skrev Anonym15366 i Leva nykter

...är där...
Men jag har överlistat det!
Jag har bokat sen träning! Systemet hinner stänga innan jag kommer hem igen! Torsdagen är räddad.
??


skrev Soffi i Steg för steg, nu MÅSTE det hålla

Det är inte illa. Hoppas att du kan se att du gör ett bra jobb mitt i allt elände och trötthet. Ja, jag var också helt slut av trötthet i början.
Bra att du får stöd och hjälp, personutredning låter onekligen läskigt, men det syftar ju till att du ska få den hjälp du behöver. Hoppas det gick "bra".

Kram


skrev FinaLisa i Otroligt

Idag har jag funderat över varför det går så lätt att hålla sig från alkohol denna gång.
Tänker att de sug som kommit ibland, har mer har varit som små "sorgpuffar" alltså en känsla av sorg för att inte få dricka mer.
Och jag har då jämfört den känslan med den ångest jag skulle få bära på om jag föll och valde att dricka.
Hoppas ni förstår vad jag menar...?
Den ångesten skulle ju vara mycket jobbigare och vara mycket längre än den lilla sorgpuffen som brukar gå över efter en stund...
Så valet blir ju enkelt efter mitt eget resonemang: Ingen alkohol!!
Önskar alla en finfin torsdag ??
Kramar ???


skrev Sofia i Tillbaka... återigen

Hej Odette! Vilken levande och härlig målbild du har till våren! Det är helt klart ett bra sätt att mejsla fram vad du behöver göra den närmaste tiden, för att i små steg närma dig den lockande målbilden på längre sikt. Det låter som en bra start att börja med lussebullar! Ett citat från kaninen i Alice i underlandet som jag tänker på ibland är "Om du inte vet vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du tar", men nu vet du helt klart åt vilket håll du strävar och vad som är viktigt för dig i livet. Inspirerande!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Tillbaka i Steg för steg, nu MÅSTE det hålla

Lycka till idag, hoppas att det går bra för dig och att du får ett bättre stöd än det du beskrivit.
Kram?


skrev Tillbaka i Tillbaka igen

Och Tack för svar. Jag har försökt att skala bort mycket i mitt liv, saker som stressar och få in mycket att bara var och vara nöjd med det. Mår bra i det. Tror det här med eventuell skilsmässa också har påverkat att hösten inte har varit så bra. Jag har ju ändå försökt ta tag i äktenskapet, känner att det måste vara bra om det ska var någon vits, och min man dricker en hel del.Hoppas på att det förändrar sig framåt då han absolut inte vill skilja sig och nu förhoppningsvis fattar att jag behöver hjälp med att avstå alkohol. Tror att det är en förutsättning.
Tack igen
Det känns så tungt nu( så klart) när det känns som att jag är på botten och ändå har haft en tidigare längre nykterhet. Valet blir enkelt bara jag tar mig ur det nu. Som du skriver, ingen logik i det hela.


skrev Miomi i Tillbaka igen

hjälper ju tyvärr inte mot beroende. :-(
Du försöker hitta någon form av logik i att du trots att du VET att du mår dåligt av alkohol så dricker du det ändå.
Det är ju kärnan i vår problematik...Beroendet styr. Reptilhjärnan tar över.
Jag tror att man måste ge upp tanken på att må bra från dag 1. Det funkar helt enkelt inte så.
När vi förväntar oss att allt ska bli bra så fort vi slutar dricka så blir minsta svacka ett hot, och vad gör vi då? Vi dricker så klart! Hjärnan är programmerad att belönas med alkohol och det är det den får sina kickar av.
Jag har varit nykter i lite mer än ett år, och det BLIR bättre. Men jag har fortfarande mina grå dagar. Skillnaden är att min hjärna är omprogrammerad. Den skriker inte längre efter alkohol. Ibland hjälper det att träna eller gå en långpromenad, ibland inte. Jag får inte längre ångest över att jag fördriver kvällen med film och lite godis, så länge det inte blir den ständiga lösningen.
Det tar tid att tillfriskna och vi måste ge oss själva den tiden, inte ställa så höga krav på oss själva och söka fel så fort inte mående är på topp.
Livet är lite grått ibland. Det är ju oftast det där grå vi försökt medicinera med alkohol...
Många av oss har alldeles för höga krav på oss själva och höga förväntningar på livet. Allt som inte stämmer överens med våra förväntningar dränker vi i alkohol. Det tar tid att uppnå acceptans och stabilitet, men det går! Vägen dit går dock INTE via alkohol! :-)
Kram


