Senaste kommentarerna i forumet

Jag och mitt ex var ”livsnjutare” eller skulle hellre idag kalla det livsförstörare. Under de 25 år vi levt ihop har jag stressat som ett djur i mitt eget företag för att vi ska kunna ha en god ekonomi. I långa perioder har hon varit deprimerad och jag har förnekat hur mycket det påverkat mig. Samma dag hon sa de magiska orden sa jag stopp. Nu måste jag vara på topp. Det gick bra ett par veckor sedan började det så smått. Nu är jag på solresa helt ensam. Blev en hel del de första tre dagarna av åtta. Då sa jag stopp. Nu får det vara nog. Och det får det minsann. Och det är det minsann. Hoppas på ett bättre förhållaande till A i framtiden. Annars får jag sluta för gott.
Kram

Nej precis men det känns som att nästan ingen förstår!
Det tycker jag låter som en utmärkt idé, så kan vi försöka peppa varandra till att klara av att hålla sig nykter!
Tyvärr har jag aldrig haft någon speciell hobby eller intresse som involverar andra personer så jag kan fortfarande göra dom sakerna fast med ett vinglas i handen och ett dåligt resultat. Hade du det?
Det tycker jag låter Som en bra plan, jag ska också försöka komma på något roligt som jag kan göra men jag har isolerat mig och tappat kontakten med nästan alla förutom dom som har samma problem som mig, bara för att kunna dricka på helgen.

Idag kom vintern till västkusten. Samma framförhållning som vanligt när man samma morgon just innan lämning kommer på att man behöver hitta alla vinterkläder. Stavas KAOS men jag överlevde denna gången med.

Äntligen är det jag pratat om lite i föregående inlägg, -vårt "kommande stora projekt" offentligt.... ...trumvirvel... .......VI SKA GIFTA OSS! :-)
Det har varit ganska svettigt ett tag. Vårt först planerade och redan bokade upplägg,- en minimal vigsel i stadshuset med två vittnen bestämde vi att ändra i sista sekund.. Vi har hela tiden velat göra det enkelt och inte som ett vanligt bröllop, sönderstressat ner på molekylnivå. Men vi kände båda i hjärtat att något inte kändes helt rätt. Vi ville fira detta med våra nära och kära!
Så nu har vi inom loppet av ca två veckor snott ihop en bröllopsfest istället med allt vad det ändå innebär. Eller rättare sagt, håller på att få ihop. Vi har nätt och jämt bokat lokal och fått ut inbjudningar. Det mest tokiga är väl att vi beslöt att datumet skall kvarstå, allt ska ske i mitten av november!
En sak är säker, nu känns det väldigt kul och hösten kommer gå fort :)

Så där är vi nu och som följer att grubbla på är ju vissa dilemman i frågan. Dilemmat som stavas alkohol. Svensexa?? Bröllopsfest??
Senaste dagar inklusive helgen har passerat utan bekymmer och jag känner små framsteg varje dag i mitt nya sätt att tänka med mindre krav och att ta dagar och lust mer som de kommer. Jag mår väldigt bra just nu!
Så frågan är då, varför skulle jag inte kunna klara av att dricka och ha lite kul på mitt eget bröllop??
Har jag redan förträngt den personen som suttit och skakat i soffan hemma en måndagskväll, med knuten näve, för att inte gå till barskåpet. Kan det verkligen varit jag?
Ja det är ju dessvärre så och lite tragikomiskt i sammanhanget så kommer den personen sannolikt alltid finnas och lura i huvudet, ända tills döden skiljer oss åt.

Känner igen mig så i din beskrivning. För mig är det också bara helgerna och inte veckorna. Men om man super konstant på helgen så går det ju iäut över veckorna också.. Man är ju inte 18 år längre direkt ? Jag är bara på dag 2 efter en helveteshelg. Hoppas jag kan vara lika stark som du. För mig måste jag vara nykter nu, annars förlorar jag min familj.. Så illa har det gått.

Hejjar på dig! Du kommer klara det!

