gäller att hålla i o hålla ut... Men också att passa på att njuta när allt känns ok! Dag för dag, en dag i taget! Önskar dig en fin dag 🤗

@Qwer1 Grattis, det är du värd! Dag för dag, en dag i taget blir många till slut 🤗

Hej @Sattva, tack för svar. Jag tänker, utefter det du skriver, att jag helt enkelt får utvärdera läkemedlet allt eftersom. Jag hoppas landa i både tanke och handling där du befinner dig nu. Målet. Är så imponerad av dig och alla andra här inne, ni visar att, oavsett om ni har en krokig väg med återfall eller en mer...rak väg, att det verkligen kan gå. Det ger mig hopp. Och det känns så väldigt skönt att inte vara ensam i det här.

God morgon/förmiddag @Andrahalvlek
Tack för välkomnandet. Sent eller inte, ett välkomnande eller inget alls... jag är tacksam över att ha hittat hit. Det verkar finnas så mycket värme och medmänsklighet här.
Grattis och wow till 600 dagar! Så starkt. Förstår att du har en hel del goda råd och tips vilka jag gärna tar del av så ska, efter jag skrivit av mig lite in och läsa hos dig. Det med negationen ska jag ta till mig direkt. Det är ju precis som hos barn, de hör i princip aldrig ordet inte. Det känns heller inte som att jag förbjuder mig/nekar mig själv någonting. Har snubblat på just det många gånger tidigare där det har vänts ifrån: "jag ska inte dricka någonting ikväll" till att "det bestämmer jag väl själv/får jag göra om jag vill". Vilket i skrift inte ens är ett logiskt resonemang *S*.
Tyvärr hann barnen tala ihop sig över telefon vad gäller i em. Annars hade jag rakt av kört på den vita lögnen. Det jag kom på att jag kunde göra ytterligare är att minska tidsramen vilket jag gjort. När vi kliver innanför dörren tänker jag dra till med en migränkänning/varsel. Att dricka på en sådan är som att bädda för total katastrof. Det får nog vara så en tid, dvs att jag ljuger. Såklart sanningen måste ut men just nu är jag inte redo.
Jag hoppas att du har en fin söndag och att din kommande vecka kommer vara rent arbetsmässigt bättre än den föregående =)

@Sattva Jag känner likadant. Jag tar mig numer an livet med en enorm vetgirighet och nyfikenhet. Heja oss!

Kram 🐘

@Se klart skrev:"Jag har inte varit bakis en söndag på snart två år."

Det är livskvalitet. All denna tid vi lagt på att vara bakis är numer ett minne blott. Lovely ❤️

Kram 🐘

@Sländan Riddargatan har jag hört mycket gott om! Det är ju bedrövligt om man enligt AA måste ha nått ruinens botten innan man kan klättra uppåt. Vi är ju flera stycken här på forumet som snarare har backat från stupet. Vi förstod vartåt det barkade och valde att sätta stopp innan katastrofen var ett faktum. Vi måste väl också vara välkomna i den nyktra gemenskapen? Allt annat är ju puckat.

Kram 🐘

@Stormenlilla Min husgud Craig Beck brukar säga: ”Du har makten över ett beslut - första glaset. Sen tar drogen över. Ta aldrig första glaset.” Jag kan verkligen rekommendera hans klipp på youtube. Han är väldigt rak på sak, lindar inte in någonting. Men ibland är det rakt-på-sak man behöver.

Kram 🐘

@Sisyfos ja så kan det ju vara.. jag försökte först få till att vi skulle vara här men sen var det lite saker som gjorde att jag ändå behövde lämna hemmet så då blev det som det blev. Jag tänkte att jag var i en säker situation men det blir ju sällan det när jag tar ett glas, det är fredag och späs på av att jag är på gränsen att vara utbränd.

Tack snälla för att du/ni bollar med mig och letar anledningar och är snälla, det är ovärderligt.

Idag har jag huvudvärk. Vaknade vid 8 med ångest i magen, gick upp direkt även fast jag mår som jag gör. Hoppas att det släpper lite under dagen.

