Senaste kommentarerna i forumet

Tack för välkomnande!

Jag vet ju att risken är stor att jag tappar kontrollen så fort jag sänker garden. Jag vet också att det inte är lika kul att dricka kontrollerat som det är att bara släppa taget.

Men jag vet också att jag kraschlandar om jag släpper taget. Jag har gått över gränsen för många gånger. Så det är inte ett alternativ att släppa taget helt. Jag vill inte leva mitt liv så mer. Kroppen tar stryk, och psyket allra mest.

Jag ger mig en chans att visa för mig själv att jag klarar av att dricka kontrollerat, även över tid. Och klarar jag inte det så måste jag sluta helt. Om vinmängden jag dricker väcker okontrollerat mersug så får jag klara mig utan alkohol helt.

Jag umgås på allvar med den tanken nu. Tidigare har jag mest förnekat att jag har problem med alkoholen. ”Alla dricker väl så?” Nä, alla dricker inte så!

För att dricka ett glas per timme håller jag stenkoll på klockan ? Om fyra minuter har första timmen gått och jag har två munnar kvar i första vinglaset. Sticka och virka framför tvn sysselsätter händerna också! Och skriva här ?

Jag tror att tempot är helt avgörande för mig. Ju snabbare jag dricker de två-tre första glasen desto snabbare kommer jag till stadiet ”vad fan jag skiter i att försöka dricka kontrollerat utan köper mer vin imorgon, det är jag minsann värd.” Jag vill inte hamna där.

Kriga på Halvdan ??‍♀️

Jag känner igen mig rätt bra i det du skriver... Att vara så energisk, kreativ och levnadsglad och samtidigt så... frustrerad? Ångestfylld? Rastlös? Uppgiven? Äsch jag hittar inga bra ord. Under senare tid har jag tänkt att det kanske inte är dödsångest man lider av, utan livsångest. Man har detta enda jordeliv, en enda livstid. Så många valmöjligheter. Så litet tid. Man väljer det ena, och går miste om det andra. Bara var man ska bo, eller vad man ska jobba med tex. Man kan inte bo i tre olika länder samtidigt. Man måste välja. Man kan inte ha tio olika jobb, eller gå fem olika universitetsprogram samtidigt. Man måste välja. Hur man än vänder sig har man alltid rumpan där bak. Att välja något är att välja bort annat, som man också vill. Och man har ju bara ett liv. Ett. Men kanske energi nog till att leva flera liv. Wow, ju mer jag skriver desto mer rubbat låter det ? Jag lyckas inte förklara vad jag menar. Jag antar att du fattar ändå om du är på samma vis...

Hjärnan, som blir. Får förgiftad och skadad av alkohol behöver tid att läka det den kan läka, jag var vansinnigt trött de första månaderna jag med. Det gäller att komma ut i naturen, gå i skogen för att tanka energi av den. Och att lyssna på sin kropp.
Det är mitt hetaste tips.

Trevlig nykter helg!

/Dee

Jag drack mig också igenom en utmattning, eller liksom fusk-tillfrisknade med vinaren som snuttefilt. Jag upplevde, som du skriver, att jag dippade igen efter att jag slutade helt med alkohol. Jag blev sådär förvirrad och vilsen igen. Och arg. Och nedstämd. Ungefär en månad efter alko-stopp kom semestern. En vecka in i semestern var jag fortfarande helt utmattad. Sedan började det vända. Och jag blev sakta men säkert ”frisk på riktigt”. Är nu livrädd för att sjunka ner i utmattningsdepression igen...

Skurit ner på alko och är sjukligt trött...påsig under ögonen, hjärntrött mm. Helt totalt fullkomligt slut! Inte kan jag formulera mig i skrift som tidigare heller. Stor kraft går åt bara att skriva korta inlägg här. Misstänker att utmattningen som kommer o går under stora delar av mitt arbetsliv, blir mer påtaglig nu?
Tack o God natt???

Då det blivit mkt senaste veckorna o jag fått lite ändring i min medicin, så skrev min läkare ut Naltrexon mot A sug då jag just nu inte känner mig redo att börja på antabus igen, är detta något ni provat? Har det gjort någon skillnad för er?

Nej, alkohol på det här är inte vad jag behöver, är faktiskt inte alls sugen heller.
Och skönt att inte vara ensam om att känna så här.

