Senaste kommentarerna i forumet

...skriva och peppa dig till att INTE igen tänka tanken att det är dig det är fel på, överkänslig osv. Jag förstår hur ensamt det måste kännas emellanåt att vara den enda, den avvikande. Usch, kände ett obehag när jag läste om din påskhelg och mötet med väninnan. Jag ville säga så mycket men dina andra vänner har visst skrivit ned det mesta här ovan så jag kan inte annat än hålla med - följ din inre kompass.

Jag ser att en stor vinst jag kommer göra genom att vara nykter är just att kunna vara en god förebild för mina döttrar.

Någon av mina arbetskamrater satte bra ord på den situation som uppstår när någon helt plötsligt inte dricker, att denne på något sätt blir ett hot mot de andra dels genom att vara "den duktiga" som alla tycker är lite småjobbig (för att man är avundsjuk för att man inte är lika duktig själv kanske) och dels genom att vara den "iakttagande" den som ser allt som eventuellt händer, kanske lägger på minnet osv.

Kram från mig

...när du nu delar ut dem här i din egent tråd :-) kramar tillbaka och sänder cyberstyrka till dig. Att ta det lugnt är bra, andas och tänka först & handla sedan är bra för kropp och själ!

Vad bra att du fått igenom att där skall vara alkoholfritt nattvardsvin - det är väl jättebra, det har jag inte tänkt på. Vilken fasa om man skulle få för sig att ta nattvarden och så får man alkohol i munnen! I en kyrka!

"Sätter du dig på mig, så tänker jag ta en stor j.vla tugga ur röven på dig!"

Den ska jag komma ihåg. Den borde flera av oss komma ihåg! Härligt att läsa och känna den jävlar-anamma som lyser mellan dina rader!

Jag tror du slår huvudet rejält i spiken när du skrivar att andra människor reagerar instinktivt på hur du spelar din roll - jag tror verkligen att det tyvärr är så att vi människor ofta har lite djuriska instinkter (eller kanske däggdjursinstinkter) som gör att vi ibland istället för att hjälpa, ger oss på dem som är svaga (eller snarare står där i sin offerkofta). Jag upprepar också gärna detta:

"Det är inte hur man har det utan hur man tar det" - alla har vi det jävligt emellanåt men om man sträcker på ryggen och gör sitt bästa så förtjänar man och får man respekt. Även om det väl egentligen är så att det vore fint att få en klapp på axeln när man bäst behöver den, när man står där i sitt självömkande hörn. Fast - det är ju oftast inte konstruktivt utan bekräftar ju bara vad synd det är om en (och alltså behöver man inte göra något för att rycka upp sig...). Nu generaliserar jag lite här men i alla fall!

Alkoholen bryter ned självkänslan och man går omkring med ett ständigt dåligt samvete på något sätt. Det är lättare att krypa in i offerkoftan, tycka synd om sig själv istället för att stå upp för sig själv och spänna ögonen i dem som klankar ned på dig. Att ifrågasätta "vad menar du?" istället för att "ja, de har säkert rätt, jag är ju en usel person...".

Många sentenser blir det här men jag tycker att en av morfars favoriter också här finner sin plats:
"stå på dig annars gör någon annan det!".

Kram från mig

..inte lika farliga längre för mig..
Har haft flera stycken där inte jorden har gått under varje gång, klarar mig undan med lite tandgnissel och enorm huvudvärk, och det är lindrigt numera...

Vad är skillnaden då?
Tror mest att det ligger inom mig själv, den största av förändringarna...
Jag vet vem jag är, och på vilken fot jag ska stå...
Jag är fortfarande ett lamm i ulvflocken, men med vassa tänder...

Min tidigare "offerplats" som jag upplät mig själv till genom att vara för "snäll" och att ta åt mig av andras o-välmående, har jag förändrat...
Är fortfarande en "lonely-walker" och jag har bildat en klubb med ...mig själv,
ensam är stark och har inga viljor som går isär, jag och mig själv är enade i en front..

Jag pratar fortfarande om mitt yrkesval och den arbetsplats jag befinner mig på,
jag stannar självmant kvar och lever i den framtidsdrömmen med starka emotioner...

Idag spänner jag ögonen i de som försöker kränka mig, eller totalt ignorerar dem.
Jag svarar med väl genomtänkta meningar, och försöker oftast vända på det med att återkoppla det till frågeställaren, ett exempel..

