Senaste kommentarerna i forumet

Privat alternativ jag tänkte på nämndemansgården som Gudrun Sjyman var på. Men först avgiftning. Jag tror att du kan ringa till en beroendemottagning eller om du bor i Stockholm åka direkt till Maria Pol akut så får en läkare bedöma om du bör läggas in eller avgiftas i öppenvård. Jag tror att det tar några dar innan dom värsta abstinenssymtomen kommer men det får en läkare bedöma. Dom kollar väl puls blodtryck oc prover. Vad säger din fru. Hon kanske är orolig o blir lättad om du åker in

Fyller på med lite mer info ifall någon orkar läsa. Skönt att få skriva av sig lite känner jag.

Detta drickande började lite smått när jag träffade min fru för 8 år sedan. Hon är världens underbaraste men har nog känt lite prestationsångest från dag ett. Inte för att hon kräver det men för att jag har velat ge henne allt och känt mig otillräcklig. När vi fick vårt första barn kände jag mig ännu mer otillräcklig fast jag vet att jag gör mer för både min fru och mina barn än vad de flesta gör.
Jag har gått hos olika psykologer både privat och inom vården flera år och mår bara sämre och sämre. Testat olika antidepressiva mediciner utan resultat. Min fru och jag jobbar båda 80% för att vi ska slippa stress så gott det går.
Jag har ett väldigt bra liv tycker jag men ändå håller jag på och super och har konstant ångest? Hatar mig själv för att jag gör såhär mot mig själv och min familj!

Vad finns? Betalar gärna ur egen ficka bara jag får hjälp fort

Jag har inte varit nykter 3 månader, skrev kanske otydligt. 3 dagar i rad är nog närmare sanningen under senaste 4 åren.
Har aldrig känt av någon fysisk abstinens utan bara en växande obehags känsla inombords och panikångest ibland när jag hållt upp

Känner igen mig till 100% i ditt första inlägg. Skönt att det flyter på. Ska läsa igenom hela tråden nu och hoppas få lite tips till min egen "resa"

Sök hjälp på beroendemottagning. Om du har supit hårt nästan dagligen är det risk att du får svår abstinens. Kanske är det bäst för dig att bli inlagd några dagar men i vart fall att du får en läkarundersökning och mediciner eller kontroll för att inte få kramper. Har du slutat tidigare? Hur gick det då med abstinens.
Positivt är att du har familj och jobb. Och att du själv har insett att du måste sluta.
Hur gick det till när du var nykter 3 månader. Fick du någon hjälp då? Jag tror att nu måste du först tillnyktra under läkarkontroll och sen få vidare hjälp. Eftersom du har det mycket gott ställt har du ju möjlighet att välja privat behandlingshem om du tycker att det verkar bäst.
Det är ett jättebra tillfälle nu när du känner att du har kommit till vägs ände och ändå har kvar pengar, jobb och familj. Önskar dig verkligen lycka till. Fortsätt skriv här och berätta hur du gör.

Hur går avgiftning till då? Mina erfarenheter av vården i andra ärenden är att det är sånt jävla strul jämt. Antar att det inte bara är att ringa och säga "hej, jag vill bli avgiftad"?

Tack för snabbt svar ?

Har du druckit så hårt så länge så finns nog inget annat alternativ än att kontakta sjukvården och få hjälp med avgiftning. Kan kännas som ett oöverkommeligt steg men du kommer tycka att det är värt det när det väl är gjort. Jag tror på dig!!

Tomen, skönt att du är tillbaka i gänget som kör hårt med Sodastreamen. Va bra att du hittade stopp knappen igår. Det är ju våra bromsar och stopp knappar som är trasiga. Drömmen är ju att kunna dricka alkohol under kontrollerade former. Frun har bokat in oss på en hotell weekend i mars. Då skulle jag gärna ta lite öl och vin. Det är ju så nice att mysa med gumman över ett glas rött.

Jag håller på att supa ihjäl mig fast jag har en underbar fru, mycket gott ställt, fina friska barn. Ångesten blir starkare för var dag. arbetar, resten av dygnet ligger jag i sängen.
Förut piggnade jag till när jag drack men nu känner jag mig bara sjuk när jag dricker.
Kommer hem från jobbet, lägger mig i sängen och super mig full liggandes. Kan dricka en liter sprit nu utan att balla ur och är rädd att kroppen brakar ihop snart.
Supit nästan dagligen i 4 år och senaste året riktigt hårt. känt mig sjuk både full som nykter i 3 månader.
Hur ska jag gå till väga för att kliva av denna helvetes resa?