Är mer orolig och rädd för vad som är på gång i kroppen. Har jag skjutit upp "det riktiga" tillfrisknandet från min utmattning genom att dricka eller tillhör jag "bara" dem som faktiskt mår jättedåligt av att inte dricka?
Vet inte vilket som är att föredra, men skulle vilja ha en uppfattning om vad som väntar....
Min förväntning när jag skruvade på korken var ju att "nu ska det bli fart på tanten - pigg, frisk och nykter!" Jomenvisst… :-s

Har iaf lyckats handla för att kunna laga en riktigt god middag imorgon kväll, tycker det är roligt när man går och funderar över smakkombinationer som kan sätta pricken över i. Och, nej, jag har inte lagt ens en millisekund på att tänka på vilket vin som skulle passa till och förhöja måltiden.
Min älskade gubbe erbjöd sig att fixa sitt vin själv och jag tar nog en alkofri öl till. Det blir bra :-)

Kära Nystart,
Tack för ditt inlägg, det är alltid skönt att höra att någon känner igen sig.
Jag har en underbar fru som efter många år tillsammans med mig fått göra våld på sina egna värderingar och mentalitet, precis som jag.
Nu efter alla dessa år har vi det så bra och förstår precis vilka behov den andre har. Jag är i praktiken fri att utforska och göra det jag vill. Om jag vill resa iväg för att bestiga ett berg eller åka skidor så är det alltid OK. Det jag tycker är synd är att jag helst önskat dela min äventyrslusta mer med henne.
Nu gör vi väldigt mycket tillsammans också så det är en fin balans i det hela.
Jag har extremt mycket frihet, hon också.
Förståelsen för varandra har dock inte alltid varit tydlig. Skilsmässa har snurrat extremt många gånger i min skalle, ofta då under ett rus. Men även otaliga gånger nykter.
Jag skulle, om jag skilde mig, troligen flytta väldigt långt bort och börja ett helt annat liv.
Men summa summarum är att jag älskar min fru enormt mycket och vet att jag snabbt skulle ångra mig.
Om jag som i ditt fall inte haft förståelse hade jag avslutat med en gång.
Men tänk först efter vad du skulle vinna, om du verkligen skulle göra verklighet av dina drömmar utan din partner?

Nu börjar helgen snart här nere och det är sommarvarmt med 27 grader och klarblå himmel. Jag har haft en del kvällar efter jobbet med riktigt svåra tankar på återfall. Jag går varje kväll efter jobbet till lokala handlaren för att köpa kvällsmat. Ni vet hur det ofta är här nere i syd, halva butiken är fylld med öl, vin och sprit av alla de slag. Att det nästan är gratis gör inte saker o ting lättare.
Hittills har jag vandrat förbi utan större problem men har skyndat mig därifrån innan tankarna blir fel.
Väl hemma på urtråkiga hotellrummet har jag kraschat en stund på bädden men snabbt bytt om till träningskläder för att jogga ner till gymmet och köra ett hårt pass, basta, simma i poolen. Låter väl som en dröm?
På många vis är det magiskt men det är definitivt ingen semester. Hemma vid 18:30, träna, äta en macka på rummet, tv en stund och sedan sova.
Ensam är jag ofta stark men tillsammans hade varit lättare.
Att träningen är och alltid varit min ventil är så det är helt enkelt. Nu har jag kört hårt sedan i måndags och ikväll kanske jag tar en vilodag.
Det kommer bli en tuff kamp mot alkoholen i kväll och i helgen. Är fed up med att jag måste träna hårt för att känna mig lugnare eller vara OK i mitt eget skinn.
Det är dag 24 idag och jag brottas verkligen med mig själv just nu.
Har troligen inte ADHD, som jag ska utredas för, helt enkelt en alkis med mycket energi, rastlöshet, ångest och tankar som spinner okontrollerat.
Många kanske skulle kalla det ADHD?
För mig har det inneburit ett kreativt driv men när drivet blivit för tufft och för mycket så har alkoholen ALLTID varit en enormt härlig ventil.
Jag får ju tillägga att jag sällan är ledsen eller deppad, även om jag tycker döden är en vettig utväg många gånger. Är otroligt levnadsglad så varför dessa tankar ofta poppar upp förstår jag ej. Jag har i 9 fall av 10 alltid druckit när energi och lust varit som störst.
Nu börjar jag tveka om jag ska fortsätta med min utredning eller bara ställa av allt för gott, leva mitt liv med allt jag har i bagaget, tackla det som jag alltid gjort, med alkoholen som flykt och katalysator?
Så här blir det alltid när det gått några veckor in i nykterheten. Vart ska jag göra av alla känslor, energi, rastlöshet och storslagna planer?
NEEEEEJ!
Det funkar inte!
Hjälp någon, ett par ord på vägen skulle hjälpa mig med motivationen.
GP