Hörde att du fuckade upp det igen??, -visst, man vill ju inte bryta mot firmans traditioner...
eller ..-ja hellre göra något annat än att bara gå och gnälla på de som försökte i alla fall..
Det går väldans snabbt att döma ut andra, men har man inget gjort själv, inte ens chansat,
är man inte värd någonting alls i mina ögon, de kan ställa sig i ett hörn och ruttna!

90% av firmans folk går runt med händerna i byxfickorna och låtsas vara någon form av självutnämda chefer som bara söker svagheter hos andra personer, själva vågar de ingenting, tänk om de misslyckas, nä då är det bättre att de gör...ingenting...

Jag har jobbat mig till respekt senaste tiden, jag löser många problem också,
sådant som andra skulle fått jobba med mycket längre..
Jag skryter inte med mina insatser, utan bara konfimerar den cred jag ibland (läs sällan) får...

Jag känner mig betydligt starkare i min roll, och jag håller långsamt på att återvinna den förlorade självkänslan jag tappade för många år sedan..

Jag skulle vilja tillskriva den som en fördel av att jag tog mig i kragen och slutade förstöra mitt liv med alkoholen, den kom som ett resultat av min nya nykterhet...

Jag tog mig ur alkoholens stora men sakta krypande akilleshäl, ångesten,
den bröt ner min kropp och själ till ett ångestfylld självande knappt levandes varelse..

Här står jag idag, mår mycket bättre än på länge, jag förstår mig på mina kroppsliga reaktioner på ett helt annat sätt, jag har lärt mig mitt kropps-språk..

Andra människor reagerar instinktivt på hur du spelar din roll, spelar man rollen i offerkoftan,
så slänger de sig över dig som ulvar över ett kadaver..

Jag är ingen looser, och tänker inte spela något tacksamt offer längre..
Attackerar ingen, om det inte är i självförsvar...

Jag har sagt det förr, men nu menar jag det också
Sätter du dig på mig, så tänker jag ta en stor j.vla tugga ur röven på dig!

Det tar tid att inse', att Stålmannen-manteln man fick av alkoholen i början,
ganska så snabbt ändras till en tvångströja medans man gräver sin egna grav, med tänderna..

Och nu är jag precis som jesus, återuppstånden igen, men med jäkligt taskiga tänder...
..men vassa nog att bita andra med i häcken..

Tjing!

/Berra

Varför ska inte andra ta hänsyn till oss? Det är klart att de ska! Vi är värda den omtanken! Någon här (Stigsdotter?) skrev om en svärmor som resolut bestämde att alla kunde avstå från alkohol under påsken. Det tycker jag var kärleksfullt gjort. Dessutom tyder det på att svärmodern själv har en hälsosam relation till alkohol eftersom hon markerade att alkohol inte var så viktigt.
Nu fortsätter vi vårda oss själva och vår nykterhet och tar emot allt stöd och all omtanke vi kan få!
Gonatt!
Nynykter

...kommer det att bli, bara att slippa handla Resorb som jag dessutom börjat blanda med nån annan uppiggande brustablett som kostade skjortan!

Visst får man energi över till annat, det märkte jag bara den korta tid i höstas när jag höll upp. Bra tips att ha små filmer på sig själv i huvudet som man försöker spela upp vid lämpliga tillfällen. Skulle tro att vi alla har en hel del sådana lämpliga filmer som vi kan ta till.... *ryyyyys*

Det är viktigt att påminna sig om varför jag inte vill dricka. Den lille alkodjävulen vill ju annars att vi skall glömma de anledningarna!

Sov gott!

Lånar dina bilder Lilja till dagar då jag tvivlar på mitt val.//Kram Kalla

Ja jisses hur man trixar och tänker och funderar runt sitt drickande!Vilken energi det kräver!!

Oj vad jag känner igen mig idet du skriver! SOm du är jag en vindrinkare, kan dricka GT en sommardag men inget funkar som vin.
Visst har jag också druckit "allt" i barskåpet då jag varit desperat men det ger aldrig samma känsla som vinet..

Efter min sista hemska färd, för en dryg månad sen, har jag försökt att "se mig själv"

Kanske låter flummigt men likt en tv-teater har jag försökt spela upp scenariot i skallen som inre bilder, som en film med mig själv i huvudrollen.

Börjat med att se hur mitt uttryck i ansiktet är då jag böjer mig över gömda glas i garderober eller tvättstuga, fjantigt överspänt glättigt telefonprat där inga svårigheter existerar och annat nonsens eller djupa sanningar men sagda i vindimma.

