Senaste kommentarerna i forumet

Vill inte moralisera. Jag kan inte hantera alkohol.
Har dock svårt att se folk som dricker oftast. Vill verkligen inte umgås med folk som dricker och många har svårt att acceptera det! Så är det just nu iaf.
Struntar i om jag förlorar vänner

Det kommer gå bra detta!
Ångesten går över eller minskar på några veckor, för mig var det så iaf.
Varit helnykter snart 7 veckor och nu kan jag tänka klarare... Dock så känner jag mig överväldigad av alla tankar och funderingar ibland. Stänger inte av hjärnan med A flera gånger per vecka - då blir det tankeverksamhet istället jobbigt men ofta skönt med klara tankar. Vissa dagar känner man sig smått galen och fnittrar för mig själv :)...

När jag senast tackade nej till alkohol en afterwork (hängde inte ens på) så blev folk i princip arga på mig då jag sa. Vill inte dricka...? Det var en riktigt konstig upplevelse - det är en drog som är så socialt accepterad att om man tackar nej så är man konstig, inte en i gänget osv... En kollega till mig som jag talade lite med sade"du har inga alkoholproblem"... DET VET VÄLL BARA JAG?!
Bra dag i solen idag =)

Det kommer gå bra detta!
Ångesten går över eller minskar på några veckor, för mig var det så iaf.
Varit helnykter snart 7 veckor och nu kan jag tänka klarare... Dock så känner jag mig överväldigad av alla tankar och funderingar ibland. Stänger inte av hjärnan med A flera gånger per vecka - då blir det tankeverksamhet istället jobbigt men ofta skönt med klara tankar. Vissa dagar känner man sig smått galen och fnittrar för mig själv :)...

När jag senast tackade nej till alkohol en afterwork (gö gde inte ens på) så blev folk i princip arga på mig då jag sa. Vill inte dricka...? Det var en riktigt konstig upplevelse - det är en drog som är så socialt accepterad att om man tackar nej så är man konstig, inte en i gänget osv... En kollega till mig som jag talade lite med sade"du har inga alkoholproblem"... DET VET VÄLL BARA JAG?!
Bra dag i solen idag =)

Tack för att ni delar med er! Känns skönt i eländet att det är fler som har gjort eller tänker som jag. Tänk om man kunde vara ärlig med sitt alkoholproblem i "riktiga livet", då skulle man säkert ha folk att prata med..

Jag är en tjej på 28 år som kombinerar jobb och alkoholmissbruk, och jag har haft alkoholproblem på olika sätt sen jag var typ 16. Nu orkar jag inte längre, mitt psyke pallar inte, och jag är livrädd att min man ska lämna mig. Eller att nån ska avslöja min äckliga hemlighet! Jag har varit på första samtal på öppenvården idag, och det kändes bra. Jag har gått på alkoholmottagning en gång tidigare, men det sög. Jag funderar även på antabus.

Jag är nykter tredje dagen nu, och jag hoppas att ångesten släpper lite nu (värst på kvällarna). Som andra har skrivit så är jag nog psykiskt, och inte fysiskt, beroende.

Jag vill bara kunna prata med någon, och jag kommer verkligen följa detta forum!

Sorry för spretigt inlägg. :) Ha det bra i solen :)

Som Aeromagnus skriver vad du kallar det? Missbrukare eller alkis? Du är ju fortsatt ung. Det viktiga är att du vet att om du fortsätter på inslagen bana så kommer du med största sannolikhet om ett par år vara både och. Utöver det riskerar vi förstörda relationer och annat trist. Lycka till!
//PP

Att sätta etiketter på människor är inte min grej men man kan nog lugnt säga att du ar en klar beroendeproblematik eftersom du får abstinens och inte kan vara utan. Jag skulle nog kontakta sjukvården för hjälp eller en beroendemottagning. INNAN något allvarligt inträffar

