Senaste kommentarerna i forumet

Såg att det är forumträff fredag 31 maj. 🥰 Är det några som är intresserade? Inte så många som svarat, kanske är lätt att missa inlägget. Jag vill gärna träffas, men det vore ju kul om det kom någon mer. 😁

*våra föräldrar

@Sattva Så härligt att din dotter kommer hem! Det måste kännas skönt för henne att kärleken t barnen går först❤️Och gott om du och maken kan gå vidare och finna lugn och ro i det nya livet🙏🏻

Tänker på det här med syskon. Vi var fyra stycken fr början och jag sladdis men nu är det min yngste (70 år) bror och jag kvar. Våra har varit döda i 15 resp 13 år. Jag vill nog ha mer kontakt m min bror än han med mig. För mig är han länken till släkten…han har så mycket att berätta. Vår uppväxt ser så olika ut. Jag vill prata om våra föräldrar, syskon och släkten. Jag förstår din mamma. Vet inte hur gammal din mamma är….men det spelar ingen roll egentligen…behovet av inre ro är så viktigt🙏🏻

Allt gott till dig! Kram🥰

@Sattva Jag är så tacksam för att du alltid tittar in hos mig när du är inne på forumet🙏🏻Det betyder mycket och om jag känner mig lite låg så får jag lite energi❤️

Har en digital tid med ft på torsdag. Jag nämnde ju för henne även mina ömma och stela axlar/nacke. Hon sa, vi tar en sak i taget….kristallsjukan först. Jag kan prata väldigt mycket och berätta men hon avbröt mig. Det var en akuttid så hon ställde sina frågor därefter satte igång med rörelser för att kunna fastställa om det var kristallsjukan. Så gjorde vi övningen som jag skulle göra hemma/gör hemma. För en person som jag som har mycket ord så älskar jag att personen som jag möter är tydlig och leder mig framåt. Jag brukar ofta berätta om hur jag är för jag är mycket medveten om det.

När det gäller LEVA SOCKERFRI så tänker jag att jag ska läsa boken men jobba aktivt med den får jag vänta med. Att komma igång m regelbunden träning är det primära just nu. Om det fanns ngn fördel m kristallsjukan så har jag inte varit sugen på snacks och ätit mindre👍🏻

Ja, min älskade son❤️ Jag kom nära en öm punkt då för fyra veckor sedan. Han behöver precis som jag jobba med den ömma punkten. Min ömma punkt är ju när jag känner mig avvisad (precis som han) känner mig som den lilla NN. Det är inte personen som det är fel på som framkallar den utan hur jag hanterar situationen. Min son flyr precis som jag har gjort med alkoholen som hjälp.

Kram🌺🥰

@Andrahalvlek Ha ha, ja det är väl superbra att lyda 9 av 10 gånger!! Huvudsaken är att de är snälla tycker jag.
Vår hund är just snäll. Levnadsglad. Och lydig, kanske 7 gånger av 10🤣.
Min man tränar agility med honom, och det var klubbtävling i fredags. Jag var med o tittade. Ha ha, hunden hoppade på precis ALLT, i sin egen ordning. Men gud så lycklig han var, alla tunnlar, himmelriket🤣🤣🤣🤣.

@Lonely Man
Hej på er.
Det känns att det fungerat att dricka några glas vin vissa dagar. Är stor skillnad på att inte dricka starksprit och öl. Har dock blivit några glas under veckan också pga vädret. Veckan som kommer blir det dock alkoholfritt tills jag åker till Kroatien på lördag. Ha de fint

Jag har den senaste 1-2 månaderna druckit nästan dagligen. Allt har dock gått på som vanligt med jobb, träning och vardagen. Inte ens de närmaste har märkt något. Har till och med varit berusad i deras sällskap (de har varit nyktra men ändå inte märkt).

Så kom dagen när det märktes. Blev ett stort hallå kring detta. Såklart.

Omgivningen tror det är en enskild händelse orsakad av en stressig tid. Jag vet bättre.

Har inte druckit på en dryg vecka och känner (än så länge) inga problem eller sug. Tvärtom ser jag framemot att komma till rätta med mina problem. Äntligen ska det få ett slut.

