Senaste kommentarerna i forumet

Ja, det är många som lider och kämpar pga alkoholen, jag har aldrg mött det så naket som här. Det är verkligen värt att glädjas över alla som söker vägar till ett värdigt liv. Både alkoholister och medberoende. Allt gott/ mt

Dags för eftervård på fredag. Tänk va fort tiden går, tyckte jag nyss var där ändå har det gått en månad. Det var två lirare som avslutade sitt år förra gången så det kanske kommer några nya på fredag. Vore trevligt om det var någon som jag har nått gemensamt med.
Konstigt att hoppas på att det kommer nya. I den bästa av världar skulle det aldrig komma några nya, men så är det ju inte. Vi är många som har problem med alkoholen och man måste väl ändå glädjas över dom som faktiskt tagit tag i sig och vill leva nyktra liv. Så ser jag det i alla fall.

sover gott bredvid katten:) Inte av berusning utan efter att ha stigit tidigt upp. Livet är gott just nu. Kram till dig / mt

det är till hjälp för dig att skriva också, att formullera dina tankar och att kunna gå tillbaka och läsa. Man glömmer mer än man tror. Dessutom är dina tankar och erfarenheter til hjälp och nytta för andra. Ha det gott! / mt

medan du spikar lister. Musik i mina öron! Puss! / mt

....att den enda som kan se till att jag mår bra är jag själv.det är bara jag som kan sätta mina egna gränser.
Jag vill bli en glad pensionär.Jag vill inte slita ut mej på jobbet så jag drar på mej sjukdomar när jag drar mej tillbaka från arbetslivet.
Har haft ett friår som tar slut idag.Idag är sista dagen.
Det har varit ett SAGO-år.
Jag önskar ALLA att få ett ledigt år med lön.
Man hinner vila,göra det man tycker är kul,tankarna kommer ikapp en så man hinner känna efter vad man egentligen vill prioritera här i livet.
När man befinner sej mitti grottekvarnens käftar så blir man liksom blind för sina egna behov till slut,som du skriver,man "stänger av" känslorna.
Jag har förstått att jag aldrig mer vill jobba heltid,hur nu det ska gå att realisera?
redan i morgon ska jag på jobbintervju o sedan till AF o anmäla mej till A-kassan.Ok,om jag drygar ut A-kassan med jobb så kanske jag klarar mej ekonomiskt till 2014 när jag blir pensionär (om borgarna inte har höjt pensoåldern förstås innan dess)
Men livet!!!!Livet går inte i repris,vi lever det NU hela tiden o vi borde få vara lyckliga på jobbet o känna harmini i den grupp vi jobbar tillsammans med.

Och jag känner mig superstressad på jobbet, alla jagar mig och tjatar, och jag svarar med ett mer resolut svar, hugger ifrån liksom...
Om och om igen testar de var mina gränser ligger, har tusen case's känns det som, gamla och minutgamla som poppar upp...
Har så svårt att prioritera och de vet de andra, med ett litet falsk smajl försöker de uppgradera sig i prioritet, jag har genomskådat det, tyvärr...
Spelar ingen roll om det är tjej, kärring, ungdom, gubbe eller snubbe, jag måste få sätta mina egna "må-bra-gränser",
och jag väljer att ta bort de snabba först så blir de mindre till antalet, men jag har en fet surdeg kvar som kommer att dra ut på hela veckan..
Det som lät så lätt och enkelt för ett par år sedan har vuxit i arbetsmängd så det är inget fjuddervupp-grej längre, den tar dagar...