skrev Miomi i Igår gav jag upp

Talien det låter lite som du hamnat i en depression. Inte helt ovanligt när man slutar dricka. Hjärnans belöningssystem skriker efter kickar. Din serotoninhalt är säkert låg och det blir ju inte bättre av vintermörkret.
Quickfixen för oss alkoholister är så klart att dricka, men det är det sämsta du kan göra. Vänd dig till sjukvården i stället. Ibland behöver man helt enkelt en sjukskrivning. Tänk långsiktigt!

Kram


skrev Lantliv i Steg för steg, nu MÅSTE det hålla

Nu är dagen för personutredning på frivården här. I em ska jag dit och fjärilarna är vilda i magen. Uschiamej.

Finn det några DO och DON'Ts inför dagens utredning?

Stödet från arbetsgivaren är lika med noll. Så nu tän5ler jag dra in facket i dialogen med arbetsledning. Tror chefen tar det personligt och känner sig kränkt för att jag inte berättat något förut.


skrev Tillbaka i Tillbaka igen

Mitt intresse för hälsa har hjälp mig i kampen mot alkoholen, även om det de senaste åren inte hjälpt så bra. Jag .mediterar dagligen, ser till att äta bra, slukar andlig litteratur, tränar lite lagom. Jag älskar att leva så, det gör att jag mår så bra och känner meningsfullhet.. Så varför ska det då vara så svårt att avstå alkoholen när jag vet att jag mår sämre av 2 glas vin till exempel
Det påverkar mitt fokus sömn mående långt efter att jag druckit dem. Jag har ju också lyckats att dricka " normalt" under de här åren och det finns väl en längtan att kunna göra det.
Men nu är det slut med det.
Kram


skrev Tillbaka i Tillbaka igen

Hej. Skrev en lång text som jag sparade, men vet inte var den tog vägen. Tar en kort version; för 7 år sedan skrev jag på forumet. Nykter i tre år och har sedan sakta men säkert ramlat tillbaka. Fler och fler gånger som det spårar och jag inte kan stoppa. Jag har inte blivit full är jag är ute nu, vilket har varit ett problem tidigsre i mitt liv. Nu dricker jag istället hemma och kan inte riktigt sluta.Nu känns det som att jag inte har något val annat än att sluta helt. Här de senaste fyra dagarna druckit mest hela tiden, det började med lite glögg på söndagen. Jag vet hur bra jag mår när jag inte dricker och hur jag verkligen "känner livet" i mig på ett klart och härligt sätt som alkoholen aldrig kan göra. Min make vet, han har insett att han måste dra ner på sitt drickande, det här håller inte. Vi har även gått hos familjerådgivning u der hösten då jag kände att jag ville skiljas. Det är bättre med det nu och jag tänker att vi ska göra aktiviteter utan alkohol, bra för både mig och äktenskapet. Jag har ju också tre barn som bor hemma.
Dag 1
Kram till alla er som kämpar?