Se mig själv ramla ur soffan, se mig själv vingla iväg till systemet, ta upp kortet, inte titta på kassörskan, febrilt koncentrerad på att försöka se nykter ut.

Se mig själv stappla i säng, med kläder på och utan tandborstning(naturligtvis..)

Se mig själv vakna 04 skakandes av ångest och återhållen gråt, fram och tillbaka i lägenheten, juice, alvedon, resorb,,

Hur mycket vin jag hällt ur vet jag ej men jag har säkert köpt lika mycket.

Alla de här tankarna kom då jag läste om din kamp Stigsdotter.

Att sluta dricka är att få energi över till annat tror jag.
Alla tankar om drickande falnar och annat får ta plats.

Låt oss ta vårt liv tillbaka!
Tillsammans kan vi!

Liljakramar

Jag har inte så mycket att skriva. Hjärnan verkar ha hamnat i nån slags "viloläge" men det är rätt skönt ändå. Det har varit lite för mycket jobbande sista veckorna, så det är inte så konstigt.
Men jag vill ändå att du ska veta att jag läser det du skriver. Och jag vill också skicka med lite styrka. Vet inte om det funkar genom text, men det är värt ett försök!

/R.

Finns alltid människor som gottar sig i andras olycka och det är i mina ögon mycket små människor. Förstår ju att det blir stort när det händer, men jag hoppas du får lite lugn och ro nu och hinner vila kropp och hjärna och bara ta hand om dig själv.
Så ett steg i taget knallar vi framåt//Kramar Kalla

Nu kan jag skratta åt det. Det bisarra i situationen. Kaoset, taxiförarens fördömande min, skvallret...men i morse var jag bara förvirrad och skitsne. Och det är ju INTE roligt...med tjejerna och hur det blev. Vi ska ha ett extra möte om det ikväll efter middagen, många tog illa upp medans andra fortfarande verkar gottas. Nej, jag säger ingenting. Som Berra påpekade; Vem vet vad som hände? (By the way Berra, jag läser även dig...har kanske inte kommenterat, av ngn skev rädsla för att du kommit så mkt längre...men du om ngn skriver så att man känner!). kalla, nynykter, stigsdotter, evazebra. Uppskattar era inlägg. Nu rycker de mobilen igen. Jag fattar att det kan vara tokigt att vi alkies surfar omkring hur som helst. Kan ju bli mkt tokigt där...spydigheter till familj etc. Jag har köpt detta "koncept" så vad göra? Middag! Kram och Tack/R

...var det också så att jag mest drack vin. Tyckte om vissa drinkar, GT en varm sommardag osv. Tog länge innan jag började dricka på ett "obra" sätt ur vårt barskåp, om du förstår vad jag menar.

Men, så småningom dyker konstiga tankar upp, som t.ex. att det kanske är bättre att ta ett litet glas vodka istället för en hel flaska vin? När vi sedan gick från att ha vinboxar hemma till att bara köpa flaskor (eftersom jag drack upp boxarna själv) så fanns det ju ofta inget vin hemma. Då gav jag mig på barskåpet igen, fick skäll av maken för att där bara var slattar kvar osv. Trots att jag vet att det är vin som ger mig den där sköna känslan så är det någonting som talar om för mig att det ju är alkoholen jag vill åt, och den finns ju i högre koncentration i spriten. Sprit ger mig alls inte samma sak som vin men ändå dricker jag det.

I början blandar jag det med vad som finns hemma och dricker det för att "det är gott" - i ett glas framför TV:n. Så småningom hoppar jag över det där med drinkblandning och glas. När jag såg mig själv hukande framför barskåpet halsande slivovitz direkt ur flaskan kände jag att det får vara nog!! nu har jag hällt ut eller druckit upp det mesta. Det som finns kvar törs jag inte dricka eller får jag inte upp korken. NU är det nog.

Å så poppar en annan tanke upp: vad synd på den där fina årgångsrommen som vi fick när vi fyllde jämnt och ännu inte smakat på!! Fast det har väl ingen betydelse egentligen, om jag smakar på den eller inte!!

Nå, detta vara bara mina tankar kring det där med barskåp hemma. Jag har lärt mig nu att , nej, jag skall inte ha något hemma som jag lätt kommer åt. Även om det fungerade i början så kommer jag så småningom att vilja ge mig på skåpet i alla fall.

