Senaste kommentarerna i forumet

I min crack komme inget ljus in i alla fall tack gode gud. Alldeles för många män som står hukade över grejjer och ljus kommer in i cracks där det inte borde.

Men hur som helst, ha en bra sommar och vi hade väl fått skapa en crack om de inte släppt in oss till slut på senaste träffen. Nu vet jag inte hur mycket ljus vi hade med oss men en del får jag hoppas.

Kram på dig!
(Jag är lite hövstabil mentalt så mina inlägg är lite underliga ft. märker jag i efterhand)

Inte en droppe... kan inte minnas när jag var nykter en dag och två dagar i sträck är år sen...

Men nu är det tufft... tittar på klockan och ser systemet stängt... tur... annars hade jag gett vika nu... men jag klarade 20-gränsen.... ska ta min sista benzo och i morgon blir det kamp på egen hand... inte en aning hur jag ska klara det...

Hur går det för dig Mistral? Håller tummen för dig idag... nu jädrar kämpar vi... håll ut vännen. Vi ska klara det. Satt fem dagar som delmål. Kram ❤️?

Ja det är kanske sant. Men man tänker att alla tänker på det lika mycket som en själv om man gjort nåt dumt och det är svårt att komma undan.
Pausen går iallafall bra. Ser faktiskt fram emot en sommar utan alkohol!

Är allergimedicin som hos många framkallar trötthet, vilket gör att den även funkar som ångestdämpande. Om du känner att suget blir för stort så ta en hel och sov bort det. Alla sätt är bra första tiden.
Jag la mig tidigt första två veckorna bara för att få tiden att gå. Verkar ha varit en bra strategi för mig iaf.

Så fort ligger man nog inte där. Arbetsgivaren har ansvar för att rehabilitera dig. Men beroende på hur du ser på karriären så kanske det inte direkt i första taget leder uppåt på din nuvarande arbetsplats. Mycket bättre att du försöker lösa det innan du sjunker för djupt. Vi är många här med ”fina” allt möjligt, jobb, familjer, bilar, släkter. Så det är inte extra fel på dig.
Om jag skulle ”dricka lite” ”bara en weekend” så skulle det sluta som du beskriver. Att klara av att dricka ”bara lite” är svårt om det gått för långt. Kanske den svåraste mentala utmaning jag kan komma på.
Rannsaka dig själv och fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut framöver. Alla förändringar är bra!

Ja det är fint det där med the crack in everything. Det finns en lagningskonst som heter Kintsugi (tror det är rätt så) där man lagar sprickor med guld. Det lagade blir vackrare än innan när det var oskadat. Och så tänker jag på Brene Brown som skriver och talar om modet att vara sårbar. Det är fint att vara människa - sårbar, felbar och ofullkomlig - med människor som du. Sommarkram / mt

Visst behöver man någon som håller en ibland! Jag skriver "håller en", inte håller i handen. Att hålla någon är något större och djupare. Det är det hållande som gör att man orkar fast man nästan går sönder. Det är det vi längtar efter. Att inte vara ensam i båten när havet stormar. Och när man sen kapsejsar med båt och allt, så kan det kännas fint att det finns en till som krampaktigt håller sig fast i något flytande föremål. Vi klarade det! Vi överlevde!!

Du får gärna vara med och hålla!! Men gör det helst i min andra tråd som heter Nästa steg. Den här tråden har gjort sitt.
Varmaste hälsningar och ha en fin kväll!

Skönt att allt är bra med dig ?Håller med dig, visst blir det tråkigare men tror faktiskt den känslan avtar. Det får man ju hoppas iallafall. Kram Strulan

Se där. Nu har det gått en månad av "måttligt drickande". Överlag har det varit måttligt och trevligt. Men det har varit två dikeskörningar där jag fått bärga mig själv ur leran. Statistiken visar att jag under den gågna månaden minskat mitt drickande rejält. Färre dagar med alkohol och mindre mängd när jag druckit. Men det har bara gått en månad av tre. Nu är det snart semester och det innebär nya utmaningar. Jag ser också i statisktiken att jag dricker som allra minst, när jag tar ett glas på egen hand. Det har hänt två gånger och den ena gången vart det ett glas och den andra gången två glas.

