Senaste kommentarerna i forumet

Känner igen mig mycket i det där vara duktig fenomenet man ska klara orka allt...till slut gör man inte det man behöver bara lugn o ro bara för en stund en kväll eller så där...kom vinet in.
Jobbar som du med att hitta andra sätt att koppla av känna sig ok att man duger man behöver inte alltid leverera topp topp på allt. Lagom funkar faktiskt! Yoga andning, spikmatta promenader (helst i skogen) allt för att få till bra lugn o ro på annat sätt jobbar jag med. Du kommer fixa det galant i morgon med jobb - fördelen är att det är rutiner känner jag. Då är det bara helgen man får lägga krut på att göra andra saker för att koppla av koppla ner ??
Lycka till efter semestern! Har själv jobbat två veckor redan o tja det går ?
Sov gott sen ☁️☁️ Kram kram ??

Känner igen mig mycket i det där vara duktig fenomenet man ska klara orka allt...till slut gör man inte det man behöver bara lugn o ro bara för en stund en kväll eller så där...kom vinet in.
Jobbar som du med att hitta andra sätt att koppla av känna sig ok att man duger man behöver inte alltid leverera topp topp på allt. Lagom funkar faktiskt! Yoga andning, spikmatta promenader (helst i skogen) allt för att få till bra lugn o ro på annat sätt jobbar jag med. Du kommer fixa det galant i morgon med jobb - fördelen är att det är rutiner känner jag. Då är det bara helgen man får lägga krut på att göra andra saker för att koppla av koppla ner ??
Lycka till efter semestern! Har själv jobbat två veckor redan o tja det går ?
Sov gott sen ☁️☁️ Kram kram ??

Läste mitt tidigare inlägg i dag och fastnade på meningen... "ganska trött på att bara tänka på mig själv, att reflektera kring mitt beteende", ojojoj vad illa det är. Jag kan ju inte göra annat och stänga av processen, skjuta den framför mig. Jag måste känna alla känslor i stunden, inte fokusera på annat och låta det passera förbi. Jag ska inte vara trött på det, jag ska välkomna det.

Eller måste och måste, jag måste inte ett skit. Men eftersom jag mår bra nu i min nykterhet så får jag inte växla ner. Har läst och förstår ju att det är då hjärnspökena börjar komma och säga att "du kanske är den där 1% som kan dricka måttligt".

Pyttsan, det vet jag att jag inte kan. Jag kan inte göra någonting måttligt. Antingen är det inget alls eller all in medvetslös liksom.

Har haft en dag full med jobb (egen hobbyverksamhet) framför datorn, bra att få undan lite men känner mig inte direkt redo att jobba i morgon. Men det blir bra. Ska andas nu en timme och sen gå och lägga mig.

Och många av dem!!
Tänk dig den varmaste, längsta, mest lugnande och rogivande kramen..den vill jag ge dig?!
Det är tufft, men också detta kommer att gå över. Det finns ngt annat än där du är nu. Du har varit där förut och du kan hitta dit igen?!
Be om så mkt hjälp det går, både med anhöriga och annan hjälp. Du är så värd att må bättre!
Kärlek♥️!

/Fibblan ?

