Senaste kommentarerna i forumet

Att du startat en tråd här är en jättebra början! Läs och skriv mycket på forumet så ska vi peppa och stötta allt vi kan.

I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” finns en massa tips om poddar, böcker och youtube-klipp. Du måste mata skallen med nyktra argument.

Kram ?

Igår fick jag ju det. Men idag har det varit full rulle hela dagen. :/ men det är mitt eget fel!
Nu sitter jag dock i soffan i lugnet och läser och skriver här och andas. ?? dock börjar bli väldigt trött!

Hej! Jag måste säga att jag tycker det ser riktigt lovande ut för dig att fixa det här. Du tar det här projektet väldigt seriöst, och det är viktigt.

Och att du redan efter två veckor pratade med arbetskamraterna var riktigt strongt gjort!

?

Grattis till 2 nyktra år! Kul att du tittar in och hälsar på ? Det ska jag också göra, år efter år ??

Kram ?

Ja, glöm inte att andas! Kan du ge dig själv 30 min på sängen med stängd sovrumsdörr någon gång under dagen? Det är viktigt att inte stressen får skena iväg.

Kram ?

Precis så är det. En förälskelse som slutar i förnedring och kaos, och sen känner man sig halv ett tag, och miserabel. Men efter några månader vaknar man upp och tänker ”Hallå!? Vad såg jag hos honom egentligen?”

Kram ?

Låt tiden gå en dag i taget. När jag började min nyktra period kändes det otänkbart att sluta för alltid. Sen gick tiden och undan för undan slutade jag sakna alkohol. Som när man kommer över nån man varit kär i som dumpat en. I början är det olidligt, sen sorgligt, sen vemodigt. Och så börjar man tänka att var han verkligen så fantastisk, han var ju ofta rätt osympatisk egentligen, och till slut fattar man inte varför man var kär överhuvudtaget. Så låt tiden gå, det kommer inte alltid kännas så svårt att inte få dricka.

Full rulle idag med jobb och barn och städande av stora (9 år) tjejens rum som
Tog mig två timmar efter middag. ? Hon kan verkligen inte städa eller organisera. Vet inte hur jag ska få henne att lära sig. Har städat och rensat hennes rum sen hon var liten. För hon samlar på allting hon hittar så det är smockfullt. ? Har fått smygslänga saker när hon varit i skolan. Samlar på allt från stenar, pennor, hårsnoddar, toalettrullar! ?
Hon har adhd , vet inte om det är nån fix grej som dom har för sig. Syrran samlade också på massa skit när hon var liten.
För nåt år sen fick dottern städa sitt Rum själv. Då tog hon bara alla saker och tryckte in dom där dom fick plats... Tack och aldrig mer!

Hon brukar sno saker också. Inte så ofta i affärer (fast har kommit på henne med det me, när hon var ännu mindre ?) men hon brukar sno med sig saker hem från fritids. Eller så ”hittar” hon eller får saker av kompisar hela tiden. Men tror att hon hittar dom nära något annat barns plats och tar dom.... hon är nog kleptoman. Eller som en sån där fågel (är det korpar? ) ? som bara måste ta upp saker som glittrar/glimmar ? .... rensar hennes fickor och ryggsäck dagligen på massa krimskrams!

Jag själv gillar att ha ordning och reda! ? Därför blir jag nästan lite manisk ibland med städandet och sorterandet. Kan inte ha för myckt skit framme för då kan jag inte slappna av. Blir så trött på mig själv också för gör lite för mycket varje dag. Både vad gäller jobb och hem.
Och det var därför jag gick in i väggen för 1,5 år sen så får passa mig! Men när jag blir sådär trött på att jag inte kan lugna mig utan kör slut på mig själv. Så vill jag bara slappna av ÄNNU mer och sluta tänka. Så dränker mig själv med vin istället...... så dumt!

?Har inte andats så bra idag heller... glömmer det. Och sen kommer jag på mig själv så får ta djupa andetag. Men blir yr då för får för mycket syre till hjärnan på en gång. Men det är bra och viktigt att andas! ?