Där har jag nåt att fundera på. Jag vet att det handlar om att jag ibland använder alkohol för att göra det lättare socialt för mig och för att våga komma lite närmare. Det är nåt jag upptäckt under den här tiden.

Själsligt har det hänt en hel del. Jag har mellan varven fått bearbeta rätt osköna sinnesstämningar. Dels sorgen över äktenskapet som tagit slut under den här tiden, dels gamla sorger som kommit till ytan. Men jag har inte tröstdruckit alls. Jag har hållit mig till regeln att bara dricka alkohol när allt känns bra. Så kanske har de depressiva känslorna hjälpt mig till förbättring?

Jag har fortfarande inställningen att räta upp mitt förhållande till alkoholen. Går det inte med måttlighet så blir det helnyktert. Jag är för gammal för att slösa bort mitt liv på att hänga med den där psykopaten som jag kallar Alkoholdjäfvulen. Själv kallar han sig för Livsfixaren. Jo, jag tackar jag. Siktet är att bli en måttlig torrboll som står ut med att livet känns grått, trist och smärtsamt mellan varven. Såna vill inte Alkoholdjäfvulen hänga med.

Några jobbpass kvar. Sen en semester som får fokus på annat än grillkvällar och glatt umgänge i solen vid poolen.

Slutligen önskar jag mig själv några fina, lediga dagar nu. Och om jag är riktigt krävande, så önskar jag mig också stöd från er andra och ett minimum av kommentarer, som berättar för mig att det aldrig går att dricka måttligt. Ge mig möjlighet att bedöma det själv. Det klarar jag. Ärlig rapportering kommer att skrivas fortlöpande.

Seså, ut i solen med mig nu!! Och ta hand om er och ha en riktigt fin kväll!

Livet som känns grått och helt utan mål och mening. Grådaskig sömngångaraktig vardag där dagarna avlöser varandra utan färg och glans. Jag tänker och känner också det där ibland. Men jag försöker tänka att jag har totalt fel där. Att om jag bara stannar upp, inte jagar förväntningar och lycka, så kanske jag upptäcker små klickar av glitter och färg i allt det gråa. Kanske springer man för fort, hinner inte se, blir trött och ofokuserad av all energi som man slösar bort i jakten efter lycka och perfektion? Anledningen till denna tröstlösa språngmarsch är att man vill springa bort från ångest och smärta. Och där har ju tidigare alkoholen kanske varit till hjälp?

Jag hoppas att du ska finna tröst och tillförsikt. Sakta ned, se dig omkring och försök upptäcka, inte skapa, färgen och glansen i livet. Jag tror att det kommer. Jag tror att livet är storslaget även i allt det gråa. All värme till dig, Aine!!

Det bästa sättet att bli en alkoholist är att bortförklara, dölja och ljuga för sig själv och sin omgivning. Förutom att dricka duktigt och mycket.
Men här läser jag en människa som berättar hur det är, och som dessutom inser att döljande och bortförklarande inte är rätt väg att gå. Därför ska du inte känna något äckel inför dig själv, utan lyssna på den kloka delen av dig som önskar ta sig ur denna plågsamma situation.

Du har fortfarande chans att hålla fast vid relationer, arbete och hälsa. Gör du däremot inget åt ditt liv, så kommer du att förlora allt detta.
Som jag ser det är det två saker du ska jobba med: Var ärlig mot dig själv och andra, och sluta hänga med Alkoholdjäfulen.

Jag önskar dig en fin dag, där du ska släppa äckelkänslorna inför dig själv och tänka på att du är en bra människa som tagit ett steg mot ett bättre liv! All förändring börjar ur att man ser sin situation klart och vill skapa något bättre.