@Blenda skrev:"men har ingen sponsor där än eftersom jag ska göra steg 1-3 via rehab-behandlingen)"
Det är nog väldigt bra att göra steg 1 på behandlingen. Där de inte är lika hårda med att allt ska vara enligt stora boken.
På vissa stora alkohol mottagningar, använder de inte ordet alkoholist längre. De delar även in sitt drickande i 3 olika faser som substansberoende.
Närmast mig finns en mottagning som det skrivs mycket om Riddargatan 1
Jag ska så småningom kontakta dom för att se hur jag bäst ska behålla min nykterhet. Jag kanske även behöver arbeta mer med min självkänsla och andra saker.
💕kram sländan

Sovit som en stock i natt. Stackars min yngsta dotter som måste lyssna på mina snarkningar. Hon är å andra sidan van, vi har delat sovrum hennes första 17 år i livet. (Först för att jag ville ha koll på henne, och senare för att jag flyttade till en trea och storasyster behövde eget rum.)

Hon somnar alltid direkt och väcks inte heller av mina snarkningar. Den äldsta dottern är känsligare, hon kan höra mig genom väggar. De få gånger vi delar rum, som på hotell tex, blir hon skogstokig. Tack och lov att hennes kille inte snarkar, det hade slutat med separation!

Klockan 7 i morse väckte min hjärna mig. Då hade den börjat repetera det brandtal som jag ska hålla till min chef på måndag apropå ljudproblemen på arbetsplatsen som gör att jag nu börjar jobba hemifrån ”permanent tills vidare”. Just det uttrycket är jag sugen på att använda, men bara för att hon är otydlig behöver jag ju inte vara detsamma. Jag vill inte spela på hennes planhalva.

Jag ska förbereda min närmaste kollega, som ska vara med på mötet (på distans), om att jag kommer att vara extremt tydlig och skarp gentemot min chef. Min chef får helt enkelt bara acceptera mitt upplägg - annars slutar det med sjukskrivning för min del. Ljudkänslighet är uppenbarligen en rest från mina sjukskrivningar, plus att förhållandena på jobbet har försämrats radikalt. Jag har kommit närmare ”källan” till det mesta pratet och en massa ljudabsorbenter har försvunnit när vi möblerade om.

Jag är dessutom numer ovan vid kollegors prat eftersom jag har jobbat mest hemifrån under lång tid. En ny plats i kontorslandskapet innebär att jag har fått ”nya” röster inpå mig. Bygget av ”kubrummet” bakom mig får dessutom underbetyg i min värld. Det är tjusigt som sjutton men helt värdelöst när det gäller att stänga ute ljudet. Som min äldsta dotter sa: ”Varför bygger man ens ett rum då?”

Den stackars säljaren som gick/stod därinne i rummet i fredags och pratade i telefon blev helt perplex när jag gick in till honom och sa ”hörrudu, jag hör vartenda ord du säger, bara så du vet”. Hans chef stod bredvid och han sa då ”Hur ska du stå ut med det när företaget xx flyttar in här på fredag 1 oktober?” Då drabbade det mig som en blixt. I det här rummet kommer det att sitta 2-3 personer och samtala, och de upplever sig lite isolerade från oss andra. Men jag kommer att höra vartenda ord som sägs.

De är dessutom delvis konkurrenter till oss. Big nono. De kommer förstås inte heller att acceptera att allt de säger hörs utanför. Suck. Hur kan man upphandla ett ”extrarum” till en konkurrent, som ska bli hyresgäst hos oss, och inte ta reda på hur ljudet färdas in/ut ur rummet? Hur kan man ens bygga ett sådant rum utan att tänka på ljudisoleringen?

Mitt brandtal till chefen är snart klart, min hjärna jobbar på med det nattetid, och klockan 10 imorgon är det bara att trycka på knappen och börja prata. Min chef kommer att försöka avbryta mig och gå i försvar och då ska jag bara lugnt säga: ”Jag är inte färdig än, du får vänta tills jag har pratat klart”.

Som mellanchef på bygget har jag inte en fackklubb som kan tala för mig, så jag får tala för mig själv. Och det gör jag gärna. Ja-sägare har jag aldrig varit, det vet min chef sen tidigare. (Och jag är fackligt ansluten givetvis, men jag är direktansluten. Jag har fackligt arbete i min historik också.)