Skämt å sido..jag ska inte krascha din tråd. Men jag ville höra hur det är med dig idag? Om du lyckades vända den där känslan av sämre dag, undertiden som den förflöt..(?) Hoppas på det! Oavsett, en tillgång att du känner dig själv så väl och vet vad som fungerar bäst att göra i de lägena. Det är inte så lätt alla gånger ändå, att göra det som man vet att man mår bäst av..?, tycker jag iaf.. Och på tal om det, tror jag de allra flesta av oss är lata av naturen. Att det är det typ allmänmänskliga, och att de som inte är det snarare är av en särskild sort..?. Äsch, inte vet jag..? Kanske gäller det med det galna också..mer eller mindre. Det tar sig förstås uttryck på olika sätt. Men jag känner verkligen igen det du beskriver Essingeleden 17.15 en vardag..så upplever jag det också, mkt tankar, och framförallt mkt känslor. Fast de hänger ju ihop förstås..? och hänger ihop med mina ofta snabba skiftningar..så på frågan om jag är en positiv och glad person, så absolut - ibland är jag det, men jag tror inte mina närmaste skulle beskriva mig så..?. De skulle nog snarare beskriva mig som väldigt skiftande, på gott och ont. Men i mina ungdomsår var jag väldigt positiv och glad för det mesta.. och här på forumet är jag nog också det för det mesta. Och när det kommer till alkoholen och hantera det att jag inte dricker nu, och inte ska göra det mera, så tror jag också att jag liksom går inför att förhålla mig positiv. Alltså mer som att det är ngt jag medvetet jobbar för och o bästa fall glimmar det till av just den känslan ✨?! Och lite är det nog också att jag får en kick av att jag klarar ännu en dag. Idag en vecka?! Och så bara boostar jag på mig själv som fan, för att jag ska vilja fortsätta hålla linjen?! Och det går faktiskt lite smidigare denna gång än vid årsskiftet. Fast det är ju bara en vecka som sagt och än så länge kanske en o annan tänker att jag tillhör kategorin som tar det där taget två ggr per år. Blir en vit månad eller två efter nyår och så efter semestern..så som många gör med träning och andra förändringar också för den delen..Aldrig är väl gymmen så fulla som första veckorna i januari och kanske även i september.. och jag ska ju börja träna med.., så check på den med?. Nåja, den som lever får se..
Jag har iaf tänkt hålla min nykterhet nu. Har inte satt ngt tidsbegränsat mål denna gång. Bara konstaterat att det är detta som gäller nu. Lika självklart som att jag inte snusar längre. Och nu när jag efter 20 års snusande lyckats lägga av, känns allting
möjligt ✌️?! (En hel månad utan - så ja, jag känner mig ganska unstopable ? och positiv och glad för mina prestationer!
Och så är jag en person som väldigt lätt känner med andra, också det på gott och ont..
Så när det är positiv energi som flödar i forumet så rycks jag med. Lika ont i magen kan jag få av andras beskrivningar av dåligt mående, smärtsamma upplevelser..
Det är jag i ett nötskal, på gott och ont som sagt. Och jag håller som bäst på att hitta andra strategier än att hällla i mig alkohol.. hitta den där avstängningsknappen. Få till det där nu, en gång för alla, att se på mig själv med snällare ögon. Hantera de starka känslorna. Bli okej med mig själv att jag är en sådan som känner mkt och det är okej.
Långt igen..
Och fortfarande nyfiken på vilket sätt du tenderar åt galenskap..?, men det är givetvis din ensak och inget du behöver förmedla mer kring, bara för att mitt intresse väcktes ?. Väggen av konstigheter.., hur ser det ut där? Som sagt, skit i dessa frågor..?! Jag är bara tacksam för att du och även flera, som kommit så långt i sin nykterhet, väljer att stanna till och skriva några rader i forumet.
Det inspirerar och skapar tillförsikt hos mig - så tack för det Ironwill?!

Stor kram?!

/Fibblan ?

Tack själv! Fina du, har inte varit inne i din tråd än idag, men passar på här nu att skicka massor med kärlek i retur ❤️??!
Så hemskt det du tvingas gå igenom nu, mitt i allt. Får uppdatera mig om hur läget är nu. Men oavsett vill jag ge dig massor med
styrkekramar ?! Och hoppas du fortsatt kan hantera det, utan alkoholen. Så himla starkt och bra jobbat???!
Kämpa på.

Största kramen!
/Fibblan ?

Ditt bubbel och babbel är en Lisa (!) för själen.
Tack, jag behövde en sådan just nu!! ❇️???????

Kramar
???

Så sant!
Känner mig stark mitt i skörheten!
Och precis som du säger hör ju mkt av det som händer nu, tillfrisknandet till?!
Känns som jag aldrig varit så långt ifrån ett glas som nu..??!

Tack för feedback Knaskatten ?, stor kram tillbaka!
/Fibblan ?