Det var ett riktigt fint citat av Leonard Cohen, MM.
Jag känner ibland som du: att livet går sönder. Men det känns tröstande att tänka att det är så ljuset kommer in.
Det är kanske därför man överlever. Hoppas att du känner dig lite bättre nu.

Sen önskar jag också allt bra till dig, Mic, att du ska fortsätta känna hopp och fortsätta din väg.

Vill du sluta fixar du det utan några "mediciner". Antabuss är ju som att någon misshandlar dig bara om du dricker.

Jag känner igen mig i dig. Jag har också yta, fint arbete, familj. Och jag söp. Sedan den 3 mars i år har jag nästan slutat helt. Och mår så mycket bättre. Och min fru säger att jag luktar gott igen.
Kämpa på!

Hej! Jag är här. Trevligt att vara saknad. ?

Allt är under kontroll. Mycket att stå i så här i slutet på terminen. Håller mig vit, och kommer att fira en vit midsommar hemma med enbart familjen. Jag tycker att det mesta funkar, har inga okontrollerbara sug. Men det är tråkigt utan vin, det är bara att fastslå.

Hälsningar från klinikens väntrum i Göteborg.

Tack för alla fina ord! Känner äntligen att jag är en liten bit på vägen! Hade räknat fel på dagarna ser jag nu, för det är dag 17 idag om jag klarar hela dagen! Känner en liten oro inför imorgon, är en ledig dag mitt i veckan och en typisk dag för mig att ”unna mig” vin. Fösöker komma igång lite smått med träning för att få tankarna på annat. Sprang en kortare runda igår för första gången på länge. Vet inte om jag är nykter enbart av rädsla för att min sambo ska lämna mig annars eller för att jag verkligen vill det själv, vilket är lite skrämmande. Som tur är känner jag tydligt av fördelarna med att vara nykter, piggare och mindre ångest framförallt. Känns som att jag skulle slås helt ut balans om jag fick för mig att dricka några glas nu, så jag gör inte det. Försöker ta en dag o taget och inte tänka så långt framåt

Hej ja har fått campral o antabuss vid olika tillfälle o använt var för sej, men misslyckats. Nu har ja en stark längtan att sluta med A. Ngn som vet om man kan ta dessa mediciner samtidigt? Min läkare är på semester så ja fick inget svar där. Vore tacksam om ngn vet o kan svara så snabbt som möjligt.

Hurra, jag vaknade och kände mig glad och pigg-trots endast 3 Tim sömn! Det var svårt att somna igår.
Jag drack 1/2 liter vin igår tidigt på kvällen. Kände mig nykter vid läggdags.
Känner mig nöjd med det, och jag tänker nu att jag ska minska först, och sedan sluta. Tror det är det bästa sättet för mig.

Idag ska jag köpa en liters tetra igen, men jag ska hälla över halva i en petflaska och lägga undan den andra halvan i garaget!!
Efter tre dagar med 1/2 l vin/kväll ska jag bryta helt.

Ska komma ihåg den härliga känslan av att vakna utan att vara bakis. Rastlösheten och ångesten som jag vet kommer i eftermiddag ska jag förebygga och ta udden av med en halv Atarax. Jobbar ständigt med att förändra och ta bort tankarna på vin, och har en inre bild på mig själv som fräsch och nykter bredvid en bild av mig som fylletant. Vem vill jag vara? Inget svårt val.
När vinet dyker upp i min hjärna ska jag klistra över den med bilden på mitt fräscha jag, och fokusera på att må bra istället för att känna efter hur mycket abstinens jag har.
Hoppas nu innerligt detta blir rätt väg för mig ?

Morgon

God morgon Me ?
Känner så väl igen den där längtan... för mig brukar den komma framåt eftermiddagen.
Sovit typ 3 timmar, det var omöjligt att somna först. Men vaknade och kände mig pigg och glad! Hurra, jag var inte bakis!