Har varit nykter i två veckor nu. Känns som längre. Tränar mer och äter bättre. Annar har jag inte hittat något som får min oro att dämpas. Mest det jag saknar. Även om jag tycker att den blivit mindre stark. Sover bättre på nätterna. De första nätterna somnade jag runt 4 eller sov ytligt och oroligt. Men det var så skönt när jag började dricka för mig själv, då kunde jag ta ett glas vin innan jag gick och la mig, och så kunde jag göra nånting innan jag gick och la mig som blev lite kul och sen somna. Men ur det långa perspektivet är det ju dumt. Har varit bra på sömnfattiga nätter och trötta dagar ett bra tag nu. Även om det kunde vara värre. Mår inte jättedåligt, skulle bara vilja vara glad. Men tänker att om man blir lycklig så kommer det långsamt utan att man märker det. Fast saker och ting kan ju gå dåligt utan att man märker det också. Eller så är det något man inbillar sig? Är lite nervös inför att dricka igen. Särskilt nu när jag är arbetslös, tänker att jag lätt kan hantera det genom att dricka. En annan grej när man måste vara pigg till jobbet eller plugget dagen efter. Hatar osäkerheten och hur värdelös man känner sig när man söker jobb. Har nästan fått ett nu, men lyckades säga fel vecka när jag måste vara ledig i sommar. Har sagt den rätta veckan nu, men så dåligt intryck och vem vet om de ens vill att jag jobbar för dem nu. Så litet problem egentligen. Är också rädd för hur jag ska hantera alkoholen när jag dricker. Ska på två stora fester, vill ju fira personerna ordentligt och inte bli ältande eller ledsen, som jag kan bli. Det är för väldigt viktiga personer i mitt liv. Å andra sidan blir jag väldigt nervös av stora tillställningar, så därför brukar jag vilja ha alkohol. Vet inte om jag är så trevlig utan alkohol heller. Betyder väl egentligen att jag borde avstå eftersom jag tänker såhär, att alkoholen är ett problem om jag bara kan hantera grejer i mitt liv på det sättet, men jag önskar att det inte behövde bli på just de här festerna, att jag kände mig själv och mitt alkoholbeteende bättre. Så jag visste hur jag skulle göra för att göra det bra för dem. Men ska försöka vara nykter, tänka mer på dagen efter och värdet av att må bättre då, efter att man firat något. Livet utan bakisångest.

Jag funderade mkt likadant förut. Är jag alkoholist osv, starkt ord!
Kanske inte behöver använda det ordet, vad spelar det för roll? Du skriver att du uppenbarligen har problem... Och 20 starköl är mkt så ja...
Jag har problem men bara om jag dricker :) så tänker jag

Jag gillar verkligen den här sidan! Känner igen mig i så många sammanhang.

Jag älskar alkohol men känner inte av när det är dax att sluta dricka tyvärr, därför blir jag oftast fullast på alla fester... Har tröttnat på det och är less på tanken av alkohol och vilket pris jag betalar för det.

Har bestämt mig för en vit månad som start, för att komma ifrån all hets med alkohol. Hoppas att jag klarar av det, men ser fram emot att slipp all ångest som kommer med alkoholen.

Det är så himla gött att läsa allas inlägg på sajten. Som man känner igen sig i beteende och tänk. Som du skriver 30årman så är det ju ett förbannat nostalgiserande med alkoholen. Minnena som finns med alkohol är superroliga också. Naturligtvis!!! Synd bara att det nu gott för långt för mig. Hälsan liksom sviker. Inte bra!! 41 år och nybliven pappa sen ett år. Rimmar dåligt.
Har varit nykter nu i 8 dagar och börjar redan drömma om fyllor jag haft. Hur underbart det är. Vad är det som gör det sååååå mkt roligare med boz?
Vi ska med tippargänget till Köpenhamn den 4 juni. Vad är det för skillnad på om jag är nykter den dagen eller full? Varför kan jag inte ha roligt utan? Stor risk för att den ställs in för min del. Alldeles för stor risk.