Känslor är inte fakta eller verkligheten, de är bara känslor. Och när vi lär oss att göra så som du gjorde nyss, bara stanna kvar där och inte fly, det är då vi blir starka. Känslor kommer och går, speciellt i början av nykterheten - dyk in i dem bara. Så länge du inte dricker är allt ok.
Kram! ?

alla är okej, och faktiskt
Inte en enda av dem är farlig.
De kan va jobbiga som fan, påverka oss fysiskt. Yrsel, illamående, andnöd, tryck över bröstet, t.o.m andra krämpor, ont i ryggen, huvudvärk, vad som..så det är inte det att de inte gör ngt med oss. För det gör de. Med råge ibland. Ibland känns det som man ska gå sönder. På riktigt. Som att nu brister hjärtat. Eller att huvudet ska explodera. De är kraftfulla som bara den ibland. Denna gång ovan var bara en liten touch av hur det kan vara. Inget svårt egentligen. Kryssar vidare över havet. Den metaforen hjälper verkligen mig. Att betrakta känslorna som vågor. Olika höga, olika intensitet. Ibland för mkt stiltje. Behövs mer rörelse. Min kropp behöver mer rörelse. Jag ska försöka se till så att det blir mer så. Det skulle vara att lyssna lite mer på ett eget behov jag har. Och jag vet att det i slutändan kommer mina.andra nära och kära till godo också. Och gör mig personligen mer rustad att rida ut stormarna. Plus att det kanske inte upplevs som storm på samma sätt när man har lite mer stabilitet och styrka fysiskt också. Man står pall för motgångar lite bättre, tror jag. Hoppas det. Jag ska iaf göra vad jag kan ännu mer nu, genom att jobba från lite från olika fronter på samma gång. Nu är det slut med frossande.. vad ska det leda till.. bara mer bergochdalbana i systemet förmodligen..Nu är det jag som gör den klassiska satsningen, med lite mer motion och mindre socker..?.
Mår lite bättre redan. Känns alltid bra att ha en plan. En känsla av att kunna påverka. Känns som allt är sprunget ur den.
Och inte för inte att sinnesrobönen, är världens bästa tre meningar, oavsett man är troende.eller ej. Den är fundamentet som mänsklig "lycka" bygger på. När vi kan leva efter den, uppstår harmoni. Det tror jag.
Tack gud, universum, moder jord???❤️!
Tackar mig själv för att jag ger mig tid och "rätten" på nå vis att bara få pladdra av mig här. Känner mig mkt lugnare och blir direkt mer tillfreds när jag tar mig själv och mina känslor på allvar.
Tack för detta forum och underbara människor.i det❤️?!

Nu har jag gjort själslig nytta. NU ska jag göra praktisk nytta..?
Stor kram!
/Fibblan ?

Jag orkar inte.. det blir bara en massa klet av allt. Alla krav och behov som inte är mina. Andras krav ställda på mig. Upp till mig att leverera. Det är inte sant! Jag vet! JAG måste sätta gränser! Jag är den som måste vara tydlig och inte känna mig som en skit direkt efteråt, dålig mamma, dålig fru, dotter, syster, kollega, vän eller vad det nu kan vara..
Det kan inte fortsätta så, bara för att jag inte kunde svara an..
När jag är klar med detta arbetet, då behöver jag inte längre alkohol..
Det hänger så, så mkt ihop för mig. Jag har ju tagit till det, av så många skäl. Som det ju blir, mer och mer. Till sist är det ju en universalmedicin mot precis allt.. men det jag skulle komma till nu och det som bland annat alkoholen har gjort för mig (för stunden alltså, vi vet ju att det blir värre sen..)
Är att det skapar just den där välbehövliga distansen. Den har hjälpt mig att skärma av när jag inte klarat av att ta in mer.. för tillfället skapat den där hinnan, som känts livsnödvändig för överlevnad. Det kanske låter konstigt för somliga, men jag tror att åtminstone en och en annan kan känna igen sig här. För jag tror att vi är många HSP, alltså högkänsliga personer, som kan hamna in i att ta till alkohol, som en strategi att stänga av.
Jag är så tacksam över att det har kommit mer kunskap och litteratur kring detta. Vi är en del, som nu äntligen kan känna oss lite mindre konstiga och felaktiga. Trots det är det precis så jag känner just nu. Sitter på toan och gråter för jag känner mig så udda, fel och misslyckad. Jag klarar inte av dessa känslostormar och svängningar. Men jag vet att det blir bättre och mer hanterbart när det gått en tid. Visst är det väl så? Just nu hatar jag mig själv för att jag känner mig svag. Men på ett sätt är det fel. Jag är ju stark. Jag tar inte till alkoholen nu. Jag har lyckats slutat snusa. Och jag är på väg. Jag ska lära mig hantera mig själv med alla mina känslor och allt vad det innebär. Jag ska bli fri och den fantastiska människa jag tror jag kan bli. Och då menar fantastisk, utifrån ett alldeles lagom perspektiv. Inte bättre än ngn annan. Bara den bästa versionen av mig. Svårt detta. För det blir nog mest hållbart om det kan göras utan prestation.som sagt..
Många, stora utmaningar framför mig. Men så länge jag låter bli att ta till vin eller andra sinnesförändrande substanser, så kan jag åtminstone betrakta mig som på rätt väg mot detta..
Så, behövde bara få ur mig lite av snurret..
Nu ska jag torka tårarna och förbereda inför morgondagen och att allt som nu drar igång med höstens rutiner, jobb, skola för barnen etc.