Kram 🐘

Känner mig lite nere utan att jag förstår varför. Det har blivit en del vin, både fredag och lördag. Inga mängder, men ändå. Det skrämmer mig att jag har så svårt att vara utan alkohol på helgerna.
Jag har fått det mycket mindre stressigt på jobbet, men det tar tid för min sönderstressade hjärna att återhämta sig. Jag är fortfarande glömsk, gör fel och känner mig ofta förvirrad. Alkohol är det sista en hjärna i det skicket behöver.
Jag vill köra en alkoholfri månad igen, men behöver er hjälp. Pepp mottages tacksamt!
Kram!

Goodmorning, har ni hört den låten med Kanye West? Om inte, lyssna. Skön söndagsstart innan Godmorgon Världen.
Jag lyssnar på baristan i köket. Solen skiner på min balkong. Jag har inte varit bakis en söndag på snart två år.
Igår var vi ute och åt (inte så ofta) vi försökte få bord på något av de ställen vi tänkt att vi ”måste testa” men fullt överallt så slutade med libanesiskt i våra kvarter. Supergod mat och sån galen rolig fest på hela restaurangen inklusive möhippa, magdans, livemusik och avslutande vattenpipa. Det var länge sen jag var med på något så kul och helt överraskande!
Somnade till min min favoritserie med Nicola Walker, Saknad aldrig glömd. Bra- då kan jag se den en gång en gång till!

Jag läser och skriver lite i Förändra-trådarna, hinner inte mer men tänker att man har mest hjälp av varandra när man är på ungefär samma ställe? Vad tror ni? Blir ledsen när de försvinner som man skapat sig en bild av. Bilden finns kvar liksom.
Söndag praise be! Är inte helgen en dag för kort? Ska göra det bästa av den här dagen. Springa, laga mat och göra den sista sorteringen i mina garderober.
Kram på er alla, tänker på er! 🍂💪🏻🌻

@Sisyfos skrev:"Hamnade i googlandet på Nämndemangården där de beskriver precis ditt dilemma. ”Vissa har svårt att identifiera sig som alkoholister så vi pratar om beroende” å då finns det olika varianter."
Precis det jag menar, jag tog upp det med min sponsor och man får inte prata och jämföra de olika behandlingarna. Hon var väldigt tydlig med att allt ska utgå från Stora Boken. Jag sa på lite skoj att jag kanske får börja dricka mera, så jag får min övertygelse att jag är alkoholist och komma tillbaka då.
Stegarbetet ska gå ut på att hjälpa andra alkoholister, och det får jag ju inte om jag inte har sjukdomen alkoholism,som jag själv ska sätta min diagnos på, enbart genom stora Boken.
Jag kommer fortsätta jobba på stegen som jag tycker är bra, det är väldigt utvecklande.
Även det andliga tänket till en viss del.
💕kram sländan

@andrahalvlek jag tar emot styrkekramarna, varenda en! Skickar tillbaka i din tråd! 🥰🦄🧙

@Andrahalvlek skrev:"@Sländan Helt rätt. Man ska alltid lita på sin magkänsla. Ibland är den inte så högljudd, men den finns nästan alltid där.
Det var väldigt skönt ändå när min magkänsla blev så stark och övertygande.
Kram 💕 sländan

Godmorgon. Dag 6 börjar. Sov bättre i natt. Fortfarande mardrömmar, men mindre intensitet i dem. Kvällen igår var seg. Den där känslan av att ha svårt att bara VARA. Tittade på tv. Inget sug överhuvudtaget. Så är det alltid för mig i de här abstinens perioderna. Är det någon som känner igen sig i det här? Att den första tiden är helt utan sug. Kroppen och psyket återgår till det rena och man känner sig bättre och bättre. Det lunkar på. Man känner att man klarar konflikter, svårigheter och annat besvärligt betydligt bättre. Man VET att man är lyckligare så. Återigen, det som skrämmer mig är det som kommer sedan. När det helt plötsligt dyker upp en situation där man tillåter sig. Ok, dag för dag. Allt blir bra.