skrev Tillbaka i Igår gav jag upp

Jag är tillbaka här på forumet, (turen73). För sju år sedan insåg jag att jag behövde lägga ner drickandet då det spårade rejält. Efter några återfall höll jag mig nykter i tre år. I början var det jättejobbigt, sug vid diverse aktiviteter och jag var ofta ledsen över att inte kunna/våga dricka. Men sen mådde jag så bra, pigg, började meditera, läsa andlig litteratur och verkligen kände hur härligt livet är. Men så började jag lite smått att ta ett glas vi några tillfällen. Detta har jag gjort de senaste fyra åren, men det har hela tiden eskalerat. Helt sjukt att jag mår så bra utan alkohol och verkligen känner "livet i mig" på ett klart och härligt sätt som alkoholen aldrig kan göra. Har insett att nu måste jag ta nya tag och sluta igen. Det har börjat balla ur helt, tex i söndags skulle jag dricka lite glögg. Det slutade med 4 dagars intag. Sjukskrev mig, med sladdrig röst, åkte med maken in till närmaste tätort där vi jobbar, sa att jag skulle på ett möte, gick på Ica och köpte 2 st 3,5 som jag promenerade bort till sjukhuset med i väntan på att Systembolaget skulle öppna och sedan buss hem. Stängde in på på toa och drack/ vilade. På väg hem mötte jag min dotter på väg till bussen, hon tittade mycket konstigt på mig och sedan min son i bilen när jag var nästan hemma. Ja och så fortsatte det med den nyinköpta spriten tills igår när jag tog bilen till Ica och köpte 3,5 or samt drack upp min dotters alkohol.
Ja, det känns inte som att jag kan få ett tydligare tecken från universum att NU har jag inget val om det inte ska sluta väldigt illa. Min man vet om och han har väl äntligen fattat och att han måste dra ner på sitt eget drickande. Grejen är ockå att vi har gått hos familjerådgivning under hösten då jag kände starkt att jag ville skiljas. Det har blivit mycket bättre och jag tänker art vi nu får möjlighet att göra alkoholfria aktiviteter tillsammans, bra både för mig och äktenskapet. Idag är dag 1. Tänker att det är den tuffaste dagen, man har ju gjort den här resan några gånger.
Har varit inne och läst lite och känner att jag vill göra en markering för mig själv och mitt nya nyktra liv.
Kram på er alla som kämpar!?


skrev Anonym15366 i Leva nykter

Suget kom igår. Var nära. Jag skiftade tankar. ”Jag behöver inte alkohol. Jag behöver yoga. Jag behöver göra roliga sköna saker för mig.” Väntade ut Systembolagets stängningstid. 18:59, konstaterade att det var över för denna gång. jävla systembolag med sina förlängda öppettider! Stäng skiten helt! Förbjud alla gifter, cigarretter och alkohol.


skrev Javelin i Ny i klassen

Vilken underbar läsning Soffi!!! Klart du fixar 100 dagar men det är bra att du är på din vakt. Njut av dagen och dina 3 kritvita månader! Tänk också vilka läkeprocesser som pågår i din kropp just nu med. Fantastisk prestation! ?


skrev Pellis i Så kom dagen

...hela tiden! Visst är det konstigt?

Duktigt av dig att inte gå in på Apoteket Röda Näsan och handla. Jag stampar fortfarande i leran men tänker mig för hela tiden.

Grattis och klappa dig på axeln för dina vita dagar! Kraaam


skrev FinaLisa i Ny i klassen

Fantastiskt ?? 3 månader!
Härligt att läsa, mitt nästa delmål är också 3 månader, har precis passerat 50 dagar.
Njut och le hela dagen Soffi, unna dig något extra roligt idag, det är du värd!?????
Kram?


skrev Soffi i Så kom dagen

Ibland far verkligen livet illa med en. Man vill att det ska vända, men förstår inte hur. Man vill att allt ska vara normalt, men har nästan hunnit tappa bort vad som är normalt. Det känns outhärdligt. Ångesten fullkomligt kväver en.

Det är då svårt att se själv att man ändå på något sätt härdar ut, bara genom att dra ett andetag till så har man ju visat att -Jag ger inte upp!
Jag vill därför påstå att du gör så mycket som är rätt.
Du fortsätter andas, du lär dig till och med andningsövningar för att ta hjälp av andningen medvetet.
Du försöker vara nykter, illa då att bli bjuden på alkohol. Men du tänker att det ville du ju inte ha. Och den tanken är ju helt rätt.
Du skriver här när du inte kan sova. Ett så mycket bättre val än att ligga kvar och bara lida. Att sätta ord på vad man upplever hjälper i bearbetningen. Och vem vet, kanske får du ett svar som lindrar och hjälper lite. För att inte tala om vilket stort steg i rätt riktning du tagit då du inte häller i dig alkohol för att kunna sova.
Jag skulle kunna göra listan lång på allt jag läst här att du gör och som jag tycker är rätt.