Om din sambo tycker du dricker för mycket är det nog så, att ta upp någons alkoholvanor är inte något folk gärna gör. Det är ett känsligt ämne. Bara det att någon någon närstående tar upp det är en indikation på att det finns ett problem.
Du dricker ju 14-15 dagar per månad. Det är mycket.
Dessutom beter du dig illa mot din sambo. Det är svårt att säga vilken väg som är rätt för dig, kanske kan du hitta ett sätt att dricka rimligt.
Men det kanske är bra att försöka hålla sig nykter ett tag för att känna efter hur det känns och om du klarar av att avstå.

Läs på forumet du kommer säkert känna igen dig och få lite insikter kring dina alkoholvanor.

Välkommen hit:)
Det är ett problem om du känner att det är ett problem .. Alltså något som behöver mycket planering och tar tankekraft, om du är beroende vet jag inte.
Stor indikator brukar dock vara att man inte håller sig till bestämd mängd utan dricker mer.

39 årig kille,.vet inte om jag har ett beronde men rätt ofta har jag druckit mer än jag tänkt och sen haft dåligt samvete för det efteråt.

Även nostalgiska såna...även bra minnen minns jag men känner alltid lite rädsla i samband med dessa. Kommer ihåg hur vädret tillochmed kändes annorlunda på fyllan, vinden och solen underbart men så läskigt!
Att hjärnan var kidnappad av A och att jag inte kunde njuta av solsken utan.

Låt oss gärna veta hur det går för dig!!

Jag håller med yupyup att du borde nog söka någon form av samtals stöd, en kurator kan vara en bra början. Hen kan också hjälpa dig om du behöver vidare hjälp som tex terapi.
Du har haft en tuff uppväxt och kan behöva hjälp att bearbeta det. Uppväxten präglar ju enormt vilka vi är och hur vi tänker och ser oss själva. Jag hade själv en dålig start på livet och det är det som ligger till grund för många av mina problem. Jag önskar jag förstod alvaret i detta när jag var i din ålder och tog itu med det då, har gjort en del insikter under åren med det har tagit lång tid för mig att fatta hur illa det faktiskt var.

Du har mycket att kämpa med och alkohol är en energitjuv av rang. Det du beskriver att du isolerar dig känner jag igen så har det ofta blivit när jag gått in i supar perioder. Alkoholen gör en ångest tyngd, deppig och isamband med social isolering även paranoid.
Det går att umgås med andra nykter och det är bekymmersamt att du upplever att det inte går.
Du har gett alkoholen en alldeles förstor roll i ditt socisla liv. Det är inte bra.

Det är jätte bra att du hittat hit och jag råder dig att både läsa andras trådar och fortsätta skriva här. Det är ett stort steg att ärligt berätta hur du har det.
Jag har haft problem med alkohol i många år och tack vare detta forum vågade jag för första gången berätta om mitt drickande för min läkare. Jag hoppas vi kan ge dig stöd och pepp så du kan förbättra dina förutsättningar att komma vidare.

Kramar från Skåne.

Vaknade innan 7 i morse och gick en vända med hunden. Var nog 20 år sedan som jag, om jag inte varit tvingad, varit uppe vid denna tid en helg. Tittade mig i spegeln och det plufsiga ansiktet och mörka ringarna under ögonen fanns inte där. Blir mer och mer påtagligt hur alkoholen har behandlat och begränsat mig under åren.

Efter snart tre veckor är det dags för min planerade fas två. Mitt första mål var bara att ta mig ur skiten och det är nu klart. Nu börjar det svåra. Att inte falla tillbaka. Jag hittar så många plus med att inte dricka alkohol. Ändå finns ett latent sug efter ett gott glas vin.
Viljan och beslutsamheten finns där men jag litar inte riktgt på mig själv än. Fel situation, sinnesstämning etc skulle kunna förstöra detta. Jag kommer köra antabus några veckor till så att jag blir riktgt redo att möta sommaren.

