Senaste kommentarerna i forumet

@Liveman Du har just gjort ett väldigt bra och viktigt beslut. 💪🥰🥰

@S.Franzen. Jättefint skrivet. Lycka till.
Jag slutade igår 26/4-24. Abstinens och oro. Men skönt att lägga sig utan promille.

@vår2022 Tack för din uppmuntran. Såhär: klart det hade varit trevligt för stunden att dricka på valborg i goda vänners lag. Men jag är inte jättesugen. Det är ganska länge sen nu jag har ett sug efter alkohol som var jobbigt på rikgigt. Hade jag bara stannat hemma på valborg och skött mina vanliga rutiner hade jag inte funderat på att avbryta mitt alkoholuppehåll. Och du har rätt. Skulle jag dricka på valborg skulle jag känna mig lite misslyckad efteråt. Har ju skrivit hör gång på gång att uppehållet ska pågå minst till midsommar och kanske ännu längre beroende hur det blir. Jag måste liksom ha ett datum av psykologiska orsaker. Så slutsatsen är väl att jag tar bilen med familjen till min vän på valborg. Jag dricker vatten och kaffe. Jag säger att jag har ett uppehåll. Inte mer än så. Att dricka eller inte är mitt val. Alla får göra som de vill och jag har inga synpunkter på de som dricker. Det kommer vara några sekunder av konstig stämning kanske men det får jag stå ut med. Allt man gör har ett pris. Även nykterheten har sitt sociala pris men det är inte särskilt dyrt att betala jämfört med att vakna upp bakis och ångra att jag bröt löftet jag gett mig själv.

Livet rullar mest på. I snabb takt. Har haft massa jobb vilket jag borde vara väldigt glad för. I dessa tider är det ju inte självklart.

Även haft vidare möjlighet att förstå mig på mig själv. Har lite börjat lätta på kravställning på mig själv. Tillåter mig tom göra fel utan att gräma mig i kvadrat. Att få lov att säga ifrån utan att analysera min reaktion i månader. Det är ett stort steg egentligen. Kunna sätta gränser som man mår bra av.

Vi höll på att mista vår vovve. En bekant hade lämnat tuggummi i sin väska som han åt upp. Ett helt paket. Var snabb som attans med att åka in och få honom att kräkas så han klarade sig. Det var en pärs dock. Herre vad man älskar sina djur. 12 år är han. De trodde inte han skulle klara sig men den hunden har 100 liv vad det verkar. Eller så är det dessa veterinärkliniker som passar på... Han låg inne under natten och fick kräkmedel. Det kostade 28 000 kr. Helt jävla sjukt. Skamligt. Han genomgick ju ingen operation eller dyl. Fick bara kräkmedel... Nu skämmer vi bort honom som bara den. Idag fick han älghud. Det var tydligt uppskattat. Han får bara viltkött. Dyraste märket med färskfoder ska gullringen ha. Såklart.

Syrrans hund fick avlivas igår. Så himla sorgligt. Så ledsna alla är. Hemskt. Det testar mitt känsloregister massor. Inser ju att mitt blodtryck rusar i dessa situationer och inser hur dåligt rustad jag är för att låta vågen av känslor rulla in och förbi. Bara vara. Den där flyktkänslan är så starkt förknippad med negativa känslor. Att bara våga vara och tillåta sig känna i lugn och ro är inget jag är tränad på alls. Snarare 100% lösningsorienterad direkt. Aktion. Kan avundas de som bara andas igenom svåra situationer. Helt obegripligt för mig hur de kan göra detta.