Sitter vid datorn och gör som jag har lärt mig, vänder mina tankar inåt, och isolerar bort mitt medvetande bland kollegorna...
vad är viktigast för mig?, mår bra kanske!, och vad gör jag då.....mår bra, hur gör man då...
Man lägger sig på en nivå som inte inkräktar på det personliga planet, knipsar bort känslorna och arbetar rent proffesionellt, som en maskin...
I mina tankar kretsar det vad jag ska göra efter jobbet, inte här, för det skänker mig inga positiva vibbar, bara ångestframkallande sådana...
Folk äter andras själar på min arbetsplats, de söker sina egna pluspoäng genom att plocka dem från andra, skyller ifrån sig bl.a.
Eller ställer orimliga krav om de sitter på beslutsfattande positioner, kräver mer av sin personal, mer och mer och mer...
Gullungarna får sina objekt genomförda på ett par veckor, jag har kämpat för samma i tio år!!!, ingen som lyssnar på Berra...
Känner jag mig orättvist behandlad, javisst inget snack om saken, men jag tänker inte gå härifrån, mitt straff blir att jag stannar kvar...
Envist tänker jag kämpa för det jag tror på, jag har mina egenkänslor kvar, och de värderar jag högt, det är inte jag som sviker andra...
Arbetsklimatet har hårdnat rejält på arbetsplatserna idag, man slåss för att höja sig över de andra, inte jag, jag försöker bara behålla min position...

I miit egna jag, så finns det bara en jag litar på, och det är mig själv, det är den enda som ställer upp för mig, och där jag kan påverka min situation...
Det jag gör för mig själv slår tillbaka omedelbums, jag ger mig min egna cred, berömmer mig när jag har gjort något bra...
Jag pushar mig framåt när jag tvekar..är min egna coach, och jag tröstar mig själv när det är motigt..
Jag ställer längtan bort mot horisonten men fortfarande så att jag kan nå den, utan att andra kan ställa sig i vägen...

Jag mår bra när jag umgås med mig själv, jag klankar inte ner på mig...
Jag behöver inte alkoholen för att komma mig närmare, utan jag ...klarar mig själv...

O-beroende i mina tankar, ensam är visst stark!

/Berra

pensionärer då.....en del av dem är knallbruna redan i mars :)

stark upplevelse för mig. Inte alldeles enkel men ett viktigt steg på vägen mot det gemensamma liv som jag hoppas på. Jag skriver till dig här för det är viktigt för mig. Viktigare är förstås det levande samtalet oss emellan och då vill jag särskilt tacka dig för söndagskvällen. Det var mitt bästa samtal med dig på många år. Kram / mt

en av min favoritkåsörer Johan Hakelius, jag tror han skrev ungefär så här: ...det var en sådan djup och vacker solbränna som man bara kan se hos långtidsarbetslösa...
Hm, det var i alla fall roligt i det kåseriet:-)
/Fenix

,,,,,,,snabbt.det beror på att jag är nere på kolonilotten o jobbar o svettas i solen.

bara inte kopplingen mellan Mie's och mitt inlägg. Jag pratar om att åka till div aa-tillställningar och får gorillor på zoo som svar ???????????

Är vi så lika, vi på aa och zoo-gorillor ??

Av roliga historier har jag hört de flesta så de bekommer mig inte på något sätt.

..att den kanske inte alltid faller alla på läppen, speciellt för dem som kanske har haft en trist realtion till sex & samlevnad, eller t.om övergrepp...
Själv är jag så inskränkt att jag inte orkar ta all den hänsyn till att alla inte pallar den typen av humor...
Men att någon blir trampad på tårna då och då, det får man ta med i riskerna..

Hur många gånger har inte Robert Gustavsson spelat full i sina humoristiska roller, jag vet EN som hatar honom,
en besökare på jobbet som har haft taskiga vibbar när han tänker på sin egna gravt alkoholiserad far...
Han mår dåligt av Robbans sketcher och säger att så förbannat roligt är det inte..

Jag älskar historier i sina könsroller, kanske för att just belysa dem...

Jag har ju själv fått uppleva väldigt starka kontraster där min morsa var hemmafru när jag var liten och sedan gick in i arbetslivet,
med dubbla arbetsroller, de i hemmet fanns ju fortfarande kvar för henne, och hur farsan som kunde ansluta en spis, men knappt visste vilka knappar som styrde vilken platta.., nu snackar vi snubben som t.om kunde bränna vid Te'vattnet, men han fick lära sig den hårda vägen...

