skrev Mister i Ocensurerad sanning

Mycket konstig känsla att inte vakna upp med krossande huvudvärk och spykännslor idag! Vaknade jag upp som en nyponros eller en kvittrande näktergal, knappast. Känner mig riktigt risig ändå. Ingen skall inbilla sig att det här kommer bli en dans på rosor. Det är en lång mörk färd innan ljuset i tunneln börjar synas, det får man nog vara berädd på men jag förväntade mig väl inget annat heller. Man blir ju inte direkt sugen på att dricka heller när man ser programmet ”Tunnelbanan” och påminner sig om att det hade lika gärna varit jag.

I dag kommer att bli en nykter dag!

Kramar till alla er därute som kämpar därute!

”Just idag är jag stark”


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Det betyder så mycket att någon förstår hur det känns och det är ju bara ni som gör det eftersom ingen i "verkligheten" vet hur jag har det.. Livet är nu.. tack för att du påminde mig om hur det känns när man druckit, värre än att städa ensam en fredag.. Miss Lyckad, Knaskatten och Studenten- tack för att ni finns när det känns jobbigt. Och katten, det är ju precis så, att jag gör det här för mig själv och det är inte så lång tid av ett helt liv.

Lägenheten blev i alla fall städad igår och diag har jag sprungit, styrketränat och yogat (jag är bara så sjukt präktig..).

Snart kommer mina barn och jag är pigg?


skrev Crna macka i Vill inte mer...

Starkt jobbat! Allt börjar med en första dag, själv är jag på min tredje. Jag har samma problem som dig, dricker för mycket när det väl blir av. Så fruktansvärt trött på mitt beteende, vissa saker växer man ifrån, men detta består. Enda sättet för mig är att inte ta en droppe, tänker ta den hjälpen som finns, egentligen är det lika lite att skämmas för som diabetes.

Lycka till!


skrev Anthraxia i Redan tillbaka

Åh, Anxiete tipsade mig att läsa din tråd - jag är en stark förespråkare för Naltrexone och Sinclair-metoden, det har fungerat hyfsat bra för min pojkvän (hyfsat och hyfsat; han har gått från en halv dunk vin varje dag till en fylla varannan helg!)

Så glad att fler upptäcker det här :)

Jag rekommenderar att du läser "the cure for Alcoholism" av Roy Eskapa om du inte redan gjort det - bara ta ditt piller en timme innan och tillslut kommer det försvinna - så glad för din skull! Rent ut sagt överlycklig!


skrev Halihalo i Antabus vårdcentral

Så nu är de påbörjat. En kontakt led mobilia teamet också under helgen för mitt mående.

Jag orkar verkligen inte mer nu. Mitt liv är en mardröm pga av alkoholen och har fortsatt men jag har intr kunnat


skrev AlkoDHyperD i Tillbaka igen

Skulle det vara möjligt att gå ut på en vinrunda och dricka alkoholfritt vin?


skrev Livet är nu i Vill inte mer...

Mår skit. Har så sjukt ont i huvudet. Och nej... det är inte abstinens. Jag är ingen som dricker varje dag, men när jag dricker har jag svårt att dricka ”lagom”. Huvudvärken kommer av spänningar och ångest från en fylla i torsdags. Det blev droppen. Jag vill inte mer. Går sönder lite mer för varje gång det händer. Vill bara gråta och sova tills allt är glömt.
Jag är en bra människa som oftast är ”nykter och skötsam”, men så fort alkoholen kommer in i bilden så blir det fel. Så har det varit i mer än 20 år.
20 år.
20 år.
Fy fan vilket slöseri.
Det här är första gången jag skriver någonstans om detta. Törs inte skriva så mkt detaljer än av rädsla att någon ska förstå vem jag är.
Jag hoppas dock att skrivandet kan hjälpa mig.
Fy fan för ångest och smärta.


skrev Strulputte i Pepp för absolutister

Härligt med sovmorgon strax en god frukost. blir nog en toppen dag trots vädret.?


skrev sökaren2 i Nu är det första dagen på ett bättre och nyktert liv

Min första nyktra fredagskväll på evigheter. Vi inhandlade till Tacos och jag kände direkt att vin ville jag ha till det. Tacos utan vin, nej det går inte. Köpte hem Coca cola istället, tänkte: blir ju inte det samma. Men se det gick bra. Vilade och såg lite på Tv. Blev faktiskt en bra film med som jag kommer ihåg idag, underbart. Nu tar vi lördagen och ser hur det går!


skrev Strulputte i Nu måste det få ett slut

Ännu så länge så går det bra.

