skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
Ja, den tanken slog mig också, hur många "vi" är mellan 30-40 år...
Tänkte att jag ska faktiskt logga in här varje kväll, så lätt att glömma annars, det eländiga. Hjärnan är finurlig som så lätt väljer att minnas endast det som är bra.
Redan nu börjar gamla misstag kännas som om dom var karaktärsdanande eller bortglömda, sakta men säkert känner jag hur det eländiga inte gör sig påminnt och jag vet vart det brukar leda.
Kött på benen... Vem har det...? Denna resa är ny för mig iallafall. Jag uppskattar dina tankar.
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
Tråkigt att det inte funkar där hemma! Allt kanske lugnar sig när du har kommit lite länge med det vi kämpar med. Det är ju faktiskt en stor omställning både fysiskt och psykiskt.
Kanske är idé att gå och prata med en familjerådgivare? Jag och barnens mamma gick och pratade under en lång tid. Detta var efter att vi varit separerade i över tio år. Det gjorde underverk i vår relation, vi har aldrig kunnat prata med varandra som vi kan idag. Det behövs verkligen när man har två tonåringar.
Hoppas verkligen att allt löser sig för er!
TP
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
Samtidigt som livet kan vara helt underbart så är det ju så att vardagens problem kan bli riktigt tunga ibland. Vilket i sig gör att man lätt faller för lusten att få fly in i ett berusat tillstånd! Finns egentligen ingen logik i att försöka dricka bort sina problem, med tanke på att när man vaknar dagen efter så har problemen man hade plötsligt blivit ännu större. Jag har en viss förmåga att försöka lösa alla problem på en gång, men då blir kaoset bara ännu större. Jag tror att man verkligen måste ta tid för sig själv och gå igenom det som är jobbigt och ta bit för bit. Vad kan jag påverka och vad kan jag inte påverka, vad är viktigt och vad är inte viktigt osv....
Tycker du är jäkligt stark som har klarat det här så bra! Hoppas du känner dig förbaskat stolt över dig själv!
Försök att lova/planera in något tidigt på söndag morgon för att minska risken att du faller för drinkarna på lördagen.
Är iofs övertygad om att du fixar det ändå :)!
Det funkar fortfarande bra för mig. Men jag kan inte direkt säga att det är smärtfritt. Suget är riktigt starkt ibland. Men jag SKA klara det!
Tänker vara nykter i helgen!
Godnatt /TP :)
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
Jag har varit nykter sedan den 29:e och DET är det inga större problem med just nu. Däremot kommer väl det jag har försökt att gömma mig för. Nykter funkar det inte riktigt i mitt förhållande. : / Men men, det som inte dödar härdar :)
Ja en trevlig nykter helg önskar jag er, det ska jag ha. :)
Kram
skrev DryMartini i Nu börjar min resa!
skrev DryMartini i Nu börjar min resa!
Här skulle man kunna säga att det är ömsom vin, ömsom vatten. Fast inte något vin, mest vatten. Det är lite jobbigt i största allmänhet, med jobb, fru, son och viss saknad av alkohol. Dock har jag lyckats att avstå helt från alkohol sedan 26 december, vilket känns som en stor framgång. På lördag ska jag på middag och det ska bli intressant att se hur bra jag klarar att motstå värdens goda drinkar och fylliga viner. Det blir en utmaning som jag SKA klara.
Hur går det för dig, TP? Hoppas att det går bra.
I helgen är vi nyktra, eller hur?
Mr,. Dry
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
Hej, hur går det för er allihop? Sims, ankan, Mr Dry, nubaskemig, hillbilly, sinnesro, Viktoria, florida,Quista, Adde och denial (utan inbördes ordning). Kan ni inte uppdatera lite så jag vet hur ni har det och hur ni mår?
/TP
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..alla verkar inte kunna släppa sina orättvisor, så länge de bara är orättvisa mot dem, inte motsatt effekt...
Ser mer och mer av hur folk rår om sitt egna hus, och skiter fullständigt i att bry sig om andra...