Kramar
/Fibblan ?

Skönt att höra från dig Mirabelle G-S. Och vad skönt att allt känns så bra så du inte behöver hänga här varje dag. För jag menar, gillar ju att vara här men tänk den dagen när det är SÅ självklart att man inte ens behöver göra sig påmind.

Glöm inte bort att andas också emellanåt, och du behöver inte vara den starkaste på jobbet från början (vet precis hur det är). Man vinner inget på det tyvärr.

Kram

Kära vänner, vad ni skriver! Jag höll på att aldrig hitta min tråd igen! Min app säger att jag nått en ny mile stone i min nykterhet. Vilken vet jag inte, för jag har ftf tappat bort mina glasögon ? Så nu vet ni ifall min text blir knasig med massa autocorrect och felstavningar att jag själv är lyckligt ovetande, eftersom jag inte ser vad jag skriver ? Allt är frid och fröjd med mig. Jag är bara sjukt upptagen m nya jobbet och nya hobbies. Men jag ska växla ner. Snart. Kram på er!

Läser och njuter, glädjer mig med din klokhet och insikt// kram Strulan ❤️??

Vilken start på söndagen - sovit dåligt, trött och grinig men så läste jag ditt inlägg och blev så peppad igen!
Tusen tack!

Skuld, skam och dåligt samvete, en vilja att förklara fast inte våga pga att man inte vet hur den man vill prata med och lätta sitt hjärta mottar detta är saker jag har att brottas med ibland dagligen också, många av de situationerna är kopplade direkt till mitt uppvaknande. En situation som kryper på mig i samband med att jag ska sova ett par gånger i veckan är det samtalet jag hade med min chef någon vecka/veckor innan jag sjukskrev mig, där jag blev inkallad på hennes kontor och hon frågade hur det var, och att kollegorna upplevt mig som "mycket trött" ibörjan av arbetspasset. (jag somnade på soffan och sov hårt) Så fort jag berör den tanken på just den lilla episoden när hon frågar mig hur det är, sjunker jag tillbaka i min botten oavsett var jag just nu befinner mig. Hon fortsatte vidare "hade du tagit några tabletter eller druckit någon alkohol innan du kom till jobbet?" Fruktansvärt. Jag ljög mig blå.
Kanske kom jag undan?
Det är något jag aldrig kommer att få svar på om jag inte väljer att få svar på det.