Så fortsätt med de små stegen, de leder långt så småningom.
Försök att inte vara så dömande mot dig själv, du kämpar bra!

Styrkekramar!!


skrev FinaLisa i Nu vill jag köra 66 vita dagar

Du har så mycket att vinna om du håller dig till din plan. Så mycket bättre du kommer må dag för dag om du inte släpper in fanskapet?
Första veckan är alltid lite svajig men du verkar ha kraft och styrka och som du säger; en annan känsla denna gång...?
Så, stå på dig Allic!???
Kram ?


skrev Soffi i Ny i klassen

Idag gratulerar jag mig själv till tre månader nykter!
Jag kommer fortfarande ihåg när jag satt här den 5 september och läste att man bör vara vit i tre månader först om man på allvar vill förändra sitt drickande. "-Öhh, en evighet.. nej, inte ska det vara nödvändigt... jag drar ner bara till normaldrickande... eller?"
Nästan lite förvånad över att det gått bra, det har definitivt inte varit en självklarhet varje dag, men med en dag i taget så är jag nu här. Och jag börjar ju må så mycket bättre :-).
Jag är så glad att jag sitter och fånler här i min ensamhet framför datorn :-).

9 dagar kvar till 100 dagar. Jag säger inte att jag ska dit, december är trots allt en extra utmanande månad och man ska inte ropa hej innan man kommit över bäcken, högmod går före fall osv.
Men jag kan säga att jag helt ärligt verkligen VILL klara 100 (ja, minst 100...).

Varm kram till er alla! Utan er hjälp hade jag inte varit där jag är idag. TACK!


skrev Allic i Nu vill jag köra 66 vita dagar

Somnade lite senare än vanligt i går och fick inte i hop alla timmar sömn som jag vill ha, men en god reparation av hjärnan och kroppen. Att sova med en pulsklocka är ju rätt spännande när man hoppar i och ur As förtrollning, efter en kväll med A är hjärnan och kroppens återhämtning riktigt kass, samtliga nätter utan A innebär riktigt bra återhämtning. ??

Funderar på att ta upp min runstreak idag, har dock känt mig en aning vissen, lite grus i halsen och lite lätt huvudvärk (kroppen förväntar sig sitt gift förstås) sen i söndagsmorse (årets hemskaste morgonuppvaknande). ?? ska nog släpa med mina träningskläder till jobbet.

I kväll kommer utmaning nummer 1, den känns inte så skrämmande egentligen, vet att jag klarar den. Torsdagar kan suget kicka in redan när jag lämnar kontoret och stegras under tiden jag åker hem, kan med pirrig känsla tänka på min kalla cava-flaska där hemma och första glaset, första klunken som kommer vara sååååå gott. Risken att jag knappt kan hålla mig tills att barnen sover är väldigt stor, tänker nåja ett glas kan de väl se mig med.... sen är det nedförsbacke rakt ner i källaren. Usch.

Det är inte första gången jag är här, det är inte första gången jag bestämt mig för att sluta denna skit. Men det är första gången min känsla är så stark. Läste på någons sida att den personen sörjer de högtider där det serveras alkohol, jul, påsk och midsommar, samt alla andra tillställningar. Så har jag oxå tänkt som nästan absolut första tanken - men det sociala då?? Hur blir det med det?? Nu ser jag fram emot att delta nykter, har aldrig hänt förutom när jag varit gravid. Ser fram emot att komma ihåg allt jag sagt, ha full kontroll och kunna parera eventuella bråk. Ser fram emot att må riktigt bra både på festen och efteråt. Vill vara spiknykter till en början bara för att känna hur det känns. Dessutom känner jag en styrka i att gå emot strömmen, inte vara som alla andra. Det kommer inte vara svårt att motivera för andra, jag satsar på min träning och jag kör vv vilket innebär att pointsen är så snåla att jag inte har ”råd” att dricka vin. Jag är inte överviktig, utan snarare vältränad får dock inte bort en del mjuka partier eftersom vinet gör en plufsig... så det ser jag oxå fram emot, all min hårda träning för att behålla en anständig snygg kropp trots vin-pimplande, vad kommer resultatet bli nu? Shit va snygg jag kommer bli ?

