Senaste kommentarerna i forumet

Stor kram till dig, vilka enorma framsteg du gör!!!! ❤️❤️❤️

Vi kommer sakna dina ord på morgonen, men får ge oss till tåls.

Jag ser att du har det lite tufft ibland. Och jag instämmer i answe77s råd, att du bör överväga att ha som mål ett helnyktert liv, då det är oerhört svårt att försöka klara av att bli en s.k. måttlighetsdrickare. Jag, och många andra här inne, har ju misslyckats med sådana experiment.
Du kan lyckas om du verkligen vill, och tar rätt hjälp.

Kram och ha en bra helg

och skriver, utan att ha gått någon promenad först. Sonen kom hem igår och har inte ställt om sin inre klocka än, så han var uppe redan innan jag släpade mig ur sängen vid halv fem. Jag skojade om att eftersom han ändå var uppe så kunde ju han gå en sväng med hunden. Tydligen tog han mig på orden, för när jag hade gjort mig i ordning var han och hunden borta. Skönt är väl det, men det känns lite underligt, som om jag har tappat tid på något sätt. Jag är nog ganska beroende av mina rutiner, och min morgonpromenad med hunden är en av de viktigaste.

I dag bär det iväg över Atlanten. Jag har planerat resan för att minimera resestressen, idag flyger jag till Chicago där jag övernattar på ett flygplatshotell. Först i morgon flyger jag vidare till min slutgiltiga destination, det ger mig hela söndagen på mig att komma på plats och varva ner. Sedan ska jag inte börja jobba förrän klockan ett på måndagen, så jag har förmiddagen på mig att jaga upp mig inför den uppgift jag nu börjar önska att jag aldrig hade tagit mig an. Det kommer att gå bra, det vet jag ju, allt är på plats och jag känner mig väl förberedd. Men, när jag började göra sådana här saker hade jag inga problem, allteftersom tiden gick började jag utveckla scenskräck. Nu vet jag inte riktigt vad som kommer att hända, tack och lov vet jag ju att när jag väl står där och har öppnat munnen så försvinner all nervositet.

När jag vaknade i morse var underlakanet i trasor. Det var inte mer än något år gammalt, visserligen inte av bästa kvalitet, snarare tvärtom, men ändå; man tycker att det borde hålla för att ligga på i alla fall. Jag vet att jag är ganska livlig när jag sover, kanske är det därför hunden lämnar sängen när han tror att jag har somnat, men tydligen har jag drag av jordfräs när jag sover.

Ha en härlig dag allihop!

Blev väldigt sugen på väg hem! Kl 18.15 från jobb till buss.
Slinka in o ta en AW?
Bolaget stänger 18.30!
ALLA restauranger sitter det folk som dricker...
Men.... jag åkte hem med en pizza o Cola!
1-0! Klarade den värsta dagen på veckan!
Kram

Jag undrar hur det går. Inte sett något på ett tag?

Känner du att detta fortfarande ger något efter "ångesten" lagt sig? :)

Efter mitt senaste misstag har det verkligen gått bra. Jag har fått mer kontroll på mina tigger points. När kag kan och inte kan dricka.

Känns bra och jag hoppas detta är kpgpt jag tar med mig och inte glömmer bort i studens hetta. Märkt att många skriver i kris men när ångesten lägger sig så slutar de även skriva.

Hoppas ni alla här har det bra :)

Känslir blir tankar som blir handling. Ett klassiskt KBT tänk som även ryms i 12 steg brukar jag tänka. Tror det är rimligt.

Nu har du ju slutat tvärt. Och det utan större symtom. Att sluta tvärt kan ju innebära risk för epilepsiattacker och delirium men jag antar att du i övrigt är frisk samt så verkar du inte dricka enorma mängder dagligen. Även om det är illa nog som det är.
Insomnia är ju naturligt med tanke på att din kropp vant sig vid att somna med alkohol i systemet.
Det är starkt att du avslutat alkoholen på egen hand. Men var inställd på att di kan behöva stöd framöver. Försök klura på vilket stöd du behöver nu och vad du har för resurser ( vilken personlughet har du etc) för att klara dig framåt.