Dock helt galet att inte dela resan med någon. Har (som jag förstått) haft abstinens med svettningar och röd hud. Fortfarande liksom trög i huvudet. Så i stället för drickande undanhåller jag nu abstinens.

Omgivningen tycker det är drastiskt att sluta dricka men stöttar naturligtvis.

Jag är orolig för om det finns andra hälsoproblem, leverbesvär osv.

Det är bara märkligt att inse detta om mig själv. Att det var så illa. Nästan så det inte går att ta in.

Jag är rädd att jag ska återgå till att (i likhet med omgivningen) tro att jag inte har alkoholproblem, utan bara "lite stress".

@Sattva Så fina insikter. Värdet av att släppa oförrätter för att få egen inre ro. Så himla sant dessutom. Och jag tror att det är viktigt att man får prata om dåtiden, för att just knyta ihop säcken. Jag önskar att jag hade frågat min mormor och morfar mer om deras uppväxt och deras föräldrar. Kan ingenting om dem. Försöker att inte göra samma misstag med min mamma.

Kram 🐘

@Sattva Ja, han följer med mig på alla mina äventyr. Och gör som jag säger 9/10 gånger 🤣 Det har inte varit en enkel resa att fostra honom, men bannemej om jag inte har lyckats väldigt väl. Mycket behändigt, en relation på mina villkor - och hans villkor. Jag gör ju förstås en massa som är bra för just honom. Och mig. Lillprinsen 💚

Kram 🐘

Välkommen hit! Att komma hit är ett bra första steg! Berätta gärna mer! Här hjälps vi åt! Kram 💛

Imorgon kommer min dotter hem efter drygt 3 månader på resande fot på andra sidan jordklotet! Vi har haft tät, nära o fin kontakt under dessa månader. Jag ser verkligen fram emot att fortsätta vår resa, utvecklas o läka tillsammans.
Beslutet att maken o jag blir särbos var helt rätt. Han behöver också detta tror jag. Hitta sin egen grund, på sin hemmaplan. Han känns lugn. Allt kommer bli bra!

Träffade min syster igår. Vi är nära i ålder, jag är 18 månader äldre. Vi har haft våra duster, men jag är så tacksam över min stora syskonskara. Vi är så olika alla fyra, men ändå så lika. Det är lite lika relation som till mina två närmsta vänner. Vi hamnar snabbt i det viktiga o utvecklande mär vi ses.

Träffade även min mamma igår. Min syster är orolig o tycker hon har blivit vimsig o snurrig. Jag upplevde henne inte så. Men jag träffar henne inte till vardags som min syster gör. Ja, hon upprepar sig. Men det gör nog många äldre. Och hon vill gärna berätta om sitt liv. Och sina föräldrars liv. Jag tror det är viktigt o naturligt. Knyta ihop säcken. Föra arvet vidare. Och min mamma, som alltid varit väldigt säker på sin sak o som jag tyckt, saknat ödmjukhet, uttryckte igår insikter om värdet av att släppa oförrätter för att själv få inre ro. Det gjorde mig varm i hjärtat.

@Lilith Jag har drömt liknande saker. Att jag dricker och dricker allt jag ser - letar efter mer... fortsätter och hela tiden med känslan att min make kommer att bli så ledsen och besviken när han upptäcker det men jag fortsätter ändå. Helt sjukt.

Jag vet inte vad det var igår som fick mig att tycka att känslan var oskön - men det var den iaf.

Vaknande spik nykter idag också 🙏🏼 Jag har inte vaknat bakis pga alkohol sen i februari - skönt!
🩵

@Sisyfos Tack Sisyfos! Ja, har man en gång slagit in på vägen att liksom lyfta på slöjorna är den vägen som känns som den enda rätta.
Såg i din tråd att det snurrar lite fort i ditt liv. Jag vet att du reder ut det🤗

@Adde Haha.. jag tänkte direkt på Robert Bohman som "inte var alkoholist som sin far" eftersom han inte drack direkt ur flaskan. Han lämnade familjen framför TV:n och gick ut i köket - tog ner ett glas - hällde upp whiskey - svepte - diskade ur glaset - ställde tillbaka. Så hur skulle han kunna vara alkoholist?!