Så länge de får full pott så är de nöjda, sedan skiter de i att andra får ingenting..
Den här själviskheten retar mig något så in i norden...
Och ännu större blev den inför mina kollegor, när de andra "vägrade" att skapa en facklig klubb på jobbet,
vilket var kravet för att få ett kollektivavtal till stånd...
Så kollektivavtal ville de ha, men ingen fick vara med att bestämma deras löner (och hu'jedamig, får reda på vad de tjänar..!!!)
Så det sket sig...
Så tilltron mellan oss på jobbet är lika med, njet...zero, noll...
Tjackar någon nya pennor?...swosch fyller man fickan och tar med sig hem (den som först upptäcker det), och lämnar max hälften kvar..
Alla vet vilka företag som lägger godis i sina försändelser, de ser till att dessa bli öppnade omedelbums!
Bjuder någon på bullar/kakor/godis till kaffet, så tar man så länge ingen ser, och lägger en hög vid sitt skrivbord...
Och det blir ett j*vla gnäll om man tycker att det är dags för de andra att bjussa igen, vadå, jag köpte ju en påse bilar förut (..3 år sedan...)
Nä, med risk för att låta som en gammal gnällig gubbe, jag har slutat bjuda på mig själv, de andra är för glupska...
Det går bra att frossa i andras olycka, men att våga berätta om sina egna, det vill ingen...
Därför är inte min tillvaro jämlikt mot de andra, eller rättvist för den delen...
De kan lägga sin näsa i blöt någon annanstans, jag har vett att knipa igen foderluckan, för min egna del...
Så visst Pia, själv är bäste dräng, där håller jag med dig...
Mors Berra
skrev Kvinna-mamma46 i dricker jag för mycket
skrev Kvinna-mamma46 i dricker jag för mycket
Love u too Måne! Ska iväg och snusa lite på mina hästar nu. :)
skrev Kvinna-mamma46 i Ångesten tar mitt liv...
skrev Kvinna-mamma46 i Ångesten tar mitt liv...
Skuld och skam är känslor som är förödande. Och som vi tycks bli matade med i det här landet... speciellt kvinnor.. o en o annan man .. hi hi eller hur Berra.
Bra sätt att peppa varandra och skriva ner situationer här.
Ett sätt är att bortse från sin självcentrering... fokusera på den andre.. och behålla sitt lugn. För det här med skuld och skam tillhör ju vår allas lilla ego-apas favorit. "Fy nu har du gjort bort dig, varför kan du inte vara lika cool som alla andra.. vad ska alla säga om dig? "
Den bistra sanningen är att de flesta ägnar oss bara en flyktig tanke, kanske ett omdöme, bra eller dåligt, och sen återgår de till att tänka på sig själva. Precis som vi gör. :)
Ha det bäst alla goa.
skrev Kvinna-mamma46 i Vill inte - kan inte
skrev Kvinna-mamma46 i Vill inte - kan inte
Jag hade säkerligen inte klarat av att bli nykter utan antabus. Och jag känner mig inte ett dugg misslyckad för det. Tvärtom. Superbt hjälpmedel som funkar för många, dock inte för alla, det vet jag.
Kram
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
Tack mina vänner!
Kram TP
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
men jag har förståelse för den vanmakt ni känner.. Det är ingen lätt sak och jag hoppas att allt går bra.
Tänker på er.
Kram
skrev Gäst i Alkohol min älskarinna
skrev Gäst i Alkohol min älskarinna
Jag har också märkt att jag är mer fokuserad på omgivningen på foto och sånt. Jag kollade dessutom igenom mina egna foto på facebook. Hälften av dem är tagna under festliga förhållanden = alkohol. Hur har det blivit min kultur utan att jag tänkt på det?
Jag tror också att detta forum gör stor skillnad - iallafall för mig. Jag är på dag 22 idag och allt känns helt ok fortfarande. Jaag försöker att aldrig vara självsäker eftersom man läser här att även de bästa faller - och jag har inget sug direkt men jag TÄNKER mycket alkohol. Både negativt och positivt (helt sjukt).