Läste att du har benso till hjälp, funkar det för dig? Själv har jag Atarax. Av en hel blir jag så trött att jag bara vill sova, nu har jag bestämt att jag ska ta en halv morgon och kväll. Tycker det tar udden av det värsta.

Nu är du redan på dag 2, grattis! ?

Önskar dig en fin dag, nu kämpar vi vidare. Vi är värda att vara nyktra och må bra!
Kram

Känns som allt annat är meningslöst och det enda jag ser fram emot är att få dricka. Alla drömmar och alla roliga saker, allt känns meningslöst. Bara problem som kastas på mig hela tiden, det enda som jag kan göra okontrollerat är att dricka. Spriten sviker ju inte liksom, bara dricka sig full och skita i allt meningslöst dravel omkring. Vad är meningen att sluta med detta giftet om allt bara är skit ändå. Jaja, sluta måste man ju ändå för annars lär döden vara väldigt nära.

Vaknar utan ångest att jag drack igår... min morgon börjar så i vanliga fall. Försöker rekonstruera kvällen innan. Hoppas att barnen inte märkte så mycket. Lovar mig själv aldrig mer... det är år sedan jag vaknade utan att vara bakis... men så jädra fantastiskt är det inte.... min hjärna skriker efter vin... bara längtar efter få ta ett första glas, känna lugnet sprida sig i kroppen...

Ja hur ska jag lösa alkoholproblemet? Vet inte, har hållt uppe i perioder, ett par månader då och då. Men sen så åkte vi iväg på en weekend jag och min pojkvän. Drack såklart en öl till maten, direkt triggades suget igång och jag ville bara ha mer! En weekend med en öl i solen slutade med att drack konstant hela förra veckan. Igår skulle jag ha hjälp en kompis med lite grejer men var helt slut av allt drickande så orkade inte ens svara när hon ringde. Kommer hon förlåta mig? Min pojkvän frågar ibland om jag druckit då jag beter mig annorlunda men jag toknekar såklart. Han måste ju fatta ändå men ändå stannar han hos mig och säger inget mer om det. Idag är jag ”sjuk” då jag är bakis. Ångest över att jag sviker mina nära och kära, ångest av att jag sviker min arbetsgivare.

Vem skulle tro att jag är en alkis som klär mig fint med ett fint jobb. Men jag är precis lika mycket alkis som personen som ligger och sover på parkbänken. Som jag ibland kan kolla snett på, helt sjukt egentligen. Vem som helst kan hamna där. Jag kan bli av med mitt jobb. Inte ha råd att betala hyran och vips så ligger man där.

Gått till psykolog i omgångar. Betalat själv för det mesta.
Äter kroniskt 20 mg citalopram, men det vet jag inte om det hjälper nått. Men det skadar inte direkt heller.
Gällande alkoholen tar jag ingen hjälp annat än forumet. Sa till min husläkare som jag känt länge, att jag nog var alkoholist och skulle sluta. Han blev förvånad och sa att jag kunde säga till om jag ville ha nån hjälp. Han blev än mer förvånad när jag hållit uppe i 6 mån vid det tillfället :) Men det har känts som att det mesta sitter i mitt huvud. Ville inte ge mig för många kryckor, eftersom jag redan har piller. Så nu försöker jag visa mitt huvud vem som bestämmer här egentligen. Då tog jag namnet IW och på den vägen är det. Var och en måste hitta sitt sätt. Jag jobbar mest med envishet. Världen gör mig deppig till och från men jag kan kontrollera min egen värld (alkoholen). Sa jag mest till mig själv.

Du startar min vecka igen med gapskratt och viljan att finna ro i livet, du visar att det går.
Tack snälla du för du delar med oss❤️ En stor kram till dig och dina ord är så viktiga för många av oss// Strulan