Senaste kommentarerna i forumet

Har du funderat på vad det var som ledde fram till tillfället eller kom det som en blixt från klar himmel? Stannade du vid ett tillfälle eller fortsatte du flera dagar? Bra gjort med två år! Då har du säkert vissa knep som har funkat som du kan upprepa!

@Majaella Hej och tack för att du frågar. Jag har inte orkat leta efter psykologhjälp.
Jag är SÅ trött. Kraftlös intill apati. Jag vet inte hur andra gör för att ”lyckas” bli sjukskrivna, som egenföretagare verkar det vara kört. Alla mina fysiska parametrar är okej. Borde vara glad för det. Men jag hade hellre velat hitta en förklaring till att jag inte fungerar.

Vet inte om det är min region eller min läkare, men här ska en tydligen köra in i kaklet hur trött en än är. På min behandling (som jag betalade ur egen ficka, tillade jag bittert :) ) var de flesta sjukskrivna under perioder eftersom det tar så mycket på krafterna.

Jag kämpar på. Alkohol är ingen lösning. Det vet jag. Gott så.

@Sattva Tack för att du tittade in❤️

Har varit väldigt trött i helgen och trött idag. Kom ut på promenad i lördags och även på bio tillsammans med min man. Vi såg den danska filmen ”Möte i Rom” där Rolf Lassgård medverkar. Småmysig film enligt mitt tycke. Igår var jag på NA-möte. Kändes bra efteråt. Vår dotter kom hem under em och kvällen. Vi hängde m maken när han tog ett dopp i sjön.

Idag har jag fyllt på TBE-vaccinet känns skönt att få ha gjort det. Och, idag avslutades eftervården med smörgåstårta . Varje vecka under ca 60 veckor har jag varit på först behandling under nio veckor och resterande tid på eftervård ett par timmar på måndagem. Jag känner mig redo och inte orolig för min nykterhet men det kommer kännas tomt. Fast jag kommer träffa deltagarna på möten. Det har ändå varit en mötesplats där jag känt mig sedd och bekräftad. Jag försöker tänka positivt när jag är på jobbet men det är inte helt enkelt. Jag förstår att när man är sjukskriven att saker och ting inte är som vanligt men jag känner mig ensam. Fast jag måste vara vaksam för börjar jag tänka så blir jag lätt ett offer och tappar min styrka mitt jag. Men ikväll känner jag mig trött och lite ledsen…..fast jag borde vara jäkligt stolt!!

Kramar🌺🥰

Hej på Er i kaffestugan! Var ett tag sedan jag skrev, men nu sitter jag i kvällssolen och njuter en alkoholfri öl. Önskar Er en fin och framgångsrik vecka vänner. Kram från Källarmannen 🥰

@AnnaPanna111 Det svåraste är att bestämma sig, snart är de fler än två om du håller i och gärna planerar varje dag så att du inte plötsligt överfalls av sug. Promenader och att läsa om alkohol, exvis Tänka klart av Annie Grace rekommenderas.
Ganska snart kommer det mesta av suget att försvinna om du inte dricker.
Försök också att hitta saker att göra som du tycker om, att fylla tiden utan alkohol är en bra hjälp. För ofta får man ett berg av tid att fylla, den som tidigare gick åt att planera en fylla, dricka och sen vara bakis....mycket tid som kastades bort. Nu kan du göra ngt utvecklande och roligt istället.
Lycka till! Du har allt att vinna och mycket lite att förlora :)

@Tezzan Inte alls flummigt. Det är precis så man ska göra. Rensa ut, göra något nytt och fint, vara glad åt det. Förändra något mer, känna sig duglig och nöjd osv
Vips har man både slutat dricka OCH har ett nytt liv med nya vanor som man känner sig nöjd med. Det gäller att ha lite tålamod och samtidigt vara nöjd med de första stegen (som snart är ett maraton av viktiga steg mot det nya livet.)
Du gör det bra! :)

Hej @Kameleont! Inte konstigt alls att du känner tvivel & irritation. Vid beroende så är ju just lögner och smygande ett av symptomen, så det är verkligen inte lätt att veta vad som verkligen är sant!

Det är också svårt att styra om uppmärksamheten till oss själva och våra egna behov efter att ha varit på helspänn och försökt få rätsida på alla känslor om att något inte stämmer en längre tid.