Jag har ringt läkaren nu och bokat en tid för mitt mående. Ska även försöka ta upp någon hobby jag inte gjort på länge. Får se hur det går. Ett jävla slit och det är bara dag 2. Hoppas det blir enklare snart.
Kommer använda detta som en dagbok ungefär. Behöver skriva av mig och så..

Solen skiner ute och alla andra verkar så glada. Men för mig är det bara mörker just nu. Önskar nästan att det regnade så jag slapp se solen.

Jag förstår! Vad tråkigt med din släkting, vi gör ju inte detta med mening. Man dricker ju inte för mycket och strular till det för att man är en elak person. Jag bävar också för helgen. Kanske du och jag kan bestämma oss att i alla fall denna helgen blir en nykter helg, så får man se vad som händer sen. En helg i taget kan man säga. Vad tror du om det? Vad tycker du om att göra på fritiden innan det blev såhär? Hade du några hobbies? Jag ska försöka hålla mig sysselsatt hela helgen med något kul, kanske boka in något tidigt på lördagen och söndagen så jag verkligen inte kan dricka.. Det kanske fungerar. Har inte kunnat göra roliga grejer på helgerna på länge.. Är alltid bakfull och sover bort hela helgen. Men nu ska det bli ändring på det!

Kram så länge

Det känns skönt att det finns någon som förstår och att man inte är ensam om dessa problem!
Nej tyvärr inte, den enda jag är nära ur min släkt hade bara fått mig att må sämre om jag skulle berätta.
Det är precis som för mig, dag 2 här med och veckorna går oftast bra men när helgen närmar sig så börjar tankarna att "nästa helg kan jag börja bli nykter istället, en sista helg skadar inte", samtidigt som jag vet att det kommer va samma sak nästa helg och att jag i sista sekund kommer gå och handla alkohol då också.

Kram

Okej dag nr 2!
Inte kanon direkt.
Avbokade alla mina jobb (är egen) och gick och la mig vid nio, kommer inte upp ur sängen alls idag. Vill bara dö bort här.

Jag vet inte varför jag är ledsen men tårarna bara rinner och rinner. Är helt orkeslös.

Har ångest och mår så jävla dåligt psykiskt. Detta har ju inte med alkoholen att göra men vad är det som händer. Dricker ju bara en dag i veckan, inte kan det vara abstinens. Nej jag känner mig deprimerad..

Har aldrig mått såhär dåligt innan.
Måste ta mig upp och försöka jobba lite...

Hej Lussebulle!

Jag känner igen mig så i din beskrivning. Det liksom bara blir att man har köpt på sig inför helgen. Min familj sa stopp igår så jag måste hålla mig nykter, annars förlorar jag dem. Har du någon familj eller vänner du kan prata med? Vi kanske kan peppa varandra? Jag är på dag 2 som nykter hitils men jag bävar såklart för helgen.. Veckorna brukar gå bra att hålla sig nykter på.

Kram

Hej!
Senaste 18mån har jag druckit varje helg. Druckit mig riktigt berusad nästan varje gång.
Jag har insett att jag har problem eftersom jag gömmer vinglas, jag ljuger om min alkoholkonsumtion och varje fredag tänker jag att jag kanske borde ha en nykter helg men ändå står jag till slut där inne på bolaget för att hinna handla innan dom stänger.
Nu sitter jag här och har sjuk ångest, jag har skakningar och jag mår allmänt dåligt.
Jag vill inte dricka varje helg, med jag gör det ändå. Det har blivit en vana.
Tanken på att inte dricka en helg känns så himla tråkig och dom få personer jag inte dragit mig undan vid detta laget det är dom jag kan dricka med. Dom som sitter i min sits.
Ursäkterna jag hittar på för att dricka är så otroligt dåliga,
tacos en fredag? Då behövs det vin! Myskväll? Då behövs självklart vin och kanske en flaska bubbel! Ska jag vara själv en helg, då behövs vin såklart. Ska jag umgås med någon, vad behövs? Självklart vin! Alltid samma visa och alltid så börjar jag veckan med "nästa helg ska jag absolut inte dricka"

Vill bryta denna cirkel innan det blir värre. Jag måste göra det!

