Senaste kommentarerna i forumet

Hej - tack för dina tips :)
Jag ringde 1177 och försökte beskriva hela problemet jag har och då jag inte vill prata med läkarstationen om alkohol sa hon jag skulle söka för depression.. jag beskrev hela problemet och hon trodde det låg i botten...
På något sätt tar det mot att ringa doktorn för alkoholproblem, antagligen för att jag betraktar det som självmedicinering..
Jag är nog ganska hårt alkoholiserad tror jag, supit hårt i snart 15 år.. men tre uppehåll på runt 3-4 månader stycket...
Jag har klarat mitt jobb med en eller annan incident jag kunnat "gömma" men nu innan jul ljög jag om influensa och lämnade inte sängen annat än till bolaget...
Är inte det ganska allvarligt?

Alltså jag besvarade ett gammalt inlägg från i somras tror jag och då hamnade det här! Därför ser det väldigt underligt ut. Redigerade och la till en förklaring här :)

Jag jobbar också som socionom och kan inte heller ta hand om mig själv. Läser lite i gamla trådar och känner igen mig. Hoppas att det gått bra för dig!

Jag tror att du nu behöver packa all skit som varit i en låda och stuva undan det ett tag, för att fokusera på att göra bra saker från och med nu. Det blir lätt att man fastnar i ältande och brott/straff-diskussioner med sig själv. Att hålla sig nykter är bra, att behålla sin motivation och göra nyttiga saker för sig själv och sin familj är också bra. Ta en dag i taget, små steg. Jag tror på dig!

Skoj att du har kämpaglöd ;-)... Jösses.. mitt upp i allt en Whiskeyprovning...fan..
Gabapentinet är såå ävvlans bra att lugna ner kroppen med..
2000 mg.. så är man lugn.. Jag kör neurontin...
Bra att Gabapentinet passar dig.. Många får biverkningar som trötthet
orkar inte träna m.m. Men det handlar nog om dosjustering..
God fortsättning!

John

Samma här och en dag efter dig! Väldigt sugen på ett glas rött.

Hej!
Jag är ny här och vet inte riktigt hur man gör och vart man vänder sig. Kan du boka tid hos din läkare och tänka dig exempelvis antabus och samtal? Det är svårt att bryta själv, men det går. Kanske behöver du trappa ned om du haft en hög daglig konsumtion? Alt besöka läkare och få stesolid eller annat som motverkar abstinens i kombination med andra mediciner som antabus eller sömntabletter. Du kan ringa alkoholhjälpen anonymt och fråga dem om vilka alternativ som finns. Du har klarat det förut och kommer att klara det igen. Lycka till!

Hej - har fram till i Oktober haft 100 dagar nykter, klarade 121 :)
Gick ner får 120 till 89Kg och blodtrycket sjönk.
Åt LCHF som jag mår bra av och tränade regelbundet, jag sov bra 6 timmar och sedan vaken och pigg.
Sedan unnade jag mig ett par öl på en resa och nu är jag uppe i min vanliga dagliga konsumtion på 1 liter Husets + 4 x 7,5 av billigaste sort...
Nu är jag upp 15Kg och trycket ökar, orkar inte umgås med nära & kära (dom få jag har) och har en sjukdom nyligen dokumenterad som är mycket negativt påverkad av blodtryck & stress.. så jag måste vända detta..
Hur gör man?
Finns det någon i Blekinge man kan prata med?
Jag har bra jobb med mycket ansvar men svår stress så detta i kombination med alkohol och dess biverkningar är katastrof.
Hoppas någon kan hjälpa mig med tips!

Fortfarande spiknykter men en konstant tanke på en öl och den sköna ” fylle ” tröttheten

Fortfarande spiknykter men en konstant tanke på en öl och den sköna ” fylle ” tröttheten

Vet hur det känns när man sitter där med ångesten och skammen. Jag slutade dricka i april 2018 och jag lovar dig att det blir bättre. Jag har också gjort sååå mycket dåliga saker men ångesten försvinner med tiden, försök nu att fokusera på bra saker så kommer det att släppa. Önskar dig ett stort lycka till.

Tack detsamma vännen..
Åh vad snälla ord ... tack :-)
Tomen vi kör på i samma spår..
Sober är ett bra ord...
Läser dina inlägg... Klokt och bra skrivet..

Ha det gott!

John

Tack detsamma Lisa! God fortsättning!
Vi kör på nyttigt och mycket nyktert 2019...:-)
Det blev för mycket lättja under Julen och tokmycket mat
Men slut på lättjan idag.. träd som fallit över vägen
där jag bor.. Bara att plocka fram motorsågen och köra
ett par timmar..Heeelt slut..
Ha det gott vännen!