Min man har nu varit nykter i drygt två månader, och det är först nu jag börjar uppmärksamma hur stressad jag känner mig hela tiden. Vid enkla uppgifter som att ta hand om disken märker jag att jag försöker göra det snabbt, fast jag inte alls behöver.

Och då lever vi ju inte ens tillsammans just nu.

Har i mina samtal förstått att det är för att min kropp fortfarande försöker skydda mig och inte har hängt med i att mycket har förändrats och det nu går bra att koppla av lite.

Har tyckt att det är väldigt störande eftersom jag är sjukskriven för stress och vill vila för att kunna börja jobba igen.

Men inser samtidigt att det inte är konstigt att det är så här och försöker se medvetenheten som ett steg i rätt riktning.

Så försök ge dig själv tid. Och känna efter vad det är du behöver nu.

Skulle det hjälpa dig om din man lämnar blodprov? Finns det något annat han kan göra för att det ska kännas tryggare för dig? Känner du i sådana fall att du kan prata med honom om det?

Jag tänker att ni fick ett fint samtal sist ni pratade, kanske behöver du fler såna samtal? Kan du berätta för honom vad du brottas med och höra vad som är svårt för honom just nu?

Rom byggdes inte på en dag, saker tar (tyvärr😅) tid🩷

Nu har vi haft intervention/familjemöte med min man. Alla barnen var med (vuxna barn) Barnen och jag hade pratat mycket innan vad vi ville ha sagt och vi ville ha ut av samtalet. Vi hade även läst på mycket innan. Jag hade skrivit ner saker jag ville ha sagt. Det var nervöst men det gick bra, han satt tyst och lyssnade länge och tog in det vi sa. Det enda han inte höll med om det var hur mycket han drack, han tyckte inte alls att det var så mycket som vi sa... Det blev ett lugnt samtal, jag var på väg att bli arg några gånger (det är mycket ilska som ligger lagrat tror jag) men barnen lugnade ner situationen. Summan blev att barnen tog med sig all alkohol som fanns i huset när det åkte och min man var med på det och hjälpte till och ta fram allt. Vi har sagt vad vi vill han ska/bör göra. Det blev väl något slags ultimatum i allt. Han har nu haft sin första nyktra dag på väldigt länge. Han är lågmäld, säger inte så mycket, men hoppas han håller det han har sagt. Han sa dock nej till Beroendeakuten, men skulle ta kontakt med Beroendevården som förmodligen leder till psykolog och han ska även börja gå på AA-möten. Jag tror/hoppas han förstår allvaret med tanke på att hela familjen var med, men man vet aldrig hur alkoholhjärnan fungerar. Jag och barnen ska i morgon gå på vårt första Al-Anon mötet. Någon som har erfarenhet av det?

@Loppan Hallå! Jag blir osäker på mig själv eftersom jag var nykter under 2 års tid innan jag trillade dit. (Ett svagt ögonblick i en känsla av frihet, ensam med en bunt LP-skivor...) Jag känner mig lite som en Loser när det inte funkade. Jaja. Det viktiga är nog att man har kontakt med dem som förstår. Sådana som dig t.ex. Ha en go måndagkväll. Nu är veckan igång.

@vår2022 Mycket kloka tankar där. Det är också en svår grej, att arbeta med sig själv. Vart ska man börja och hur gör man, tänker jag. Jag är nog en sådan som ofta sopar saker under mattan, orkar oftast inte gräva runt i problem för länge utan vill oftast tänka framåt. Men det är klart att om jag rannsakar mig själv så finns det nog en del att ta tag i....Jag ska försöka hitta en ände att börja nysta i 😃 Att köra över sig själv som du skriver känns också bekant. Ibland vet jag inte om jag har en sen 40-årskris eller för tidig 50-årskris eller begynnande klimakteriebesvär men faktum är nog att jag i dagsläget är väldigt vilsen, kanske inte deprimerad men heller inte helt lycklig....sjukt flummigt hursomhelst.