Det blev ju självklart för mycket igår. Var eg inte så mycket att räkna med.,Det jag tar med mig ör att jag iaf hittade stopp knappen. Istället för att gå vidare på stadens klubbar och pubar så valde jag att bryta upp och ta mig hem till sängen i ganska vettig tid. Vaknade utan mer sug på A. I stället har jag vänt gårdagens dricka till den nyktra fördelen. Så i kväll är det bubbelvatten som gäller igen.
Önskar alla en trevlig Lördag

Idag räknade jag ut att jag druckit 25 glas rött vin denna veckan, i smyg för min man..
Jag dricker för att det är gott samt att hjärnan blir kreativ och avslappnad. Jag blir aldrig onykter för det vill jag inte men uppenbarligen ökar konsumtionen och drickandet upptar stor del av mitt tänkande.
Har ett härligt liv, sköter mitt jobb, kör aldrig bil när jag druckit och blir aldrig ’full’.
Bestämmer mig på morgonen för att inte dricka på kvällen, men så KAN jag inte låta bli.. :(
Vågen visar mer och mer :(
Nu MÅSTE det snart vara nog!

Vill mest titta in och säga att jag fortfarande är övertygad om att du fixar detta. Du har gått in i dryckesmönster och analyserat allt kring ditt förhållande till alkohol och kommit ut på andra sidan. Mycket arbete har vi lagt ner på A-skiten och förhoppningsvis har vi nu lagt ner den för gott.

Kram

Kom igen, det här fixar du. Eller hur?

Ha en fin lördag!

Hoppas att du är ok, trots allt det jobbiga runt dig. ?

Kram

Du är ju bara för bra. ? Med din styrka fixar du det mesta.

Kram

Var så kul att läsa ditt senaste inlägg. ?

Kram

Maken stoppade mig. Han sa nej när jag bad honom handla flytande tröst till mig som är sjuk. Vi kom ju överens om att var och en får handla själv om den vill bryta. Så det blev inget. Stunden gick över. Faktiskt. Puh. Viktigt att minnas, och en positiv pärla att lägga i fickan. Hoppas bli friskare, orka dansa och orka skratt-yoga. Just nu tröstar jag mig med salami.

Det är ju dessa utmaningar vi måste klara i framtiden. Men du är ju redan på god väg... Härligt!

Blir så glad när det går bra för andra. Ja, självklart när det går bra för mig med... Kommer ihåg hur du kämpade i våras. Det är en helt annan ton i dina inlägg nu. Ha det fortsatt gott!

Kram

Tack och tack för ditt svar. Jag trodde väl att det var alkoholen men har googlat och googlat och hittade inget om att man kunde få huvudvärk efter bara annan abstinens. För det är som du skrev, spänningshuvudvärk och blandat med migrän dock. Hoppas bara att den försvinner snart.
Ha en fortsatt trevlig helg?

Bra jobbat med nykterheten. Ja det är vanligt med huvudvärk och ibland dåligt mående när man slutar dricka a.Tror det är att man tidigare varit avslappnad i kroppen med alkohol. Och nu har typ spänningshuvudvärk. Egen teori ?..Kan vara abstinens också..Tänk att vi förgiftar kroppen och hjärnan med ett kemiskt sinnesförändrande medel. Nu ska man klara sig utan..Det går över och måendet blir bättre och bättre. Känslor som legat i dvala kan komma fram..Många känner eufori efter ett tag..Men alla är olika..

Hej!
Jag var varit nykter i 12 dagar och det har gått förvånansvärt bra men från dag 7 och varje dag framåt har jag haft huvudvärk konstant. Är det vanligt när man slutar med alkohol eller beror huvudvärken på något annat kanske? Någon som vet?
Blåvinge

Du kommer nog på dina egna saker för att göra livet festligt utan substansen alkohol..Jag gav mig själv belöningar i början..Köpte tex hjortron som jag knappt aldrig köpt innan. Dom kostade som en halv bag-in-box..Jättegott..Sen unnade jag mig skaldjur i tid och otid, för det hade jag råd med när jag inte kastade bort mina pengar på bolaget..Där jag dessutom bara fick skam och skuld för pengarna..Små belöningar i vardagen, och lite större när man uppnått vissa mål, funkade fint för mig..?