nu när de är dag 10 imorrn. så brukar ju ett sug komma som jag kan uppleva är fysiskt. men de verkar ju inte riktigt va så heller. psykiska e nog så starkt så de känns fysiskt vanligtvis. jag är ju totalt avskräckt för alkohol just nu och är inte ens i närheten av sug. tror de alltid varit mer psykiskt än fysiskt än ja trott. rätt sjukt hur hjärnan psykiskt kan få igång kroppen i nån slags fysisk abstinens. hur som helst. dagarna går. har kört jobb träning o sova. och medicin. mycket ångest medicin just nu. annars går ja sönder. träffa sonen o tjejen imorrn. umgås som familj liksom. ja e osäker om hon kmr palla de hon säger me chans osv. de är upp o ner . o tror de kan va rätt skadat. vet inte faktiskt. just nu är vi mest bara i nuet och är med vårt barn liksom. för hans skull liksom. komplicerat o ha barn. man bär på så mycket känslor och problem men man måste alltid bita ihop och visa en lycklig glad sida. är dock glad ja fick barn även fast ja inte ville. han är väl de enda som muntrar upp en o som gör en glad liksom. resten är ju rätt sorgligt . men sonen han muntrar alltid upp. blir lite som klistret i relationen tror ja. som gör att man försöker ta sig igenom saker. vet inte. usch jobbigt o va vuxen. ibland känns de som man är en tonåring men tvingas va vuxen. ska ju försöka allt ja kan ej dricka. annars kan värre saker ske i framtiden. de går ju bara neråt med åren. tror inte de är svårt att sluta utföra just akten att dricka, eller att sluta med själva substansen fysiskt. de svåraste är ju o bestämma sig egentligen. de kommer nog bli rätt stormigt inombords . men måste hålla i beslutet. iaf en tid. brukar tänka att ja kanske ska va nykter ett år eller ett halvår. men vem fan vet då ens vad som händer om ja dricker igen? ja har ju bevisat för mog själv egentligen att allt kan balla ur till minnesförlust och knark…. och polisdrama o skit. och har själv ingen aning liksom efteråt. lite läskigt just den veckan mot slutet där. man vaknade upp utan ångest bara trodde att man vakna upp efter vanligt ölande och sen får man reda på saker och att hela skiten ballat ur. nära överdos o skit… om man ska sluta dricka förevigt tex, den tanken. e skrämmande. det förändrar många situationer. spec de sociala. de är så knäppt på nåt sätt. men ja tror man måste hitta ett annat nytt sätt o leva på asso… ja har massa intressen ja har massa saker ja tycker om o göra. eller rättare sagt älskar o göra. men de måste va något annat… kan inte bara va min 3d art och träning. alkoholen måste ersättas med en ny era. nåt helt nytt ja hittar. något ja hellre gör på en fredagkväll. träning e bara kämpigt. och 3d art e ju för mkt relaterat till jobbet egentligen och man sitter bara still vid datorn isolerad. även fast de är en hobby. så måste ja hitta nåt nytt… ersätta känslan av att man knäpper en bira som reward. vad skulle belöningen kunna vara annars? vet inte om ja nånsin ens funderat på de. hela livet har ju de alltid varit belöning i form av stimulanter. att = ” hej då nu checkar ja ut för veckan o go nuts” . såklart sonen o sådär är de osv. men inte de ja menar nu. menar just något nytt bara för mig själv som ersätter bärsen. ah fan blir svårt de här. blir en riktig utmaning. även om saker skulle skita sig just nu, o ja vill ut o dricka så vete fan ens om ja skulle de. är typ inte rädd för drickandet längre utan mer hur min hjärna reagerar påre. kanske nåt snapat till i huvvet påriktigt nu? vete fan. har ju psykos i släkten. morsan osv. hon satt på rättspsyk. ja har ju inte direkt vart snäll mot min hjärna. aja nu kör vi helgen på ett normalt sätt och fokuserar på barnen. sen blire intressant hur den där topp psykologen från jobbet ska hjälpa mig från o med måndag… känns som ja e för gammal för o ens botas. o sen är ja kanske svår o sätta på plats tror ja. vi får se.