Kram, ha en bra kväll!

Det är inte att förakta. Jag förstår vad du menar...i höstas kunde jag aldrig tro att jag skulle hamna här. Visste ju inte ens att här fanns. Nu har jag mina nya kompisar. Och inte en utan ett tjugotal nya vänner. Yep jag är rik. Glöm inte din semester. om jag kan checka in på hemmet så kan du ta en kort "time-out", ett ord som jag förövrigt ogillar. Fattar inte varför...är väl den gamla präktiga, göra rätt för sig - Dompa som talar där. Bra kväll/R

Jag har en massa nästan orörda spritflaskor hemma för att vid tillfälle blanda goda drinkar till mina vänner. Normalt sett dricker jag inte sprit, bara om det inte finns vin. Men även jag börjar reta mig på att de står där. Men jag rör dem inte. Men ta steget att slänga dem....hmmm...

Jag är oxå impad över att du klarade minibaren. Den frestar alltid.
Själv är jag inne på dygn två och dricker cola...
Vi hörs

...tror jag helt klart påverkas när man inte får sitt lilla glas som vanligt. Försök att skämma bort dig själv med annat som du tycker om, köp något gott te om du gillar det, duka fram med finaste koppen, ät en bit kaka eller choklad om det är något som du tycker om. Egentid är viktigt. Lås dörren och ta ett bad, lyssna på en ljudbok, ta en promenad - allt sådant som får dig att må bra och som får tankarna bort från irritation och skörhet. Fyll på energiförrådet!

Kram/S

... tidigare sa jag precis som ni att varför skall andra behöva rätta sig efter mina nya vanor? men så tänker jag att om jag bjuder på middag i mitt hem så bestämmer jag.

Jag har också sagt till min man nu också att vi ska inte ha öppnade flaskor hemma (du Hemasch, vad är det för plomb din man sätter på??). Han har klagat på att jag druckit för mycket, då får han också göra mig den tjänsten.

Jag tror att vi som dricker ofta är sådana personer som bryr oss alldeles för mycket om andra ibland, vad andra tycker och hur andra mår. Vi glömmer bort oss själva och då blir det till att försöka hitta en "quick-fix" för att må bra. Gärna då i form av ett glas vin eller något annat destruktivt.

Ha det så bra du kan, strunta i "hyenorna", du deltar bara i sådant du själv vill. Ibland ger andras olycka en känsla av "glädje" eftersom det på något sätt känns som om det minskar den egna misären. Det tror jag är anledningen till mångas "hyen-beteende", att gotta sig åt andras elände ger det egna självet en klapp på axeln. Men, jag tror att det är mest destruktivt att delta i sådant, det bryter ned. bättre att glädjas åt att ett liv räddats, att det inte spårade ut helt!

..och se det också som en erfarenhet rikare, en summering av vad alkoholen kan ställa till det med.
Tjejerna hade inte en tanke på att begå självmord när deras infall om "fest" kom,
Få vet väl också vad som egentligen hände, hur det urartade med gräl osv..

Tankarna om hur alkoholen skulle lösa deras problem, gjorde inget annat än skapade nya, STÖRRE problem..
Se till din egna historia och implementera den i dina tankar innan du funderar på att dricka nästa gång, det kan hjälpa att tänka efter före ibland..

Ta det framförallt det lugnt och vårda ditt ego, ni är inte alls ett kollektivt fyllo, utan egna personligheter med olika bakgrunder...
Och hur mycket någon annan vill testa ditt och sitt egna förflutna erfarenhet med alkoholen, så kom ihåg...
Det är alltid DU som tar dina egna beslut, inte andra åt dig...

Jag har följt din historia här på forumet, och önskar av allt mitt hjärta dig styrka och välgång...
Du är mycket duktigt att med ord klä din vardag, och det gör dina trådar mycket läsvärda...

Tack!

/Berra

Starkt jobbat Dompa, att du fixade både ölflaska på tåget och hotellets minibar! Tycker att alkohol på hotellrum är för j-igt. Jag har själv rest mycket i jobbet och när hotellrum blir vardag är det liksom inte så festligt, bara ensamt och anonymt. Som upplagt för att söka tröst i minibaren.

Apropå den förskräckliga scen som mötte dig på hemmet: Kanske kan du behålla den i minnet som ett avskräckande exempel, en bild för vad du kämpar för att bli fri ifrån?