Det är hans egen reflektion alltså. Vi har väl alla saker att reflektera över som idag känns helt galna?
🩵

@Varafrisk Hoppas yrseln ger sig. Skönt att du träffade en ft som du har tillit till. Du kan ju nämna för henne hur du sliter med att få till träning, så kan ni ha en långsiktig plan för stöd i det?

Jag har också köpt kokbok, faktabok o även arbetsboken från Leva sockerfri. Läste boken förra sommaren. Är egentligen jättepeppad på att leva sockerfri, men så äter jag mitt godis ändå. Det fyller samma funktion som alkoholen (för mig lugn o ro), men har inga konsekvenser. Utöver att jag vet att det är en form av beroende o kanske missbruk, och att det såklart inte känns bra. Ska ta tag i det nu när livet kommer stabilisera sig inom några veckor.

Förstår att det tar på dig att sonen tar avstånd. Det finns kanske inte så mycket du kan göra förutom att finnas där när han sträcker ut en hand. Fokusera på att må bra själv.

Önskar dig en fin söndag!🌷🌼🌸

Jag har behövt inse vidden av mitt drickande. Eller jag har ännu inte insett, eller vill inte....men fattar att det är allvarligt. Jag som levt helt vanligt och ingen har märkt något.

Vem är jag ens?

Nja, så gör läkarna generellt inte. En vilde anmälde sin patient utan att fullfölja sin plikt att hjälpa denne, och det blev ett himla liv via JO. Nej, en läkare ska vara en hjälpande hand, den man vänder sig till. Så har det varit för mig en tid nu, och mina barn säger då jag blev lika arg som du i samma situation i vintras "Men pappa, ta då detta som ännu ett slagträ i din kamp att bli fri; se till att med läkarens hjälp sluta kröka lr åtminstone ta kontroll över ditt drickande - gör det så får du ju behålla körkortet."

Jag är säkert på att varje sund läkare ger dig alla chanser som finns, innan hen stämplar dig som kroniskt beroende och - högst eventuellt, för uppenbarligen brukar läkarna ligga lågt i sina skyldigheter till Transportstyrelsen - möjligen för ärendet vidare till myndigheterna.

@Andrahalvlek Håller med både dig o Vara frisk, att inte dyka upp är inte ok.
Om singelskapet håller jag också med dig i sak. Skulle jag o maken skilja oss i slutänden ser jag ingen anledning att söka med ljus o lykta efter en ny partner. Och du har ju hunden, bästa vännen o partnern❤️

@Torn Hej där!
Låter som att ditt liv är fortsatt bra och stabilt, härligt!
🌼🌸🌼🌸

@Varafrisk @Himmelellerhelvette 🙏 ni mina främsta supportrar! Ni anar inte vad det gör för mig, att liksom ha er som verkligen vill att det ska gå bra för mig! Och ni som gått före och vet hur jobbigt det är och hur bra det kan bli. ❤️❤️❤️❤️ Jobbigt med min mamma just nu, hon mår inte bra psykiskt och jag har svårt att nå fram. Vi bor i olika städer vilket ställer till det. Kör till mamma snart igen. @Varafrisk @Himmelellerhelvette ❤️❤️❤️

@Varafrisk Håller med. Otroligt dålig stil 🤬 Kanske var det den berömda droppen?

@Blidenjagvillvara77 Kom att tänka på en sak. När man slutar dricka så slutar man också att smyga och mörka. Efter ett tag släpper känslorna av skam och skuld taget om en. Man ser sina egna behov tydligare. Här är jag och det här tycker jag.

Man blir duktigare på att freda sina gränser, sätta ord på det. Och detta får genomslag både på arbetsplatsen och hemmavid. Jag tänker att en tonårig son förstås märker stor skillnad på dig. Indirekt kräver du kanske mer av honom när du själv inte är kväst av skam och skuld. Och våra barn är som barometrar på vårt eget humör. Han märker sannolikt att din och pappans relation inte är friktionsfri heller. Han kan nog dock inte sätta ord på det, han känner det bara.