Kram

Tack för svar! Jag har nu inte druckit på 63 timmar. Har inga symtom förutom insomnia och lite sämre aptit somnade 4 inatt vaknade 6h senare, så kan somna och sova oavbrutet.

Har druckit dagligen av och till i drygt 2 år, har varit avbrott som sagt när jag rest eller haft vikariat etc.

Tror ångesten är värre än depressionen för tillfället. Har alltid haft ångest och tvångstankar av och till (kunnat hantera dem de senaste 5 åren)

Vad finns det för risk med att sluta tvärt?

.

Tack Arlahare för ditt svar.
Ja det där med tomhetskänslan den har jag känt på, det är nog det jag kallar för ledsna humör. Har nog inte satt fingret på att det är tomhetskänsla, men när jag tänker tillbaka på förra gången då jag tänkte göra ett uppehåll, då var det just tomhetskänsla som jag föll djupt i. Vet ju nu att det var vinet som talade och att det var abstinens.
Jag tror jag måste vara mycket observant på mina tankar, försöka analysera lite inte bara låta känslorna styra, det förstör så mycket.
Jag har en jättebra man, som får utstå en hel del när jag är för full eller när jag kommer in i självömkan och drar upp oförätter som hänt tidigare.
Så jag måste släppa taget om allt bakåt, det har vi ältat tillräckligt. Jag säger inte att min man är ofelbar för det är han inte, inte han heller. Men han har skärpt till sig och jag skulle behöva leva i nuet.
Tänk vad detta forum är bra, det ger tankeställare och stöd från andra som vet hur det är och man kan dela erfarenheter. Tack än en gång!
En glad Gunda

Schusch! Får ståpäls och ögonen svider när jag läser din berättelse. Speciellt när jag kommer till det där med den lätta kistan.
Du måste vara en empatisk och sensibel människa, Heueh. Det är därför du får vara försiktig med alkoholen, tror jag bl.a. utifrån egen erfarenhet.
/D

Ett tips är ju att vara på vakt mot det depressiva som oftast lurar hos oss alkisar. Det kan ju komma tomhetskänslor på ett annat sätt än de som finns där när man dricker. Men det finns ju hjälp för det som kan hjälpa en med nykterheten. Själv har jag varit nykter 6 år. Druckit i två nu. Även om det funnits nyktra perider i tvåårsspannet har jag ju inte tänkt nyktert. Jag är ingen dagligsupare men klarar inte alkohol och när jag dricker slutar det som skit. Personligen ska jag passa mig för att "må bra." Då släpper man garden.

Att ta en dag i taget är en bra sak. Tänk inte bakåt för mycket och planera inte långt in i framtiden där bilar flyger. Tänk på vad du ska göra nu och dagen efter. Det räcker.

Trevlig helg!

Bra att du tagit ett första steg mot nykterhet!
Jag har varit yrkesversam inom psykiatrin hela mitt vuxna liv och vissa av dina symtom förefaller vara abstinens. Jag skulle råda dig att söka vård i den mån de inte ger med sig. Vården kommer inte döma dig. Så den ångesten (ifall den finns) kan du tänka bort. Med tanke på att druckit dagligdags är abstinensen helt adekvat i mina öron. Det du beskriver under insomnandet och vila tror jag kan härledas till ångest snarare än något annat. Du beskriver även dig själv som deprimerad och det finns en samsjuklighet med alkoholism där (jag vet av egen erfarenhet) DT behöver du nog inte oroa dig för. Generellt behövs nog större mängder sprit.
Ifall du fortfarande dricker är det inte DT i alla fall. Hur länge har du druckit daglugen? Ifall du hållt i dagligen längre tid tycker jag du söker vård på psykakuten för då avråder jag dig att sluta tvärt.

Ps: mitt inlägg ändrade karaktär då jag omvärderade dutt inlägg och förstod att du kanske inte klivit av alkoholen.