@Rustning Du har varit otroligt stark och beslutsam i att inte dricka före midsommar. Du berättar också hur stolt du är av att ha gått igenom en tuff period och klarat av den nykter utan att ta till alkohol. Troligen skulle du inte ha kunna lösa det på samma sätt om du druckit, då duckar man det istället och problemet finns kvar. Hur tror du att det kommer att kännas efteråt om du dricker massor på valborg? Du tänker mest på hur andra ska tänka men hur blir det för dig? Det är som du säger nytt och nyttigt att behöva lära sig hantera känslor utan bedövning och det kan ju innebära en del motstånd och mycket mod. Så om du dricker på valborg så blir det liknande, om du inte är så sugen på att dricka, att du hanterar det med bedövning istället för att vara sann mot dig själv och dina känslor. Du tar tag i ditt alkoholbeteende och du tar ansvar för det. Det borde du känna stolthet över istället för skam. Du skulle kunna berätta för din vän i förväg att du har ett uppehåll och att du mår bra av det. Att du inte vill bryta ditt beslut. Att du gärna kommer men tar med dig alkoholfritt. När man är sann brukar skammen mildras och stolthet träda fram. Det är en prövning men någonstans behöver man alltid börja. Lite tankar från mig.

Du kommer säker på något som blir bra för dig😁

@Himmelellerhelvette Tack❤️ja imorn vaknar jag pigg o alert!! 1månad kvar, sen bor jag själv(med vovven) ha en bra fortsättning på kvällen kramar

Ja, gör det. Pratar gärna med dej. ❤️

Har haft en tuff period nu ett par veckor. Varit orolig över en sak (inte alkoholrelaterat) men nu har den oron skingrats. Det känns fantastiskt. Det var riktigt tufft att inte dricka något alls för att stilla oron. Men jag lyckades avstå ifrån det, vilket jag är väldigt nöjd med. Det är knepigt när man måste lära sig att hantera sina känslor utan bedövning men jag antar att det är nyttig.

Snart är det valborg och jag har bjudits in av en vän. Vi brukar alltid dricka ganska mycket alkohol. Tänker att jag kanske ska dricka då. Men jag vet inte. Jag har ju sagt att jag alla fall ska hålla opp till midsommar. Jag är kanske inte så jättesugen på att dricka nu men det kommer ju kännas lite skumt att förklara för dem att jag har ett uppehåll. Varför de kommer de undra. Ja varför? Varför har jag ett uppehåll. Därför att jag tyckte att jag dricker för mycket och ville låta kroppen och hjärnan att vila ett slag. Kanske ha det som en rutin för framtiden att vara nykter ett par månader i början på varje år. Ska jag förklara allt det? Jag skäms. Vill inte. Komma med någon nödlögn? Suck.

@Sårad... tack ❤️ blev glad att du skrev! Känns iaf lite mindre ensamt. Vet att man ska kunna byta uppgifter via alkoholhjälpens anställda. Ska kolla hur man gör det skulle vara så skönt att ha kontakt med någon som förstår .

@Lilith Nio veckor alltså.. GRATTIS!!!...men med lite ångest över bryt? Utan kaos & katastrof? 😉 Jag hoppas du njuter i son måttlighet så du inte vaknar i kaos & katastrof med ångest över det. Skämt åsido även jag önskar måttlighet och inte total nykterhet så jag hoppassat ska funka för mig också.. fast inte just ikväll.. bubblat kranvatten innehåller inte så många %

Med hopp om en skön kväll och en ljus morgondag
🩵

@Tallstubbe Det låter väldigt klokt, detta forum har varit ett stort stöd för mig, läst varje dag 😊 visst är det vansinnigt skamfyllt! Och särskilt för kvinnor som du säger. Så enormt sorgligt egentligen, så många som kunde fått bra hjälp och stöd tidigare t ex om det ibte var så förknippat med skam! Önskar dig en riktigt fint helg 🌼

@Cashsmash. Tack för dina ord. Läste din tråd och blev berörd & inspirerad. Ska försöka läsa och skriva ofta här för jag tror det är en verklig hjälp att få stöd av och stötta andra i samma sits. Skönt att kunna vara öppen och ärlig eftersom det är så mycket skam i att inte ha kontroll över alkoholen, särskilt som kvinna. Önskar dig en fin helg!