När jag känner mig lite piggare ska jag faktiskt rensa ut väldigt många av mina dryckesglas. Det har jag aldrig gjort innan och blir en bra manifestation till min nya framtid. Jag menar vad ska man tex med snapsglas eller sjuttielva ölglas till, om man ändå inte ska använda dem. Det kommer bli skönt att få lite ny plats i skåpen. Det låter säkert också flummigt, men för mig blir det symboliskt. Ha en fin eftermiddag! 🤗😃

@Nell Tack! Bra att ni finns! 🙌 Är hemma från jobb idag pga de skador jag drog på mig i helgen. Inte alls bra, jag vet. Men en fördel är att jag verkligen har tagit mig tid idag till att läsa på och sonderar terrängen, vad som finns för hjälpmöjligheter där jag bor, ifall jag plötsligt skulle våga söka upp någon. 🫣

Hej @Tezzan! Förstår verkligen att det är ett jättestort steg att be om hjälp. Genom att skriva här på forumet tar du verkligen steg. Det är så modigt att ärligt berätta om det du är med om, och du får många goda råd. Vi finns här, även i frågelådan och via telefonen! Heja dig!

Nu är våren på g o solen skiner ,o va ut med husvagnen i påskas o då kom suget efter en kall kom fram öl men de gick bra, o man såg många grannar på campingen som satt med alkoholen o man tänkte tillbaka på förra sommaren. Hade planer på sälja husvagnen trodde inte ja skulle fixa åka iväg utan alkohol, känner mig stolt nu när ja pantar mina alkohol fria flaskor o behöver inte blåsa i alkohol mätaren.

@Tezzan @Tezzan Du har fått många bra lästips från @Himmelellerhelvette. Det jag också tror är bra att göra är att börja arbeta med dig själv, din inre självbiografi😁. Att det är mycket som påverkar från det och som kanske inte är tydligt eller uppe på ytan. Att ta reda på vem man är innerst inne, vad man har för behov, vad som har påverkat ens liv, vad man har för tankar om sig själv och hur de har formats. Det kanske finns en del i livet som man inte riktigt trivs med, som skaver och som man bara kör över, men vi behöver deala med det för det försvinner inte utav sig självt. Att man är sann och ärlig mot sig själv om hur man har det i livet och med sig själv. Jag tror att mycket av drickandet sker pga att man kör över sig själv. Visst triggas beroendehjärnan av olika inlärda tillfällen när vi dricker, fredagsmys, solen skiner, tristess, firanden mm, men det är ju ändå ruset vi vill åt. Att få slappna av, slippa tänka, zooma ut och varför vill vi det? Varför kan man inte göra det utan alkohol? Kan det vara för att man vill fly från något eller för att man inte orkar vara sig själv? Det är bra frågor att ställa till sig själv😁.

Ha en fin dag!🌞

@Himmelellerhelvette Tror att det ligger mycket i det du säger. För mig känns det meningsfullt att ge vidare här på forumet och det kanske är därför jag är kvar efter flera år och jag får tillbaka så mycket också. En del i min värderade riktning, att vara en del av samhället och ge det jag kan ge till någon som behöver stöd, så gott jag kan i detta forum. Ibland orkar jag mer, ibland mindre.

Jag har ännu inte upplevt något slags tvivel eller så kring att vara nykter, blir bara mer och mer övertygad när jag tex läser om hur svårt det är att ta sig ur beroendet, återfall och allt olyckligt som kan ske kring alkohol. Då kan jag känna mig så oerhört tacksam över att jag fick en sådan enorm styrka och kunde ta mig ur alkoholträsket och hoppas att det stöd jag kan bidra med här gör att fler kan ta sig ur skiten. Ibland kan jag fundera över hur mitt liv skulle sett ut idag om jag hade fortsatt att dricka och det hade nog varit ett rent helvete för jag kan idag inte riktigt fatta hur jag orkade leva så. Men det gjorde jag iofs inte.

Så vi får aldrig glömma, aldrig ta första glaset! ❤️

@AndyAndyAndy Det är lätt att man blir förblindad av sina egna negativa och hopplösa tankar och tar dem för en sanning. Det är därför det är så bra att skriva av sig här och att få höra andras reflektioner. Då kan man stanna upp, komma tillbaka lite och tydligare se vad som behöver göras eller fattas. Det blir så tydligt att ryggsäcken tynger dig och att du behöver lätta på den bördan.