Det är svårt VaraFrisk för jag känner igen mig lite i ditt sätt att tänka, eller kanske inte för jag orkar inte ta till mig och testa så många råd. Det måste landa. Tänkte på att du skrev att du hade svårt att lära dig sinnesrobönen utantill. Jag kommer heller inte helt ihåg lydelsen, men innebörden i orden är glasklar (i teorin i alla fall). ”Ge mig styrka att acceptera det jag inte kan förändra. ” Det är väl precis det som du måste göra i din yrkesroll för att inte känna dig maktlös? Om jag gissar vilt utifrån mina egna erfarenheter så är det lättare eller svårare olika dagar. Ibland går det kanske inte att värja sig? För mig handlar det också om att lära sig att hantera andra ibland. Inte gå igång och irritera sig eller bli ledsen och arg på andra runtomkring (eller sig själv).
”Mod att förändra det jag kan” Ja, här kontaktade du personer angående dotterns lägenhet, du gjorde vad du kunde för att göra skillnad. Tänker att du visar ett stort mod genom att skriva här också och det hjälper andra.
”Förstånd att inse skillnaden” ja, jäklar den här har jag fått jobba lite med. Den första insikten är att jag aldrig kan förändra andra…. Hur gärna jag än vill så gör de inte som jag säger. De kanske testar mina goda råd men det landar inte hos dem. Eller i relation med systern. Hon är som hon är, jag kan inte irriteras över det, bättre att se hennes fördelar, det blir trevligare för oss båda. Eller att inte landa i ilska över en kass beställning på jobbet, utan leverera efter bästa förmåga ändå.
Ja, det vore helt klart bättre om du slutade dricka. Bättre mage, bättre sömn, bättre tankeförmåga, större fokus och ja, med största sannolikhet kommer du att titta tillbaka och tycka att det var dumt att det inte landade tidigare. Där är många av oss. Jag fattar inte hur jag tänkte och det går inte att förändra så det får bli acceptans.
Du kommer att landa tror jag och då har du alla dina insikter med dig. Jag tycker att jag lär mig härinne av alla olika människor.

@Sländan skrev:"Det är när steg ett är klart som man kan bestämma sig för om man är en alkoholist eller en icke alkoholist. Det är bara man själv som kan bestämma, och det ska utgå från liknelser från stora Boken."
Hrmm...Det låter som en märklig och bokstavstrogen tolkning.
Jag jobbar ju också med 12-stegsprogrammet och har gjort steg 1, men då via mitt rehab-program. Där handlade det snarast om att inse sin maktlöshet inför alkoholen och sin kontrollförlust efter första glaset. I min AA-grupp, som jag besöker som komplement, är det också en oerhört tillåtande stämning (men har ingen sponsor där än eftersom jag ska göra steg 1-3 via rehab-behandlingen).
Så tråkigt att du fick en så dålig start @Sländan. Hoppas du hittar din väg framåt ändå. Kram!

Det är väl så också att man inte tar världens bästa beslut när man är trött. Jag tror man måste arbeta förebyggande även med det. Att inte bli sådär utmattad så att du faktiskt tar det där första glaset trots att du vet bättre. Du borde kanske ha struntat i att träffa vännen eller sett till att ni gick till ett fik. Man kan ju aldrig ändra nåt i efterhand men det finns lite förklaringar till varför det blev som det blev och jag tror inte att valet är så lätt alla gånger när man är alltför trött. Lär av misstaget, förlåt dig själv och jobba förebyggande. Oss kan du bolla med, bekänna för men härinne behöver du inte vara perfekt. Vi fattar!

Alltså jag var ju bara tvungen att googla 12-steg när du skriver som du gör för det känns som att gruppen du mött tolkar vissa saker rätt hårt. Jag tycker att det låter lite olämpligt. Behandlare kanske du inte kan bli men varför skulle du inte kunna arbeta med stegen utan att ta ställning. Hamnade i googlandet på Nämndemangården där de beskriver precis ditt dilemma. ”Vissa har svårt att identifiera sig som alkoholister så vi pratar om beroende” å då finns det olika varianter. Verkligen synd att du känner att du måste avstå för jag tror att det är nyttigt att så systematiskt arbeta med sig själv oavsett om man är alkoholist eller ej.

Det låter som en viktig nyansskillnad. En acceptans i det man är och en vilja att utvecklas därifrån. Lite ”vara den jag är” och gå vidare framåt.