Jag läser många av trådarna här men säger oftast inget i dem eftersom jag inte har så mkt "kött på benen". Men jag läser, lär, tar till mig tips och råd, oroar mig för folk som halkar osv. Detta forum har blivit mitt stora hjälpmedel - har inga tabletter denna gång - och jag tycker att mitt sug är mycket mindre nu när jag KAN dricka (hade antabus förra ggn) men väljer att inte göra det.
Märker också att många här är i min ålder (75:a) och det är intressant. :)
kram
Sussie
skrev Fenix i Vill inte - kan inte
skrev Fenix i Vill inte - kan inte
Mie: Tack, moget beslut, jag det låter mycket bättre:-)
Vana: Ta hjälp av vad som finns, jag det låter också bra.
Viktoria: Inte ruta ett igen, hoppas det. Så djävla trött på ruta ett. Men nu har jag i alla fall passerat gå utan att hamna i fängelse!
/Fenix
skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
skrev fredde-s i Alkohol min älskarinna
Jag har ju hållt upp förut, och som vanligt öppnar sig en annan värld nu. Jag har tidigare haft dag 19 som lite magisk, då är det mesta glömt och man mår bra.
Och det är ju alltid då jag fallit tillbaks också, när livet känns strålande och jag känner mig oövervinnerlig.
Dag 16 idag, fortfarande inget speciellt sug, men det är iofs första gången som jag läst varje dag här också...
Jag har loggat in på en dejtingsajt, och det är makalöst att verkligen alla skriver att de gillar mysiga kvällar med vin hemma, och lägger upp bilder på sig själv på krogen och med glas. Och intressant hur fokuserad jag är på sånt... Upptar en del av tiden verkar det som.
Snart kommer utmaningen.
skrev viktoria i Vill inte - kan inte
skrev viktoria i Vill inte - kan inte
Fint att du är på banan igen Fenix. Vi lär oss om oss själva hela tiden, och vid varje nytt försök har vi kommit närmare lösningen - det är alltså inte ruta ett varje gång.
skrev DryMartini i Nu börjar min resa!
skrev DryMartini i Nu börjar min resa!
Jag tror att jag vet ungefär hur du känner dig när det gäller din son. Min yngste son, som bor hemma, är också deprimerad och handlingsförlamad på något vis. Han går hos en psykolog och äter några piller. Jag har svårt att tackla detta, det gör mig också mycket ledsen och jag har dessutom svårt att hantera det känslomässigt. Jag har ju min hustru, som jag ofta tycker daltar för mycket med honom. Förmodligen är jag mest orolig av oss två, men också mest oförstående, på något vis. Kanske just för att min hustru är så väldigt förstående. Det blir väl olika roller man tar på sig. Min son tyr sig nästan bara till henne, vilket också blir jobbigt.
TP, du är väl ensam, vad jag förstår, vilket väl kan vara ännu jobbigare när du ska hjälpa din son. Å andra sidan slipper du en fru att bråka med.
Hoppas att det blir bättre med din son och jag hoppas förstås att det också blir bättre med min. Ibland känner jag för att ge upp, hälla i mig rejäla doser alkohol för att döva alla problem. Men det ska jag inte göra, för jag vet att problemen totalt blir bara större då. Det gäller förstås dig också, TB.
Så, gör allt du kan för att inte ta det där första glaset. Ingenting blir bättre av det. (Fast man undrar ju ibland ändå.)
Vi hörs! God natt!
Mr. Dry
skrev Gäst i Vill inte - kan inte
skrev Gäst i Vill inte - kan inte
Tänk inte nederlag det är lite destruktivt tänkande tycker jag...tänk jag tar alla medel som finns till buds för att komma över ån.För på andra sidan är det grönt o skönt igen.Hinder är till för att övervinnas o då tar man hjälp av vad som finns.
Heja Fenix!!!!!!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!