John

Ditt svar är hoppfullt..
jag ska ringa hjälptelefonen när de öppnar igen. Kan vara värt att våga gå på ett möte. Såg att det finns på dagtid, kanske kan smita ifrån jobbet.
Jag vill också bli nykter. Grattis till dina nyktra år!?

Det är så skönt med det här forumet. Även när en skäms som en hund kan en vara ärlig och berätta hur det är rakt av. Och en får stöd, pepp, kramar och kärlek skickade till sig.

När jag valde att dricka igen så kände jag den där skulden såklart och kände att jag inte kunde gå in här och skriva. Det har hänt så mycket i mitt liv de senaste 8 månaderna att jag knappt kan hålla isär när och var saker hände. Och visst har jag druckit för njutning vissa dagar, hängt i ett kök i flera timmar och bara pratat, pratat och pratat med min pojkvän med en flaska vin eller två som sällskap. Som om det behövdes! Det låter ju trevligt men konsekvenserna av att göra det där ofta och mycket är så mycket värre än de få timmar man tycker det är "gott". Men vissa dagar har det varit för att jag känt mig värdelös. Jag är så dum mot mig själv, och andra, när jag gör så. Inget konsekvenstänk öht.

Och det är inte bara mitt "fel". Men det är till syvende och sist jag som bär ansvaret för de val jag väljer. Och jag fortsätter göra dåliga val. Det enda jag hoppas på nu är att jag inte har sabbat det igen. Fast med pojkvännen den här gången. Jag har (återigen) inte förstått att jag svikit någon flera gånger men jag ser det nu. Det värsta är att jag lite har lärt mig ett beteende i tidigare förhållande som jag nu ser att jag måste lära om. Det låter knasigt men det är väl därför jag dricker, för att jag inte vill ta itu med alla de där tankarna och ångesten som poppar upp. "Tänk OM..." katastroftänk. Sen ökar ångesten av drickandet och då måste jag dricka mer och låt mig presentera Moment 22!

Jag blir så trött på det. Och om JAG är trött på det förstår jag att den som är tillsammans med mig är trött på det. Så får jag ångest av det och måste dricka och ta mer lugnande för att slippa hantera känslor, tankar och "tänk om...".

Dock, i somras kände jag att jag mådde mycket bättre när jag inte drack alkohol. Antagligen för att ångesten minskade, både på grund av noll alkohol men också för att mina mediciner fick verka utan att fightas om platsen i min kropp att absorberas. Jag blir klar och handlingskraftig. Det hoppas jag kommer fram nu också. Det är det som behövs för att ratta in på rätt väg i livet. Jag har liksom kört bredvid vägen alldeles för länge. Vilket gör att jag inte ser vart jag är på väg eller vad det står på skyltarna (Vi sa klockan 17, jag dyker upp kl 19, delvis pga jobb men jag hade kunnat säga "Vi fortsätter det här på måndag"). Jag vet hur det känns att bli besviken på folk. Så låt mig inte bete mig likadant.

Så nu är det dag två utan alkohol och dag två på avgiftningen av lugnande och alkohol. Jag är inte sugen men jag ska inte lura mig själv den här gången. Det är inte en rak väg, det är bergsbestigning att lägga av med ett beroende. Ibland glider man tillbaka några meter och ibland får man gå tillbaka till basecamp.

Usch va jag skriver mycket, förlåt. Hoppas några av er orkar läsa lite iaf.

Kram och tack för stödet! ???

Alla där ute är inne på dag 2 på det nya året, men för väldigt många hör inne har det en helt annan betydelse..
Min dag 2 började med att min sambo tog dottern och åkte härifrån för han inte står ut att vara nära mig.. så nu har jag suttit här med min ångest och stirrat i flera timmar..
Det jag kommit fram till är ingen straffar mig så hårt som jag!
Förtjänar det och försöker bara överleva dagen.
Som tur är lämnade han hunden, den gamla kloka älskade hunden har inte vikt från min sida på hela dagen ❤️ Många tårar har torkat i hans päls idag..
Hur ska man orka?! Och hur ska man kunna förlåta sig själv för allt skit man ställt till med?!

Alla där ute är inne på dag 2 på det nya året, men för väldigt många hör inne har det en helt annan betydelse..
Min dag 2 började med att min sambo tog dottern och åkte härifrån för han inte står ut att vara nära mig.. så nu har jag suttit här med min ångest och stirrat i flera timmar..
Det jag kommit fram till är ingen straffar mig så hårt som jag!
Förtjänar det och försöker bara överleva dagen.
Som tur är lämnade han hunden, den gamla kloka älskade hunden har inte vikt från min sida på hela dagen ❤️ Många tårar har torkat i hans päls idag..
Hur ska man orka?! Och hur ska man kunna förlåta sig själv för allt skit man ställt till med?!

