skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Fenix!

Oj nu blev jag så glad att jag blev tårögd faktiskt, det trillar ner en tår i detta just nu...
Nu är jag inte ledsen mera, ja inte idag i alla fall..

Tack för att du berättade Fenix, du gjorde mig verkligen jätteglad!
Lycka till med din fortsatta kamp, jag läser allt jag bara hinner med på forumet...

/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tack Fenix för att du får mig att komma ihåg mina nynyktra dagar som jag också tillbringade på små Rosa Moln. Det är lätt att glömma när vardagen pockar på och det är livsfarligt för mig för min historia är min framtid.
Behovet är inte stort om man säger så men idag ska jag f-n i mig smälla i mig en lyxsemla !!!
Bara för att jag lever !! Just idag !!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej igen!

Idag känner jag mig ledsen, för jag har läst mycket på "anhörig sidorna"...
Ledsen för att jag har inget bra svar att ge dem, jag har inget svar uppvuxen i ett absolutisthem.
Jag var "lycklig" nog att inte drabbas av det som barn, men föll inom ramarna som vuxen...
Jag fick det alltså inte genom modersmjölken, utan fick till det alldeles själv...

Har inga svar..., inga råd att ge..känner mig lika hjälplösa som dem...

Klart man kan hota med att... att om du inte gör som jag säger så är jag inte din vän längre..
Man kan råda, ...drick inte så j-vla mycket...
Man kan smäda, ..din j-vla alkis...
Man kan vara kraftfull, ...åka dit och hälla ut all dricka..
Kan vara hjälpsam, hämta dem på krogen, ..(wow! gratis fyllchaffis)
Godtrogen, tro på deras lögner, va bara en öl, och så full?
Kidnappa stålarna, du får inga stålar till brännvin, haha!
Straffa dem, med att "sura ihjäl" ett förhållande, effektivt???
Ta en fight, funkar säkert skitbra om de är på dojjan va?
Använda herr Ågren som slagträ, passa på när de är som mörast..!

Jag tror nog inte på någon av dessa, tyvärr...

Att ta steget måste komma inneifrån, man kan inte sondmatas och kalla det ett självständigt val!

Jag som sitter lite i samma sits, min dotter har en kompis vars styvfar håller på att tappa gränsen rejält, och allt jag vill är att han ska ta sig hit, till forumet...
Men jag kan ju inte "råda" honom, inte utan att avslöja mig eller honom!

Jag har tagit mig över bäcken helskinnad, nu står jag där på andra sidan och försöker locka över alla de andra...
Men det är inte en bäck för alla andra, det kanske är en flod med många sugande virvlar...

/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej alla och framför allt Berra eftersom du verkar vara så lik mig i mkt.
Blir så oerhört glad och motiverad av att läsa om din väg. I lördags morse kröp jag också ner hos frugan och mös, gick sedan upp och kokade kaffe. Är nu inne på min femte nyktra dag, och känner bara att nu har det tippa över krönet. Har kämpat så förbannat mot mitt drickande, som blivit nästa varje dag året runt med små upphåll när jag äcklats så över min kropp och mitt liv. Vaknade i morse åter igen så härligt nykter, en sådan glädje över att befinna sig i det tillståndet. Har sovit skapligt, och ser fram emot en ny dag. Lovar mig högtidligt att inte dricka idag, att verkligen hålla det löftet vad som än händer. Bara idag, bara 24 timmar till. Ikväll, ska jag liksom igår, lägga mig och läsa en spännande och bra bok jag håller på med. Om klockan blir två, skit samma. Är jag trött när jag vaknar är det ändå 1000 procent bättre än att vakna med självförakt insnodd i blöta lakan.
Så har det varit det mesta de senaste 20 åren, min tid är utmätt och min kvot av alkohol är för länge sedan uppnådd. Dags att börja inrätta livet efter den insikten.
Känner att gråten kommer, en känsla av befrielse, av lättnad. Det är slut nu. Kampen kanske inte är över, men jag kommer att vinna den. Alkohol är inte längre en del av mitt liv.
Spännande ska det bli.
Det här forumet hjälper mig verkligen att täppa till flyktvägarna, och tro mig, jag kan dem alla.
Yuppppiiiiiiii!!!!!!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Berra!