Måndag, ny vecka och några dagar sedan du påbörjade din nedtrappning inför antabus. Hur mår du? Berätta gärna hur det går för dig om det känns ok.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Det är det som gäller här, både vad gäller egen uppdatering och kommentarer i andras trådar.

Tar med mig dina ord "Trägen vinner". Så måste det vara. ? Till slut så.

Kram

14 dagar vit är inte att förakta. Det blir en återhämtning för kroppen. Förstår dock din besvikelse över återfallet, har ju gått igenom det några gånger. Det enda vi kan höra är att komma igen och igen och igen. Vad ska vi annars göra? Ge upp? Nej nej, aldrig. Så långe vi fortsätter kämpa finns det hopp. ?

Kram

-----

Kvinnan19

Så jobbigt du har det just nu. Jag håller med Knaskatten, starta en egen tråd via de tre punkterna uppe till höger, så blir det lättare att följa och stötta dig.

Lycka till!

Kram

Vi har ju varit med här ett tag nu. Tänker att så länge vi inte klarar helvitt får vi göra det bästa av situationen - och det gör du. Många nyktra dagar mellan fyllorna. Men det är klart att vi vill slippa eländet som följer med alkoholen.

Håller med Mstrx, det kanske är dags att söka hjälp. Det finns så många olika alternativ. Är det något du skulle kunna tänka dig?

Åh, att det ska vara så svårt...

Och du, din interpunktion (som det så fint heter vad gäller skiljetecken som punkt, komma mm) är helt ok. Dessa behövs ju främst för att texten ska bli mer läsvänlig och onödiga missförstånd förhindras. Inga problem alls att förstå det du skriver. Tack och lov är det inget prov att skriva här - tvärtom, det är känslorna som är viktiga.

Ha det gott! Kram

Måndag och en nykter helg är bakom mig, så himla skönt. Trots att jag frontat A mitt framför näsan så har det gått över förväntan, så beslutsam och bestämd som jag varit så var det inga problem. Helgen har varit full av energi och jag har fått en massa gjort, saker som jag inte fått gjort tidigare, då har man bara osat A och lullat runt. När jag haft lite lugnt och slagit mig ner i soffan har jag hängt här på forumet och läst era inlägg. Viktigt att vi finns här för varandra!

Helgen har gått ut på vila...det känns betydligt bättre nu så jag ser fram emot en ny vecka.
En vecka med jobb, alkoholterapeut och AA-möten.
Jag var ju inte dit i torsdags och jag känner att jag behöver dom där möten, dels för att få dela tankar och dels för att få känna av gemenskapen och kärleken som delar med sig av.
Jag känner att jag trivs i mitt nyktra liv...är en sorts frid i mig just nu.
Visst det kan bli tråkigt emellanåt...men jag är hellre uttråkad än packad och miserabel.
Märker att jag börjar planera för saker som jag aldrig skulle ha gjort när jag drack...typ åka slalom, hyra stuga i fjällen och annat sånt som jag vill göra...känns fantastiskt roligt att kunna planera och se fram emot saker ☺

Hej Piazza Duomo!

Tack för välkomst hälsningen! Första dagen är avklarad och jag känner mig piggare än på länge nu på morgonen. Nu ska jag fokusera på den här dagen. Livet går fort och från och med nu vill jag vill uppleva det utan alkohol.

Ha en bra dag önskar lilla Anna

5 helger ???? Härligt ❤️ Hoppas du får en finfin start på veckan ??

Är inne på 4e dygnet sedan sista glaset.
Känns väldigt märkligt att JAG räknar dygn.. jag är ju inte någon som kämpar mot alkoholen på DET viset, ni vet, så som alla andra antagligen gör.. jag är ju inte SÅN, inte BEROENDE på det viset..

Ni fattar, va?
Alla andra, men inte jag..