Du verkar vilja göra din egna resa även om du antagligen redan nu vet innerst inne att det blir ett tuff resa. Så länge du är stenhård i din kontroll och verkligen disciplinerad och enbart fokuserar på hur lite du ska dricka så kommer det fungera. Dock tror jag du kommer uppleva det som begränsande och inte lika kul som att kunna släppa taget och varva ner eller bara vara lite chill och kontaktsökande.

Nu är vi ju alla olika men rätt lika i det stora hela ändå. Jag har gjort massor av olika resor. Jag har testat det mesta och det har slutat likadant hela tiden. Just för att jag sänkte min gard. Det var enkelt de första gångerna att dricka kontrollerat. Speciellt om jag hade en annan huvudsak som jag fokuserade på och gjorde, t ex spelade ett bra datorspel. Då glömde jag nästan bort drickandet. Men ofta dricker vi ju för att det är huvudsaken under kvällen och sen blir allt omkring endast bisysslor. Då är det nog kört dessvärre.

Jag testade även att dricka saker med lägre alkohol och begränsade mig etc. Just nu dricker jag inte mer. Om jag i framtiden gör det så kommer jag utsätta mig för stora risker. Så det bästa för mig är att stå över helt och faktum är så mår man oftast bättre på lång sikt.

Lycka till med dina beslut!

Jag har gått en del på AA senaste åren och gör fortfarande. Hade dock ett längre uppehåll ett tag och det slutade som det gjorde. Men jag tycker AA ofta är bra. Trevlig gemenskap framför allt, sen får man sålla och ta det man vill och tror på och övrigt som sägs kan man ju låta vara därhän.

Mycket handlar dock om att "hamna" i rätt grupp så man trivs. För det är (stor) skillnad mellan de olika grupperna!

Dag 6.
Inget vin inköpt idag heller. Kom hem efter jobbet tidigt och ska gå och lägga mig en stund.

Är helt slut. Behöver vila och vila och vila. Kroppen är helt överkörd käns det som. Har ingen energi.
Har ingen ångest idag. Känner mig helt kall och slut på känslor. Bryr mig inte om nått längre känns det som. Vill bara vara ifred med mig själv.

Har noll fredagsfeeling. Hur kan jag ha det? Det står ju inte en flaska vitt i kylen.. Det känns som måndag. Kommer det vara så här nu? Måndag hela veckan lång..

Efter helgen så nådde jag botten, har kontaktat en bekant som ska följa med mig på mitt första möte på AA imorgon. Något som jag har tänkt på länge men alltid hittat ursäkter till varför mitt drickande blir som det blir men nu är ursäkterna slut och jag har insett att jag behöver hjälp, hur jag ska tänka och gå vidare i mitt nya kapitel i livet. Någon mer som är ny i AA eller planerar att gå?

/Magge

Har dock inte själv någon erfarenhet av utmattning, inte vad jag diagnostiserats i alla fall.
Är uppe i över tre nyktra veckor och känner mig helt slut. Igår var jag apatisk och nedstämd.
Gick och la mig kl 21, sovit ca 9 goda sömntimmar idag och slås av hur trött jag ser ut i spegeln. Fortfarande efter snart 5 vakna timmar..
Är ändå inställd på att sticka till gymmet efter jobbet och det känns inte motigt, mer kul att ha något planerat med eftermiddagen. Det så kallade fredagsmyset har ju inte samma innebörd längre, för min del numera snarare en stund av rastlöshet och tankar på att finna mer givande sysslor.
Det känns tydligt att det är huvudet som är trött och inte kroppen. Man blir frustrerad, det som borde vara en frisk maskin nu helt utan gifter känns nu tröttare och tröttare för varje dag.