Själv har jag fått skäll av granngubben som tycker att jag är en skam för det manliga släktet som tvättar fönsterna hemma,
det är "kärring-göra" och troligen mest för att det skapar ett jävla tjat på hans egna "kärring"...

Därför vill jag gärna belysa könsrollerna, och så där himla manlig känner jag mig inte, jag är ju själv fylld av en massa omanliga känslor..

Så om jag är en kärring, så får jag väl vara det då, en stolt sådan i alla fall..

Mors Berra

Njaäe....inte säker..

Jag ser avundsjukan som om "..varför är han så brun, har han varit utomlands, haft semester och latat sig..osv
Och de ser orättvisan med att varför är inte jag så där brun, varför har inte jag haft råd, tid att vara i solen osv..
De säger inte att jag ser bra ut, de frågar bara vad jag har gjort eller varit..
Kanske att grilloset är en bra solkräm/marinad, den färgar ju av sig på skjortan i alla fall...
Bacondoften kommer ju direkt när jag beinner mig i solen, konstigt?

Idag betyder ju en solbränna att man håller sig fräsch, har varit ute i solen, eller t.om har haft råd att åka utomlands...
Jag har lyckligtvis en bra hudtyp som lätt tar åt sig solbrännan, mycket snabbare än andra, och allra helst i början på sommaren..
Maj-solen är enormt nyfylld av årets allra bästa primör-strålar, den absolut bästa brännan får man i Maj, anser jag i alla fall..

Jo jag mår bra av den, och tvärsemot vad alla andra säger, jag anser att solbrännan gör mer nytta än skada...
Min hud förändras till det bättre och den måste innehålla någon sorts vitaminer, för jag blir absolut piggare,
och mycket gladare när när man ser sig själv i spegeln, så även om man inte känner sig på topp så blir man lite gladare när man
ser ett sommarfräscht nylle på morgonen, tom tänderna blir vitare i kontrasten...

Så mitt råd, ut i solen, fixa i trädgården, ta en fika, pyssla med bilen, ta en promenad i parken, lägg dej i gräset och kolla svartmyrornas slit&släpande.
Och ge dig själv den här tiden som alla såväl behöver, din tid för dig själv, och du är INTE lat, du rekogniserar ...livet...som det borde vara...
Naturen har en väldigt läkande funktion på mig, inga problem blir tillräckligt stora när jag är ute i solen, tankarna övertas av impulser från naturen.

Stressen är en själa-ätare och att sitta inomhus i mörker och damm det har jag gjort tillräckligt i vintras...
och om jag ser några som sitter vid ett utomhuscafe' och sörplar på sina bira, så är det inte biran som hamnar i mitt fokus...
Det är att de njuter av sin tillvaro, samvaro, solen och alla andra människor runtomkring dem,
hallå alkoholen är bara ett sätt för dem att legalisera sitt sittande vid cafe'bordet, de kunde i min åsyn lika väl ha valt en glass...
Men för den som bara ser problemet, ja så står den där i sin gula prakt med skummet på, men för den som dricker den behöver den inte vara ett problem...

Men för vi som har alkoholproblem skapar den flera problem..
Problemet med när och hur vi ska få i oss den...
Problemet med vad den sedan skapar för oss när vi väl har druckigt den...
och problemen som sedan kommer i efterdyningarna, svallvågorna för vad vi skapade under berusningen...

Varför ser vi inte problemet, varför förhärligar vi bara alkoholen..gång på gång..
Alkoholen löser inga problem, den skapar bara en massa nya...för mig!

Jag njuter av naturen och solen, och likt en solcell så får jag ny och fräsch energi därifrån, och problemen känns mycket mindre...
Och när huden blir mörkare, så blir själen i kontrast ljusare och livet blir lite lättare att leva...

Mitt recept på en lyckad livselexir...

/Berra

Jag mår hyfsat men är så trött, så trött. Jag låter dagarna gå utan att göra allt för mycket men känner att jag måste börja sätta upp lite mål för mej nu.
Idag har jag varit ute och promenerat alldeles ensam. Kändes gott efteråt.

