Senaste kommentarerna i forumet

2 veckor nu, inga större problem med suget, skönt.
Tittar dock in här så gott som dagligen, läser om känslor, förhoppningar och beslutsamhet.
Det hjälper mycket, även om jag kanske inte skriver så mycket själv.

Men kanske man skulle berätta sin historia, när började jag bli så fäst vid a? Jag blickar bakåt..
2007, ett år som innehöll mycket.
Gjorde en gbp, allt flöt på bra. Bodde i hus och var lugn. Men i takt med att kilona rasade, så ökade mitt självförtroende.
Att fara på fest, och ha killars intresse, det var något nytt.
Innan året var slut, så hade jag lämnat min kille och huset.
Träffade en ny, eller flera, levde ett väldigt promiskuöst och destruktivt liv.
Blev gravid och fick min son 2009, relationen tog slut innan han var 1 år.
Fortsatte på samma sätt som förr, när jag inte hade sonen. Drack, pratade med folk på nätet, lät främlingar komma på nätterna.
Övertalades att göra saker. Vet att jag följde en kille på en swingersträff, drack för att klara av det. Så många människor, väljer att inte minnas alltför mycket.
2011 träffade jag min dotters pappa, han var dålig på många sätt, där fanns både a problematik och drag av psykopat.
2013 var jag och barnen tvungna att "fly", och jag flyttade tillbaka till min hemort.
Var en ganska lugn tid rent alkoholmässigt, tills jag träffade en ny man 2015.
Han hade också problem med a, så vi drack på helgerna.
Numera är han mitt ex, men mitt drickande eskalerade efter att jag gjorde slut.
Satt ensam om kvällarna, när barnen lagt sig. Och jag tyckte att det var ett bra tidsfördriv att dricka, som en belöning på min "ensamtid". Skrev med flera, kunde även ta hem karlar när barnen sov.
Har tagit så många dumma beslut i fyllan, och jag skäms.
Mot slutet här, så började jag dricka på veckorna, på helgerna kunde jag börja dricka innan barnen ens lagt sig.
Det som fick bägaren att rinna över, var nu under påsk, drack med en vän och en kille som jag varit med förut, kom förbi.
Dagen efter vaknar jag och minns inget. Världens blåmärke på armen, ont i ena axeln. Tvättstället hängde ut från väggen och min vän säger att jag haft sex. Det är bara mörkt, kunde verkligen inte minnas vad som hänt.
Det var en så skrämmande upplevelse, och jag fick en rejäl tankeställare.
Mina barn, men även jag, är värd så mycket mer.
Jag upplever en stor beslutsamhet inom mig, och jag tror på mig själv. Att kunna välja ett bättre liv för mig och barnen, efter så många bortslösade år i klorna på alkoholen.
Har inte satt upp nå mål, utan låter det vara öppet. Vet inte om jag kör nolltolerans för alltid, eller hur jag känner kring det.
Just nu är jag "här och nu", och det får vara gott nog. ?

Har planterat så otroligt mycket blommor, växter och buskar idag så hela jag känns täckt av jord. Jordgubbsplantor, tomatplantor, bärbuskar, kryddor, olika frön och ärtor, m.m. Så härligt, blev så fint.

Varit lite låg idag så har hjälpt jättemycket att göra något praktiskt. Och just möjligheten att odla är en dröm jag haft så länge. När jag separerade från mitt ex valde jag att flytta till en lägenhet med stor takterrass och även en balkong. Vi hade bara en liten inglasad balkong förut, jag hatade det. Frihetskänsla att kunna ha egen ordentlig uteplats.

Nu ska jag göra mig klar att sova, hoppas ni haft en fin söndag!

Hej Katten
Välkommen hit, rätt ställe när motivationen finns (och även när den dippar) och för oss som ägnat mycket tid åt att fantisera om vilka sjukdomar vi redan tillskansat oss pga alkoholen.
Läs och skriv här är mitt tips. Att vara motiverad krävs, men det går att få mkt hjälp och stöd från oss som ser detta som ett gemensamt projekt, just här. Men beslut och att hålla i kan ju ingen göra åt en...
Att förtjäna att bli full och få glömma vardagen känner nog alla igen. Tricket är, och blir så småningom att förtjäna att må bra, dvs vara nykter, slippa oroa sig för kroppen, hjärnan och relationer. Men svårt att sammanfatta. Bra steg att komma hit! Här finns gott om både fina och ”fina” människor! ?