Även om mitt uppvaknade inte var av samma kaliber som din, vi har haft två helt olika uppvaknanden låter det som, så kan jag tänka mig in i din situation.
Jag har som sagt också många stunder när jag inte alls känner mig dunderstark, när olika minnen som berör förstörd vänskap, misstag man gjort på fyllan osv som t.ex en av dom situationerna jag berättade om i raderna ovan, så måste jag välja aktivt att fokusera på de stunderna som påminner mig om att inte dricka där jag känner mig stark.
Det kan vara småsaker, som till exempel att jag stannar upp i en stiuation där det annars varit förknippat med att ha fokus på alkoholen och bara frysa tiden. Och bevara det för att på något sätt ha ett kvitto på hur mycket jag förändrat saker och ting.
Bara en sån känsla som det är att träffa en vän nu - det finns inga murar runt mig länge, dom träffar Dee. Inte dekis-Dee. En sån känsla är för mig mäktig!
Eller att vakna tidigt för att gå till jobbet och inte aktivt längre försöka skingra tankarna på att det är två glas vin istället för två koppar kaffe man ska ha i sig innan för att man mår så jävla dåligt med ångest och bakfylla. Att ha kontroll. Att få göra normala, helt sunda och normala val.

Har du några situationer som du kan känna är situationer du får råda över och inte alkoholen om du förstår vad jag menar, sånna små saker som jag försökte beskriva ovan?

När mitt dåliga samvete drar igång och stökar runt, så får jag försöka göra valet att plocka fram situationer som inte är kantat med dåligt samvete, som dessa ovan, och fokusera på dessa. Tids nog vinner vi allt fler erfarenheter i nykterheten som kommer få det dåliga samvetet att minska och krypa till en mörk vrå någonstans där det glöms bort.
Det är jag helt övertygad om.

Stor kram,
Dee

Ps. Jag finns på appen Cairy under samma nick som här, om du behöver snacka mer personligt.

Så härligt att få börja dagen med dina positiva, stärkande ord?!
Och tack detsamma ?!

Ha en skön söndag ☀️!
Kram
/Fibblan ?

Ännu en dag i nykterheten. Hade en riktigt trist kväll i går, inget speciellt som skedde - och det var precis det som var problemet. Men drack ingen A och var inte direkt sugen heller.

Håller på att designa nya lägenheten (kök, golv, väggar, ombyggnationer - ja allt) och stresspåslaget med allt detta gör mig fysiskt sjuk, men samtidigt tror jag att det är just det som får mig att fokusera på något annat än mig själv. För just nu är jag ganska trött på att bara tänka på mig själv. Eller mer reflektera kring mina beteenden.

I morgon ska jag till vårdcentralen och prata ut om min utmattning och det som inte riktigt funkar i mitt liv.

Väljer att inte dricka i dag, istället skall jag göra en lista inför mitt VC-besök så jag inte missar något.

Jo FinaLisa har försökt många gånger och varit nykter i perioder, men sen flytt in i den trygga dimman. För varje gång har det blivit värre och ännu mer vin.
Nu vet jag skillnaden jag har tidigare gjort uppehåll, utan att ta tag i problemet eller erkänna mitt beroende.

Faktiskt mycket lättare denna gången, jag är en beroendemänniska och det får jag leva med. Jag kan inte dricka alkohol och det är synd, men går att leva med. Nu måste jag lära mig att inte fly och döva, lätt att fly in i något annat.
Har ju tidigare varit medberoende åt män och andra, nu säger terapeuten att jag är medberoende till jobbet.
Så min räddning är att jag fått hjälp och insikt denna gången, hos terapeuten jobbar vi med kbt och 12 stegsprogrammet.
Det måste bli lättare att få hjälp och ta bort skammen, för detta är en sjukdom och inget som handlar att vi är dåliga människor.
Så mitt råd till alla ta hjälp genom vård, AA eller det som passar er och gör det med stolthet för ni fått insikt om sjukdomen .
Idag väljer jag vara nykter vad som än händer// kram Strulan ??❤️