Nu kör vi, jag välkomnar dig dag 62! ?


skrev Javelin i Så kom dagen

När ska det vända. Kan man få hur mycket skit i livet som helst, det är år sedan livet var i ett normalläge. Försöker sova men ångesten river i mig. Svettas och fryser om vartannat. Undrar om det beror på a eller om det är nåt annat.

Fick en kopp glögg idag och märkte efter första klunken att det var alkohol i.. Va fasen också, jag som ska vara nykter. Inte hela världen men jag har motstånd så det räcker och blir över ändå. Ingenting jag gör blir rätt. ?


skrev Allic i Nu vill jag köra 66 vita dagar

För ditt pepp Vinäger! Känns verkligen på riktigt som en boost framåt att du tror på mig. ?? Ska ta mig ut i forumet och läsa samt kommentera jag med, men just nu är jag starkt fokuserad på att klara min utmaning helgen. ?

Heja oss som tagit tag i våra problem och jobbar på framåt! ????


skrev Allic i Nu vill jag köra 66 vita dagar

Kväll dag 4 eller 63. Inget sug, trots att jag var tvungen att jobba en del i kväll... bra där! ?? Ännu mindre sugen på att dricka blir jag när han, min särbo, ringer och är på lyset efter en middag med ledningsgruppen... ”Har du druckit vin i kväll?” Frågar han lite barskt. Han har tagit på sig ansvaret för att checka av varje kväll. Nä, men det har du... säger jag. Hörs extremt tydligt att han druckit. Men nej nej, det var ju bara en öl... eller två öl.... eller vänta nej ett glas vin till maten, så var det. Eller jag menar vi delade på en flaska så ett glas vin och några droppar extra. ??? Sen svamlar han på om mig och hur trasig jag var innan jag mötte honom, så måste det ha varit! Japp, och hans otrohet fram och tillbaks i nästan två år, det kanske ha bidragit liiiiite, men inte så mycket.... han skäller och svamlar och allt jag tänker är, tack gode gud att jag är nykter och yes vad bra det är att vara nykter. Nykter is the shit liksom och som det känns nu så vill jag vara nykter for ever! ? Särbon vaknar med torr tunga och tungt huvud, helt klart, det var banne mig inte ett glas vin till maten... snarare nån flaska. Jaja, hans bekymmer. ?

Jag vaknar pigg och nykter i morgon, fy tusan va skönt! ??


skrev Lingon1svart i Min resa. Jag är mer än skräckslagen

men tänker att det faktiskt får mig att stanna i kroppen o ännu lättare avfärda A-viskningarna som kommer i skymningstimman. Påminns om att jag är här och är närvarande och liksom distraheras. Bra skit ju! Så nu är pass nr två bokat till fredag med vännen som drog med mig igår!

Har varit ovanligt produktiv idag. Slagit in julklappar som kommit med posten. Hade vanligtvis antingen druckit vin eller krupit på väggarna av att vilja dricka vin och därmed inte alls fokat på ngt produktivt som också gav mig tillfredställelse o lugn. Att använda händerna o pyssla, baka eller laga mat är rätt gött o meditativt. Kanske hittar tillbaka till det mer och mer!? Hoppas det! Att skriva här är också skönt för knoppen men också lugnande för hela mig. Att låta ord skapa meningar som väver mina tankar i mönster som får mig att fatta mig själv lite bättre är rätt jäkla magiskt❣️

Lägger en nykter onsdag till handlingarna och ser fram emot en lika nykter torsdag. Men först ska här snarkas ? ? ?

Kram ? till dig som kämpar vid min sida. Tillsammans blir vi starkare och klokare❤️


skrev Virvla i Ny i klassen

Ska man aldrig ge sig själv.. kanske över en tid.. men aldrig för resten av livet. Heja dig som klarat dig så här långt! Satsa på 100 dagar, du kommer fixa det! Kram på dig?