I dag har jag känt av mitt ledsna humör lite igen, men så fort jag känner det så tänker jag. "Nu pratar vinet till mig igen" LÄGG NER! Det har funkat hittills och jag hoppas det håller i sig. Jag har beslutat att jag inte ska förstöra vår helg. Jag tänker vakta på mig och vara snäll mot mig och min man.
Vi har varit och ätit lunch på ett trevligt ställe, träffade ett trevligt par, de kom och satte sig vid vårt bord när vi sörplade i oss kaffet, det blev ett trevligt samtal med helt vilt främmande människor, sedan handlat mat, men inte varit till glasbanken.
I kväll blir det att titta på tv, kanske bada bastu utan öl, dricker för övrigt aldrig öl, det är inte gott. Det jag dricker är vin, sen om det blir för många vinglas så blir det starkare saker som rinner ner, då är minnesluckan ett faktum. Så ska det inte bli i kväll. Men nu är det en dag i taget.
Trevlig helg/

Glad för att jag ser allt i bilder det gör dina texter fantastiska.
Du är en ordensmästare och kan bara tacka för du delar med dig.

Men hej Lexi! Kommer du ihåg mig? Roligt att se dig igen, men så klart kunde omständigheterna vara andra. Fint att du tar nya tag och försöker igen. Fortsätt gärna skriva här och häng kvar.

Skickar styrka till dig

Hej på dig,

hur har du det? Hur går det för dig?

Kram

Hej kära du,

förstår att det är tungt... Försök att hålla ut. Även den här stormen kommer att bedarra förr eller senare. Men under tiden:

1. Motanmäl för förtal.

2. Syna en eventuell bluff från chefens sida. Vittnen som ljuger begår mened = straffbart. Skulle sådana vittnen verkligen klara av att sitta i rätten och upprätthålla en lögn? Det krävs väldigt mycket för "vanliga" människor att klara av och sitta i domstol och blåljuga. De flesta blir ganska små och spaka i en rättssal. Låter som om det bara är ett desperat sista hot.

3. Jag kan inte låta bli att fundera på varför din chef gör detta? Naturligtvis för att han är en sjukjävlaskithögsjävlaidiotjävel, men vad som verkligen driver honom? Om du kan knäcka det, så vet du också var du kan komma åt honom. Handlar det exempelvis om hans eget ego? Att HAN skulle ha anställt en alkoholist? Att HAN skulle ha missat att se tecknen - han är ju läkare? Att han inte har råd med rehabilitering? Att han tror att det påverkar hans rykte på något sjukt och konstigt sätt? Är det så att han själv har utsatt dig eller någon annan för sexuellt ofredande och ser detta som ett bra sätt att "rentvå" sig själv samtidigt. Visst, det kanske inte spelar någon roll - och han kanske "bara" är en psykopat - med det känns som att det är något i hela det här som inte stämmer. Något vi missar eller inte ser. VARFÖR är det så viktigt att bli av med dig? Kan det kluras ut, så kan man nog också komma åt honom, om du förstår hur jag menar.

Skickar styrka, mod och hopp!

Alltid överens. Om allt. ;-)

Härligt och "se" dig igen Berran! Trist med förkylning, men hellre hjärnan till bredden fylld med snor, än med bakfylleångest!

Stort grattis i förskott till dina ÅTTA ÅR! Du är verkligen ett levande bevis på att det går och att det är möjligt att leva nykter.

Krya på det och ha en fin helg!

jobbat Lena! Jag hade ju bara lovat till torsdag så nu blev det den enkla utvägen i går kväll. Fick dock sova:-) Jag har nu bokat in en intensivbehandling andra veckan i november, hoppas mycket på den. Har som andra frågat mig själv, vill jag sluta eller vill jag inte? Och visst är det så att alkoholisten i mig vill inte alls sluta, men den friska personen i mig vill sluta, och framför allt inser att han måste sluta om det inte ska bli ett riktigt skitliv.

Skönt, ta hand om dig o er.

Grattis Annapanna inspirerande läsning som gör att jag känner mig hoppfull.