Huvudet på spiken! Rädslan för att misslyckas gör att vi inte vågar berätta för nära och kära i början. Och alla morötter och piskor är bra i början, så det var klokt att stänga den bakdörren.

Också klokt att inte sätta någon bortre gräns. Jag tänker ”inom överskådlig framtid” och tar ett nytt beslut varje månadsdag typ. Snart 8 mån, helt otroligt!

Och jag vet inte vad som skulle få mig att dricka nu ärligt talat. Jag har under dessa månader blivit väldigt anti alkohol, ur både individsynpunkt och samhällssynpunkt. Och jag saknar det inte alls faktiskt. Tiden jobbar för oss.

Kram ?

Det är helt naturligt att du känner sorg inför att göra slut med din vän i med- och motgång. Men den vännen har ett dåligt inflytande på dig, drar iväg dig på äventyr som slutar i katastrof.

Du kommer snart att känna en enorm lättnad. Det är tusen gånger lättare att sluta dricka helt än att dricka ”kontrollerat”. Se bara till att stänga bakdörren, spika igen den.

Håll i. Håll ut. En dag i taget.

Kram ?

Och förresten Andra Halvlek. Det betyder massor att du var inne i min tråd när jag var borta ❤️ Tack för det. Jag kände mig mycket mindre ensam på en gång ?

Om man ska sluta helt eller inte?
Jag känner att just nu vill jag inte fundera på det.
Tankarna finns på aldrig mer, och de känns just nu faktiskt ganska ok.
Men jag skjuter bort dem och säger till mig själv att "Det sätter vi oss ner och tar ett samtal om senare, när du kommit lite längre."

Jag berättade för barnen och jobbkamrater tidigt typ i andra veckan att nu skulle jag inte dricka alkohol på 3 månader . Lite spridda kommentarer av arbetskamraterna. Inte någon som ropade hurra och sa vad duktig du är precis.
Men jag funderade på varför jag tvekade att berätta.
Jag kom fram till att det var rädslan över att misslyckas.
Och att det gjorde det lättare att misslyckas om ingen annan än jag visste att jag misslyckats.
Så då bestämde jag mig att den utvägen skulle jag stänga.
?

Idag har jag varit sugen på alkohol efter en rörig dag på jobbet, inte så att jag skulle dricka något idag men känner att det kommer bli svårt i veckan. Tänka en dag i taget ska man ju, imorgon kommer jag kanske känna annorlunda och därför är det meningslöst att grubbla på framtiden. Försöker läsa på lite om hur kroppen påverkas av alkohol tex hormoner, sömn och immunförsvar, det motiverar att hålla fast vid mitt löfte.

Jag måste tacka er två personligen nu när ni är här i min egna tråd.
Har läst alla dina kloka ord @Se klart och de har fått mig att tänka på ett djupare plan varför jag har ett beroende.
Och tack vare dig @Andra halvlek hittade jag den metod som verkar funka på mig. Din faktametoden?. Passar tydligen min personlighet.
Och
En dag i taget??

Tack fina ni ? Andra Halvlek, Jullan och Kennie och ni andra som svarat den andra vändan jag var här inne.. ?

Ångesten har lindrats men är fortfarande där. Samma ångest. Samma ego. Känner en stor sorg. För nu vet jag ju verkligen att det inte går mer. Men samtidigt så är det en sorg. Som en gammal vän som alltid funnits där när det varit trist, roligt, hemskt och ledsamt.

Jag har ju försökt att dricka normalt. Verkligen försökt! Läst varenda bok, googlat, pratat med läkare, trappat ner... Men.. Tar mig en redig fylla som får konsekvenser, är nykter en månad (längsta jag gått), börjar så smått, det går bra. Riktigt bra, tror jag är botad ? och så sex månader senare är jag tillbaka på ruta ett.

Jag orkar faktiskt inte mer. Jag orkar inte hålla på att hålla koll, räkna glas, kolla så jag dricker i samma takt som andra, begränsa mig. För det är inte så jag vill dricka och om jag inte kan dricka som jag vill, så vill jag inte göra det alls. Jag vill ju dricka mycket! ?