När jag hade varit nykter i 3 månader berättade jag för min äldsta dotter, som då var 23 år och hade bott hemifrån i fyra år. Hon var den första jag berättade för. (Coronatider så umgänget var ytterst begränsat helt naturligt.) Jag laddade inför samtalet, planerade att ha det i bilen - man pratar så bra då och slipper ha ögonkontakt. Jag sa: ”Du, jag måste berätta en sak. Jag har helt slutat dricka alkohol, och jag har varit nykter i tre månader nu.”

Hon, som körde bilen, vände sig mot mig - log otroligt brett så att leendet spred sig upp i ögonen och sa: ”Bra, jag tycker bättre om dig som nykter”. Sen pratade vi inte mer om det. Just då. Man behöver ta pratet i omgångar, när det blir lämpliga tillfällen. (Med tonåriga barn kan man behöva prata strunt i en timme för att plötsligt kunna ta allvarsamt prat i tio minuter.) Dotterns blick och hennes leende bär jag med mig i mitt hjärta ❤️

Kram 🐘 (som nu har varit nykter i 4+ år)

Nu har man vaknat och ätit ett par makrillmackor, tagit en tomat och druckit mjölk och käkat en banan till efterrätt. Det fick även bli en skvätt äppeljuice och ett glas med vitaminberikat kosttillskott. Saknar i denna stund inte alls berusning och alkohol i form av kanske diverse beskt smakande öl eller nåt sötsliskigt portvin.

Har suttit en stund i svalkan på balkongen utanför vardagsrummet och sett hur dagen sakta börjat vakna till här i grannskapet. Någon hängde ut mattor på vädring, nån annan skakade sin tröja och nös sedan ett par gånger av förmodligen den pollen som börjat fröa av sig från väl kanske någon tall eller ett par björkar. Det är allt ett mindre litet skådespel som utspelar sig i realtid och heter duga om man inte har allt för stora krav på en massa action hela tiden.

Betraktade en stund grannens mörkgråa katt som satt där på sin plats på sin nätförsedda balkong och väl funderade på sin tillvaro. Såg några fiskmåsar flyga förbi och upptäckte att det faktiskt är liv och en hel del inspiration i rörelse. Nog är det allt rätt så mycket man har missat genom åren, eller kanske mer inte förstått att helt uppskatta tidigare i alkoholdimman.

Det går väl inte alltid så värst fort att lära sig att se verkligheten och saker som de är, om man inte lär sig att stilla sig och sakta ner allt till ett minimum av förväntan ibland. Tänkte tillbaka på tider som gått och hur frånkopplad man har varit i så himla många år, då man inte tänkte på livet som något märkvärdigt, utan endast såg det som ett jobbigt tvång att utstå.

Men det finns då med ett sådant tankesätt inte mycket utrymme för någon större tacksamhet över att finnas till över huvud taget. Men det får man väl också försöka att arbeta mer på känns det liksom. Skådespelet man kan uppleva om man medvetet är närvarande i stunden kan ju trots allt ha sin tjusning ibland.

Har redan öppnat köksfönstret och sett solen, känt dess varma strålar och andats lite försommarluft med alla dess blommiga dofter. Det ska idag bli övervägande soligt säger väl väderleksrapporten, och trettio komma tre grader varmt i solen utanför köksfönstret var det redan vid halvtiotiden på förmiddagen i min del av universum liksom. Nu är det söndag igen och vilodag till skaparens ära och väl även för människans bästa. Vilket inte är helt fel då man väl är lite mör efter utflykten igår.

Får väl fundera på vad man hittar på att göra idag, men någon alkohol blir det då inte även om kanske alkoholdjävulen sätter igång och spöka som inte är helt ovanligt. Men då får det allt bli en läsk eller energidryck om det blir akut alkoholsug. Det är mycket att lära sig när man har startat om som nykter och alkoholfri kan jag då säga. Men tar allt ett steg i taget och gör mitt bästa i alla fall.