Ha en fin dag!🌞

Stort tack för svar! Ni båda skriver vettiga saker och jag håller med om allt! Jag tror känslan jag hade i helgen var "har jag inte kommit längre på 4,5 år".. Har massor av saker i ryggsäcken som jag måste bearbeta. Gjorde det aktivt tidigare i terapi. Det har blivit en oavsiktlig paus det senaste året..

@Euology min funkar med på jobbet än så länge, men ett riktigt mirakel man ser på honom långa vägar men men.
Det stora problemet med min är ju att han på fullaste allvar tycker jag överdriver, han är alltså i total förnekelse för sig själv.
Tänker att din kanske tycker det med, vi är bara gnälliga o kontrollerande enligt dom!?

Du måste nog tyvärr vänta ut honom 😔

@marte ja det är skönt att veta att man inte är ensam även om det såklart är tragiskt att fler ska behöva ha det såhär. Min man har totalt förnekat för soc och för den samtalskontakt han har att han har något problem. Jag tror att han är livrädd för att stämplas som alkoholist hos myndigheter och då är det ju även svårt att få hjälp..Det är fruktansvärt att inte kunna lita på den person som ska stå en närmast. Man väljer att tro på det de säger och sedan blir man besviken gång på gång…

God "morgon" ☕️
Såå trött idag - vi kom hem strax före kl 01. Tur att vi sov nästan hela båtresan också. Tyckte oändligt synd om gubben när hans klocka ringde 05 😳
Jag satt i bilen på väg till båten och reflekterade över lördagen. Jag vaknade ju och mådde bra på söndagen men det var nåt som skavde trots att jag inte hade maxat min budget. Till slut kröp tanken fram "jag hade kunnat låta bli". Nytt tag i tankarna - varför drack jag? Jo för att det förväntades av mig. Jag reflekterade också över att jag undvek det in i det sista samt att jag gjorde det fast jag egentligen inte var sugen?! Frågan är ifall att OM jag varit sugen - hade jag då maxat min budget och sen suktat efter mer, smugit (min man har stenkoll på mina planer) eller helt enkelt bara gått all in? Ingen aning? Men det finns bara tid och den får utvisa åt vilket håll det drar och så får jag väl vrida på mina strategier om det behövs - i helgen lyckades jag iaf med mina föresatser. Gårdagen slutade med en nolla och den här dagen kommer också att göra det. Lite segt att jobba till 21.30 men sånt är livet.

Jag önskar er en härlig måndag och hoppas att er dag slutar som ni önskar och föreställer er 💛

@Kärringen problemet är att han än så länge är en ”högfungerande” alkoholist som verkligen planerar sitt drickande till tillfällen då ingen annan än vi i familjen kan märka det. Jag hade hoppats att någon utifrån skulle reagera men än så länge har inte det hänt…

@Himmelellerhelvette Det tror jag jättemycket på. Få och ge vidare. I allt typ. Jag har varit engagerad i en patientförening. Fick jättemycket hjälp initialt, och har sen gett hundratals andra samma hjälp och lite till.

Att hjälpa andra tillhör förundranseffekterna, som vi behöver fylla våra liv med. Andra förundranseffekter är tex konst och upplevelser som uppfyller dig så du känner wow 🤩 Eller naturupplevelser. God mat. Umgänge. Skratta.

Och genom att hjälpa andra påminner man sig själv. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@förvirradtjej
Packa din väska och spring! Om ni inte har gemensamt boende, huslån, barn... Spring nu! Det kommer bara bli tuffare med åren att lämna. Du förtjänar ett bra liv med en bra livspartner som kan göra DIG lycklig.

Du kan bara göra vad som känns rätt för dig, så klart, och du ska bara göra vad du vill. När jag läste ditt inlägg var det som att läsa ngt jag själv kunnat skriva för många år sen och till mitt unga jag säger jag: Packa din väska och spring!

Jag tror nog inte att jag hade lyssnat på det rådet då och jag lyssnar ju knappt på det rådet nu heller (när vi har gemensamt boende, huslån och barn). Det är så knasigt hur den logiska och känslomässiga hjärnan inte kan komma överrens...

Dock VET VI från forskningen att man inte kan få någon annan att bli nykter. Det kan de bara själva. Om de vill. @Åsa M uttrycker det så bra i inlägget ovan. Man kan inte älska ngn frisk.