Vad spännande att få följa din resa mot ett kontrollerat drickande! Du har läst en väldigt bra och instruktiv bok, som vi brukar rekommendera, och har en väldigt tydlig och rimlig målsättning. Klokt att du inser redan innan att du kanske inte kommer att känna dig nöjd med 4 glas på en kväll, det är ju ofta så när man har successivt har ökat sin tolerans över tid. Det är ju bra att vara förberedd på det, så att du kan hantera sug efter mer med lite större acceptans och kanske några alternativa aktiviteter. En trick som jag kom att tänka på är att köpa småflaskor med vin, ifall det känns svårt att öppna en flaska och spara lite till nästa dag. Det kan ju vara en utmaning där, att hålla sig på fredagen och inte handla mer nästa dag. Har du några idéer om vad som kan hjälpa dig att hålla dig till ett glas i timmen?
Trevlig helg och lycka till med din målsättning!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag ville bara kasta mig in här och ge lite information: vi brukar på startsidan på Alkoholhjälpen erbjuda möjligheten att anmäla sig till ett nätbaserat självhjälpsprogram, med möjlighet till återkoppling från en av våra rådgivare, men precis just nu har vi stängt möjligheten att anmäla sig, då det varit väldigt högt tryck under en period. Anmälan kommer att öppna igen inom kort, så håll ut!
Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag känner igen det där. Har fått diagnosen medelsvår utmattningsdepression.
Jag var sjuk i detta långt innan jag faktiskt blev sjukskriven, närmare 4 år innan.
Jag drack också för att ”bota” och ”lindra symptomen” och till en början (ca 1-1,5 år) funkade det bra tills det tvärt svängde och inte funkade alls. Jag vart då både deppig/utbränd och rå-alkis på köpet.

Lösningen på utmattning är INTE att dricka. Du har nog inte löst så himla mycket och mitt hetaste tips är att ta tag i det med proffshjälp, annars kommer det nog slå tillbaka på dig.

Mod och styrka,
Dee

Vad fint att du har startat din första tråd, i ett läge där dina alkoholvanor börjar skapa problem för dig i arbetslivet - sjukdagarna ökar och det märks på dig, med skakningar, röda ögon, svettningar m.m. Vad starkt av dig att du nu vill ta tag i det här och hitta tillbaka till ditt riktiga jag! Hoppas att forumet här kan vara till hjälp och stöd för dig i din väg mot förändring. Du har försökt flera gånger tidigare men återfallit. Du ska veta att du inte är ensam om den upplevelsen och faktiskt att det inte behöver betyda någonting för dina chanser att lyckas nu! Det är väldigt vanligt att man testar att förändra sitt drickande många gånger innan man hittar det sätt som fungerar för en, som ger en hållbar förändring. Du vill inte lägga in dig, skriver du, men som Strulan skriver finns det många olika sätt att ta emot hjälp.
Vad tror du skulle kunna bli hjälpsamt för dig nu, mer än stöd från din make?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej Adde,

Nej, så är det faktiskt inte. Jag har gjort det här för många gånger för att bara fortsätta att göra samma sak om och om igen - jag är trött på det. Jag vet vad som kommer att hända men jag ska ta mig igenom det. Det kommer bara bli svårt och jag är lite rädd.
Så här långt är det dock helt okej. Haft besök igår som höll mig upptagen och idag blir det en myskväll med barnen. Det känns som om min hjärna är som ett småbarn ibland som får spel när den inte kan ha vad den vill ha. Som ett barn i leksaksaffären som inte kan ha en leksak och som kaster sig på golvet och skriker, så beter sig min hjärna när den inte får vin - känns som den skriker och gråter ibland och det som faktiskt är problemet är att den bara är trött och hungrig - precis som det trotsiga barnet. Så länge som jag äter tillräckligt och sover mycket, så är det mycket lättare att ha läget under kontroll och när suget efter vin kommer upp igen så är det nog egentligen dags att äta eller sova :)
Så nu försöker den trotsiga hjärnan att få mig att gå tillbaks till spriten genom att kasta sorg på mig, men det känns som ännu ett sätt att manipulera mitt tänkande och jag ska vara den vuxna och stå emot

Hej Themistokles! Fint att du tittar in och uppdaterar! Det låter som att du, efter mycket hårt och målmedvetet arbete, har kommit till ett läge där alkoholen har blivit en i stort sett oproblematisk del av ditt liv. Härligt att läsa om de positiva effekter du märker, med glädje, lätthet, viktnedgång och träningsfokus (så länge det inte slår över till en problematisk besatthet som får dig att må dåligt, förstås). Det låter som en klok strategi att bara dricka när du har planerat det innan, det är ett sätt för många att hålla ett kontrollerat drickande.
Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Idag sitter det många här som ser slitna och trötta ut. Själv känner jag mig pigg och fräsch, trots regn och förkylning. Jag är glad. Undrar hur jag ser ut i andras ögon? Som en alkis? Som en renlevnadsmänniska? Som vilken grå gubbe som helst?