Hoppas allt är bra Soffi! Jag har landat lite i samma bedömning som du när det gäller alkohol, men jag tror inte riktigt att det går att slappna av i det. Jag vet inte om det går att slappna av för de som inte dricker heller. Dricker man sparsamt så är det ungefär samma sak. För oavsett så kommer hjärnan kanske att vilja medicinera om man hamnar i en livskris.
Du.skriver i bilder Soffi. Det blir så fint ibland. Lätt att se framför sig. Det är en talang.

Helgen är fre-sön, ej lördag. Saknar redigeringsknappen!!

Yogalärarjobb hela helgen fre- lör, fulla dagar. Tar enormt med energi o fokus, men ger väldigt mycket tillbaka. Jag o den andra läraren jag har denna helgen med pratar nu kring former att på sikt kunna försörja sig mer på detta. Vore drömmen verkligen!

En sak jag lade märke till var att mitt inre fokus har skiftat. I många såna här lite längre yogasammanhang sätter man en intention tyst för sig själv i en inledningsceremoni (eller vad jag ska kalla det). Det som intuitivt kommer upp i en liksom. Så många gånger förr då dessa intentioner har varit kopplade till kampen mot alkoholen. Det har varit allt möjligt; "bli fri", "bli sann", "bli frisk", "bli den jag är". Men alltid kopplat till en desperation kring att bli nykter. Denna gången blev ordet "Kunskap". Det kändes så befriande. Fokus på att gå vidare, gå utanför att bara vilja förändra nåt som inte är bra. Svårt att förklara. Det bara kändes som att ta ett steg framåt.

En vecka idag! Mår toppen bra! Stolt!

Nu är jag äntligen hemma igen egentligen skulle vi sova över men jag körde hem. Höll nästan på att köra på ett rådjur.
Jag har haft trevligare än vad jag trodde men hade gärna åkt hem vid 12 men klockan var 2 innan jag fick med maken.
Ilskan blev till gråt istället som inte heller kom ut. Men nästa gång jag blir arg ska jag försöka få ur mig det. Jag ska jobba på att bli en person som står upp för mig själv.
God natt 💖

@Varafrisk @Varafrisk Åh, det där med att inte känna att man får känna sina känslor för man klassas som en BIP ​(vägrar skriva ordet...) känner jag verkligen igen mig i. Det värsta är att jag tror flera ser det så. Vi och dem. Alltså det är mer än bara en tokig känsla man har. Det ligger något bakom det. Hela den biten gör att man trycks ner lite längre i skorna. Hemskt!

Det är nog stigmat i samhället som gör detta. Allt smygande och att det är på något sätt helt ok att racka ner på den där som tappat det. Den svaga - bara man gör det med lite finess. Så det inte blir för uppenbart... Vi och dem känns ok iaf.

Nu när jag pratar mer och mer öppet med mina vänner så inser jag att även de försöker mörka sitt dryckesmönster. Även de ignorerar varje varningstecken, har aldrig aktivt velat förstå vad ett beroende går ut på eller trycktesta samhällsnormen. De vågar inte lära sig och de vill inte heller sticka ut. Eftersom det är så vanligt vill de hellre bara rulla vidare och vakna med molande ångest varje lördag. Hellre det än att säga nej tack och framstå som alkis... De har aldrig funderat på om det skulle kunna bli bättre helt utan. De vågar inte ens tänka så och vanan är så stor så ingen ifrågasätter.

I början pratade vi inte om detta. Det var för stelt och ingen vågade riktigt fråga. Nu ser de att jag är lycklig & inre lugn. De ser att jag känner mig fri. Har blivit den där finurliga som inte visat sig på massor av år så de märker en skillnad. Även på personlighetsutvecklingssidan. De ser att jag inte har några problem att prata och öppna upp. Även de vågar mer och mer öppna upp. Det i sig är stort. Att ha någon som man inte behöver ha en fasad inför. Vad de än berättar så baxnar jag inte. Och det finns en del. När folk vågar börja prata...

Du vet ju hur det är tänker jag. Så mycket problem du stött på i jobbet och vad förtroende innebär. Att man ger någon en äkta gåva om de får den möjligheten att faktiskt inte behöva gömma sig. Vi är bara människor. Vissa saker gör vi bra. Andra dåligt.