Du skrev ju om din dröm här tidigare och jag tror absolut att vårt undermedvetna vill tala om något för oss. Själv drömde jag samma natt att jag ständit kröp i ett jätte jätte trångt utrymme för att komma in till huset. Det var otäckt och jag var livrädd för att fastna där eftersom det var så himla trångt, men så upptäkte jag en vanlig ingång som var mycket lättare att ta sig in i. Jag förknippade drömmen direkt med att välja rätt väg för att inte fastna i något dåligt.

Hade tänkt skriva det direkt när jag läste ditt inlägg, men så mycket kom emellan och jag glömde av det. Kul att vi hade "sanndrömmar" samma natt :-)

Kram till dig Berra!
//Elisabet


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God Morgon på er alla!

Idag är inte morgonen GOD för mig, jag vaknade med världens huvudvärk.
Man skulle kunna tro att jag har fallit för frestelsen, men så ack nej!
Jag har fått influensan så denna "baksmälla" är helt naturlig, men fasiken vad ont den gör!
Min frukost bestod av en näve piller och en banan,så jag hoppas på lite recovery snart!

Hörrödu Mie, tvättar du inte händerna innan du kladdar på tangentbordet, du var ju sjuk i helgen!
Nä skämt åsido, jag vet vad den här smittan kommer ifrån, grabbens klasskompisar...

Jag har nu på morgonen suttit och läst på forumet hur helgen har passerat för våra kompisar där ute, det ser rätt bra ut tycker jag.
Men å andra sidan de som det inte har gått bra för sitter väl kanske inte och berättar det här.

Jag skrev förut att vi är alla vinnare, och det står jag för..
För de som har hittat hit till alkoholhjälpen har kommit till insikt, om att de eller någon anhörig har ett problem med drickat, och det här är en jättebra hjälp till självhjälp.
Det första fröet sås här..

De flesta som söker sig hit vet att de har ett problem, och vill söka råd om vad de kan göra...
Jag personligen tror ju bara på total avhållsamhet, för vi som har problemen kvalar med raketfart till div A-laget, och mängden alkohol är ju bara tiden man når dit med.

Man behöver nog ibland stanna upp, "kliva ur" sin kropp och betrakta den på ett par meters avstånd, är jag nöjd med mig själv, var det så här jag hade tänkt med mitt liv???
Ett bowlingklot som kommit i rullning är alltid lättast att stoppa i början, så också förändringar i livet, man vänjer sig lätt med dumma ovaner och laster.

Ett liv i förändring är bra, allt kanske inte blir till det bättre, men det är j-vlar i mig inte tråkigt!

Mors Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20-år!

Grattis, du måste vara stolt över dig själv!!!
Otroligt bra, det är alltid värst i början, det blir lite enklare för var dag som går...
Sikta inte för högt, utan ta det som vi säger här, en dag i taget...
Om du har klarat den här dagen så kanske du grejar morgondagen...
Men att tänka en hel vecka eller månad eller något sådant, kan kännas alldeles för tungt..
Så ladda på lite åt gången...

Vi finns här för att peppa dig lite, snedsteg kan vi alla råka ut för, det händer ideligen.
Men att ta ut det i förskott som en ursäkt, det går fetbort...
Titta inte bakåt, utan på allt det "bra-iga" som kommer...
Man blir stolt som en tupp när man har grejat en frestelse, och man går faktiskt starkare ur den hur konstigt det än låter...

Så stå på dig, du gör helt rätt, det finns inga genvägar, rid ut stormen du kommer att bli en helare människa efter detta..

Och nej, du är inte sugen, och nej det blir inte bättre av ett glas eller sju som det brukar sluta med, smaka på bakfyllan i förskott, det är inget man längtar till, och det är inte värt det!