Strulputte


skrev Sannah i Pepp för absolutister

Ja, det känns skönt! Behöver byta ut gamla vanor som sagt?
Lycka till med att hjälpa till att flytta Stumpan!


skrev Lundgrens2 i Redan tillbaka

Fått tag på naltrexonet på annat håll


skrev damnz i Ny chef på jobbet

Hej sofia! Tack för svaret!
Jag känner mig osäker på om det är rätt ställe att skriva det på pga att det är jobbet som orsakat mina problem och det är inte enbart att jag börjat dricka eller blivit beroende. Min kollega och jag som blir "särbehandlade" är goda vänner och även han har planer på att sluta jobba på denna arbetsplats pga detta.
Men min kollega är 25 år gammal och har betydligt mycket mer erfarenhet än mig, han har körkort, han har fler kontakter och chanser att hamna på ett annat företag.

Jag har ingenting. Jag har en cykel som kostade 300 kr och motvind på vägen till jobbet varje dag. Och som vintern närmar sig blir vinden till is, snö och kyla. Jag tycker själv att jag borde kämpa, plugga för att fixa körkort och bil, jobba för att tjäna pengar för att betala för körkort och bil, jobba söndagar för att cheferna säger att jag ska det. Men i verkligheten blir det oftast inte så. Ibland har jag mina små motivationskänslor; då börjar jag städa i lägenheten, eller göra något annat produktivt, men den känslan försvinner snabbt.

Jag skriver här i åtanke att jag kan vara helt ärlig med vad jag tänker.
nu höll jag på att skriva att "jag tycker jag är värdelös" men det är inte helt korrekt då jag vet att jag är en relativt speciell tillgång för företaget jag jobbar för. Men att vara speciell är utamattande det också.
Att alla vill ha ens hjälp.
Men man är bara en person. Vad ska jag göra? Stressen tar sig och man blir utamattad, man vill tänka på något annat men kan inte.

Jag drar mig till alkohol.Under den senaste veckan då jag jobbbade dagsskift kommer jag hem ca kl 3 på eftermiddagen, tar några gin och tonic och går och lägger mig, vaknar runt 9 och kollar youtube i några timmar medans jag tar nån öl eller tre. jag förstår till 100% att detta inte är rätt väg att gå och att man bara ska kämpa vidare etc etc. Men hur kämpar man vidare när man inte har något ork? Ska man bara strunta i orket och kämpa vidare ändå?

Om inga konkreta svar eller tips eller "tröst" finns så skit gärna i att svara, jag vet mycket väl att det här antagligen är fel ställe att fråga om detta om då det antagligen handlar mer om min egna personlighet snarare än om alkoholen och att jag dricker för mycket, men om jag inte hittar nån väg ut, vart ska jag annars gå än alkoholen.

Vi vet alla (dom flesta iallafall) att den svenska sjukvården är överbelastad, och att folk inte bryr sig om oss egentligen. Varför ska jag gå till en terapeft som hellre vill komma på någon fejkidé så att jag inte kommer dit längre så att han/hon får mer tid att tänka på allt annat.

Jag skulle kunna skriva tusen rader till men jag orkar inte skriva mer

Med vänliga hälsningar,
damnz


skrev MondayMorning i Redan tillbaka

Betyder det att du tog dig mod och sökte hjälp?
Med tanke på att du har fått Naltrexon.
Vet din oro kring körkortet.

Kram

MM


skrev Lundgrens2 i Redan tillbaka

Provade naltrexon idag, tänkte se hur jag skulle reagera på den tillsammans med alkohol hemma först innan jag prövar den när jag ska ut.

Jag tog pillret, väntade en timme. Tog en öl. Fan tänkte jag då, den funkar inte, jag kommer dricka mig full ikväll. Tar en öl till, när jag drukigt ungefär halva så börjar det bli äckligt på något sätt som är svårt att beskriva, kämpar i mig sista halvan. Det blev ingen 3dje öl. Jag mår nästan illa när jag tänker på att ta en till.