@Tallstubbe svarade i din tråd ☺️🌼

@Tallstubbe hej! Du skrev i min tråd men det gjorde inget, du skrev med sån igenkänning 🌼 tack för dina fina hejarop! Och vilken resa du har gjort, ett scenario liknande det jag ser skulle kunna hända mig 😔 vad starkt av dig att vara nykter så länge och reda upp allt! Men fasen alltså att alkoholdjävulen smög sig på under pandemin ❤️ du sätter verkligen huvudet på spiken med att vilja vara som alla andra, det var länge min högsta önskan i samband med alkoholintag, men nu sakta trillar polletten ner att jag kanske aldrig kan ha ett normalt förhållande med vinet... Jag har också omöjligt att sluta...
Visst är det konstigt att man tänker att man aldrig ska dricka så mycket som sin förälder gjorde under ens uppväxt (min pappa var i alla år överkonsument, diplomatiskt sagt) och ändå trillar man fan dit...
Heja dig för en vecka avklarad! ✌️☺️ Bra mål med en månad! Det är aldrig försent ❤️ även gamla hundar kan lära sig sitta 🐈

Jag skev ett svar till en annan hör i forumet men det kom mer att handla om mig är jag rädd. Jag skrev så här:Grattis till 46 dagar! Känner igen mig i din berättelse även om jag har vuxna barn. Men stressen i ett roligt men hektiskt arbetsliv, att ha allt men ändå inte kunna låta bli alkoholen trots man, barn, vackert hus, vänner, intressen och god ekonomi. För mig slutade det med skilsmässa och då accelererade mitt drickande. På något sätt kunde jag ändå fortsätta driva företaget men i efterhand förstår jag ju att det märktes. Jag blev lättirriterad, ofokuserad och uppförde mig illa. Sade elaka saker. Försökte sluta många gånger och kunde hålla upp ett par månader men sedan började jag igen. 2016 slutade jag helt. Då var jag i ett bättre läge i livet. Hade träffat en ny man, mådde bra. Jag bad de jag sårat om förlåtelse och med tiden fick jag igen en fin relation till mina barn och nära vänner. Men under pandemin började jag dricka igen. Först ett enstaka glas då och då. Men efter ett par år var det en flaska vin per kväll. Skillnaden var att denna gång var jag inte arg eller ledsen. Jag sade inte elakheter eller uppförde mig illa. För det mesta drack jag hemma utan att någon utom min nuvarande man vet. Jag sköter mitt jobb bra och dricker inte på jobbevent. Jag sade inget till mina barn. Jag var rädd att de skulle ta avstånd. Och nu har jag också fått barnbarn. Berättade förra sommaren för min dotter att jag nu dricker men inte på samma sätt, att jag mår bra nu. Hon tog illa upp och litade inte på mig.Lyckades åter göra ett uppehåll på fyra månader men föll igen. Det var förra året. Nu är jag nykter sedan 7 dagar och så trött på att tänka på alkohol. Jag vill inte ljuga längre. Känner igen mig i att plötsligt få de romantiska alkoholtankarna om hur mysigt det ör att dricka rosé i solen, hur tråkigt det är att vara nykter på fester, att vilja vara som ”alla andra” men det är jag ju inte. Jag vill ju ha den sköna känslan av berusning, avkopplingen, inte bara smaken. Men jag vill inte ha ångesten som följer och jag har svårt att stanna vid 1-2 glas. Nu har jag bestämt en vit månad och det känns bra. Har också börjat med Naproxen och tror det hjälper lite mot suget. Att jag skriver allt detta är för att det inte ör en lätt fix att leva alkoholfritt men jag vet att med alkohol blir allt sämre på sikt. Det är framför allt mina barn och barnbarn och relationen med dem jag tänker på. Min mamma var alkoholist men det sades aldrig. Jag minns ju hur jobbigt det var och ändå trillade jag dit själv. Jag hoppas att du och andra föräldrar här inne ska känna er stolta över vad ni gör gör era barn när ni väljer att vara nyktra. Och det är aldrig för sent att ändra sitt liv hoppas jag. För nu gör jag ett nytt försök. Tar tacksamt emot respons från andra.