Känns skumt, att inse att jag har problem. Men så är det ju.
Jag kan LÄTT låta bli att dricka. Ända tills jag säger jaja bara ett glas..och det blir så klart 2, 3, 5.. sen kräks jag på natten, mår uselt dagen efter, har minnesluckor och svär att jag ALDRIG MER ska dricka... förrän nästa dag eller dagen efter det.. ett litet glas kan jag ju ta... som blir 2... ja ni fattar..

Jag KAN INTE dricka
Jag SKA INTE DRICKA
Det är ju bara att inte göra det.
Säg NEJ
NEJ NEJ och åter NEJ för tusan bövlar.
Hur svårt kan det vara??

Så jävla svårt..

Hej Soffi! Vad fint att du bryr dig ? Jadå, jag mår bra :) Har bara haft en helg med aktiviteter och människor kring mig nästan hela tiden. Inte kommit undan riktigt för att ha tid att uppdatera här. Det här är ju min lilla stund och då vill jag vara ifred. Ska skriva mer sen ikväll :) Hoppas att allt är bra med dig med? Kram!❤

Jag saknar dina uppdateringar för helgen. Jag hoppas innerligt att det beror på att du mår bra och har fullt upp med det positiva livet.

Fyra veckor är jättebra! Starkt!

De där "aldrig mer" tankarna är ju ganska grå, jag håller med om det. Helt rätt att "bara" sätta stopp för dem, lämna dem obesvarade och styra in tankarna på; -Idag ska jag inte dricka.
Jag tror på det.

Ha en fin start på veckan!

Jag har klarat min femte nyktra helg! :-)
Även om jag druckit varje dag tidigare så är det ändå helgerna jag var mest orolig för - men det här går ju bra!
En av mina strategier är att alltid ha något alkofritt att dricka tillgängligt när jag får tankar på alkohol, och det funkar ju faktiskt, tom när mitt sällskap dricker. Känns fint, känns faktiskt inte ens som jag försakar något stort.
"Meningslösa söndagar" går också att fördriva utan vindimma, inte för att jag hittat något nytt roligt sätt att fördriva dem precis, inte än, men det står helt klart att de inte blir bättre av ett rus.
Tar också med mig "tricket" att se på mina tankar utifrån när de drar iväg åt fel håll. Det funkade jättebra och ska användas mer.
Så nu är det full fart framåt på dag 33 :-)

är hög! Tack och lov inte vad gäller stickor och spån, men grejer som är är impregnerade med minnen. Och höstkylan...
Ha det fint Berra! Du tillhör forum, och tillför! / mt

Det ör hurvigt ute nu, och även inomhus har man fått börja slå på värmen både här och där.

Jag sover med strumpor, det låter hur fnurrigt som helst, men svettas om benen, och kör jag ut dem utanför täcket....så har jag snart världens mest förfrusna fötter, samma sak gäller armar och händer, bålen håller jag alltid intakt under täcket, det är där jag fryser först.
Har fått skrapat bilrutorna redan tre gånger på två veckor, så det är inget larv, vintern är på gång.
Snart dags att krypa under bilen och slänga på vintersulorna, bara min garageuppfart blir ledig snart.

Vi har lejt att byta tak på vårat hus, ja grannen också, så det ligger en massa bröte på uppfarten från byggfirman.
Två veckor skulle det ha tagit, vi är inne på sjätte veckan nu, ge aldrig en hantverkare ditt fulla förtroende.
Jo jag har en hel del påpekande att göra när det gäller byggteknik och tillvägagångssätt, men det går ju inte att prata med killarna på taket, östeuropéer och kan ingen engelska, suuuck!
Efter att de hade lagt på råspont på taket fick vi hela vinden full med flisor och sågspån, nja det var väl inte världens ordning däruppe heller innan, men nu var det dessutom skitigt, väldigt skitigt.
Fällde vi ner vindsluckan kom det ett par nävar av spån ner på övervåningen, så senaste två veckorna har jag suttit med mysbrallor fulla av trästickor ( jo rumpan med för den delen) och en dammsugare med ett litet borstmunstycke och sugit och sugit ett par timmar var kväll.
I helgen tog vi oss i kragen och började dessutom att röja, dottern fick vara med och sortera ut det hon ville spara till sin dotter.
Elektronik i vänster hörna, friluftsgrejor på kortväggen, möbler i höger hörna, julsaker på mitten tillsammans med extratäcken och kuddar, luftmadrasser osv, fläktarna åkte upp nu när sommaren är över, och det är rena blå hallen om man jämför mot innan.
Alltså det är grovrensat, i lådorna har vi inte rensat ännu, man blir lätt så nostalgisk och det tar en evighet att pilla runt i dessa.
Det kommer senare...

