Senaste kommentarerna i forumet

Passerade 4 v måndagskväll. Det går bra. Jag är imponerad! Men har vart sjuk nu i 3 v. Trodde det var bara jag men hela familjen har fått liknande. Bara jag som haft det så länge dock. Men det finns hopp om liv iaf. Nu är största fundrationen om vi ska fortsätta med helnykterhet eller prova dricka igen. Det är främst sommarens drycker som hägrar. Men än så länge är det stopp och nej. Tills vidare. Viktnedgång, ingen nämnbar. Bättre sömn, nej. Finare hy? Nej. Piggare? Nejnej. Suger lite att märka så lite positivt av detta stora steg. Men ekonomin iaf. Står 2000 kr sparade bara på min halva av nykterheten. Sjuuukt mycket pengar!!!

Förtydligande: det jag menar är att du med största sannolikhet kommer se på ditt liv ur nytt perspektiv när du vart nykter en period, därför är det bättre att avvakta med storilade beslut. Om det inte är så att ett beslut känns absolut självklart för dig förstås eller att något i din omgivning står i absolut motsats till din nykterhet.

Håller med Femina. Jag tänker att just nu är inte rätt tid att ta alltför stora beslut i miljön utanför dig som jobb, bostad m.m.
Vilja och ett jävlaranamma som du redan verkar ha är en mycket bra början. Sen är det klart att det är viktigt att åtminstone första dagarna ha så lugn miljö omkring dig som möjligt, inte ha alkohol nära och skjuta upp allt som känns övermäktigt.
Styrkekram ?

#Nejlika
Tack! Jag vet inte om jag är på botten ännu. Det känns ju så ibland men så vips repar man sig lite och glömmer hur dåligt man mådde nyss och sen kommer suget och sen har man intalat sig att det nog inte var så farligt, trots allt, och så unnar man sig lite vin igen. Så fortsätter det med fler glas utav bara farten... Runt, runt i en evig cirkel. Just nu "firar" jag 12 timmars nykterhet och ångestdimman har lättat något. Livsfarligt för om ca två timmar till kommer jag må ännu bättre, tyckt att jag överdrivit ångesten och middagen blir mycket godare med vin till. Snacka om beroende! Då är motivationen som bortblåst! Jag önskar vi inte alltid hade vin hemma. Jag och min man har nu båda utvecklat beroende samt medberoende. Jag önskar jag hade någon som höll mig i handen just nu.

?

...men ibland måste man nå botten för att hitta motivationen att göra en stor livsförändring.
Så var det iallafall för mig. Hade på olika sätt gjort bort mig så oerhört och kände att tog jag inte tag i mitt drickande kunde jag förlora allt. I misären fick jag äntligen kraften att ta mitt beslut.

Oavsett om du är där nu eller inte -på botten redo att ta ett livsavgörande beslut - skickar jag en styrkekram till dig ❣️

Är ganska ny själv här på forumet och idag är min 3:e dag utan o och idag känns det bra! Ångesten i förrgår var överjävlig. Konstig känsla att man mådde så då när jag mår så här förhållandevis bra?kämpa på för det blir lättare även om man inte kan se det just då! Den känslan jag har vill jag att ni ska känna så ge inte upp. Det finns så mycket fint i livet utan a. Gick ut med hunden innan och ställde mig mot solen och det var första gången på länge jag uppskattade den! Låter lite flummigt men sant? även fåglar jag aldrig lagt märke till kom fram på ett helt annat sätt. Nätterna är tuffa,mycket tankar men det ger nog med sig tror jag. Så kämpa nu med mig så vi blir friska??och kan uppskatta detoch dem som finns runtom oss?

De 4 T:na
Tid, Tålamod, Tolerans & Tacksamhet
Det är svårare än man kan tro. Och det viktigaste först, dvs hålla sig nykter en dag i taget, en timme i taget eller en minut i taget...

Tack så mkt för att du tog dig tid att läsa!

1. Bra tankar om strategier. En av mina absolut sämsta sidor är tyvärr att jag är usel på att upprätta och följa långsiktiga planer.
Än så länge är strategin bara
-bit ihop
-vägra förlora
Börjar dock bli mer och mer övertygad om att en strategi skulle kunna vara att förändra livet på flera sätt som t. ex byta jobb och/ eller bostadsort så att omstarten av livet märks på flera sätt i vardagen. Eller så är det bara en flykt "från" istället för en flykt "till" något?

'Erik von G'!??

Två spontana tankar på ditt målande inlägg: 1: Du behöver en strategi om du vill vara nykter. Har du några tankar på hur den ska se ut?
2: Oavsett hur mycket någon älskar sin familj och är rädd att förlora dem, tror jag tyvärr inte det räcker för att få någon (särskilt med ett så långt missbruk) att sluta dricka. Man måste känna behovet och viljan SJÄLV. Men bra att tankarna på familjen ökar din motivation att inte vilja dricka A??
Bra jobbat att du blivit medlem här, det är ett bra första steg!??
Jag är själv ny härinne och ny med att kunna se mitt problem med A, men jag lyssnar gärna om du vill ?
Finns massor av klokskap och stöd att hämta härinne ??
Att läsa om andras upplevelser och tankar stärker mig mycket. Önskar dig en bra dag med ?
/Nattflickan?