Hjälp! Jag är nära att falla igen. Är så fruktansvärt orolig för min son som är så enormt nedstämd och deprimerad! Jag stångar mig nästan blodig i mina försök att hjälpa honom. Men hur jag än försöker så når jag inte fram till honom. Jag har tidigare själv varit djupt deprimerad och känner sån smärta och maktlöshet när jag ser att min älskade pojk far illa. Finns det någon som har erfarenhet av detta och kan ge några råd vad jag ska ta mig till för att hjälpa honom?
Föresten så tänker jag fan inte falla igen. För min pojk behöver mig.
Ledsen och orolig TP
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
det känns faktiskt underbart. :) Och detta trots allt möjligt dumt som hänt. Båda bilarna har gått sönder, fått en korrigeringsräkning från barnomsorgen (betalat för lite de senaste åren så den e på 5 tusen) och elräkningar som heter duga. Detta skulle normalt sett fått mig att bara skita i allt och dricka en halv tetra vin och gömma mig i självömkan för att allt ska hända mig på en gång. :) Nu - nope. På något sätt ordnar det sig alltid, alkohol är inte ens med i tankarna.
kram
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
motion i all ära
men nykterheten gör susen för sömnen också
grattis till dina 3 veckor
denial
skrev Gäst i Vill inte - kan inte
skrev Gäst i Vill inte - kan inte
Varför nederlag?
Varför inte moget beslut?
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
skrev Gäst i Nu börjar min resa!
jag tänker klaga lite senare i detta inlägg men först ville jag bara säga hej och välkommen till nya här. :) Det är jobbigt som tusans men nej - vi är ju inte ensamma tack o lov! Det är så många som har liknande historier och jag har nästan kunnat kopiera vissas berättelser och använt som mina egna.
Hillbilly - jag får faktiskt ta och hålla med dig där fastän det är fult att kalla folk dumma saker. Din exfru verkar ha stora problem med osäkerhet och försöker trycka ner andra för att må bättre. Nu känner jag ju inte henne alls men som du beskriver henne låter hon precis som en närstående till mig. Jättejobbigt. Du får vara teflon helt enkelt. Lyssna, håll med och låt det sedan bara rinna av när du går därifrån eller lägger på luren. :)
NU ska jag gnälla! Aaaaaaaajjjjjj!!!! Tränade för första ggn på år och dar igår och jag kan knappt röra mig så ont av träningsvärk jag har idag! haha Fy bubblans alltså! Höll på att dö redan på uppvärmningen! Att jag som alltid varit så vig och smidig hasade runt som en elefant bland gaseller var lite smått pinsamt. ;) Men men - det blir ju bättre med tiden säger de. 2 ggr i veckan har jag iallafall skrivit upp mig på så det får jag ju hålla. Bläh.
Jag firar förresten 3 veckor som nykter idag =) Har dessutom sovit flera timmar i rad och börjar misstänka att motion KAN vara bra för sömnen? ;)
Ha en fortsatt underbar onsdag
Kram
Sussie
skrev Fenix i Vill inte - kan inte
skrev Fenix i Vill inte - kan inte
Vet inte om jag ska kalla det nederlag, men det känns lite så. Jag har börjat med antabus igen, för att slippa kampen och det tröstlösa ältandet i hjärnan. Känns ju bra på det sättet att alkoholen inte finns där som ett plötsligt alternativ, men ändå ett slags nederlag när jag så starkt kände att jag ska klara det utan. Nåväl, förutom dessa tankar så känns det ändå rätt ok just nu, och varje nykter morgon är en kick. Får duga så länge:-)
/Fenix
Ja, den tanken slog mig också, hur många "vi" är mellan 30-40 år...
Tänkte att jag ska faktiskt logga in här varje kväll, så lätt att glömma annars, det eländiga. Hjärnan är finurlig som så lätt väljer att minnas endast det som är bra.
Redan nu börjar gamla misstag kännas som om dom var karaktärsdanande eller bortglömda, sakta men säkert känner jag hur det eländiga inte gör sig påminnt och jag vet vart det brukar leda.
Kött på benen... Vem har det...? Denna resa är ny för mig iallafall. Jag uppskattar dina tankar.