Ett nytt år
Så var vi igång med 2019, o vitt ska det bli.
Vitutanvin o Vintervila håller med Chansen att en gång är en gång så nu kör vi på igen.
Chansen starkt att klara nyårsfest o så blir jag ju nyfiken på din ”utmaning” om Gbg varvet hmmm jag har sprungit det många gånger men sista åren mer då det är ett måste om man bor i Gbg o är löpare sen har det mest blivit långlopp i Sverige o utomlands bla ett antal 100 miles (160 km) lopp.
Lennis du verkar pigg o glad ?
O sen välkommen till alla nya till vår lilla tråd.
Ännu en dag utan A

Jag tycker att i denna tips-tråd ska det vara ok med länkar. Det finns så många bra tips som vi kan bli hjälpta av och så lätt att dela.
Men självklart ska man inte dela vad eller hursomhelst... Man måste själv ha klart för sig vad det handlar om samt se hela inlägget innan man delar det.

Har läst din tråd och känner med dig, kan inte förstå varför a har en sådan enorm dragningskraft.
Tilkar det som att du inte har nån i din närhet att prata med, som kan vara en stöttepelare?
Att skriva här är en bra start.
Hoppas du hittar nån hjälp som fungerar för dig!

Jag ringde AAs hjälptelefon och bad dom skicka en från AA för att möta mig och ta mig med på ett möte.
Imorgon är det 4 år sedan jag gick på mitt första möte och jag har aldrig druckit igen.
Det är inte säkert att AA är lösningen för dig, men för mig så har det varit min räddning. Jag behövde träffa andra i min situation - fullblodsalkisar - och se att det faktiskt finns en lösning och att man kan bli nykter.
Jag trodde att jag var dömd och skulle dricka ihjäl mig och att det var kört, men på något märkligt vis så blev jag nykter. Men fattar fortfarande inte hur det gick till, men ifrågasätter det inte heller.. är bara tacksam för att jag är ute ur det där levande helvetet med evig ångest, dåligt samvete och abstinens.
Kanske AA kan vara steg 1. Hoppas du hittar din lösning. Hejar på dig!!

Jag ringde AAs hjälptelefon och bad dom skicka en från AA för att möta mig och ta mig med på ett möte.
Imorgon är det 4 år sedan jag gick på mitt första möte och jag har aldrig druckit igen.
Det är inte säkert att AA är lösningen för dig, men för mig så har det varit min räddning. Jag behövde träffa andra i min situation - fullblodsalkisar - och se att det faktiskt finns en lösning och att man kan bli nykter.
Jag trodde att jag var dömd och skulle dricka ihjäl mig och att det var kört, men på något märkligt vis så blev jag nykter. Men fattar fortfarande inte hur det gick till, men ifrågasätter det inte heller.. är bara tacksam för att jag är ute ur det där levande helvetet med evig ångest, dåligt samvete och abstinens.
Kanske AA kan vara steg 1. Hoppas du hittar din lösning. Hejar på dig!!

Har du "bara" viljan, och då menar jag att verkligen ha viljan, så fixar du det. De gånger jag inte fixat det så har jag innerst inne inte velat ta tag i det 100%.

Jag har tagit ett enormt steg bakåt.
Ringde alkohol-terapeuten jag går hos och bokade ny tid. Det gick ju ganska bra, mentalt, men så kom julledigheten och ett sjukt missbruk av A. Jag har sån ångest. Är rädd. Trappar ner med öl idag mot den värsta ångesten. Vill bara sova, orkar inte ta tag i jobb och vardag.
Kan man bli nykter? Eller är man dömd Alkoholist för evigt? Hur gör man? Hur slutar man dricka?

Vinutanvin och vintervila ni sviker ingen härinne med att missa en dag, det kan hända den bästa och är absolut inte hela världen!
Grymt av dig Ultra, du kommer behöva det för att spöa mig på Gbg varvet iår?
Fundersam79, druckitklart, villblinykternu och all andra nya! Välkommna?
Nyår för mig passerade med alkoholen flödandes runt mig men inte i mig?
Nu kör vi 2019 eller?
God fortsättning alla!

Kära du, det du beskriver hade lika gärna kunnat vara jag. Lillasyster duktig, hon i familjen som man skryter över med akademisk utbildning och viktigt jobb som hon sköter fläckfritt... och riktigt stränga och elaka mot oss själva, för hur svårt kan det vara att avstå?

Vad ska vi göra för att börja vara snälla med oss själva? Kram på dig vännen!