Jag vet att detta kommer bli den största utmaningen i mitt liv. En utmaning med mig själv som antingen vinnare eller förlorare.

Ska försöka skriva här ofta. Och nu i början kommer jag nog inte vara så aktiv i andras trådar. Jag orkar helt enkelt inte.

Dagen har gått bra. Ångestpåslag ibland. Jobbat. Ätit middag med min man. Och där går det väl bättre tror jag... Ska sova tidigt. Normalt sett somnar jag inte förrän vid 1 men detta måste också ändras på.

Att jag har 3 dagar nyktert betyder inget för mig. Dricker ju sällan på vardagar så det är fredag som blir eldprovet.

Godnatt på er alla ?

Go kväll!

Nu har det gått två år utan en droppe alkohol, riktigt nöjd och jag ångrar inte för en sekund att jag slutade. Ni som fortfarande tvekar så kan jag helt klart rekommendera att vara helnykter.

Mvh

Tack för ord / stöd! Håller fast, lite överraskad av kraften i suget.

Är iväg ensam på en veckas semester, hade velat åka till någon form av hälsohem för att bryta av mitt destruktiva liv.
Men...hittade inget sådant utan for iväg med husbilen..
Dricker för fullt och förstår inte varför.
Ville vara ensam och reflektera men så åker jag förbi en ort med systembolag och det är kört.
Nu sitter jag ute i ingenstans och kunde haft det bra, men åter blir alkoholen min självmedicinering.
Vill egentligen inte sluta helt utan vill kunna hantera det, men att göra så här...sitta på en naturskön plats, med massor av bra böcker...och supa i min ensamhet. Varför gör jag detta??
Hur ska jag resa mig???

Jag tror att det är viktigt att inte börja förhandla med alkoholdjävulen utan bara säga ”Nej, glöm det” direkt.

En annan variant är att bemöta suget som man gör med sin jobbigaste granne som ringer på i tid och otid. ”Jaså, du tänker så. Hej då!” Lite milt överseende.

Kram ?

Tänk på alkoholdjävulen som en liten ilsken typ som du nu stängt in i en trälåda och spikat igen. Därinne sitter hen och gapar och skriker och gör livet surt för dig.

Utan näring, dvs alkohol, blir hen tystare och torkar bort nästan helt till slut.

Håll ut, draperierna framför livets scen dras ifrån lite i taget ??

Kram ?

Vad kan anhöriga göra då för att stöda? ?

Vi är ett skönt och peppigt gäng som tagit oss olika långt på den nyktra resan.

Dricker du varje dag? Då kan abstinensen bli svår och du kan behöva vårdens omsorg.

I min tråd finns som Kennie skriver massor av tips på poddar, böcker, youtube-klipp. Det är hårt pluggande på nyktra argument som gäller. Hjärntvätt!

En av mina trådar ”Behöver all hjälp jag kan få” finns här under ”Förändra mitt dricka”. Efter sex nyktra månader startade jag tråden ”Andra halvlek har inletts” under fliken ”Det vidare livet”. Den innehåller inte lika många tips.

Kram ?

Jag tror att beroendet sätter in tunga artilleriet första veckorna för att inte förlora sitt grepp. Ångest, deppighet, trötthet, allt för att få alkoholfritt liv att verka eländigt.. Man får vänta ut det, om man inte matar det tappar det kraft.. Och välmående säkrar mark undan för undan.

Ja, ibland går det för fort. Men du kan ju vara snabb på att tänka om åt positivt håll också. Och du skriver ju själv en smart strategi-gå in här och läs runt lite när du får lust att dricka, sen får du välja om du ska ta återfall, men du måste in här och läsa lite först. Kanske kan funka?

Bra beslut att börja här! Kan rekommendera #Onkel F:s tråd, finns mycket inspiration. #Andra halvlek har mycket tips om böcker och annat. Forumet räcker för vissa, men många behöver också lite hjälp från vården, särskilt i början. Man kan börja med sin husläkare, eller vända sig direkt till något beroendecentrum. Lycka till med att hitta din väg!