Det finna inga ursäkter, du ska greja detta!
Låt inga andra köra med "..ska du hänga med ut på en öl-"stuket, vaddå EN öl!
De tar inte hand om din bakfylla och tar inte på sig din ångest...

Du är Tarzan i psyket när du tackar nej, och en looser om du faller för frestelsen...

Här är vi alla vinnare, och vi tror på dig också!
Vatten finns i kranen, karaktären sitter i huvudet, använd båda!

Lycka till! /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20...

Skönt att det går bra för dej.

Du har mkt kraft innom dej.

Du är medveten om att du balanserar på en skör tråd. & det är bra att du funderar mkt & även är in här & läser.
Du laddar inte för ett snedsteg, du laddar för att kämpa dej igenom fler nyktra helger.

Försök att hålla dej sysselsatt med roliga saker där inte alkohol finns tillgängligt. Håll dej borta från de destruktiva miljöerna.
Man behöver inte ut i storstadsdjungeln för att ha roligt.

Du måste våga för att vinna...
& du har redan tagit de första stegen mot ett enklare liv...

Skulle det bli ett "felsteg" så får du ta det därifrån & ta nya tag.
Men bestäm dej istället redan i morgon att du tänker vara nykter, ta sen nya beslut under dagen.

Var glad för varje sekund,minut,timme... som du klarar.
Ge dej själv beröm & unna dej ngt som du tycker om.

Du kommer att fixa det här, du har redan slagit dej tillräckligt hårt.
Du är värdefull & viktig, glöm aldrig det... / Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Kul att läsa om alla det verkar gå bra för här.
Har just haft min andra nyktra helg!
Har aldrig varit nykter så här länge.. känner mig stolt över mig själv..
Men ändå lite rädd att jag ska falla tillbaks och de flera gånger hårdare än vanligt..
Liksom som att man sitter och laddar och om det råkar bli ett snedsteg så blir det ett ordentligt jäva felsteg.
men så kan man ju inte sitta ocg tänka?
Hur som helst! Ha en trevlig söndagskväll alla!
/ 20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra...

Vilken dröm, tur att du hoppade av & stackars alla som satt kvar...

Säkert en symbolik över ditt beslut att besegra alkoholen, Bekräftelse på att det är ett bra beslut.
Barnsligt? att hoppa i pölar? ähh... man måste få ta fram barnasinnet ibland & släppa lite av alla krav som finns runt omkring oss hela tiden.

Jag brukar i verkliga livet åka på isbanorna som blir på vissa stigar & gångbanor, springa & sen åka en bit på fötterna, trots att folk ser.

Våga livet... / Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Go'morgon på er!

Inatt drömde jag något konstigt....

Jag drömde att jag vaknade upp på nattbussen, den var som vanlig fullpackad och mentaliteten var hård och ansträngd, och jag kände mig med ens obekväm...
Jag gnuggade bort lite imma på fönstret för att se var jag var, men det var mörkt och det riktigt spöregnade där ute, det var omöjligt att se var man var..
Längst bak satt ett äldre par och bråkade och ungarna skrek.
I öppningen framför mig försökte en mamma tysta sitt barn i barnvagnen genom att trycka ner täcket över barnets huvud..
Det låg en spya på golvet och det stank som bara sjutton..
Jag kände att jag bara måste av, och det fort..
Jag tröck på knappen och det plingade till där framme, jag trängde mig fram till dörren och den stannade ganska så snart.
När dörren öppnades så slog regnet emot mig och det var kallt, men jag drog upp dragkedjan och fällde upp kragen och klev av.
Dörren slogs igen med sitt pysande, motorn varvar upp och bussen försvinner i den blöta natten.
Jag kan urskilja vilken linje det är, det står linje "alkoholen", bak på bussen, och dess destination är "ättestupan"...
Jag vänder mig om och går i samma riktning som bussen kom ifrån, jag vet inte om det är rätt väg hem, men jag vill absolut inte följa samma väg som bussen tog...
Jag travar i regnet och kylan... och då vaknar jag upp på riktigt i sängen!