Hej Dee,
jag följer dig på forumet regelbundet men aldrig hade mod att kommentera ngt ...men just nu kan jag inte låta bli - Gud! Vad jag längtar faktiskt rent fysiskt efter den upplevelse du beskrivit så fint - ” En mäktig känslan att vara så jävla dunderstark i mig själv ...” för att hur jag vänder och vrider känner jag mig inte ett dug stark ...tvärtom - skuldkänslor och bottenlös skam/självförakt äter upp mig levande dagen in och dagen ut ... jag kände igen mig väldigt mycket i ditt drickande monster - allt var lättare, coolare , mer hanterbart med alkohol men tolerans eskalerade, skammen och känslan av maktlöshet expanderade tills jag nådde min botten och åkte fast för grov rattfylleri... no comments ...uppvakningen var grov ... även den... sökte hjälp på en gång och tackade jag till alla mediciner som jag blev rekommenderat att prova på ... och de antagligen funkar för att det är inte alkohol jag saknar ...saken är att nu när även den utvägen är medvetet borttagen - vad ska jag fylla med allt denna tomhet? Försöker följa efter ditt råd och tar en dag i taget ...ja...det funkar även det ... men bara Gud vet hur jag vill överleva till den dag när jag kan känna mig så stark som du !
Önskar dig allt gott från mitt hjärta !
Fortsätt att skriva ! Du är en riktig pärla !
Milabe

Vill bara skicka kärlek. Att förlora ett barn, det går inte ens att föreställa sig. Ens värsta mardröm. Klart att det sätter spår.
Så härligt att du nu är nykter och kan vara en bra mamma och mormor. ?

Riktigt bra av dig, och det är precis så man växer och blir starkare. Grymt! Du gör det superbra Fibblan! ❤️

Jag blev av en händelse för tillfället själv i ett hem fullt av vin..inte bra förstås. Första tanken, jag skulle kunna..men den slog jag undan fortare än kvickt. För vem är det jag lurar? Jo, mig själv förstås. Och nu sitter jag här och bara känner mig så nöjd och lugn över att jag vet vad jag vill och vart jag är på väg. Nästan lite glad över att tillfället gav sig så nu. Så kan man packa ner den lilla fjädern, och plocka upp o sätta i hatten en annan dag när suget river runt..
Heja mig!
Och heja er alla som kämpar!
Styrkekramar till den som behöver?!
Ikväll sitter jag mot alla odds säker,
i min skuta?⛵?!

/Fibblan ?

Har läst hela din tråd nu. Behövde distrahera mig med någon annan än min vuxna son som just nu ligger på trauma enheten.
Av någon anledning har din tråd passerat bredvid mig och jag har nog inte riktigt uppmärksammat den...
Jag har ju varit ändå varit här på forumet ganska länge men på något vis har våra trådar inte mötts...

Hursomhelst så tycker jag att du verkar så klok och inspirerande. Så stark och beslutsam och klarar nykterheten utan att köra i diket en enda gång!?

Det tycker jag är så ovanligt så jag måste fråga om du aldrig innan din arbetsgivare kom på dig försökt att sluta själv?

Förövrigt så var det bra att du sjukskrev dig. Det är ingen som tackar dig för att du går in i stressväggen.

Kramar
???

Till dig Duäger?..Du är stark och duktig på det mesta..??

..men nu har jag gjort det en gång tidigare här, så kanske ett annat lugn ändå mitt i kaoset, d.v.s. allt virrvarr av starka känslor som svänger med mig hit och dit..Det är som om det vore ett uppdämt behov, som nu bara måste få utlopp..phu.
Kollade lite bakåt i tråden här, och det känns igen. Det som händer nu, är det som händer helt enkelt när jag slutar dricka..Och du var med förra svängen Lennis och även du Knaskatten är rätt på det när du talar om alkohol som en självmedicinering, men precis som du är inne på är biverkningarna allt annat än värt det och tvärtom..det vet vi så väl, men inte desto mindre, viktigt att påminna sig om det för det. Kortvarig lindring, sen 7 resor värre. Näp! Inget mer av sådant destruktivt beteende från min sida?! Och precis som du säger Lennis, tvärtom kan vi växa på varje tillfälle vi vanligtvis skulle ha tagit. Vi reder vårt liv, våra känslor, våra motgångar och medgångar utan alkohol ?! Det är tufft! Men det är vi med?!
Tack käraste ni för hejar-rop och pepp ?!
Ni gör det så förbaskat bra ni med?!
Sann inspiration ??!
Stor kram
/Fibblan ?