Fattar läget. Är själv bara på min 26e nyktra dag och även om vinsterna finns där och jag försöker hålla mitt fokus på dem, känner jag också ett mått av "jaha, va det bara det här".. typ. Mm tappat lite i vikt, mm ser antagligen lite fräschare och piggare ut, värsta mentala och fysiska turbulensen har lagt sig. Var supernöjd med det i veckan och glad över att jag lyckades hålla mig nykter igår. Men så idag, vakna till en gråmulen kall dag. Rastlösa barn, inget att göra ute för dem, för mkt hushållsbestyr att ta fatt i, som man ju måste efter en intensiv jobbvecka, och ungarnas aktiviteter är i full gång, så kvällstid efter jobb och deras är ju bara till o stupa i säng. Ska på storkalas ikväll, med mkt folk, både vuxna och barn, vi måste dit. Men jag vill inte, känner inte för det, men kommer göra det ändå..och så var denna dagen till enda.. och söndag imorgon, ett utav barnen på aktivitet. Säkert kommer vi hitta på ngt vi som familj, för att jag i vanlig ordning driver på o tycker det behöver hända ngt kul, och så gör vi det. Och så kanske i bästa fall känner jag mig nöjd över det. Och så är det middag och söndagsångest, ny jobbvecka. Trött. Trist. Trivs egentligen på jobbet men detta ekorrhjul..
Förlåt att jag bara hoppade in i din tråd och började med att beklaga mig.

Det jag egentligen vill ha sagt är att jag förstår känslan. Och det är verkligen inte konstigt att den känslan infinner sig, efter lite mer än 463 dagar..när jag kan känna så efter 26..

Många är så positiva och har verkligen förmåga att lägga fokus på vinsterna och de positiva förändringar som nykterheten innebär. Jag kan det och ibland, men det är verkligen ett jobb man måste göra. En träningssak, och en färskvara är var det är.

Jag tycker det var bra att du tog den där ölen, för då insåg du att det inte var det som fattades dig. Det är så lätt o tro att det var det som gjorde dagarna roligare, mer händelserika, att det är alkholens förtjänst respektive oförtjänst, att vi mår på ett visst vis. Men så är det ju inte egentligen. Visst, det ger förstås världens bästa känsla i stunden. Så som jag tänker på det nu. Men du provade häromdagen och det var inte det som fattades dig.

Det är inte det som fattas dig!!

Jag tänker på på det här med kemisk obalans i hjärnan. Åt själv SSRI i två år, men slutade eftersom jag aldrig kom upp de pinnhålen alla pratar om att man gör.. Kanske skulle jag provat en annan sort? Kanske är det värt för dig att prova? Mitt sätt att försöka ta mig an det du beskriver är att tillföra vad jag kan till hjärnan och kroppen på naturlig väg s.a.s. det är ju oxå en sådan tid på året nu när de flesta av oss, beroendeperson eller ej, är tröttare mer håglösa etc pga av skitväder, mörkret, kylan, utarmade d-vitamindepåer, b-vitamin brist etc..

Jag tar nu tillskott i form av d-vitamin och b-vitamin, då det är klarlagt att för låga nivåer av dessa = symtom på depression.. jag försöker även pressa mig till att ta mig ut på promenader, för att få dagsljus, även om solen ligger väl dold bakom molnen..
Kanske är detta ngt som skulle påverka även dig i positiv riktning? Vad vet jag. Och som sagt, det gör inget mirakel i sig..
I bästa fall hjälper man iaf hjärnan lite..

Det var ju ett peppande inlägg det här ju..
Jag provar med att avsluta med ett citat som passande nog dök upp på min sober-app idag, och kände personligen, att det träffade mig rakt in..

"You did not Wake Up today just ro be mediocre"

..några sekunders pepp kände jag, och så därefter mest provocerad av det. För det betyder ju att jag måste göra ngt åt det. Eller måste och måste. Det är ett val till en början som vi måste göra. Och nu drar jag in dig i det också - ?
Ska vi fortsätta känna oss mediokra, lulla runt i den grå massan vi upplever just nu eller ska vi göra ett annat val. Anstränga oss för att det ska bli på ett annat sätt idag, så att vi åtminstone kan känna att vi gjorde vårt bästa och vad vi kunde för att göra denna dagen, till annat än det..
Är du med på utmaningen?
Eller känns det för hurtigt?

Jag ska iaf försöka nu. Börjar med promenaden som jag ju vet gör gott. Känner inte för det, men gör det ändå..det är ju trots allt en del av medicinen jag ordinerat mig..

Känner med dig.
Men det är kanske inte till ngn större hjälp direkt. Men det är inte alkohol heller,
Så mkt vet vi alla fall?!

Vi får hjälpas åt.
Och snart kommer ju våren och mer ljus och värme oxå..
..snart.

Ta hand om dig på bästa sätt idag, så hörs vi igen?!

Kram/Fibblan?