I helgen har jag gått hundkurs, lektion 1 av totalt 8, första gången var det teori utan hund. Allmänlydnad. Efter det tänker jag gå kurs i spår, sök eller nosework. Men först måste jag få lillprinsen lite mer allmänlydig. Jag och lillprinsen gick också en långrunda och njöt av både hav och bokskog (icke utslagen än). Och vitsippor 😍 Och svanpar och fågelsträck med gäss.

Jag har också städat min balkong, tjoho! Besökt en sängaffär med yngsta dottern och hennes pappa och beställt en svindyr säng till till dottern (vilket också innebär att jag tar över hennes tre år gamla 160-säng, då jag inte är lika kräsen med sängar som dottern och hennes pappa är pga ryggvärk.) Lagat matlådor, bakat bröd, inhandlat hundleksaker till hundkursen och ätit middag hemma hos ex-svärisarna. Grillpremiär 😎 Och vi hade 19 grader varmt igår, så jag njöt massor av sol och värme hela helgen.

Om 40 min inleder jag min tredje kvällsvecka av sex, och hittills trivs jag jättebra med att jobba långa arbetspass och njuta av långledigheter. På ons-tor är jag ledig igen, tjoho! Och på onsdag hämtar jag min nya bil, nice 🤩 Tömma bilen på prylar har jag gjort också, men jag slipper städa den, skönt. Jag gör fortfarande mentala hoppsasteg av glädje över den nya bilen, men mest över alla bekymmer jag slipper i och med bytet.

Kram 🐘

Lite tankar och funderingar denna förmiddag surrar kring vad som gör att vissa klarar förbli nyktra och andra faller tillbaka efter nått år, två eller flera? Kan det vara att man tror sig sitta för säkert i båten? Kan det vara för att man slutar ha kontakt med jobbet om nykterheten? Jag tror att koden kan vara att man behöver ge vidare det man ”fått” alltså nykterheten. Jag har på något sätt fått en massa nycklar och verktyg för att vara nykter och dom behöver jag dela med mig av till andra för att dels inte glömma varför jag inte dricker alkohol och dels att det är en bricka i spelet om livet. Att försöka hjälpa, vara en fin medmänniska. Jag har fått gåvan med redskap, när jag inte delar med mig kommer jag sakta, långsamt ifrån varför jag är nykter. Jag börjar inbilla mig att jag är nykter bara för att jag är så hälsosam och bygger min fasad efter mitt hälsosamma liv men i grunden slutade jag dricka för att jag blev beroende, det börjar suddas ut med tiden som jag inte är i jobbet med nykterheten.

Jag fick en väckarklocka när jag i påskhelgen kände mig så rastlös, utanför och deppig att tanken slog mig att det kanske är lika bra att jag dricker!
Jag blev rädd för tanken och började nysta, vad är fel, hittade saker som jobbet och umgänget privat men insåg sen att det är sånt som ligger utanför mig. Det är något annat som är väldigt fel när jag får tanken om att det är lika bra att jag dricker! Jag hade börjat glida ifrån forumet mycket, detta med att ge vidare, jag hade mer och mer gått in i rollen som ”den hälsosamma” och nästan börjar ljuga för mig själv om grundorsaken till varför jag är nykter.

Jag är nykter för att jag blev beroende, jag gömde alkohol, jag drack i smyg, jag drack i veckor i streck varenda dag, jag bestämde mig för att inte dricka på vardagarna men klarade det bara två till tre dagar.
Jag drack när jag läste godnattsagor, jag drack när jag satt och diskuterade med mina barn och deras kompisar, jag tog återställare, planerade dagen innan att ta återställare för jag viste att jag är för full och kommer må skit när jag vaknar så jag ställde vin eller öl bredvid sängen som jag kunde klunka i mig när jag vaknade innan jag kände att jag mådde så dåligt som jag förtjänade, jag hade alkohol i handväskan som jag svepte på någon toalett om jag var iväg. Jag var inte lite beroende som kanske kan bli att jag kan dricka igen. Jag var totalt beroende och mentalt besatt av alkohol! Jag kan aldrig mer dricka! Det handlar inte om att jag är så duktig och hälsosam, det handlar om att jag är alkoholist!

Jag måste inte berätta det för alla men jag måste veta det själv! Aldrig glömma! Aldrig ta första glaset!