...den låten är grymt suggestiv.
Kanske skrev jag lite långt och väl kåserande om musik. Men det är verkligen ngt jag konkret använder nu - för att hålla mig nykter.
Musiken för att förflytta mig - känna.
Andning ( ngn sorts hemmagjord meditation) för att få ro och inte vara så rastlös.
Och så promenader.
Försökte städa garderober ...men det blev inte bra. Triggade igång tristess....
Ha tråkigt är riskfyllt och stress är inte heller bra.
Men nu får det vara som det är! Jag ska inte dricka något. Jag vet att suget och rastlösheten kommer....men den försvinner också.
Och om jag inte håller mig nykter så får jag ju inte uppleva vad som sker med ( och i ) mig på lite sikt....
Det vill jag inte missa....det skulle ju vara verklig stiltje och total återvändsgränd.

...zero tycker jag om. Det är antagligen onyttigt och inte vidare sofistikerat ..men gott. Till maten dricker jag vatten.
Känner igen längtan efter ngn sorts ’frihet’
Rastlös i dag, lite irriterad ...tycker inte att jag får ngt ur händerna!
När jag lagade mat fick jag sådan lust att bara gå ut någonstans och dricka....resa bort! Inte lätt just nu.
Det är snabb förflyttning jag vill åt - men också fördjupning.
Så lägger sig oron....och jag vet att vin är motsatsen till fördjupning.
Skrattade när jag läste om Falsk identitet...och att inte hänga med. Grymt bra serie...men helt hopplös att se när man är halvfull ...och inte helt enkel att följa än som nykter.
Känner så med den kvinnliga chefen Marie-Jeanne...en inte helt sympatisk person jag känner stor sympati för:-)
I morgon drar allt igång igen....men det är inte fransk underrättelse ändå!
Sköt om dig!

Haft en toppendag med båda döttrarna. Promenad x tre (varav en med hitta ut-kontroller) har det blivit. Totalt 18.000 steg och MYCKET frisk luft och sol ☀️

Min mamma fick följa med ut på en av promenaderna också. Hon blev så glad över att få träffa äldsta barnbarnet ❤️ På coronasäkert avstånd förstås!

Sen har vi ätit glass i solen och ätit indisk hämtmat. Nu lite tv och sen sover vi nog gott allihop.

I all enkelhet helt underbart ❤️

Med nykterheten känns det fortfarande lika självklart - 12 veckor idag, 90 dagar på fredag och 3 månader på lördag. Mäktigt många dagar ??

Kram ?

Hej, Se klart! Som du nog vet så gillar jag inte smaken av öl numera, tycker det är för beskt. Det har säkert också att göra med att det var just öl jag drack mest förr. Jag har även druckit a- fritt vitt och rött vin och bubbel. I början tyckte jag det var ok smak, ett rött vin tyckte jag t.o.m. var gott.
Men jag tycker flera andra sorters drycker är mycket godare, så ser ingen anledning att dricka ”a-fria” alternativ. Har också märkt att när jag ser ett fyllt vin eller öl glas framför mig så får jag avsmak och börjar tänka på alkohol. Detta gör att jag ännu mindre vill dricka det.

Om du fortfarande kan känna ett sug efter alkohol så kanske det är skillnad, jag vet inte, men testa att dricka annat, tex cola-zero ? Du slipper i alla fall att det poppar upp tankar om alkohol. Och dom tankarna poppar ju upp tillräckligt ofta ändå.

Kram

Charlie70 för att du svarade och delade med dig!
Jag känner mig mer motiverad än någonsin just nu att förändra mitt drickande.
Jag står inte ut med den här oron och ångesten, jag får sån sjuk hälsoångest efter jag druckit och är fullkomligt livrädd att jag supit sönder min kropp..

Håller med dig Kennie, eller har iaf tänkt så under de här månaderna.
Nu är det ju inte överdrivet många fester ? då det ju känns självklart att sällskapa med något a-fritt i fint glas. Tänker mer att som du skriver, ändå kan underhålla nån illusion. Jag är själv osäker.
Ikväll tar jag ett glas cola zero innan middagen som inte är förknippat med festlighet på något vis. Jag ska testa mig fram.
De som har gjort programmet här (inte jag) skriver just om hur man ska byta triggande aktiviteter mot annat. Och just det där glaset kan ju vara triggande- i förväntan om inte annat! Tack för dina tankar.