Jag upplever drömmen en gång till fast i vaket tillstånd eftersom den finns kvar i närminnet!
Tycker den känns konstigt, men känner att den måste vara symbolisk dröm om det som har varit.

När jag somnar till igen så fortsätter drömmen, men bara några minuter till...
Då går jag fortfarande, men natten har blivit till dag, regnet har försvunnit och solen kikar fram mellan trädtopparna, jag vet fortfarande inte var jag är, men det känns betydligt bättre.

Jag stannar till och hoppar lite i en vattenpöl, barnsligt, ja kanske men det kändes härligt att få göra det, det fanns ju inga andra som kunde se det, hoppas jag..

/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Elisabet,

Tack & en härlig alla hjärtas dag till dej oxå, hoppas du kan hitta på ngt roligt idag.

Du är en viktig person.
med mkt sunda & kloka tankar.
Som har kommit långt på din vandrig,
ut från den mörka skogen.
& ut i solens ljus.

Du är en bra människa,
som är värd att lyssnas på.
Du behöver snart inte gå längre,
& snegla över din axel.
alkoholen finns inte i ditt hus.

Kram från Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Krya på er Mie och kram på alla hjärtans dag! //Elisabet


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej, det har verkligen varit en härlig morgon...

...& dessutom alla hjärtans dag.
Glöm inte bort det!

Det är vitt ute & solen skiner.
& min lilla fågel sitter på sin pinne i fönstret & sjunger. Flyger en lov över mitt huvud, sträcker ut vingarna.

Barnen & jag är tyvärr sjuka, men vid gott mod iaf. De hade tom ställt kl nu på morgonen för att inte missa ngt som gick på tv.
Jag låg kvar en liten stund innan jag plockade fram frukost framför tv:n.
Efter det tog jag mej ett långt varmt bad tände lite ljus i badrummet & mös...

Gick in här på forumet, läser & blir glad över att alla verkar vara nöjda över sin fre kväll iaf.
Jag vet att om jag skulle gå förbi barnens pappa så skulle alla prsiennerna vara nerdragna, jag gillar inte nerdragna persienner.
Vill ha in ljus.

Har förstått att just det fenomenet är vanligt hos missbrukare, de drar ner för att inte folk ska kunna se in & förstå vad de håller på med. Gömmer sig.

Alla som har chansen i dag, ut i solen & samla lite solvitaminer,kraft,ork & energi att klara lörd.kvällen oxå... Passa på att njuta lite med... / Mie


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God Morgon på er alla!

Jag hoppas verkligen att ni har en GOD morgon alla, en sådan där utan huvudvärk och illamående...
Den kan man bara få om man inte misskötte sig igår, utan fick en nolla i protokollet!

Jag har haft nollor ganska länge nu, vaknade och låg och myste lite med frugan, det var länge sedan vi hade sådana här mornar...

I allrummet satt grabben med tv, dator och tvspel allting på i full kareta, när han vaknar så är det fullt ös från första stund, hajjar inte att han pallar så tidigt på morgonen...
Jag satte mig brevid honom och kollade ömsom hur bra han spelade på datorn och hur det gick i slalomen, och vet ni, jag bara älskade min fina morgon!

Snart efter frukost ska jag "tvinga" 3/4 av familjen att följa med att till en nyupptäkt vattenkälla och sedan ska vi promenera runt en annan tillfrusen sjö här intill...
Jag har inte varit där sedan jag var 19 år, och körde min första bil till badet..

Efter detta ska jag fixa med att hänga upp lite speglar och lampor om jag lovade frugan, sedan är det träningar för ungarna och sedan....

Under den tiden så har ni som INTE hade nollor i protokollet knappt varit uppe och pinkat ens...

Nä, baksmälla går fetbort numera...

Häng med bland "nollorna" /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20..

Du ser, du följer planen..
& fixar tom så att du måste gå upp tidigt på sönd, tjäna pengar istället för att göra av med dem.... Lysande!
Ingenting konstigt med det.