Du fixar det!

Nynykter

Vad härligt att läsa om din shoppingrunda och middag med dottern. Det finns mycket annar roligt man kan använda de där vin-pengarna till!
Kram från Nynykter

Men jag förstår inte varför det inte finns en chatt och att man inte kan pm på denna sidan. Jo jag vet att FB finns, men nu är det ju på denna sidan vi är och om vi börjar använda FB dör ju denna sidan ut, men det kanske är tanken eller?
Om man kan skicka ut ett nödrop vill man ju ha hjälp just då, men någon klok person kanske kan förklara det för mig.
Men heja Dompa som tog ett jättekliv i går och till alla oss andra som kämpar på//Kramar till er alla

Allt är ju jätte tragiskt, men jag har så sjuk humor att jag gapskrattar. Du får förlåta, men du hamnar ju i dom mest konstiga situationer och skriver så berättande om dina känslor. Du har rätt att vara ego just nu, för dom här 4 veckorna är din grund till ditt nya liv och ta väl hand om dom//Kramar och styrka Kalla och tack för asg :D

När taxin rullar in på gården så möts vi av en ambulans. Polisbilar utanför. Gap och skrik. Två av de intagna tjejjerna hade haft en "fest" på den enas rum. Den festen slutade med att den andra försökte ta livet av sig senare på sitt rum. Ingen hade upptäckt ngt förrän på morgonen. Blod överallt och den första tjejjen åkte iväg med polis för tillnyktring. Här på hemmet får man inte falla. Undrar om hon kommer tillbaka. Vilken djävla ångest båda två kommer att ha. En del av de andra "duktiga" patienterna är som hyenor. Här kacklas det och viskas. Mig stjälpte dom in på mitt nya rum och inskrivningssamtalet blev uppskjutet till efter frukost. Tack för att jag inte är bakfull idag. Hade inte fixat det. Vad vill jag med att dela detta med er? Är jag också en hyena? Jag tror inte det, snarare är jag chockad och arg. Arg för att de drack...här! Arg för att de behandlar detta som ett djävla sommarläger. Vad är nästa steg? Ska vi börja smyga in på varandras rum för att hångla? Chockad för att än en gång slängdes jag in i det helvete alkoholen ställer till med. Chockad för att jag var ju tvungen att åka härifrån förra gången pga. att den vackraste också spelade ut "självmordskortet" och nu händer det här. Men det blir nog bra. Om inte annat så lär vi ju ha ngt att prata om på terapi och delningar idag. Vilket djävla mörker. Nu ska jag iaf. gå och käka lite mer. Eller kolla in läget.
Känns som om det blir en lång dag idag. Jag som ville ha lite lugn och ro...men det fixar sig nog. Har ju fyra veckor här. Hur fan kan jag ens tänka så? "Jag vill ha lugn och ro", när andra mår så dåligt? Jag som alkoholist är väldigt egoistisk, jag tror inte den nyktra Dompa är riktigt lika jävlig.
/R

Sitter nu i taxin på väg till hemmet...bakfull? Inte då, trots minibar på hotellrummet. Mycket farligt, nästa gång jag checkar in på hotell får jag be personalen tömma den. Inte mörka. Säga att jag har ett problem. Eller så är det med minibaren som med Ronjas älv...den måste finnas där. Åt istället ett kilo mat och stupade i säng. Hade trott att det skulle bli en helt sömnlös natt, men nu "kan" jag ju hemmet. Vet vad som väntar mig. Ska bli kul och se om ngn jag träffade förra gången är kvar. Förstår fortfarande inte vad fan som flög i mig igår. Men ska sanningen fram så har jag tänkt väldigt mycket på att dricka de senaste veckorna. Tack vare Naltrexon och framför allt detta forum har jag lyckats gå den nyktra vägen. Det kalla och mt gjorde igår...visar på vilket fantastiskt nätverk vi har. En sån tur att de var inloggade. Tack räcker inte till...men ni är alla härliga som tror på mig, framför allt när jag inte tror själv. mt; flytt och sådant ligger långt fram, tyvärr blir det nog nödvändigt. Det är inte bara mina utan även den vackrastes eskapader och utspel som gör livet ohållbart för ungarna i byhåla...Stigsdotter; Fick ett kilo till mat till frukost!
Och nu blir det frukost på hemmet. Som tur är så är jag såpass nervig att jag processar all mat. Ha.
Var försiktiga därute. /R