Snälla säg inte vad har får och inte får kalla min fru. Du har ingen aning om vilket helvete hon dragit in mig i och hut djävligt det är. Jag förstår att du haft det tungt och att alkoholen är och har varit ditt största problem. Ja jag har druckit för mycket Men helvete jag lever i är skapat av min fru.

För smakens skull tycker jag att det är gott med annat än vatten som inte är sött, till exempel alkoholfritt öl, bubbel och vitt vin. Jag tycker också om det visuella, bubbel i höga glas och vitt i vinglas. Samtidigt funderar jag ibland på om det ändå håller igång något sorts låtsasberoende och vad det kan leda till. Kommer att tänka på The Shining av Stephen King, nån som läst den?
Där leder helt imaginära drinkar till att gammalt alkoholistbeteende eskalerar och går helt över styr... (visserligen med en del övertalning av det mer övernaturliga slaget).
Så jag är lite kluven, men lutar nog ändå åt att alkoholfritt i fina glas kan höja festkänslan på samma sätt som att klä på sig finkläder, duka vackert och ställa blommor på bordet. Och inte bara vara ett substitut för alkohol.

Hej!
Har bestämt mig för att vara helvit i 3 veckor och påbörjat programmet här.
Är bara så sjukt rädd för att misslyckas igen då det inte är första gången som jag försöker ta tag i min alkoholism.
Jag vet att jag är beroende och att jag aldrig kommer att kunna dricka normalt.
Vill så gärna få tips och trix för hur ni hanterar det när hjärnan börjar förhandla....
Dag 1 idag men jag vet att på onsdag kommer det bli en utmaning.. första veckan är värst...

Tacksam för tips

Idag har vädret gått från sommar till vår till höst, och tidig vinter. Ungefär lika växlande som humöret under den tidiga vita tiden, men även en bit in i detta så växlar molnigheten.
Idag har jag som så ofta på helgen dragit mig för att jobba istället för att få vara ledig, dvs allt löser sig inte organiskt av att låta bli vin.
Dåliga samveten släpar som en klumpfot i gruset efter mig och jag funderar över varför jag måste iscensätta lägen där det känns just så, och vilka alternativen skulle kunna vara. Det besvärar mig. Som att jag ”hittar på” sätt att skapa missnöje, inte räcka till för mina egna förväntningar.
Det gamla vanliga. På jakt efter nån sorts frihet. Och visst hade två glas vin givit mig vila och tillfällig känsla av att kunna skjuta alla måsten- åt sidan. Jag kämpar med det här. Se mig själv med nykter blick och vad jag åstadkommer. Framåt, med ganska bra takt i ny verksamhet med massor av utmaningar.
Ändå. Inte. Nog.
Pausar nu efter den mindre anstormning av nära, små och stora, matlagning och fix.
Jag och min man pratade om hur svårt det var de första åren, att vänja sig vid ”bara vi” men hur vi vant oss och nu är detta liv både meningsfullt och bra. Jag har nytta av att mitt liv växlat under åren. Vet att det inte alltid blir bra från början, men så småningom. Huvudsaken är att vara i rörelse brukar min man säga och det är jag, och var och en av oss här. Önskar er en fin kväll!

Mår bättre nu

Nystart

Känner igen din situation som man i ett förhållande med barn. Det har tagit mig nästan 40 år att komma fram till att Kung Alkohol styr mig och är större än min egen kontroll över mig själv. Jag drack ett par öl första gången tillsammans med äldre vänner som barn när jag var 12 år. När jag var i 17/18 års åldern var jag redan alkoholist och identifierades av socialen som ville tvångsomhänderta mig men mina föräldrar sa nej.

Lobbar och fylleceller har det blivit genom åren. Fyra provtagningsperioder med blod och urinprov för att få behålla körkortet blev det. Vid det femte tillfället sa jag nej och förlorade körkortet och jobbet som Bussförare.