Det är hyffsat tråkigt ikväll men samtidigt så är jag enormt tacksam att jag har klarat alla alkoholsug attacker idag. Gör inte något att det har kommit en eller annan tår under eftermiddagen för jag tänker i te stänga inne känslorna och inte våga erkänna för mig själv att det är svårt och det är ok att känna sig svag för stunden. Samtidigt som jag vet om att det kommer att gå över om jag bara använder mina verktyg och andas .

Har inget alkoholsug eller är jagad av inre ångest idag. Kan inte säga att jag är speciellt nedstämd eller deprimerad i stunden. Men trött och rätt tom det är jag fast jag fick sova en tre timmar extra efter att ha ätit en liten pirog, tagit lite sallad och druckit en läsk. Festade även till det hela med två små kokosbollar som jag hade. Har alltså sovit rätt bra idag, men för ju inte någon dagbok över sömnen, vilket man kanske borde göra för att till en bättre rutin.

Gillar egentligen inte rutiner då det lätt blir att kännas som ett jobbigt tvång. Men visst är det bra att ha goda vanor det kan inte förnekas. Har ju redan så smått börjat med rutiner ändå har jag kommit på eftersom jag har som rutin att nu försöka att analysera mina känslor som kan uppkomma i stunder då jag kanske känner för att åka iväg och köpa alkohol. Det är mycket psykologi och känslor inblandat i längtan till berusning kan jag då säga. Men det vet ju alla på detta eminenta forum alltså.

Har läst senaste nytt på forumet även idag, något som väl faktiskt blivit lite av en rutin. Tänk, att jag fortfarande lär mig så himla mycket om inte bara vikten av att vara nykter och alkoholfri. Det känns som att jag har rätt så bra nytta av att ta del av andras livserfarenhet. Tror att min skapare nog vill att jag ska fortsätta att läsa och kanske skriva här ett tag till, eller vid behov för att kunna hålla fast vid fortsatt nykterhet.

För kan ju inte påstå direkt att jag är fullärd i ämnet alkoholfrihet på långa vägar. Men har då läst en hel del på nätet om återfallsprevention och annat så förstår att jag måste vara mycket vaksam på hur jag tänker och känner i stunden då tankar på drickande plötsligt kan infinna sig. För mig handlar det nog då om att vara rätt så stilla och inte bara tanklöst rusa iväg.

Men det är inte direkt lätt att gå från flaskbarn till nykterist så att säga. Men försöker då att göra mitt bästa på det området. Men för mig så blev ju alkoholen inte bara en guldkant utan mer något som allt kom att kretsa kring från den allra första berusningen. Har funderat på varför jag bestämde mig i höstas för att sluta dricka alkohol liksom.

Det handlade nog faktiskt mest om en rädsla för kroppslig sjukdom och inte en genuin inre vilja att vara nykter för nykterhetens egen skull. Det är lite märkligt att jag är nykter än i dag efter drygt ett halvår, men så har man ju jobbat hårt också. Så länge man inte medvetet tillåter sig att dricka något alkoholhaltigt alls fast man kanske vill göra så, då går det nog att fortsätta att vandra alkoholfritt.

När jag läser ord och råd från många som gått före på nykterhetens stig så att säga. Då tänker jag på att man rätt ofta får höra och läsa ord som att, tänk på hur underbart det är att vakna nykter och vara tillbaka i sitt liv med det nyktra måendet innan det blev för mycket alkohol. Börjar så smått märka att jag blivit mer som jag var psykiskt sett innan det blev för mycket öl, vin och sprit alltså.

Men nog hade det varit roligare om jag inte hade varit lågintensivt nedstämd och orkeslös i grunden som människa innan jag blev storkonsument av alkohol, vilket jag förstår bland annat berodde på min Dystymi och livssituation. När jag drack som jag gjorde tidigare i alla år så tänkte jag ju inte ens på nån framtid, det handlade bara om att stå ut liksom. Nu får man försöka stå ut som nykter.