Funderar nu lite smått på att kanske kolla in lite här och där på nån gudstjänst på nätet i förhoppning om att kanske få något klokt visdomsord från ovan som tilltalar mig. Det bibliska är väl rätt så mycket ett främmande ökenspråk som inte går rätt in i min själ, men ibland så har ju nån pastor ett eller annat ord som kan träffa rätt så att säga. Men först får det nog allt bli lite gammaldags och svängigare tongångar med Rock N Roll tror jag, för behöver nu lite mer energi i stunden.

Borde kanske koka på lite kaffe, då det ju är söndag, så kan man ju festa till det hela med kanske eventuellt en pepparkaka eller två om man så vill. Nej, nu är snart portionssnusen i dosan slut också, så det blir nog en cykeltur även idag efter lite smått onyttiga prylar. Men folköl i sexpack det får allt nån annan köpa då jag för närvarande håller mig till alkoholfri läsk då det känns vettigast och bäst. Förresten, @vår2022 och @Andrahalvlek, kul att ni tittade in en sväng här på morgonkvisten.

Ha en fin dag!

@Carisie spik nykter igår men drömde massor inatt att jag varit berusad kräkts o ringt o skrivit till massa folk.....den känslan o ångesten var inte kul att vakna med tills jag insåg att jag drömt......

@vår2022 tack för ditt svar! Det gav mig mycket tröst. Det är nog precis som du säger, en förändring i atmosfären. Inte till det sämre men något är annorlunda vilket han antagligen känner men inte kan sätta ord på. Jag är inte redo att prata med barnen än. Jag vill inte oroa eller lova saker jag inte helt säkert kan hålla. Vill varken oroa eller göra någon besviken. Jag har ingen aning om de ens upplevt mitt drickande som ett ”problem” men är inte så pass stark att jag vågar ställa frågan än. Känner mig skör fortfarande. Inte över ”på andra sidan” än. Jag har inte haft något återfall, inte ens varit nära men sorgen över att jag inte är som alla andra river i mig ibland. Andra dagar tycker jag synd om de som är ”normala”. Å ena sidan vill jag bara köpa en vinbox och släppa på alla krav, tankar på andra och morgondagen. Å andra sidan ifrågasätter jag varför folk vill dricka gift. Inte till dem men för mig själv.
Jag har under dessa veckor konstaterat att föräldraskapet kan vara oerhört tufft emellanåt. Jag har turen att ha två barn som mår bra och det är inte ”problem” runt dem. Jag har bekanta där deras tonåringar är ute och dricker, skolkar etc så jag är tacksam för att mina barn är så ”skötsamma”. Men kraven jag har på mig själv är ibland övermäktiga. Jag har ribban så högt att alla små bekymmer och konflikter gör att jag automatiskt tänker att jag/vi gjort något fel/misslyckats.
Jag har tidigare nämnt att äktenskapet har mer att önska även om det oftast är friktionsfritt. Men jag tror inte att varken jag eller min man mår så bra egentligen, men han vägrar tänka så. Känns som att vi ”sitter fast”. Detta är en historia för sig och behöver ett eget inlägg… men visst tänker jag att den saken påverkar barnen. Som sagt allt negativt kopplar jag till att jag som mamma gjort något fel.
Jag har insett att vinet varit min väg ur grubblandet. Jag har också insett att jag för egen del behöver hitta något likvärdigt. Jag behöver få lämna ansvarsbubblan emellanåt för att vila och hämta energi. Träning, ljudböcker och liknande hjälper för stunden men inte helt.
Nåväl, grubblandet fortsätter. Idag är det 12 veckor sedan jag drack alkohol senast och som jag skrev tidigare fladdrar tankarna hit och dit. Högt och lågt! Å ena sidan vill jag bara återgå till helgdrickandet, å andra sidan är jag rädd att ens smaka. Vill inte tillbaka till hur det var förut och känner mig långt ifrån redo att ens försöka dricka måttligt. Jag vet att ett enda glas kan kasta mig tillbaka till dag 1 igen, men ibland tänker djävulen att jag kanske ”måste” ta ett återfall så jag är säker på mitt beslut. Tänk så konstigt man tänker ibland! Tack för alla som orkar läsa och lämna en liten kommentar. Det betyder så mycket! Önskar er en skön söndag 💛