Åhh här är morfars skidpris ropar frugan, håller upp en bronsstatyett märkt med första pris,
årtalet under andra världskriget, då han var tjugo år.
På kortväggen hänger mina långfärdsskidor och hånler åt mig, fick dem i artonårspresent, använt dem två gånger.
Första gången när de var nya och jag ville prova dem, så gick de lättare bakåt än framåt, de måtte ha satt spetsarna i fel ände.
Sedan för ca tio år sedan tog jag med dem till fjällen, min polare och jag skulle tolka upp till fjällstugan med en snövessla.
Behöver jag säga att jag raserade hela ekipaget med att ständigt plöja runt i snön, så jag såg ut som en snögubbe när vi kom upp.
Jag gick ner med dem, de går ju för fasiken inte att svänga med heller.
Pjäxorna hade torkat och blivit stela, sprack på mitten under hålfoten så fötterna var fulla med snö de också.
Så det där med skidor är inte min grej helt enkelt, och så ser man motsatsen mot gamle svärfars bragder.
Ni förstår att det tar tid att mangla sig igenom en välfylld vind, minnena fullständigt exploderar i mitt stackars huvud.

Dottern plockar upp ett gosedjur ur sopsäcken och utbrister, ...men den här är inte min!
Nej den är min, svarar jag henne, och både frugan och dottern står där med stora ögon.
Det är en ful babian som jag fick av min första flickväns lillasyster i födelsedagspresent, hon tyckte den påminde om mig.
-Uäck utbrister båda två, -en gammal flickvän!, och håller i den som om den vore en påse med färsk hundskit.
Jag tyckte nog att om en elvaåring tar av sin veckopeng och köper en present till syrrans pojkvän så är den nog väl värd att spara, eller?
De suckar och säger att den får minsann inte ligga bland de andra gosedjuren, lägg den i pappas kartong för gamla minnen.
Man kan nästan ta på svartsjukan som ligger i luften, och man blir förvånad över att de blir förvånade över att jag har sparat något sådant, det är ju mina minnen...
Ha!, de skulle bara läsa mina gamla kärleksbrev....nej förresten det är ingen bra ide’.

Så som ni förstår, jag kommer framledes att rota i mina egna kartonger framöver, utan att den kvinnliga eliten ska få tycka till.

Det var helgen på den gångna veckan, ja i alla fall ett stickprov, mycket vatten har hunnit rinna under broarna ändå.
Slutkontentan är i vilket fall gott, vardagarna har väl varit sisådär, mest jobb, laga mat, diska, somna framför teven osv.
Det är helgerna jag lever för, och det var det även när jag drack, och precis som innehållet i flaskan är förändrat så har även helgernas innehåll förändrats, till det bättre.

Jag längtar lika mycket på fredagen, men ångrar inte helgen på söndagen, allt är frid och fröjd, raka rör hela vägen.

Nu är det hög tid att försöka sluta ögonen och definitivt ta ett slut på den här helgen, nästa gång jag öppnar de klarblå är det en ny vecka att ta sig an, den första dagen oftast inte den bästa, men det blir bättre.

Känner att jag har en sticka kvar i ena skinkan efter att ha suttit på vinden, så snart blir det pyspunka på gamle Berra.
Ja eller det är det väl för jämnan om man frågar familjen, hos grannen till stickan verkar det vara korsdrag mest hela tiden.

Tjong!

Berra