Jag har ännu inte kommit fram till vad jag vill. Jag vill inte lämna honom för jag tycker om honom, men förstår inte varför det viktigaste på fredag och lördag är
ALKOHOLEN. (Och även andra kvällar.)
Han blir ju inte våldsam utan somnar när han druckit, men det är inte så kul kl. 16-17 en lördagskväll.

Jag har läst runt här och hittar mycket nyttigt som jag läser om och om igen,
Jag kommer fundera vidare och läsa mer här.

Ha det gott alla,
Kramar till Er!!

den var ganska våldsam den historien........tänk den tvärtom :)...alltså det står en hon-gorilla innanför muren o frun kastar till slut in mannen....Adde haha då blir den ännu roligare....;)

Mitt ansikte är brunt som en pepparkaka, och några kollegor har avundsjuk kommenterat det, men det är deras problem...
Jag tänker bara, men hallå håll er ute då och få er lite färg tillgodo.......dom kanske tom unnar dej solbrännan kompis :)

ännu en klassisk rubrik...
Nå!, hur är livet då?
Jo..tackar som frågar, rätt OK faktiskt...

Alla mina negativa farhågor om hur helgen skulle bli, vara bara ett kasst hjärnspöke, tackar för det!
Allting löste sig, och de som hade fått sina arbetsuppgifter löste det, och jag fick en del av min egna helg...
Jag behövde inte bära hela världen på mina axlar i helgen, så jag var fri...

Massor av solsken både inne och ute, och jag var ute och fick solsken i mitt inre, en stärkande helg..
Mitt ansikte är brunt som en pepparkaka, och några kollegor har avundsjuk kommenterat det, men det är deras problem...
Jag tänker bara, men hallå håll er ute då och få er lite färg tillgodo...
Jag har umgåtts med familjen väldigt mycket, och vi har givit oss av våran tid..
Vi har grillat vartenda middag, och det ena godare än det andra har avlöst varandra....

Frugan hade tjackat grillpilsner, hela sex styckna, sådana där "nollpilsner" (0,5%) och det var väldans gott...
Tänkte på det..., när man drack "riktig pilsner" så tvekade man aldrig, det blev en back direkt.
Nu när man dricker sådant som INTE påverkar en så blir det 6 st glasflaskor i stöten, man vill ju inte slösa!!!
Fasen så fucked up man var, eller så är man det nu, det blir inga resonabla kontraster tycker jag...

I söndags vaknade jag upp jättetidigt...ur soffan, ryggen sade med ett gällt skrik ifrån...
F*N tänkte man direkt, nu har man sovit i soffan igen, men vänta!
Det är en stor skillnad att vakna upp UTAN baksmälla och ågren, jag hade ju bara somnat för att jag var trött, inget annat..
Och innan jag låter fötterna nå golvet så tänker jag som Adde har lärt mig..

...idag ska jag i alla fall hålla mig nykter, och så tar jag ett nytt beslut om detta imorgon...
Och så har jag skjutit på mina alkoholrelaterade tankenötter ytterligare ett dygn framöver, det känns befriande...

Ja vad gjorde jag denna Söndagsmorgon???
Gick ut på baksidan och lät mig underhållas av sparvarnas sång och flyguppvisningar, det här hade jag aldrig gjort om jag vore bakfull, tänkte jag...
Ser hur de flyger ut och in i de holkarna jag har satt upp, ...och så rykte jag till!!!
Jag och min granne några kåkar längre bort hade gjort precis samma sak, vi trodde vi var ensamma om detta denna tidiga söndagsmorgon, då resten av gatan sover tungt, vi njöt båda av denna morgon och hade inte sett varandra, gisses..

Läste lite om hur många känner sig ensamma i sin nya roll som alkohol-lösa...
Ja jag är ensam i mina tankar, när jag tycker "synd" om mig själv...
När jag skippar mina tankar på min gamla alkisroll, och låter min kropp få rastlöst uppleva nu'et, så rullar det på...