Min man är inne på agilt ledarskap. Han hade läst på. Empati och att stötta även under motgångar var de största anledningarna till framgångsrikt agilt ledarskap. Det kommer ju inte som en bomb direkt... Om man ska våga vara banbrytande så måste ju folk ha empati och stötta även när det går åt pipan annars lägger man väl av?

Min sanning är. Det är väldigt många som har ett dåligt förhållande till alkohol. Massor. Så det där med att titta snett betyder att de inte kommit långt i att våga se igenom samhällsnormen. De är på ruta 1. De troliga är att de inte har tänkt så mycket på personlighetsutveckling öht. De projiserar så de slipper. Skönare så...

Det där med AA. Det är ett sätt att lyckas. Det skulle inte varit mitt. För mig är det viktigt att inte hamna i ett fack. Jag vill inte få en titel. Jag vill inte bikta mig. Jag vill framåt. Jag tror ju man kan lyckas med allt. Google har svaren så det är bara att söka. Sedan tror jag på att inte gömma sig. Sträva efter att leva på som vanligt så man inte själv ger sig en titel som man inte kan sudda bort. Jag menar strunta i alkoholen så kan resten fungera precis som vanligt. Inget drama i det. Med tiden förlåter man sig själv. Man ser att de fel man gjort är mänskliga. Så det finns egentligen ingen större anledning att vara för hård mot sig själv. Kanske är ditt svar kring hur du kan bli nykter att faktiskt tillåta dig själv att må bra. Att gå ut och gå och dansa med maken och kanske tom lägga detta forum åt sidan ett tag för att istället ringa en gammal vän för en fika?

@LitenSkär Vi kommer orka detta! Orkar vi se sanningen och säga stopp så klarar vi detta också ❤. Har skuldkänslor för att detta hänt mig och mitt barn, men det är ju lika lite mitt fel som om han drabbats av någon annan dödlig sjukdom. Det enda jag vill nu är att få tillbaka mig själv och visa mitt barn hur man är en ansvarstagande människa som klarar att bryta ihop, gå sönder, laga sig själv och sedan stark som en klippa gå vidare och ha ett gott liv. Hon ska också gå ur detta stark och modig med ett glödande hjärta. Det är målet!

@LitenSkär tack!! Jag förstår att det är rätt att lämna men det är också en process i sig. Att verkligen förstå att ens bäste vän kidnappats av alkoholen och att man ingenting kan göra än att stå upp för att man känner rätt och lämna. Försöker att vara supertydlig i kommunikationen med honom och ditt tips om att fokusera på barnets behov känns som en bra väg. Hädanefter kommer han ensam få ta konsekvenserna av sitt agerande, jag kommer inte försöka rädda honom mer. Att upprepa sanningen kan nog också vara bra. "Om du måste/vill dricka så säg till så hämtar jag barnen". Att aldrig vika sig när det gäller den gränsdragningen. De ska inte behöva vara i det och inte lära sig att "stå ut".

Ja, jag känner igen mig så mycket! Men här är det 10+ år och barn också. Det går inte att göra någonting annat än att försöka ta hand om sig själv. Det är brutalt och gör så vansinnigt ont i bland men det finns inget annat sätt..
Jag hoppas fortfarande på att min man ska "vakna" men under tiden måste jag flytta för att inte gå under.
Stor kram och ta hand om dig!

@Sländan Helt rätt. Man ska alltid lita på sin magkänsla. Ibland är den inte så högljudd, men den finns nästan alltid där.

Det låter konstigt att plocka in folk i fack så där. Samma upplevelse kan ju var helt olika för olika för olika personer. Det finns ju inga rätt och fel i detta. Får drickandet negativa konsekvenser så mår man bättre av att låta bli att dricka. Och vad som är negativa konsekvenser är förvisso till en del objektivt (dvs förlora jobbet, familjen etc) men till en väldigt stor del även subjektivt. Jag kände tex väldigt starkt att alkoholen gjorde mig till en person som jag inte ville vara. Som nykter är jag mer sann mot mig själv.

Kram 🐘

@WildaMatilda hur går det för dig? Känner igen mig så mycket i det du skriver!