Du kan köpa mkt äkta konst..."ler"
Kan ju bli din nya sysselsättning... ut & leta trevlig konst...

Du håller på att förändra ditt tänk för att det ska passa till ditt nya liv... coolt...
Kom ihåg att DU är viktig... / Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Nej så sant..
Ja den hänger mitt på stora väggen i mitt rum, sitter fint där.

Så är det.. försöker klura ut något jag ska göra imorrn när man är pigg och fräsch istället för förstörd och jävlig.
Jag är på rätt spår ikväll så blir en nykter och stillsam kväll framför tv´n.
Har också ordnat så jag jobbar tidigt söndag morgon. Låter säkert konstigt i vissas öron att vilja gå upp 06.00 en söndag. men det gör jag så gärna för att slippa bakfyllan. Så har man en till anleding att stanna hemma imorgon kväll.
Skönt att höra! Tack för allt stöd! känns skönt att prata med er/ 20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20...

...13 nyktra dagar...wow... tiden tickar på från att ha varit tim, till dagar & nu snart 2 veckor... Härligt!

Håll kursen & jobba med ditt sug, hitta på ngt som du tycker är roligt. Helg & nöjen innebär inte automatiskt alkohol. Det finns så mkt nöjen som man inte skulle klara av om man druckit...

Har du hittat ngn bra plats till din nyinköpta tavla än?

Planera din helg & följ planen.Du kommer inte att falla för frestelsen den här helgen...el hur? För du är smärtsamt medveten om ångesten det skulle medföra.

Jag tror på dej.
Du har viljan & kraften att följa ditt beslut.

Ditt liv är i förändring.... / Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Mie & Magnus!

Tack jag rodnar nog lite nu...

Jag fick så mycket hjälp av forumet, och trots att min resa är snart på upphällningen så känns det som att det är dags att betala tillbaka lite...

Jag ska försöka hänga med så länge jag känner mig motiverad och får bra gensvar!
/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej 20!

Du gör ett bra val, du vet det nog!
Det är tuffast i början, varför starta om början om och om igen..

Stå ut, du är värd det..
Sluta tänka alkohol, det skulle vara gott..., det är synd om mig som måste stå i torkskåpet! osv.

Du är en tuffing som pallar stå emot, du har snart nått backkrönet...
Om någon vecka eller så får du nedförsbacke och då går det lättare..

Och så en sak till, helgen ska vara trevlig med nöjen osv, men ångesten hamnar inte i facken för nöjen eller andra trevligheter, så utsätt dig inte för någon sådan frestelse.

Det suger i magropen ikväll, imorgon så svider det i den, det är inte värd mödan!

Lycka till! /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Då var det fredag igen..
Som jag innan alltid längtade så efter. Men som jag nu har skräckblandad förtjusning för.
Såklart det ska bli skönt att vara ledig. men med ledighet kommer också nöjen.
och kan medge att det suger rejält i maggropen. och det lär inte bli bättre längre fram på dagen/kvällen.

Men då ska jag gå in på min andra nyktra helg.
och min 13e nyktra dag.

Önskar alla andra en trevlig helg.
och hoppas man kan stå emot frästelsen.
för idag har man ju glömt bort hur ångesten tog hela förra veckan.
/ 20


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra...

Du skriver väldigt öppet & ärligt. Vilket gör det lätt att läsa & ta till sig. Du hjälper många här på forumet skulle jag tro.

Du är en sprudlande personlighet med många roliga & härliga utryck.
Gillar ditt sätt att skriva & visa engagemang.

Hoppas på att du blir kvar här länge, för du behövs.

Du har förstått att du bara har ett liv & du har gjort en förändring för att göra en helomvändning mot ett liv i lycka & harmoni med dej själv & din familj.
Det är beundransvärt.
Du är en modig man & en förebild.

Ser fram emot att få forts "prata" med dej... / Mie.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tack Berra!
Det här är en mycket läsvärd tråd.

/magnus
alkoholhjälpen


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej på er alla, mina vänner!