Jag försöker upptäcka skillnaden på det jag kan uppleva nu idag, mot det jag inte såg när jag var insnärjd i alkohol-tänket...
På något sätt hade den prioriterat upp sig till förste plats, och allt annat var helt sekundärt, som det där med typ "resten av livet"..
Om man nu avsätter denna självutnämnde diktator Alkohol, så blir det ju lite obalans tills dess att allt lägger sig på sin nya plats...
Och allt det där nygamla ska få en mycket större betydelse och bättre placering i mitt liv, och då kommer aldrig alkoholen kunna konkurrera mot den...
Och tanken om att alkoholen kommer aldrig mer att få ta överhanden i mitt liv, den stärker mitt egna jag, jag är starkare än den...

Inget ska få fista mitt liv igen, jag har kollen och kontrollern...ALKOntrollen...

Mors Berra!

för att dricka. Mycket stolt över att du möter dig själv i stället för att fly! De är ett möte som de flesta av oss (?) värjer sig för.
... också inom oss själva finns valv, efter valv. Du är människa, skäms inte. Var stolt. ... för att mycket fritt citera Tranströmer. Önskar dig en fin dag / mt

Jag varnar redan här för att jag mest skriver för min egen skull, så kanske jag förstår vad det är jag tänker när jag läser igenom det sen. Men det är klart, är det någon som läser och har nån bra kommentar så är den välkommen.

Så sitter jag här igen då. Sömnlös natt pga hjärnspöken som far omkring mellan öronen.
Jag vet inte om jag är ledsen arg uppgiven förbannad eller bara nollställd. Positiva känslor lyser med sin frånvaro i alla fall. Det känner jag tydligt.
Om det är så att jag är arg vet jag inte vem det är jag är arg på. Förmodligen mig själv. Att jag satt mig i den situation jag är. Jag kan inte göra något ogjort och det är nog det som är problemet inatt. Att ha mycket på mitt samvete. Att inte dricka är en del av kampen. Att acceptera och förlåta en helt annan. Svårast verkar nästan vara att förlåta mig själv. Skammen och skulden jag har är väldigt svår att komma till rätta med. Och till viss del är den väl berättigad. Jag SKA ha dåligt samvete och skämmas för vissa beteenden. Men vart ska jag göra av dom? Jag kan inte fastna i detta. Jag måste komma vidare på något sätt.
Men hur?

Är jag stolt över mig själv? Jag har ändå ett halvårs nykterhet bakom mig. Jag önskar jag kunde säga "Ja, jag är stolt" men det kan jag inte. Det dåliga samvetet och det mörka i mig skuggar det positiva.
Hade denna natten varit i höstas hade jag druckit på detta. Flytt känslorna genom alkohol. Flyktkänslan känner jag starkt, men vad gör jag av den nu? Är gräset verkglien grönare på andra sidan....egentligen?
Jag väljer att skriva här. Kanske kan jag få ur mig en del ur fingrarna.

Kanske är det ensamheten som är starkast. Så kan det vara. Är det ensamhet jag känner? Ensamhet innehåller många negativa känslor.

Ensam?

person idag som höll det för kattmat:) Katten gillar också fina bitar... så vi delar smakupplevelsen hela familjen.
Ifall mullegubben tar sig för att läsa snart blir han nöjd och glad! Kram på dig! / mt

Det är livskvalitet att ha förmånen att ägna sig åt något så välgörande för själen som fiske : ) Rikedom är vad det är!
Drog upp ett par finfina rödingar i torsdags, som tillagades över öppen eld - tacksam, så tacksam...

fint att du gör sånt du trivs med. Just nu reder upp näten. Ännu en nykter och trivsam helg. Tack! / mt

en guld-/silverstjärna. Du har beskrivit din ritual och vad den betyder så fint! Den goda vardagen byggs av goda vanor och de behöver inte vara så "storslagna" för att vara betydelsefulla. Allt gott till dig trogna medvandrare / mt

och tycker om. Jag vet en man som helrenoverade en stor båt under tiden han blev nykter. Vi har också fullt av praktiska saker som ska göras och allt det känns just nu som en tillgång. Goda middagar med god eftersmak önskar jag er! / mt