Tror den här medicinen kan vara väldigt hjälpfull för vissa, för mig fungerade den klockrent


skrev Studenten i Att ha tagit beslutet

Koooom heeeem, vi börjar om igen! Vi löser allt, Där ute är det så kallt. Kooooom heeeeem ❤️

Saknar dig


skrev Jonas91 i Vill inte mer...

Jag förstår dig precis, och hoppas att du får börja räkna dina nyktra dagar nu, Sätt foten i marken nu bara och bestäm dig för vad du vill! Det fixar du galant. ? jag tror på dig! Kämpar själv mot suget och ruset. Har lyckats 11v. nu, kan jag kan du! ?
Ha det bäst!


skrev Studenten i Tillbaka igen

Hallåååå?! Hur grym är ibte du då raring? Fan vad bra jobbat ❤️??


skrev Knaskatten i Tillbaka igen

Det här är din tråd. Du behöver inte be om ursäkt för innehållet eller känna att du inte ”får” skriva saker. Folk måste inte läsa. Är det ett struggle så är det. Det får det vara, du behöver inte vara ”duktig”, bara ärlig. ?


skrev Knaskatten i Tillbaka igen

Så mycket kretsar kring alkohol i vårt samhälle. Fattar att du känner dig lite isolerad!
Men. I dag har du ju kommit halvvägs mot målet. 45 dagar! Nu är det bara lika mycket kvar. Se det här som något du gör för dig själv, för att du har lovat dig det. Det är bara några veckor av ditt liv. Sen får du utvärdera och göra vad du kommer fram till är bäst, men just nu gör du det här. Och du gör det superbra även om det känns jobbigt just idag.
Kram!


skrev Livet är nu i Så kom och gick dagen

Ny på forumet idag. Känner igen en hel del i ditt inlägg ”Så kom och gick dagen”. Fick ångest av att läsa det. Ångest för att jag också har barn. Jag vill vara en bra förebild. Jag vill inte att de ska minnas tillbaka på mig som mamma som alltid drack massa vin på helgerna. Gråter...


skrev miss lyckad i Tillbaka igen

Jag har sökt mig till vänner som inte dricker på helgerna..Hör av dom andra som dricker, tycker synd om dom..Att vakna bakis, Dåligt med pengar, dåligt samvete..Bakfylleflabbet,..Helt ärligt inget jag saknar..Räknat ut att jag druckit upp minst 2000 i månaden i 8? År..200 000 i runda slängar på vin och utekvällar..Kunde gjort mycket fint för dom pengarna..I alla fall inte förstört mitt och ungarnas mående..Som inte kan lagas med pengar..Ha en fin kväll?


skrev Livet är nu i Tillbaka igen

Försök komma ihåg varför du bestämde dig för att sluta.
Jag sitter hemma och mår som ett svin för jag var full igår. Ångesten är fruktansvärd. Har funderat länge på att söka hjälp och idag bestämde jag mig för att logga in här. Jag önskar att jag var på dag 45.
Håll ut och känn dig stolt!!! Kolla på något kul på TV, lyssna på en podd, dansa i vardagsrummet. Ät godis och njut av bubbelvatten. Det är faktiskt väldigt gott och man får varken ångest eller huvudvärk av det.


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Jag måste tyvärr säga att min nykterhet förstör stora delar av mitt sociala liv (sorry för att jag säger det här på forumet). I veckan har min tidigare kollega velat gå ut och dricka drinkar med mig- vi har haft sjukt roligt på olika vinbarer förut. Utöver det är det konferens med paaarty idag med mitt jobb och min vän ville ta en drink ikväll. Jag har bara sagt nej till allt och nu sitter jag här hemma ensam en fredagkväll och känner mig deppig. Just idag känns det inte alls bra att vara nykter, det känns förjävla skittråkigt. Suck.

Nu ska jag dricka bubbelvatten och städa, kanske belöna mig med godis lite senare (sockerlöftet går åt skogen). Trött, less och uttråkad. Dag 45 och halvvägs.

Hoppas ni har en bättre kväll alla där ute!