Någon som har erfarenhet av utmattning och alkohol?
Jag har gått igenom en utmattning och blivit "frisk", ja, alltså, frisk blir man ju inte, men fungerande i alla fall. Grejen är det att jag drack ganska mycket under tillfrisknandet (inget under första sjukdomsfasen). Nu har jag tagit bort alkoholen och är rädd att jag är tillbaka på ruta ett med utmattningen... Är det vad som sker???

Jag har varit jättetrött sedan jag slutade dricka, en dryg månad nu. Men så måndag-tisdag var jag på kurs. Bara kul och positivt, ingen stress men mycket intryck och därmed mentalt ansträngande. Sedan dess har jag varit däckad fast jag inte fattar riktigt..
Har sovit dåligt för att hjärnan övervarvar, igår morse var jag så sömnsvullen i ansiktet att jag undvek att gå ut.

I morse vaknade jag och blev så GLAD! Jag hade sovit en hel natt, bara varit uppe en gång!! YES!
Så kom jag till badrummet och såg mig i spegeln. Jag skojar inte när jag säger att jag ser ut som att jag supit hårt hela natten, sååå svullen i ansiktet och svart runt ögonen. Och skallen är bara ludd, på gränsen att jag snart vinglar av trötthet...
Nu är jag rädd på riktigt! Har det här med en månads nykterhet att göra eller har jag gått in i en ny utmattningsperiod?

Måste snart iväg och fixa dagens uppdrag. Kul att behöva fronta människor när jag ser mer bakfull ut än jag tror att jag någonsin gjort innan - NOT! Speciellt inte nu, när jag slutat dricka....

Drack vin (my drug of choice) förra torsdagen. Har gått helt okej att inte dricka sedan dess. Har haft några stunder där jag behövt ”talk myself down” och påminna mig om att kroppen o knoppen mår bra av min omställning. Sömnen är bättre, självförtroende och självrespekten återkommer.

Försöker påminna mig om att jag säkerligen kommer att snubbla under min resa men att komma ihåg dessa dagar och att inte låta självhat o uppgivenhet direkt ta över alla mina tankar o handlingar om/när jag inte håller min plan att dricka måttligare och vid färre tillfällen. Att förändra inpräntade beteenden är klur o det får lov att ta tid o arbete?

Första löftet till mig själv är att inte dricka under veckodagar och inte under barnhelger om det inte i så fall sker måttligt o i samband med sociala aktiviteter såsom middagar eller festligheter. ....Om ens då; tänker försöka ifrågasätta mitt val och fundera på om inte jag ska vara den som kör den/de som behöver etc. Hålla i tanken att full närvaro med mina barn är mer värd än ens ett glas vin.

Ikväll blir det lite vin, middag och ostar. Imorgon tar jag nästa beslut. På söndag och framåt är det nolltolerans igen✊

#jagharfanimigbestämtmig ✊✊✊

Jag har slutat 1000 gng o alltid trillat tillbaka, nu måste det vara slut. Nykter ca 30h. Du behöver bara vara orolig de 4 första dagarna, skakar du inte är det lugnt. Har druckit ca 1 flaska vin om dan i 15 år så jag e skraj som fan, men skakar inte så mkt längre. Har långsamt sugit på en mellanöl i flera timmar.. Kämpa på!

Så glad idag. En hel vecka utan alkohol. Mår mycket bättre mentalt. Spelade poker med polarna och de var väldigt förstående. Pigg och klar i knoppen. Måtte detta hålla. Vågar inte prova en folköl ens. Har läst att det inte är bra att sluta tvärt utan hjälp men nu råkade jag göra det. Bra eller dåligt. Det får vi se. Om någon vecka eller så ska jag prova lite i goda vänners lag. Vill inte dricka ensam fler gånger. Och som sagt, kanske inte alls.