Det mesta av tänkandet och känslohantering skedde ju tidigare mer eller mindre i ett tillstånd där hjärnan i grunden var bedövad till den grad att en lättare berusning dagligen väl var ett normaltillstånd. Nog är det rätt konstigt att man har kunnat lära sig så pass mycket och hängt med så pass bra som man ändå har gjort. Detta trots att man väl rätt ofta i många år som missbrukare av öl och annat väl sugit i sig motsvarande minst en flaska portvin om dagen för att orka leva.

Kroppen är då allt en rätt slitstark maskin i alla fall. Nu när jag varit nykter så pass länge som jag har varit så börjar jag väl så smått även få en gnutta vilja till att vara nykter på riktigt även i tanken. Men vissa dagar är det rejält motigt och kämpigt kan jag då säga. Men idag är man då nykter och har väl inget direkt att klaga på vilket man då är tacksam för. Tar mig nu en slurk kaffe och kör alltså alkoholfritt vidare.

Ha det gott mina vänner!

@vår2022 och grattis till 2,5år💪❤️

@vår2022 Det är så bra! Boken är så bra! Det gäller att öva sig i teknikerna så blir de nya banorna i hjärnan upptrampade till motorvägar tillslut❤️Kram

@Lilith Du ska vara nöjd med att klarat så många veckor. Det svåra som jag och många med mig är att hålla konsumtionen på en rimlig nivå. Håller själv och funderar på om jag ska köpa en flaska vin. En sådan otrolig jobbig dag på jobbet. Då är det gott med ett glas vin. Ha en fin helg😊

Första gången på evigheter som jag känner mig ganska rofylld🙏🏻
Jag har varit ganska arg under de senaste veckorna men jag vet att ilskan kommer när jag är övertrött jag har gått över min gräns. Ilskan kommer även när jag känner mig avvisad el överkörd…men jag blir bättre och bättre på att sätta gränser runt mig själv. Det kan hända att jag får känna mig/vara ensam/bli ensam men jag går inte förbi min egna gräns. Jag kan även bli obekväm mot ngn som tex min chef för jag måste stå upp för mig själv tidigare hade jag druckit.

Nästa vecka ska jag vara med halva tiden på teamkonferens som vi har varje vecka på tisdagar. Jag har fler patienter. Jag mår inte bra av att sitta på mitt kontor ensam utan ngt att göra. Jag har fått kontakt m en ergonom/Sjukgymnast. Toppen! Hon utgår ifrån mig inte att jag ska passa in i modellen. Jag har ytterligare fyra tider m min terapeut före semestern. Nu i maj blev det endast en gång. Nu ska jag inte tappa bort denna känsla utan förvalta den väl.

Ha en fin fredagskväll🌺Kram🥰

Känner så igen mej i mycket du skriver. Hade gärna vilja träffat dej. Har också funderat på kollektiv 😂 vet inte men jobbigt med världen bara. Tänker att tiden läker och jag jobbar på med att känna att det är ok att vara med mej själv. Inte så lätt, går till kurator varannan vecka. Har inte direkt nån annan att prata med och har väldigt svårt ”att älska mej själv” vet inte ens vad det betyder, vill ha människor omkring mej men så sårig så har tagit avstånd. Ja, det blev surrigt, lika surrigt som jag känner mej. ❤️

@Ny dag Det är jättebra att du skriver oavsett vad. När du inte skriver här gör du något annat de dagarna för att jobba m tillfrisknandet? Jag tänker på tex läsa, läsa ev dagens texter, meditera, sinnesrobön el liknande.
Mitt tillfrisknande skiljer sig från många andras….jag hade ju inga luckor då jag inte drack. Jo, visserligen söndagar samt under de tre sista åren så var det storhelger som jag inte drack men annars drack jag hela tiden. Men när jag slutade dricka så efter dag tre har det varit lugnt ngn enstaka gång sug men det var över och sömnen blev så bra. Fast jag vet att för de flesta är det inte så. Önskar dig allt det bästa❤️Kram🥰

Nykter 11 veckor. Sprack ikväll. Dricker vin men inga katastrofkänslor eller kaos. Känner mig bara ensam. Lite ångest över att bryta nykterheten men vill ju kunna dricka normalt. Kämpa på alla o trevlig helg