36 dagars nykterhet. Tänk att då när jag bestämde mig kändes det som att jag aldrig skulle kunna kravla mig upp ur det ångesthål jag befann mig i. Men det gick på ngt sätt, och varje dag utan ångest är en seger ❤

Den här veckan har jag arbetat med steg 1 med min sponsor 1 Tim varje dag.
Det är när steg ett är klart som man kan bestämma sig för om man är en alkoholist eller en icke alkoholist. Det är bara man själv som kan bestämma, och det ska utgå från liknelser från stora Boken. Om man inte har sjukdomen alkoholism så kan man inte gå 12 steg programmet på AA och hjälpa en annan alkoholist.
Det blev ett stort problem för mig, jag kan inte se liknelser med mig från dom i böckerna, Och de måste man tydligen kunna göra. Det känns som om jag blir lite ifrågasatt även denna gång, om jag verkligen har sjukdomen alkoholism.
Idag gick jag hela dagen med ett stort skav i hela mig, jag gruvade mig för ett zoommöte som skulle vara på em.
Jag bröt efter ca 10 min - det kändes bara så fel. Imorgon ska jag ringa min sponsor, och tacka henne för att hon har tagit sig tid med mig. Men att jag inte kan gå vidare som det känns just nu. Jag har lärt mig massor som jag tar med mig, jag tänker plocka det som känns bra i programmet, och blanda med andra viktiga saker som jag lärt mig på annat håll.
Sedan vet man aldrig i framtiden om man ändrar sig, men just nu känns det rätt att inte fortsätta.
Nu är det sovdags 😴

@kvinna 38 skrev:"Det gick bra på spat" Härligt!🤗
Det är väldigt mycket som går bra när man är nykter har jag märkt.😃

Ha det bra! Kram

Det gick bra på spat. Hon frågade och jag svarade. Hade väl önskat att inte få några frågor… men det gick bra. Vi pratade lite om hur normalt det blivit att dricka lite för ofta.

Jag är nykter. Räknar inte dagar och det spelar ju ingen roll egentligen. Känns som jag varit nykter i en evighet. Ibland dyker suget upp. Som idag, påväg hem i bilen. Väl hemma var de tankarna borta. Och såhär på kvällen är det så skönt att inte vara snurrig.

jag har provat aa via zoom nu i 2 dar o fått en sponsor. känns bra

Dags för nya tag igen och jag är jätte motiverad. Vill dricka måttligt och kontrollerat och inte varje dag som senaste tiden. Har fått besked om att jag har gikt också vilket innebär att jag helst borde sluta helt. Har börjat denna vecka igen med “hjärntvätten“ lyssnat och läst mycket. Har ni tipps på hur det funkar bäst för er när suget kommer?

@Kungslilja Bra jobbat alla dina dagar! Jag kan inte minnas biverkningar av Naltrexone, men första veckorna var tuffa generellt. Men jag hade verkligen bestämt mig för att bli nykter. Efter t mån med medicinen kände jag mig bäldigt trygg att jag skulle klara mig utan. Jag insåg rätt tidigt att jag inte skulle, kunde, ville dricka mer nånsin. Jag var alldeles för beroende och levde inte livet som jag ville. Nu känner jag enbart tacksamhet för nykterheten!

@majken_r Det låter gott o mysigt, jag är inte så bra på sånt! Kanske jag ska försöka bättra mig där! Min sambo skulle uppskatta det tror jag! Och ja,imorgon är en ny dag, en fin dag hoppas och önskar jag...
🤗

@Torn skrev att det gläds honom att man skriver även om det inte blev som man ville så skäms man inte utan fortsätter att kämpa mot alkoholdjävulen och slutar inte skriva.

Jag vet inte om jag räknas in till den gruppen…men…tja…skäms kanske jag gör i tid och otid…även om jag har försökt plocka skammen ut ur mitt liv….även om det kommer in nya vänner i livet om man tar dem till sig…så försvinner några….inte endast för att de inte lyckades utan att för att de lyckades…å det är helt underbart …men likväl saknar jag er…och jag har verkligen hamnat på efterkälken…men jag har inte gett upp!!!

@majsan_nu ibland for men vara dyster. Själv är jag trött idag. Men nu blir det snart kladdkaka, alkoholfritt bubbel och lite mys. Ny dag i morgon. Kram!