Sitter här framför datorn och läser en massa livsöden här på forumet...

Jag är hemma idag och har alltså all tid i världen just nu att läsa hur det går för all tappra kämpar där ute i vårat avlånga land...

Helgen närmar sig och jag vet att det finns massor av medmänniskor där ute som tycker att en helg bara kan bli ett helvete för dem och deras nära och kära...

Det blir för mycket av alkoholen och de visste de redan innan, man blir osams med sin livspartner och kanske till och med slår honom/henne, välter ner och har sönder saker både medvetet och omedvetet för att man bara är så full eller arg.
Man skrämmer barnen och ger dem en otrygg uppväxt...
Man slår igen dörren och kanske drar ner till den lokala pizzerian..
Man tycker att man har rätt då, för man är ju så j-vla arg...

Dagen efter kan man inte minnas vad det var man blev så j-vla arg på längre, och gör man det så visar det ju sig oftast att det bara var en sk-tsak som triggade igång det...
Man har per automatik bjudit in Herr Ågren som kommer att sitta och tjata på dig hela dagen lång.

Man funderar på varför det blev så tokigt, och tänker aldrig mer!
Jag ska aldrig mer skälla och bli tokig, jag ska aldrig mera dricka så mycket, ska inte göra si eller så...
Man sätter upp en massa regler för hur man inte ska göra nästa gång ( ja eller helg).

Redan på Torsdagen efter så börjar man bunkra för det KAN ju bli något skoj i helgen, och man ser till att det finns mer än tillräckligt, man kanske vill bjuda på något också...
Fredagen kommer, ölen står redan kalla i kylen och du bara väntar på att det är dags att gå hem ifrån jobbet...

Tänker på Benke, en snubbe som jobbade på lagret, mötte man honom en fredagseftermiddag vid halvfyratiden, så sa han alltid.."Ha, om två timmar så är man full", man skrattade åt det och tyckte han var för dråplig, idag skänker dom mig helt andra tankar, de ger mig rysningar!

Japp, så var du hemma då, och tycker att du minsann har gjort dig förtjänt av en kall pilsner eller en stadig grogg efter en hård arbetsvecka, så att man kan "varva ner lite" innan matlagningen.

Grattis du har redan lagt ut röda mattan för ett minnesvärd helg som du om bara några timmar kommer att göra allt för att försöka glömma...
Och har du glömt den så kommer hjärnan att kämpa med att försöka komma ihåg den, bara för att sedan försöka glömma den igen...
Och får den inga minnen så lägger den till din fantasi, och då kan det bli riktigt illa.
Ett kaos har brytit ut och du vet inte längre vad som är rätt eller fel...

En story går i repris, mycket längre än tv-serien Dallas, där kunde de ju dricka drinkar från den där glittriga vagnen hur många gånger som helst, de blev aldrig fulla och obekväma...

I verkliga livet så är det inte så flärdfullt, här blir vi fulla och fullständigt dumma i huvudet, för det är ju så man blir av drycken alkohol...

Jag hoppas bara att idag Fredag finns det ett antal personer där ute som vågar chansa, chansa på att inte skapa ett helvete runt omkring dem, utan vågar att bryta gamla invanda rutiner.

Jag vet bara att det som är i flaskan är flytande ångest för mig, och den finns inte i mitt liv längre.
Jag ska istället tillbringa helgen med att gosa med mina barn och pussa på min fru, det har jag försummat dem alldeles för länge...

Mors Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Elisabeth...

Oj... & Tack... Det var verkligen snälla ord från dej.
Jag blir rörd av din omtanke.

Jag hoppas & tror att alla människor försöker efter bästa förmåga skapa trygghet för sina barn, det lyckas inte alltid & blir inte som vi har tänkt oss. Men då måste man tänka om & försöka lite till.
Barnen har inte valt detta livet & kan inte själva ta sig ur strulet...

Alla är vi värda att ha det bra i våra liv.
Komma till insikt om vad som är bra för oss...

Lev livet... du har bara ett & det är till låns... / Mie