Hjärtat, ja, det låter inte lätt för dig. Men jag håller med Magnus om att det är klokt av dig att tänka på alkoholen. Även om det inte får dig att må värre nu, så kan det göra det i framtiden, att du pskykiskt börjar må sämre och blir mer nedstämd. Samtidigt som det blir svårare att sluta dricka.

Har du provat att prata med en kurator någon gång? Det känns som att du varit med om mycket och att du har många tankar som snurrar. Tänker att det kan vara svårt för dig att prata med folk i din ålder om vad du varit med om? Så kände i alla fall jag när jag var i din ålder, hade väldigt svårt att prata om saker. Pratade bara med min bästa vän, men hade jag inte haft henne hade jag känt mig helt isolerad tror jag. Ja, egentligen har jag väl fortfarande svårt för att prata om saker, men jag pratar med flera olika vänner i alla fall. Och det betyder så mycket, att känna sig alienerad från andra suger verkligen. Sen är väl en kurator inte samma sak som en riktig vän eller en förälder eller en partner, men de kan ge mer stöd än vad man kan tro. Om man hittar nån bra! Att du säger att du blir mer och mer isolerad får mig också att tänka att det kunde vara bra att kontakta en kurator eller en vårdcentral. För du är ju värd att må så mycket bättre än du verkar göra <3

Strakt jobbat! Inger mig hopp!
Tack!

Snyggt jobbat.

Ger inspiration till oss klarat någon/några veckor.

Tack Carl73. Det värmde. Dricka ska jag inte iallafall. Får träna i helgen att försöka ha roligt utan a. Man är åtminstone mkt piggare dagen efter.

Du beskriver din situation bra. Du har varit med om mycket i ditt liv trots att du är ganska ung och det har gett dig en hel del att brottas med. Samtidigt tänker jag att du verkar vara en stark person som trots allt har hanterat en massa svårigheter. Det gör dig också till en intressant person även om eller kanske just för att du inte är som andra.

Du låter som att du blir mindre kritisk mot dig själv när du dricker alkohol och att du har lättare att umgås med andra. Det är en vanlig upplevelse som hänger ihop med att alkoholen gör att hjärnan stänger av lite kontroll. Risken är förstås, som du också beskriver, att det blir för mycket avstängning av kontrollen och att du råkar ut för negativa saker när du dricker och att det blir för ofta. Många tänker inte på att de dricker för mycket så tidigt som du har gjort. Det är klokt av dig och gör att du kan ändra på din alkoholkonsumtion innan problemen har blivit större. Att förändra sitt drickande kan både handla om att hitta sätt att dricka mindre eller att komma på att avstå helt funkar bäst. Jag tror säkert andra användare kan komma med fler tankar och tips om hur du kan tänka kring det här.

Välkommen hit!
/magnus
alkoholhjälpen

...... har jag nått mitt första mål. Är på god väg och nu varit nykter i tolv veckor. Trodde det skulle bli mer kämpigt och hade målat upp värsta scenariot..... visst får man kämpa emot monster mellan varven men överlag går det bra och jag ser positivt på min fortsatta resa?? Stoppar ännu en frisk dag i mitt bagage som är betydligt att bära nu?

Jag kör en helt annan taktik. Säger som det är. Är slutdrucket just nu för mig beroende på att jag druckit för mycket under en period. Har denna vecka trots att det inte är länge sedan jag blev vit (9 dygn) varit ute på två tillställningar. Fungerat hur bra som helst. Flera av mina närmare vänner har tom frågat om jag vill att dom skall avstå att dricka. För mig är det i alla fall extremt skönt att slippa slingra sig med en rad lögner som man sedan inte kan hålla koll på.

Du fixar denna helg!

Ja, det är spännande och det är intressant att upptäcka sig själv nykter igen. Det är så mycket bra man också dränkt med alkoholen. Som är kul att upptäcka igen. Det känns som att du kommer att greja det här den här gången.