@torpet plus en på den🖐🏼

@FinaLisa Vill bara skicka en varm kram t dig. Saknar dig❤️

Kram🥰

@Se klart detsamma önskar jag dig 🤗

@Andrahalvlek tack så mycket kram 🤗

@Andrahalvlek Tack, du finns alltid där för mig ❤️
Jag vill ha fattat, jag måste ha fattat för att jag ligger här och är rädd för att min fantastiska kille ska tycka att jag är ett vrak. För att jag drack när jag egentligen inte ens vill. Men nu slår jag på mig själv igen.

Jag fattar, det förstör mer än mig nu.

Nej det är sant. Vad bra man kommer må när stor helgen är över @majsan_nu

@Qwer1 Och alla dricker inte, i alla fall inte alkohol o i alla fall inte vi eller hur 🤗👍

@Annja Tack, jag blir glad o peppad av din kommentar! Guld värt! Lite stolt över att jag inte ger mig - men önskar en lättare dag imorgon...
Ha en fin vit lördagkväll 🤗

Det känns som alla ALLA dricker 😂 men man mår bättre dagen efter helt enkelt man kan väl ha kul utan alkohol(?)@majsan_nu

@Ase en dag i taget blir många dagar så småningom🙂. Bra att du fortsätter att hålla ut. Jag var främst helgdrickare så jag räknar en helg i taget 🙂

@Lillek tack och grattis till din tionde nyktra helg!. Riktigt bra jobbat👍

@Nora81 , Ja du har rätt. Han är drängfull just nu. Kan knappt prata. Jag vet inte vart han bor just nu men han sa att han ringt till kommunens alkoholhjälp men att han inte får hjälp där. Vet inte om det stämmer men de vill nog han ska vara lite nyktrare före de ens pratar med honom. Han säger att är på väg att "gå ner sig", men jag kan inget göra... Han var full redan vid 10 i morse. Suck. Detta är hemskt.

@Sisyfos tackar! Jag är stolt över mig själv att fixa det här🙂det fina helgvädret är dessitom en riktig bonus

@Andrahalvlek tack för det!. Härligt att kunna ta till vara det fina vädret i helgen utan att vara bakis👍

@majsan_nu ja nu fortsätter vi att hålla i. Ser att du har en tuff period och får en extra peppkram här🙂

@Qwer1 Det får vi påminna oss! Livet utan alkoholintag tror jag är så mycket bättre... Det gäller att vara bestämd o komma ihåg varför vi fattat ett bra beslut! En dag i taget, ibland timme för timme! Suget går ju över även om det inte känns så när det är som värst! Vi håller i o håller ut eller hur! 🤗

Man ser folk dricka alkohol. Man undrar varför man ska bli nykter@majsan_nu @majsan_nu

Hej Totoros, Oj det där låter tufft för jag förstår att du fortfarande älskar honom och hoppas på förändring? Jag har levt ihop med en periodare som är världens underbaraste nykter men sedan kommer skoven då han super ner sig och sover och dricker och ramlar och det sista anfallet blev droppen! Mina nerver klarar inte att bo ihop och inte veta när nästa anfall kommer. Har sett ett mönster på ursäkterna som du skriver och jag har slutat att bjuda hem folk för då triggar vin till maten igång drickandet och känner att jag krympt ihop som människa för det här är inte ett liv jag vill leva. Tycker ju mycket om honom men han vägrar ta hjälp. Har fått tag i en bostad om några veckor. Kanske hjälper det honom att inse att han måste söka hjälp. Han har bara mig i världen.
Förstår att du mår dåligt men försök att hitta på något att göra som DU mår bra av. Om han lyckas bryta sitt beteende kommer han säkert att höra av sig men under tiden måste du sköta om dig själv. Lycka till!

Tack för ditt stöd! Sista "attacken" av alkoholintag blev droppen. Nu har jag sagt ifrån att jag inte vill bo under samma tak som honom. Man vet ju aldrig när "anfallet" skall komma härnäst. Och han vill inte söka hjälp varken hos AA eller hos vården. Så sorgligt att förstöra sitt liv och mitt men nu flyttar jag ut. Har fått tag i en lägenhet och även om det är sorgligt att lämna den BRA delen av honom som jag tycker om men det ONDA /SJUKA delen av honom står jag inte ut med längre. Vi får se om vi kan ses ibland när han är nykter...känns som om alkoholen är en konkurrent som nu vunnit !