Mitt problem är inte att sluta tvärt för jag har varit nykter i långa perioder med eller utan tvång och provtagning. Problemet som jag har haft är att jag alltid börjar om att dricka igen, så kallat återfall eftersom jag älskar alkohol och har kämpat i hela mitt liv för att få behålla alkoholen som min enda snuttefilt som jag äger själv.

Nu har jag varit nykter i 17 dagar (fortfarande skakig/fladdrig) men kommit till insikt att jag aldrig mer kan dricka. Det är stort för mig och det krävdes tre fall där jag skadade huvudet, rygg, axlar och ett knä tillsammans med tre "skyddsänglar" som sa dom rätta orden till mig vid rätt tillfälle för att jag skulle inse och vakna upp.

Jag klarar inte det här själv utan stöd och hjälp av andra. Tidigare var jag för stolt för att söka hjälp, tyvärr.

Det är bra att du inte ger upp och bara går utan att du gör det du kan för att ni ska förstå varandra. Sluta kalla henne kärring är ett tips. Vi är trots allt bara människor oavsett vilket kön vi har. Tror på dig.

Just att inte sopa problemet under mattan, utan fundera och komma på lösningar är nycklar till en nykterhet som är hållbar..Att inte din fru säger till dig, kan väl vara att hon tycker du ska ta eget ansvar över ditt drickande? Bra att du tänker kring dina barns uppväxt och hemmiljö..Bra jobbat..?Grattis även till din tid som nykter Andrahalvlek..??

Tack för din kommentar. Det har blivit bättre hemma faktist, men det beror mest på att jag satt ner foten och varje gång hon beter sig illa påpekar jag det och låter henne gå undan istället. Tanken är väl att ge mig tillräckligt länge för att både nyktra till från alkholen men också hitta mig själv. Om jag bestämmer mig för att vägen fram efter det är utan henne så blir det så, kommer inte ta några beslut på ett bra tag (om nu inge oförutsett händer som tippar vågskålen åt endera hållet). Idag är det iallafall 3 veckor sen jag drack sist, det känns helt okej faktist.

Ja det är fantastiskt att slippa det jag var i. Torsdag, fredag och lördag kände jag befrielse. Idag lite förvirring. Orkar inte ta mig ut eller mig för något mer än tvätt, mat och titta på serier. Jag behöver däremot ha ett schema för mina dagar. Väntar på svar ang en tjänst jag varit på intervju för, har planer på lite arbete i ett eget företag och knyter kontakter.
Jag gissar att min energi kommer när jag väl börjar träna igen.

Hur är din situation? Hur var helgen?

Idag var jag på en fin gudstjänst igen. ?

Bakade muffins som vi tog med hem till svärmor på fika. Hon känner sig ensam nu så vi får göra vad vi kan för att underlätta och pigga upp henne lite. ☕?

Alla positiva inlägg mottages tacksamt. Tack!

Kram

Blir så glad av att läsa dina positiva inlägg. Behöver det så mycket just nu. Tack för att du finns här och sprider glädje.

Poppa fram och rekord i positivitet, det är inte dåligt. ?

Kram

Grattis till tre veckor och en massa nya insikter. Du gör det så bra. Dina reflektioner över hur det var hjälper säkert till. Påminnelser om hur vi inte vill ha det är bra och nyttiga. Sorgligt är ett bra sammanfattande ord, oerhört sorgligt har det varit.

Kram

Inte bara till snart 40 dagar, utan kanske främst till känslan av "vill inte". Ett måste kanske när din man sitter bredvid och dricker öl. Jag vet att var och en måste ta ett eget beslut, men tror aldrig att jag skulle fixa det. Inte som det knns nu i alla fall. Så respekt till dig.

Har ju skrivit det förr, det är en annan ton i dina inlägg nu. Är så glad för din skull.

Keep up the good work. ?

Kram

Du utstrålar mera lugn nu och dina inlägg andas hoppfullhet. Hoppas att det får fortsätta så. ?

Kram

Bra att ringa in din värsta trigger. Förebyggande strategier är det allra bästa. Mota Olle i grind, så att säga.

Starkt att stå emot ett rejält sug. Nu vet du att du kan.

Kram

Fint att du är på gång igen. Trött får man vara, så länge det inte beror på A-intag kommer man ju i gång snabbare i alla fall. Bra jobbat.

Ha en fin vecka!

Kram