Är också ny här. Kommer kämpa min första dag på söndag. All styrka till dig.

Sitter här med ångest över öronen! Misslyckades igår, men de är bara o ta nya tag. Inte första gången
Men den här gången skall jag försöka komma i mål, eller nå långt iaf!

Läser här då och då. Första inlägget för mig. Måste ventilera. Jag missbrukar allt som går att missbruka. Har så gott som alltid gjort det. Verkligheten och vardagen har aldrig varit nog för mig. Mellan 11-16 års ålder missbrukade jag enbart droger. Ingen i min omgivning visste något. Varken familj eller vänner. Jag var tidigt mycket engagerad i ungdomsfrågor, idrottsföreningar och elevråd osv. Ser bra ut och har alltid varit populär hos det motsatta könet. Men jag har ALDRIG varit nöjd. Anledningen till att jag började med droger var kanske bara ren nyfikenhet och rastlöshet. Och jag blev kär direkt. Vid 16 slutade jag med narkotika av en enda anledning. Jag hittade min favoritdrog, alkoholen. Vi är som gjorda för varandra och har levt tillsammans i snart trettio år. Jag har druckit dagligen de senaste 20 åren. Utöver alkohol har jag missbrukat spel, nikotin, sex, arbete och sist men inte minst förtroenden.
Folk brukar kalla mig ON/ OFF. Jag kör 200% i allt jag gör till dess jag inte orkar längre, då blir jag som apatisk i månader. Sen är det dags att köra all- in igen. Problemet nu är att den mer "inaktiva" perioden inte verkar ta slut. Dessutom har jag blivit djupt deprimerad och umgås dagligen med självmordstankar. Det är först så här på äldre dagar jag förstått att jag förmodligen är bipolär eller något liknande. Jag har flera barn mellan 5- 16 års ålder ( med samma kvinna som jag fortfarande lever tillsammans med sedan 1993, hur har hon stått ut?). Barnen är fantastiska på alla vis och kvinnan jag lever med har uppfostrat dem med sunt förnuft, värme, kärlek osv. Nu har den äldsta dottern blivit såpass gammal att hon börjat reagera på mitt beteende. Från kl 21:00 dagligen är jag nämligen ganska onykter och jag riktigt ser i hennes ögon att hon är så besviken på mig. Kanske föraktatar hon mig. Det skulle jag ha gjort iallafall. Det här är första gången jag tar upp ämnet med någon annan än min sambo. Vid närmare eftertanke är det hon som tar upp ämnet och inte jag. Dotterns reaktioner har fått mig att på allvar inse att jag måste förändra mitt beteende om jag inte ska förlora dem alla för alltid. Förra veckan var jag nykter i fyra dagar. Det har i princip aldrig hänt tidigare. Jag drack i lördags men har varit nykter sedan dess.
Jag känner nu igen mig oerhört mycket i de trådar där man frågar vad man ska ta sig till när man inte längre har alkoholen att ta till. Vad fan ska man göra? Jag brukade vara stabil och trygg förr. På senare år har jag dock upplevt en stigande inre stress och ångest som liksom överskuggar allt. Där har alkoholen varit sjukt effektiv att medicinera med.
Har egentligen inga större förhoppningar om att lyckas fortsätta vara nykter, men tror att det kan vara en en knuff i rätt riktning att berätta om sina problem. Därav trådstarten.
Ha en fin dag.

Tack, det var fint sagt.

Femina. Känner så väl igen mig. Ångesten är hemsk. Personligen kan jag inte ta mig an den denna vecka, av så många anledningar. Tänker på dig.

#grönablad
Tack för ditt fina inlägg. Skickar härmed en stor kram tillbaka!

Hoppas du mår bättre idag??
Kryakramar ?
/Fibblan ?.

Jag mår inte bra alls. Har ångest efter gårdagen eftersom jag ibland tappar begreppet om tid och fortsätter dricka tills jag slocknar. Nu försöker jag bara ta mig genom dagen. Igår slocknade jag inte förrän framåt ett imorse.

Femina. Tack! Hur känns dag 1 än så länge?

Mest av all är jag trött på mig själv.

Berätta. Känner samma.

Trevligt att du besöker min tråd :-)
Ja mår bra. Lite halvgrå tillvaro ibland men det är ok. i stort .
Gällande din mage. Den läker du lättare genom A-fritt.
Alkohol är frätande grejer.. Bara ett tips av omtanke.
Sköt om dig..

Kram

John

Jag följer gärna med på din resa. Själv har jag fullt upp med att klara dag 1, just nu.
Allt gott!

Jo, det vet jag. Men måste klara veckan med kräksjuka barn, etc. Låter helt sjukt och det är det ju också. Tar sikte på söndag. Kommer inte att skriva här berusad, det lovar jag. Måste bara hålla mig över ytan just nu.

Ungefär samma sits här.Vuxen son sa: Du måste kämpa! Du har din ångestproblematik med ångest, ätstörningar och alkoholism.Du måste fatta att det inte blir lätt.Du får acceptera och hålla ut inte bara en månad utan flera för att sedan må bättre.